To Örebro University

I detta examensarbete har fallstudier utförts på ett rum vars U-värden, väderstrecket mot vilken ytterväggen är vänd och ventilationssystemet varierats, i syfte att se hur sådana förändringar påverkar rummets energi-användning. Syftet är att kunna göra ett underlag som kan användas för att snabbt besvara frågor som berör den mängd energi som kan sparas vid tillämpning av ändringar i denna studie. U-värdet för en yttervägg till ett simulerat rum har sänkts i fallstudierna från 0,15 till 0,11 W/m2K, och U-värdet för fönstren i samma rum har sänkts från 1,2 till 0,9 W/m2K. Rummets orientering har studerats för yttervägg mot norr, söder, öster och väster. Slutligen testades rummets energi- och värmebalans i två fall som båda har en personlast som varierar mellan 10 och 20 personer i ett rum. För det ena fallet utrustades rummet med ett CAV-ventilationssystem (Constant Air Volume), och för det andra fallet utrustades rummet med ett VAV-ventilationssystem (Varied Air Volume). Från simuleringsfallenerhölls följande: Val av ett fönster med U-värde 0,9 istället för 1,2 W/m2K leder till en energibesparing på 15 %. Val av en yttervägg med U-värde 0,11 istället för 0,15 W/m2K leder till en energibesparing på 9 %. Val av att placera ytterväggen mot det södra väderstrecket kan ge en energibesparing som motsvarar upp till 16 %.

Sveriges befolkning ökar ständigt och det medför att människor rör sig mer i större städer vilket anstränger bland annat trafiken. Sveriges regering har som vision att landet år 2045 ska nå nettonollutsläpp av växthusgaser. Med anledning av detta har Trafikverket tagit fram klimatkrav och riktlinjer om hur utförandet samt utformande av landets infrastruktur ska gå till för att minska utsläppen av växthusgaser. Enligt Trafikverket (2020) har delmål satts upp för att nå det långsiktiga målet, klimatneutralitet 2045. År 2020 ska klimatutsläppen ska reduceras med 15%, 2025 med 30% och 2030 med 50%.Syftet med rapporten var att utreda hur massor kan lagras för att minska de klimatpåverkan genom användande av en livscykelanalys så att Veidekke Sverige AB och Implenia Sverige AB, som har fått uppdraget att bygga Förbifart Stockholm (Trafikplats Hjulsta Södra), ska nå framtida klimatkrav.Rapporten avgränsas till att handla om undersökandet av hur många CO2-ekv som kan sparas genom att mellanlagra/återanvända massor istället för att transportera bort dem, i syfte att användas i projektets Klimatkalkyl.För att utföra denna studie var det viktigt att kartlägga vilka drivmedel som användes i samband med transporten av massorna, vikten av massorna och hur långt massorna transporterades. Dessutom kartlades hur stor skillnaden var ur ett miljömässigt perspektiv ifall massorna mellanlagrades jämfört med borttransportering av dem.Resultatet visade att det ur ett klimatperspektiv lönar sig att hantera massor genom att mellanlagra och att lastbilarna använder HVO som drivmedel. Lastbilar som drivs med HVO släpper ut 4,045 ton CO2-ekv vid mellanlagringen av massor. Vid borttransport av massor till mottagningsanläggningar släpper dessa lastbilar ut ca 78,204 ton CO2-ekv. Detta visar att en klimatbesparing på ca 74 ton CO2-ekv görs vid mellanlagring av massor, vilket är 18 gånger mindre än vid borttransport. Dessutom belyser undersökningen att om transportsträckan hade minskat med 25% minskas utsläppen med 19,5 ton CO2-ekv.Slutsatsen av denna studie är att mellanlagring av massor och HVO som drivmedel är mest fördelaktigt ur ett miljöperspektiv vid hantering av massor eftersom de klimatpåverkande utsläppen minskas med 610% jämfört med diesel. Dock måste hänsyn tas till hur rena massorna är och hur länge massorna mellanlagras.

För att kunna hänga med i byggbranschen utveckling gäller det att vara konkurrenskraf- tig. Många byggherrar strävar efter korta byggtider som ibland kan vara väldigt svåra att uppnå. För att kunna uppnå korta byggtider gäller det att hitta smarta lösningar och ett bra produktionssätt som i slutändan ger ett bra resultat. Kortare byggtider bidrar i sin tur till lägre omkostnader för entreprenörerna.

Något som är sällsynt i dagens byggbransch är en förlängd arbetstidsförläggning, detta är något oprövat i Örebro. I dagsläget öppnas en byggarbetsplats cirka 07.00 och stänger igen för dagen klockan 16.00, måndag till fredag. Efter 16.00 står byggandet stilla. Detta bidrar till ett ineffektivt användande av de omkostnader som finns på en byggar- betsplats. Genom att förlänga den nuvarande arbetstidsförläggningen med ett fåtal tim- mar per dag kan det förhoppningsvis bidra till att omkostnader och även antalet bygg- dagar minskar.

I dagsläget ser yrkesarbetarna på PEAB negativt på en förlängd arbetstidsförläggning. Enligt PEAB beror detta på att de inte förstår sin position affärsmässigt inom företaget. PEAB hävdar att yrkesarbetarnas ”tillsvidare anställning” inte är en särskild trygg an- ställning. De menar att enda sättet för att få en trygg anställning är att PEAB i samarbete med sina medarbetare kan ro hem nya jobb och leverera resultat ihop. Frågan är då hur PEAB ska kunna urskilja sig från alla andra byggföretag och få en konkurrensfördel. Enligt Fredrik Ahl, arbetschef på PEAB, är lösningen en förlängd arbetstidsförläggning.

Denna rapport syftar till att undersöka hur en förändring i den nuvarande arbetstidsför- läggningen kommer att påverka omkostnaderna på en byggarbetsplats. Vi undersökte också reaktioner som uppstår bland yrkesarbetarna och tjänstemännen då arbetstiden förändras. 

Inom byggproduktion kan bristande arbetsmiljö och utvecklingsmöjligheter för kvinnor leda till att värdefull kompetens går förlorad. Det har uppmärksammats att byggbranschen präglas av en föråldrad manskultur.Byggbranschen är överlag en mansdominerad bransch och framförallt är könsfördelningen mest ojämn i byggproduktion där det är brist på kvinnor. De kvinnor som arbetar i byggproduktion väljer ofta efter ett par år att lämna sin roll för en annan i byggbranschen.I detta arbete är ambitionen att genom enkätundersökningar kartlägga hur kvinnor upplever och har upplevt sitt arbete inom byggproduktion. Därigenom är förhoppningen att kunna utläsa faktorer och mönster som vidare kan användas av branschen för att kunna göra riktade insatser i frågan att locka och behålla fler kvinnor i byggproduktion.Arbetet har till viss del skrivits tillsammans med byggföretaget NCC building Örebro/Värmland. Genom arbetets resultat vill NCC kunna jämföra sig och bedöma hur långt i utvecklingen de som företag har kommit i jämställdhetsfrågan gentemot resten av branschen.För att hitta svar till arbetets frågeställningar har dels en litteraturstudie gjorts samt enkätundersökningar som skickats ut till både kvinnor och män med olika roller inom byggproduktion. Upplägget på enkäten var blandat med frågor där respondenterna hade möjlighet att svara med olika svarsalternativ eller en fritextruta. Enkäterna skickades ut till kvinnor anställda på NCC Örebro/Värmland samt till kvinnor i branschen på blandade arbetsplatser och orter runt om Sverige. Det skickades även ut enkäter till en grupp män på NCC Örebro/Värmland för att kunna göra jämförelser på likvärdiga frågor som ställdes både till kvinnorna och männen.Resultatet indikerar på att kvinnor i byggproduktion många gånger inte har samma förutsättningar som män. Vid jämförelse av kvinnor anställda på NCC Örebro/Värmland och övriga kvinnor med erfarenhet inom byggproduktion ses små procentuella skillnader i vissa frågor som indikerar på att NCC har en mer välmående arbetsplats för kvinnor.

Under senare år har produktionen inom byggbranschen utvecklats till ett mer kostsamt byggande. Det har blivit sämre produktivitet samt ökade byggfel trots vetenskaplig utveckling. Det kan bland annat konstateras att 40% av medarbetarnas arbetstid går till värdeskapande arbete. Byggsektorn är ineffektiv i jämförelse med andra tillverkningsindustrier som ligger på 65-75% i produktivitet. Det framgår även att kostnaderna i byggsektorn går att minskas med 30-35%. Myndigheterna har i olika rapporter förmedlat dess nuvarande problem och branschens förnyelsebehov.

Studien gjordes med hjälp av intervjuer och en enkät undersökning på flera byggarbetsplatser för att undersöka ifall problemet kvarstår. Vi valde att inrikta oss mot fyra olika byggföretag som arbetar med lika stora projekt. Med hjälp av detta fås en större överblick av de praktiska arbetsmomenten.

Syftet är att erbjuda förslag till förbättring med hjälp av Lean till byggproduktionen.

Arbetet avgränsas till att studera slöseri, ordning och reda samt ständiga förbättringar.

Arbetet inleddes med att göra en grundlig litteraturstudie. Detta gjordes för att få en helhetsbild av Lean och även för att analysera problemet inom byggbranschen.

Lean handlar om att göra arbetet mer effektivt genom att hantera resurser på rätt sätt. Det går ut på att eliminera onödigt slöseri samt att arbeta med ständiga förbättringar. Det är ett arbetssätt som har använts inom tillverkningsindustrin och har konstruerats av bilkoncernen Toyota. Med hänsyn till nuläget i byggbranschen ska studien undersöka vilka möjligheter Lean kan tillföra i form av effektivisering och minskning av kostnader för produktionen.

Det som kan konstateras är att arbetsplatserna fortfarande brister i förståelse för vad slöseri är. De är inte tillräckligt informerade och prioriterar ibland fel form av slöseri. Under intervjuerna framkom det stora brister i kunskap angående frågan. Fel prioriteringar resulterar till att det blir en stökig arbetsplats som i sin tur gör det mindre miljövänligt och därmed kan orsaka arbetsskador.

Genom att städa och hålla ordning på arbetsplatsen gei möjlighet till en större arbetsyta som är mer flexibel, ger högre kvalitet av utförandet, medarbetarnas ergonomi blir bättre och det blir mindre risk för skador.

Fuktskador uppstår vanligtvis på grund av felaktig planering, projektering och utförande under hela byggprocessen. Dessa felaktigheter resulterar i stora åtgärdskostnader som kan minimeras eller till och med elimineras om fuktsäkerhetsarbetet är väl genomförd. Projekteringsskedet är ett viktigt skede, där en noggrann och korrekt genomförd fuktsäkerhetsprojektering är av stor betydelse för det försatta fuktsäkerhetsarbetet under byggprocessen. Projektörernas roll i detta skede är att utföra en fuktsäkerhetsprojektering utifrån de ställda kraven från byggherren.  Syftet med detta examensarbete är att ta reda på projektörernas val av metod vid genomförandet av fuktsäkerhetsprojektering och granska om behovet av eventuell kompetensutveckling, inom fukt, bland projektörerna är nödvändig.     De två metoder som har använts för att uppnå syftet i detta examensarbete är intervjuer och litteraturstudier.  Målgruppen i detta examensarbete är byggföretagen i Sverige. Det som granskas är hur de hanterar fuktsäkerhetsarbetet i projekteringsskedet, med fokus på hur fuktsäkerhetsprojekteringen utförs. Av de aktörer som medverkar i projekteringsskedet riktas all fokus på projektörerna.   Tre av fem projektörer är missnöjda med den egna fuktkompetensen vilket överensstämmer med de fuktsakkunnigas uppfattning om projektörernas fuktkompetens. Under intervjuerna har flera fuktsakkunniga påpekat behovet av ökat fuktkompetens bland projektörerna. Den bristande fuktkompetensen leder till att projektörerna inte kan beakta eller upptäcka eventuella fuktrisker vid fuktsäkerhetsprojekteringen. Metod som 80 % av projektörerna tillämpar vid fuktsäkerhetsprojektering är ByggaF metoden. Projektörerna kunskap om ByggaF är fortfarande låg enligt de fuktsakkunniga och av den anledningen kan projektörerna inte tillämpa ByggaF metoden i sin helhet. Kompetens och erfarenhet är de viktigaste faktorerna som en projektör måste ha med sig, för att kunna beakta och upptäcka vad som är fel krävs det kunskap samt erfarenhet om vad som är rätt.        Utifrån responsen från både byggnadsnämnden och deltagarna, framgår det att en granskning av dokumentationen gällande fuktsäkerhetsarbetet inte, alltid, begärs in av byggnadsnämnden.    Slutsatsen är att projektörer måste införskaffa sig kompetens inom fukt och ByggaF metoden.   

Kranlaster som verkar på kranbanor varierar med tiden och kan inte behandlas som statiska laster, detta gör att en statisk beräkning inte är tillräckligt säker, därför bör kranbalkar utformas på så sett att den klarar av statiska såväl som dynamiska kranlaster.

Arbetet valdes efter förstudier som gjordes på internet för att få grundläggande kunskap om ämnet. Informationen söktes på svenska, engelska och tyska för att kunna hitta relevanta och pålitliga källor som behandlar traverskranbanor enligt eurokod. Tack vare råd från Björn Åsted från Stålbyggnadsinstitutet (SBI), kunde en bok på tyska hittas. För att kunna jämföra resultaten används ett svenskt program CraneGirder EC3 under arbetet.

Rapporten innehåller en beräkningsmodell för en valsad profil balk, beräkningar baserades på eurokod ekvationer och föreskrifter vilket var som dimensionerings underlag för arbetet. I denna rapport hänvisas hur en kranbana skall dimensioneras med hög utnyttjandegrad, ett antal kontroller gjordes för att säkerställa att balken och dess detaljer, såsom räl och svets är säkert utformade mot utmattning och deformation. Dimensioneringen utgick ifrån lastberäkningar för traverskranen.

Handberäkningar visade hur olika kranlaster kan kombineras i lastgrupper för att åstadkomma högsta inverkan på balken, handberäknings resultat visade att HEB 280 och dimensioneringen dominerades enbart av lastgrupp 1 och 5. Med hjälp av beräkningsprogram stämde resultaten i hög grad överens med programmet men med några avvikelser. För den avgränsningen som antogs i arbetet verkade utmattningen inte ha en dominerande inverkan.

Examensarbetet gjordes i samarbete med WSP Samhällsbyggnad i Örebro våren

2014. WSP Samhällsbyggnad är ett konsultföretag i byggbranschen med inriktning

på väg och mark. Projekteringsverktyg är en viktig del för att kunna utföra

ett bra arbete. Därför gjordes en utredning mellan åren 2012 och 2013 om vilket

eller vilka program som ligger rätt i tiden. Syftet med denna rapport är att jämföra

två av de programmen som WSP tog fram som möjliga projekteringsverktyg.

Arbetet genomfördes genom att projektera en fiktiv väg i både programmet Novapoint

19 DCM och Bentleys PowerCivil for Sweden. Olika funktioner har jämförts

i en matristabell för att få fram ett resultat på ett överskådligt sätt.

Resultatet som uppkom i denna rapport blev till fördel för PowerCivil for Sweden.

Främst för deras överbyggnadsfunktion men även för att det finns möjlighet

till att koppla standarder till programmet.

För att nå utsatta klimatmål i Sverige och på EU-nivå är begränsningen av fossil fordonstrafik en hörnsten. Lösningen kan vara eldrift, men dilemmat vid långa transporter är påfyllnad av drivmedel. Utmaningen blir att tillgodose den ökade efterfrågan på energi – både gällande distribution och produktion – på ett miljömässigt försvarbart sätt. En litteraturstudie samt en intervju utförs för att undersöka om vägar kan göras smartare för att främja en grönare, eldriven fordonstrafik och ge möjlighet för energiutvinning i vägområdet samt elektrisk energidistribution till fordon under färd. Teknologin till energidistribution och energiutvinningssystem finns, men den kan alltid utvecklas för billigare tillverkning och effektivare produkter. Studerade energidistribueringssystem är induktion och konduktion. Energiutvinningssystemen som har behandlats är solenergi, piezoelektricitet och vindkraft. Pilotprojekt inom de bägge områdena existerar och fler projekt är under utveckling.

Clarus arkitekter som projekteringsföretag får ofta beställningar från entreprenörer och beställare där de efterfrågar en BIM-modell. I de flesta fallen så används inte BIM modellen helt utan man tar fram 3D-ritningar eller 2D-ritningar. Då ställs frågan “Har beställaren/entreprenören rätt uppfattning om vad BIM är?” Olika aktörer har olika riktlinjer och krav som projektören ska följa.

Frågan som arbetet kommer svara på är “hur ska konsulten göra för att på bästa sätt kunna erbjuda rätt tjänst samt mot vilka mål ska konsulten jobba.”

Syftet med den här fallstudien är att ta reda på hur BIM användningen skulle kunna underlätta arbetet samt kommunikationen mellan de olika aktörerna som är inblandade i ett byggprojekt. Att undersöka hur kompetensnivån ligger till hos Beställare, Entreprenör och projektörer/arkitekter och svara på frågan “Vad ligger bakom kompetensskillnaden som finns?”

Arbetet inleddes med litteraturstudier för insamling och sammanställning av information. Frågor kommer att ställas upp för att senare kunna användas under intervjuerna med olika personer från olika företag. Intervjuerna kommer att ske med bland annat med individer från konsult-, entreprenör- och beställare företag.

Intresset att använda BIM är stort i branschen men tyvärr så finns det stor kompetensbrist. Beställare och entreprenörer har planer att börja använda sig av BIM mer vilket kommer att ske de kommande åren, men i nuläget så vill man inte ta nya risker och föredrar att använda sig av traditionella metoder som är mer säkra. För att man skulle kunna tillämpa BIM mer i byggbranschen så behövs det mer kunskap.

Ska det finnas arbetsmiljörisker på byggarbetsplatser?

Det är en fråga som dagligen diskuteras på många byggföretag. Byggbranschen är en stor bransch som speglar det samhället behöver för att fungera, allt från bostäder, sjukhus, kommersiella byggnader, vägar, broar, hamnar osv. Men allt slags byggande medför även säkerhetsrisker för de som befinner sig på byggarbetsplatsen. Arbetsrelateradeolyckor och arbetssjukdomar är enligt arbetsmiljöverket dubbelt så vanliga hos byggnadsarbetare jämfört med övriga arbetstagare [1].

Skanska som är ett av de ledande byggföretagen i Sverige arbetar hårt med arbetsmiljö och säkerhetsfrågor. Det finns en nollvision om noll arbetsolyckor. Mitt Gröna Kvarter är ett om-och nybyggnations projekt som har satsat extra mycket på arbetsmiljö och säkerhet, därför har just detta projekt valts ut för att studera vad som gjorts och om detta kan förbättras ytterligare. Hur säkerhetsrisker ska behandlas och åtgärdas varierar beroende på aktiviteten som ska utföras och risken att en personskada uppstår på just den platsen. Skanska har med SBUF-stöd publicerat två rapporter om hur en ritning kan öka säkerhet på byggarbetsplatser, och använt sig av en referensgrupp som jobbar i olika byggprojekt för att samla in information.

Detta examensarbete presenterar ett nytt sätt att kategorisera säkerhetsrisker på en byggarbetsplats, i samband med att det finns en rapport som visar hur säkerhetsrisker kan redovisas på ritningar och föreskrifter.

En tidsplanering innehåller alla aktiviteter som skall göras innan en byggnad står färdig, alla säkerhetsrisker kan hänvisas till tidsplaneringen även om det inte är effektivt. Ungefär 50 % av alla säkerhetsrisker som hittades i projektet "Mitt Gröna Kvarter" berodde snarare på platsen än på den typ av arbete som skulle utföras, därför ses både en aktivitets- och platsbaserad redovisning som en optimallösning.

Fungerande kommunikation och hinderfritt informationsflöde är oumbärliga för en organisations produktivitet och effektivitet. Tidigare undersökningar kring kommunikation och informationsflöde visar att effektiviteten och produktiviteten i en organisation är korrelaterade med hur bra kommunikationen och informationsflödet fungerar i organisationen. Syftet med arbetet som presenteras i denna rapport är att kartlägga och analysera kommunikationen och informationsflödet i Strängbetongs fabrik i Kungsör. Metoderna som användes under arbetets gång är intervjuer med personal från olika avdelningar och öppna samtal med produktionspersonal i fabriken. Förutom intervjuer och samtal med personalen undersöktes även hur olika datasystem används för produktionsuppföljning och förbättringsarbete.

Hur kommunikationen och informationsflödet kan förbättras presenteras i slutsatsen. Resultatet visar hur bristfällig kommunikation mellan olika parter vars arbete hänger ihop ger upphov till minskad produktivitet, ökade väntetider samt leder till omarbeten och kassationer.

SAMMANFATTNING Uttorkningen hos betongen har länge varit en fråga som inte tycks ha någon bra lösning, framförallt gäller det uppföljningen av den. Betongproducenter satsar idag på låga vct för att hålla ner uttorkningstiderna och samtidigt öka betongens hållfasthet. Uttorkningen är speciellt viktig, vid föreliggande uttorkningskrav, för när ytmaterial kan appliceras med hänsyn till dess relation till den relativa fuktigheten, RF, hos betongen och styr till stor del tidplanerna på bygget. Problematiken ligger egentligen i att betongproducenterna inte har konkret vetskap kring duglig mätutrustning som följer utvecklingen av den relativa fuktigheten hos betong. Producenterna satsar mer och mer påegnaexperimentförhurdennaskallföljasupppåbästamöjligasättochdennarapport är ytterligare ett exempel på just det. Syftet korrigerades och anpassades efter den tidspress som uppstått under arbetets gång. Från att egentligen havarituteefterhelttrådlösaochingjutningsbarasensorerövergicksdettillattutföratester med sensorer utan krav på trådlöshet. Potentiell mätutrustning togs fram i syfte att testas ochjämförasmotaktuellamätmetoderförattmäta RF i betong. Utrustningen som användes för dem praktiska testerna var sensorerna, HYT 271 och HYT 221, tillverkade av ​IST AG​. Erhållna värden skulle därefter jämföras mot RBK-mätning där givaren Vaisala valdes ut. Praktiska simuleringar för arbetet utfördes i orten Kungsör där mätutrustningen avgränsades till elektroniska verktyg och självkompakterande betong användes. Utförda mätningar med sensornHYT 221 rapporterades inte i rapporten. Sensorn slutade att fungera efter en timme (1 hr) och kunde temporärt konstateras död. När sensorn sedan avlägsnats efter härdning på tre (3) dygn och monterats tillbaka fungerade den utan problem. I och med detta kunde inte jämförelser mellan HYT sensorn och RBK-givaren fullbordas i rapportens syfte. Slutsatsen för resultatet var att sensornvisatsfulltdugligmenintefungeratienlighetmedsyftetsomi sin tur gett förlorad avsikt för jämförbar RBK-mätning. Därtill behövde sensorn avlägsnas för att aktiveras igen där miljön av den omgivande färska betongen tros havaritförpåfrestande.Avnämnda anledningar fastställs utvald mätutrustning vara opraktisk för förfarandet,samtliknandeförsök.Ingen smidighet tycks finnas hos produkten för uttänkt syfte, produkten acklimatiseras således ej för utförandet.

Sverige är ett mångkulturellt samhälle och har varit ett invandringsland sedan 1960-talet. Föratt kunna ge möjlighet till utrikesfödda/nyanlända att integrera sig och komma in påarbetsmarknaden så har företag och organisationer startat program medarbetsmarknadsinsatser. Till exempel tidigare har byggsektorn i Sverige brustit i att hittaexaminerade ingenjörer. En resonabel anledning till att företag accepterar utrikesföddaingenjörer är just bristen på svenska ingenjörer som besitter tillräckligt hög kompetens samtutbildningsnivå vilket företag vill nyttja till sin del. Senare har man insett att språk inombyggsektorn är viktigt för att kunna integrera sig då det används till att kommunicera ochkunna bemöta olika situationer och dess svårigheter så budskap kommer fram samt för attkunna uppfylla arbetskraven. Enligt studierna och organisationerna anser de inte att ingenjörermåste använda sig av svenska språket men därmed bör kunskaper kring engelska språketfinnas.Under denna undersökning vill man utreda och analysera olika problem som kan hindranyanlända/ utrikesfödda ingenjörer att integrera sig. Utöver språk vill man också utreda vilkamöjligheter det finns till validering av tidigare kompetenser som kan uppfylla kvalifikationeroch arbetsroller inom byggsektorn i Sverige. I denna studie har det undersökts vilkaintegrationsprogram de större byggföretagen, såsom NCC och Sweco, har tillgängliggjort föratt integrera nyanlända med högre utbildning i samhället. Detta för att få ett mer trovärdigareresultat. Programansvariga samt tidigare praktikanter har deltagit genom att besvaraintervjubaserade frågor med teman som berör validering, integration, arbetsmiljö ochkommunikation.Denna studie har använt sig av litterära böcker och andra källor för att få fram ett teoretisktunderlag för att ställa relaterbara frågor kring ämnet. Intervjubaserade frågorna ställdes för attundersöka vilket ställningstagande man har för utrikesfödda ingenjörer på den svenskaarbetsmarknaden.En slutsats som studien kommer fram till är att det finns stora möjligheter till att kunnavalidera sina tidigare kompetenser och få en tillsvidareanställning som ingenjör inombyggsektorn. Samt att det finns ett större arbete från arbetsförmedlingen tillsammans medandra byggföretag och organisationer för att etablera och planera rekryteringen avutrikesfödda ingenjörer.

