oru.sePublikationer
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
LCHF-diet, Livsmedelsverkets kostråd och svensk genomsnittsdiet: En jämförelse av dess klimatpåverkan
Örebro University, School of Science and Technology.
2015 (Swedish)Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesisAlternative title
LCHF-diet, National Food Agency Dietary Guidelines and Swedish Average Diet: A Comparison Study of Their Climate Impact (English)
Abstract [sv]

Vad vi konsumerar för livsmedel har betydelse för både hälsan och miljön, och det finns kanske idag lika många olika dieter som det finns människor. Idag äter många i Sverige enligt ”LCHF” som står för Low Carb High Fat. Dieten baseras på större andel protein och fett och en mindre andel kolhydrater. Andra baserar sina måltider utifrån livsmedelsverkets ”tallriksmodell” och ”matcirkel” som enligt livsmedelsverket kan underlätta för människor att äta varierat och hälsosamt. Vad vi i Sverige äter för genomsnittlig kost har dokumenterats i en studie utförd av livsmedelsverket, denna rikstäckande studie kallas ”riksmaten” och den senaste studien utfördes 2010-2011.

Denna studie har utförts för att analysera hur omfattande klimatpåverkan kan bli av den kost vi äter. Klimatpåverkan orsakad av LCHF-dieten jämförs med klimatpåverkan av livsmedelsverkets kostrekommendationer och ”riksmaten”. En analys har utförts med hjälp av publicerade livscykelanalyser för att beräkna utsläpp av växthusgaser som ett livsmedel kan orsaka. I studien har även de jordbruksrelaterade svenska miljömålen belysts för att skapa en övergripande bild för läsaren. Det visade sig i resultatet att typiska livsmedel som konsumeras i LCHF-dieten orsakade störst klimatbelastning, följt av ”riksmaten” och därefter av livsmedelsverkets kostrekommendationer. För att testa resultatet i denna studie utfördes en känslighetsanalys där variabler med olika klimatbelastning byttes ut med varandra. Detta visade att dieten i sig inte behöver vara den stora miljöboven, den avgörande faktorn kan vara valet av framförallt animaliska proteinkällor till respektive diet, då dessa skiljer sig stort i klimatbelastning.

Place, publisher, year, edition, pages
2015.
Keyword [sv]
Klimatpåverkan, kosthållning, livscykelanalys, livsmedelsproduktion, växthusgas
National Category
Biological Sciences
Identifiers
URN: urn:nbn:se:oru:diva-43409OAI: oai:DiVA.org:oru-43409DiVA: diva2:793293
Subject / course
Biology
Supervisors
Examiners
Available from: 2015-03-06 Created: 2015-03-06 Last updated: 2017-10-17Bibliographically approved

Open Access in DiVA

No full text

By organisation
School of Science and Technology
Biological Sciences

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

Total: 136 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf