oru.sePublikationer
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Brottsprovokation och kriminella MC-gäng.: En avvägning mellan polisens effektivitet och rättssäkerhet?
Örebro University, School of Law, Psychology and Social Work.
2014 (Swedish)Independent thesis Advanced level (professional degree), 20 credits / 30 HE creditsStudent thesis
Abstract [sv]

”Minst 324 fall av otillåten påverkan. Enligt Säpo har den grova organiserade brottsligheten en högförmåga att påverka myndigheter och medier.”Så lyder rubriken i Svenska Dagbladet den 24 februari 2014. Det rör sig om minst 324 fall avotillåten påverkan under perioden september 2011 och oktober 2013. Det betyder att i minst 324 fallhar vittnen, tjänstemän eller målsägande blivit utsatta för hot och trakasserier för att inte främja atträtt skipas. Detta kan inte accepteras. Men vilka medel har polis att tillgå i kampen mot dessa brott?De kriminella MC-gängen har sedan de etablerades i Sverige under 1990-talet använt våld, hot ochtrakasserier för att bygga upp sitt ”skrämselkapital” och media har - i jakten på sensationellarubriker - hjälpt till. I dagsläget behöver de kriminella grupperingarna sällan ta till våld då det oftasträcker med att de besöker offrets hem eller arbetsplats och uttalar dolda hot.Polisen har stora svårigheter att bygga fall som håller i en domstol mot MC-gängen trots att starkaoch ibland bekräftade misstankar om allvarlig brottslighet föreligger. Nätverken, vars primärainkomstkälla alltsom oftast är brottslighet i mer eller mindre organiserad form, vidtar av förklarligaskäl åtgärder för att förhindra polisinblandning. Användningen av telefoner som inte går att spåra,kodat språk och möten på allmänna platser för att förhindra övervakning är exempel på detta.Polisen har dock de s.k. okonventionella spaningmetoderna att tillgå, däribland brottsprovokation.Användningen av metoderna är i dagsläget inte reglerad i lag. Då metoden innebär begränsningar avindividers fri- och rättigheter, som enligt kungörelse (1974:152) om ny beslutad regeringsform [RF]kräver stöd i lag, blir det svårt att rättfärdiga polisens agerande. Detta kan avhjälpas genom attinföra lagreglering, något som flera gånger föreslagits - dock utan resultat. I det följande skabehandlas både argument för och emot användningen av brottsprovokation, vilka följder vidtagnaåtgärder kan få för inblandade parter och under vilka förutsättningar fortsatt användning avbrottsprovokation går att rättfärdiga i Sverige.

Place, publisher, year, edition, pages
2014. , 50 p.
National Category
Law
Identifiers
URN: urn:nbn:se:oru:diva-46352OAI: oai:DiVA.org:oru-46352DiVA: diva2:866060
Subject / course
Rättsvetenskap (juristprogrammet)
Supervisors
Examiners
Available from: 2015-10-30 Created: 2015-10-30 Last updated: 2017-10-17Bibliographically approved

Open Access in DiVA

No full text

By organisation
School of Law, Psychology and Social Work
Law

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

Total: 50 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf