Denna rapport identifierar organisatoriska åtgärder som följer av lärarlegitimationsreformen på skolnivå. Rapporten besvarar frågan om vilka organisatoriska åtgärder med relevans för lärares arbetssituation som skolledningar vidtar med hänvisning till införandet av lärarlegitimation. Studien genomförs i gymnasieskolan, dels via en enkät skickad till skolledare i samtliga svenska gymnasieskolor, dels via en kvalitativ intervjustudie. Studien visar att kompetensutvecklande insatser för att lärare ska uppnå ämnesbehörighet är de vanligaste. En annan viktig åtgärd är att låta legitimerade lärare sätta betyg för klasser och undervisningsgrupper där legitimerad lärare saknas. Andra vanliga åtgärder är kompetensutvecklande insatser för att säkerställa pedagogisk behörighet, nyrekrytering av lärare för att leva upp till legitimationskravet, samt att rektor får sätta betyg när undervisande lärare saknar legitimation. Mindre vanligt är exempelvis organisatorisk samordning med skolor med andra huvudmän och nedläggning av verksamheter för vilka legitimerade lärare inte finns att tillgå. En övergripande slutsats är att legitimationsreformen tvingar skolor och huvudmän till omfattande organisatoriska åtgärder där det är osäkert om intentionerna med reformen kan förverkligas inom existerande ramar.