oru.sePublications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Hedersrelaterade brott: En studie av hedersmotivets betydelse vid den straffrättsligabedömningen
Örebro University, School of Law, Psychology and Social Work.
2014 (Swedish)Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
Abstract [sv]

Den hedersrelaterade problematiken uppmärksammades i Sverige så sent som på 2000-talet. Det vari samband med det brutala mordet på Fadime Sahindal som det svenska samhället insåg allvaretmed den hedersrelaterade brottsligheten. Mordet väckte stor debatt samtidigt som många frågadesig varför det hela var tvunget att sluta med en ung kvinnas död. Vad är det som får en pappa att tasteget att döda sin egen dotter? Svaret är heder.

Det hedersrelaterade våldet har sitt ursprung i en kultur som domineras av ett starkt hederstänkande.I dessa kulturer innebär heder en rätt att bli behandlad med värdighet. En man av heder intar en vissställning i förhållande till omgivningen som då är skyldiga att behandla honom med respekt.Utmärkande för de hedersbaserade samhällena är att de bygger på vissa grundvärderingar somutförligt anger vilka handlingar som tillför respektive inte tillför heder. Heder kan därmed inte baravinnas utan även förloras. Om en individ bryter mot någon av de grundläggande värderingarnadrabbas inte bara den enskilde, familjemedlemmar har gemensam heder och den enes vanhederdrabbar också den andre. Det kollektiva synsättet gör att hederskulturen präglas av en enormkontroll över döttrar, söner, familj och släkt. För att undvika vanära vidtar familjerna åtgärder iförebyggande syfte som innebär kraftiga begränsningar av de enskilda individernas möjlighet attgöra egna val. Om en familjemedlem bryter mot någon av grundvärderingarna anses familjen hamisslyckats med sin kontroll och de riskerar då sin heder. Vid ett sådant misslyckande är den sistautvägen att genom våld bevisa för omgivningen att familjen förtjänar att återfå sin heder.

I den nuvarande strafflagstiftningen finns det ingen bestämmelse som särskilt tar sikte på brott avhederskaraktär, istället ska andra bestämmelser i brottsbalken (1962:700) (BrB) tillämpas. Dehedersrelaterade brotten kan resultera i ett flertal av de i BrB angivna brottsrubriceringarna, där demest allvarliga är mord och misshandel. Efter att den aktuella brottsrubriceringen blivit fastställdhar domstolen att avgöra vilken påföljd som ska tilldömas gärningsmannen. Enligt undersökningenav den nuvarande strafflagstiftningen framkommer det att hedersmotiv redan i dagsläget utgör enomständighet som ska verka i försvårande riktning och vid påföljdsbestämningen resultera i ett högtstraffvärde. Det är emellertid de omständigheter som är vanligt förekommande vid hedersrelateradebrott som talar för ett högt straffvärde, inte hedersmotivet i sig. Denna avsaknad av enhetligariktlinjer leder till en oförutsägbar rättstillämpning där domstolarna själva har att avgöra om de villuppmärksamma hedersmotivet eller inte. Ett alternativ till att tydliggöra bedömningen avhedersrelaterade brott skulle kunna vara att införa en lagstadgad straffskärpning av dessabrottstyper. Enligt vad som framkommit kan man konstatera att en sådan straffskärpning kanmotiveras ur flera straffrättsliga perspektiv. Det skulle framförallt klargöra samhälletsställningstagande mot de hedersrelaterade brotten samt markera att de är av sådant förkastligt slagatt de ska dömas allvarligare än andra brott.

Place, publisher, year, edition, pages
2014. , p. 31
National Category
Law
Identifiers
URN: urn:nbn:se:oru:diva-45184OAI: oai:DiVA.org:oru-45184DiVA, id: diva2:842042
Subject / course
Rättsvetenskap (juristprogrammet)
Supervisors
Examiners
Available from: 2015-07-16 Created: 2015-07-16 Last updated: 2017-10-17Bibliographically approved

Open Access in DiVA

No full text in DiVA

By organisation
School of Law, Psychology and Social Work
Law

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 64 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf