Målsättningen med uppsatsen har varit att utreda hur domstolen förhåller sig och bedömer brotten som i ett allmänt språkbruk fått benämningen näthat. Därtill har även den digitala bevisningens betydelse utgjort en stor del av utredningen sedan bevismedlet är av essentiell natur vid brott som begåtts över Internet.
Samlingsbegreppet näthat inbegriper alla de hot- och hatbrott som begås över Internet. Näthat innebär inte i sig ett olagligt förfarande, utan det är först när ett hot eller en kränkninguppfyller rekvisiten i brottsbalken (BrB) som förfarandet kan generera ett straffansvar. Den problematik som rör den IT-relaterade brottsligheten och i synnerhet näthat är avsaknaden av statistik. Statistiken som tolkas vid utredningen är därför generell för olaga hot, ofredande och förtal, vilket innebär att det innefattar alla brott under brottskategorin och inte endast desom sker över Internet. Statistiken visar en tydlig ökning av antalet anmälda brott, något som kan tolkas som ett samband med en ökad tillgång och användning av Internet och datorer.
Då det inkommer en anmälan till polisen gällande näthat är identifikations- och informationsbevisningen av högsta relevans. Då den brottsliga uppgiften finns på Internet är det enkelt för förövaren att radera uppgiften innan polisen lyckas säkra bevisningen. Av detta skäl uppmuntras den utsatte att ta en så kallad skärmdump av uppgiften för att således säkra bevisningen. Detta digitala dokument åberopas i straffprocessen som skriftlig bevisning, då det intellektuella innehållet av dokumentet är av relevans. Bevisningen tillsammans med ett målsägandeförhör, där den utsattes känsla vid hotet eller kränkning framkommer, har visats vara tillräckligt starka grunder för att ett brott ska betraktas föreligga. Att gärningsmannen har erkänt gärningen men inte syftat till att genomföra hotet har inte medfört ansvarsfrihet sedan den objektiva rädslan från den utsatte har varit avgörande.
I ett betänkande finns förslag på lagändringar på process- och straffrättens område för att Sverige ska kunna uppfylla de krav som sätts upp i Europarådets konvention för IT-relateradbrottslighet. I betänkandet finns inga förslag på en specificerad lagstiftning för IT-relateradbrottslighet eller näthat utan utredningen har ansett att de existerande bestämmelserna i densvenska lagstiftningen är tillräcklig för att uppfylla de krav som ställs i konventionen. Ett lagförslag har utarbetats om att det ska bli enklare att förelägga om att lämna ut upplysningarför att underlätta en husrannsakan i en IT-miljö. Vidare finns det en proposition om skärptstraff för dataintrång till följd av betänkandet. Därtill kommer en lagändring i BrB ske den första juli 2014 genom vilken det ska bli enklare för en åklagare att ta upp ett ärekränkningsmål till domstolen genom att ta bort de särskilda skäl som just nu existerar för att en åklagare ska få ta upp målet.