När stadsområdet Vallastaden i Linköping byggdes 2017 var ett krav att kunna utnyttja maximal markyta för bebyggelse. Det behövdes då ett alternativt sätt att anlägga VA-ledningar, då började utvecklingen av infrastrukturkulvertar. De utvecklade då ett helt system som ligger i en skyddad miljö och klarar av tätbebyggelse. Efter det har intresset hos flertalet kommuner väckts men det är fortfarande svårt att avgöra vilken metod som ger en större ekonomisk lönsamhet.Genom att utföra en teoretisk simulering i form av LCC-analys kan en slutsats dras utifrån den data som används. För att utföra den teoretiska simuleringen har litteraturstudier gjorts för att samla data som sedan använts i Excel.LCC-analysen har begränsats till kunskaperna utefter de förutsättningar som finns. Därav har beräkningarna fokuserat på schakt-, anläggning- och underhållskostnad.Resultaten visar att det finns en brytpunkt runt 40 år där en tydlig skillnad kan ses över de två systemens lönsamhet. Infrakulverten är teoretiskt billigare när simuleringen utförs med ett intervall på (+/-) 20 % av totalpriset. Studien visar även att infrastrukturkulverten har en mindre underhållskostnad vilket är en av de drivande kostnaderna när det kommer till simuleringen. Underhållskostnaden är en årlig återkommande kostnad vilket resulterar i att systemens kostnad ökar i olika takt utifrån deras underhåll.Slutsatsen är att infrastrukturkulverten är ekonomiskt lönsamt på sikt utifrån den undersökning som utförts i studien. Infrastrukturkulverten har även en lägre underhållskostnad men kan eventuellt ha en liten högre anläggningskostnad beroende på projektets storlek.

En del kommuner använder sig i stor utsträckning av tillfälliga byggnader, i form av baracker för att lösa bristen på förskolelokaler. Tillverkare av barackförskolor hävdar att det inte råder någon skillnad mellan dessa och permanenta förskolor. Den här rapporten har i syfte att klargöra om det finns någon skillnad i termisk komfort och luftkvalité mellan tillfälliga barackförskolor jämfört med nybyggda permanenta förskolor. Tre metoder har använts för att samla in väsentlig information till rapporten. Litteratursökning till teoridelen, mätningar av luftkvalité och termisk komfort, samt en kvantitativ enkätundersökning om upplevelsen av inneklimatet på förskolorna. Rapporten avgränsas till att endast undersöka termisk komfort och luftkvalité. Hänsyn tas inte till buller och ljusinsläpp eller någon annan aspekt som påverkar upplevelsen av lokalerna. Mätningen av inomhusluftens kvalité begränsas till att mäta koldioxidhalt och relativ luftfuktighet. Mätningen av den termiska komforten avgränsas till att mäta luftens temperatur, medelstrålningstemperatur, relativ luftfuktighet och lufthastighet under en verksamhetsdag på våren. Enkätundersökningen avgränsas till att endast delas ut till pedagoger som arbetar på de förskolor där mätningar har genomförts. Enkätundersökningens resultat visar tydligt att pedagogernas upplevelse, av den termiska komforten och luftkvalitén, är sämre på den tillfälliga förskolan. De framtagna PMV- och PPD-index, resultatet av koldioxidmätningen och mätningen av den relativa fuktigheten likvärdiga sinsemellan förskolorna. Rapporten pekar åt är att upplevelsen av den termiska komforten och luftkvalitén på den tillfälliga förskolan är sämre än den på den permanenta förskolan. För att kunna göra en säkrare bedömning av hur stor skillnaden mellan de båda förskolorna är, bör fler mätningar av termiska komforten göras under framförallt sommar- och vinterperioden, en bredare mätning av luftkvalitén där fler indikationer på luftkvalitén tas med och mer insamlat empiriskt material från enkätundersökningen.

Detta examensarbete syftar till att undersöka vilken kunskap som fastighetsägare har om passivhus samt om det finns någon marknad för detta koncept i Örebro län.

Miljö- och klimatproblemen i världen blir allt större och ett resultat av detta är den ständigt cirkulerande debatten om passivhus.  Lågenergihus är en nödvändig lösning för att energianvändningen ska kunna minskas, då bostadssektorn står för cirka 40 % av Sveriges totala energianvändning. Passivhus är en utveckling av lågenergihuset som byggs utan konventionellt uppvärmningssystem och har en låg energianvändning. Asplunds Bygg i Örebro bygger nu våren 2009 de första passivhusen i Örebro.

