Med uppdraget som ett aktiebolags styrelse och VD har medföljer ett särskilt ansvar. Bolagsledningen har att tillgodose bolagets och aktieägarnas intressen, svara för bolagets organisation och förvalta dess angelägenheter. Att bolagsledningen i de fall ansvarsbegränsningen inte godkänns vid bolagsstämma riskerar skadestånd är en känd rättsföljd vid för bolaget skadligt oaktsamt eller uppsåtligt agerande.
En mindre omdiskuterad och lagreglerad del av ansvaret omfattar frågor som snarare har att göra med lojaliteten i sig till bolaget och ansvaret för ledningen att verka i bolagets intresse – något som beskrivs som bolagsledningens lojalitetsplikt.
Syftet med denna uppsats är utreda vad denna plikt omfattar och vilka subjekt som omfattas av skyddet. Även om en del regler i ABL – såsom jävsreglerna och generalklausulen – går att hänföra till lojalitetsplikten, visar det sig att den omfattar mer än så. Rötterna till detta ansvar går att följa hela vägen tillbaka till HB och det sysslomannaansvar som föreligger i relationen huvudman-syssloman.
Uppsatsen gör inte anspråk på att vara en heltäckande komparativ studie, men genom en utblick på internationella juridiska förhållanden tillsammans med utredning av svensk gällande rätt ger vid handen att det torde vara möjligt för en aktieägargrupp, bolaget eller konkursförvaltare att vinna en skadeståndstalan enligt ABL gentemot bolagsledningen, med brott mot någon av lojalitetsplikterna som grund.
Avsaknaden av praxis och lagreglering i dag har troligen flera orsaker, men vikten av lagreglering eller praxis från våra allmänna domstolar är stor.