Det förefaller vara relativt ovanligt, men det förekommer att vittnen utsätts för hot och våldtill följd av att de anmäler brott eller avlägger vittnesmål i domstol. Syftet med denna framställningär att redogöra för tillgängliga skyddsåtgärder för vittnen och utreda hur effektivadessa skyddsåtgärder är, samt att föra en diskussion om det finns behov av ytterligare åtgärder.
Ett vittne är en person som inte är part i målet, och som efter en iakttagelse avlägger vittnesmålvid förhör under förundersökning eller under huvudförhandling i domstolen. I Sverigeföreligger en princip om allmän medborgerlig vittnesplikt, vilket innebär att den som kallastill domstolen som vittne är skyldig att avlägga vittnesmål inför rätten, med vissa undantag.
Otillåten påverkan mot ett vittne kan bestå av trakasserier, hot, våld, skadegörelse eller korruptionsom har till syfte att påverka vittnet att inte anmäla, att ändra sin utsaga eller att inteavge vittnesmål alls. De flesta påverkansförsök sker i direkt anslutning till grundbrottet, eller isamband med rättegången. De allvarligaste fallen av hot och våld förekommer ofta i sambandmed mål som avser grov eller organiserad brottslighet.
Vittnesskydd kan nyttjas både före, under och efter en rättegång. Före och efter rättegångfinns dels möjlighet att erhålla skyddade personuppgifter genom folkbokföringsåtgärder, delskan vittnet i mer allvarliga fall träda in i polisens personsäkerhetsprogram. Vittnet kan ävenbyta namn eller få ett kontaktförbud utfärdat mot den som hotar eller förföljer. Under rättegångenfinns ett antal processuella åtgärder att tillgå. Dels kan den tilltalade tvingas att lämnarummet under vittnesförhöret, dels kan vittnet tillåtas att inte personligen närvara under rättegången,utan avge vittnesmål via telefon- eller videokonferens eller genom vittnesattest. Vidarefinns i domstolslokalen tillgång till vittnesstöd och i vissa fall kan en säkerhetskontrollske av personer som träder in i domstolen.
Att tillåtas avlägga vittnesmål anonymt för att undgå risken för repressalier till följd av utsaganhar sedan länge diskuterats både i Sverige och i Europadomstolen. Enligt svensk rättspraxisoch ett övervägande antal utredningar kan ett sådant vittnesmål inte anses godtagbart iett demokratiskt rättssamhälle, dels på grund av den i RB lagstadgade rätten till partsinsynoch dels eftersom den tilltalade har tillerkänts rätt att förhöra vittnen som åberopats mot honom.Enligt Europadomstolen är emellertid ett sådant vittnesmål inte oförenligt med Europakonventionen,så länge det inte finns mindre ingripande åtgärder att tillgå. I Sverige finns ettrelativt omfattande system av vittnesskyddsåtgärder, varför det inte verkar troligt att sådanlagstiftning kan bli aktuell i Sverige, såvida inte omfattningen av hot och våld mot vittnenökar.
Med anledning av den statistik som presenterats i arbetet avseende omfattningen av hot ochvåld mot vittnen anses de nuvarande skyddsåtgärderna uppbåda ett tämligen fullgott skydd.Det är emellertid svårt att ge något exakt svar på frågeställningen, eftersom statistiken inteförefaller vara helt tillförlitlig med anledning av ett uppskattat mörkertal för anmälningar omotillåten påverkan mot vittnen.
2014. , p. 42