Fel i fastighet enligt jordabalken (1970:994) 4 kap. 19 § föreligger då fastigheten avviker från en viss standard som köparen kunnat förvänta sig. Felet kan bestå i avvikelse från den konkreta standard som ställs upp av avtalet eller i en avvikelse från den abstrakta standard som utgörs av köparens befogade förväntningar med hänsyn till fastighetens ålder, skick m.m. Vilken av parterna som skall bära ansvar för felet avgörs med utgångspunkt i köparens undersökningsplikt. Säljaren ansvarar för fel som köparen inte bort ha upptäckt. Detta brukar benämnas som att säljaren svarar för dolda fel.
I NJA 2007 s. 86 har HD emellertid frångått denna premiss och ålagt säljaren ansvar för ett fel, trots att det inte var dolt, p g a utelämnade upplysningar. Möjligen har domen i Motorcrossfallet bidragit till att säljarens upplysningsplikt har utvidgats. I tidigare praxis har det fastslagits att säljaren i vissa fall har en upplysningsplikt men omfattningen av denna har varit tämligen opreciserad. Domen i 2007 års fall torde dock ha begränsat värde som prejudikat och utgångspunkten för bedömningen av felansvaret synes därmed fortfarande vara att om köparen kunnat upptäcka felet skall denne också bära ansvaret. Detta oaktat säljaren har upplyst om felet eller inte. Möjligen är en upplysningsplikt befogad om felet är svårt att upptäcka.