Uppsatsens syfte är att undersöka egenskaperna i en kommun där vinstdrivande respektive ickevinstdrivande friskolor är etablerade. Studien är baserad på datamaterial från alla Sveriges kommuner och skolor under 2011. För att skatta resultatet har det använts två olika regressionsmetoder: ordinary least squares (OLS) och Tobitregression. Resultatet visade att det finns skillnader i kommunernas egenskaper där vinstdrivande respektive ickevinstdrivande friskolor är etablerade.
I kommuner där vinstdrivande friskolor är etablerade finns det ett positivt samband mellan om kommunen har över 50 000 invånare, om det är fler moderater i kommunstyrelsen samt andel lärare med pedagogisk examen. Ett negativt samband finns det med andelen lärare med pedagogisk examen. För de ickevinstdrivande friskolorna finns det ett positivt samband med kostnad per elev och andelen föräldrar med eftergymnasial utbildning. Det som påverkade andelen elever i ickevinstdrivande friskola negativt var om kommunen har mer än 50 000 invånare samt andel lärare med pedagogisk examen. Resultatet varierade beroende på vilken regressionsmetod som användes.