Examensarbetet inleddes med att fastighetsägare kontaktades och intervjuer bokades. De muntliga intervjuerna genomfördes under en fyra veckors period på respektive fastighetsägares kontor. En egen fördjupning i ämnet gjordes parallellt med intervjuerna genom att studera passivhus i bl.a. litteratur, artiklar och på Internet. Resultatet av intervjuerna sammanställdes, jämfördes och analyserades utifrån syftet med arbetet.

Fastighetsägarna är positivt inställda till konceptet och anser att energifrågan är viktig, men kunskapen kring passivhus hos vissa är bristfällig. Avslutningsvis konstateras att utifrån resultatet av intervjuerna så verkar det som att det finns en framtida marknad för passivhus i Örebro län.

Nyckelord: passivhus, lågenergihus, energianvändning, ventilationssystem, värmeåtervinning, tjock isolering.  

Från att en råvara utvinns till att den används som en produkt och sedan ska slängas eller återvinnas sker en miljöpåverkan i flera olika steg. Med en livscykelanalys (LCA) går det att beräkna en produkts miljöpåverkan i alla dess faser. Det handlar om hur stora mängder växthusgaser som släpps ut och påverkar miljön på ett negativt sätt. Syftet med denna rapport är att ta reda på vilket av ett trä- och betonghus som är mest klimatsmart vad gäller utsläpp från utvinning av material fram till dess att huset står färdigt.Med hjälp av två företag erhölls mängder för de olika husen vad gäller materialåtgång för grunder och väggar. När mängderna var framtagna kunde undersökningen gå vidare och för det användes programmet Byggsektorns Miljöberäkningsverktyg där mängderna kalkylerades för dem material som var efterfrågade.För att nå ett resultat avgränsades vissa delar av livscykelanalysens helhet. Saker som togs med i rapporten var byggskedet, alltså A1-5 i Byggsektorns miljöberäkningsverktyg, som innefattar råvaruutvinning, tillverkning av material samt bygg- och installationsprocessen.Av programmets beräkningar framgick det att betonghuset står för en större del klimatpåverkan än trähuset. Betonghusets totala klimatpåverkan (GWP), kg CO2 per m2 Atemp var 48.753kg medan trähusets totala klimatpåverkan var 14.836kg från att råvarorna utvunnits till att huset ska stå färdigt.Slutsatsen är att det är mer klimatsmart och att det finns fler fördelar med att bygga ett hus i trä än att bygga ett hus i betong under byggskedet, även fast de båda har en betongplatta.

För att kunna garantera hög kvalité på en slutprodukt är det viktigt att kvalitetsarbetet beaktas under produktionen. Kvalitetsarbete påverkar företaget på ett positivt sätt genom att säkerstäl-la nöjda kunder och bidra till både ett gott rykte och en god ekonomi. NCC misstänker att det förekommer bristfälligt kvalitetsarbete under produktion i byggbranschen och gav oss därför i uppdrag att undersöka hur deras arbete med detta fungerar. I examensarbetet har intervjuer gjorts ute på fem av NCC:s pågående projekt i Örebro län för att ge en bild av hur arbetet med egenkontroller och fukt ute på byggarbetsplatserna fungerar. Vi har kartlagt hur arbetstagarna jobbar med egenkontroller och fukt i produktion, om det finns några brister i arbete och i så-dana fall vad det beror på. Kartläggningen visar att upprättningen av mallarna till egenkon-troller behöver förbättras, dels beror det på tidsbrist och NCC:s verksamhetssystem som är begränsat. Det största problemet som de flesta upplever med kvalitetsarbete överlag är att det inte finns tillräckligt med tid för det.

More and more high-rise buildings are being built of wood, largely because of thedevelopment of factory-manufactured industrial building elements and building systems inrecent years. Despite great positive impact on the environmental impact of the constructionindustry, the fact remains that wood burns very easily, and spreads quickly unless the rightmeasures are taken at the design stage.The purpose of this study is to investigate how high wooden houses are protected againstfire during the design phase. The new function-based requirements from BBR opened upnew opportunities to build high in wood. The idea is to highlight and inform about therelatively new way of building high-rise buildings with the fire factor in focus.Interviews and literature studies formed the basis for this study of the effective methodsused in the design of tall wooden houses.The design is drastically affected if the frame is built of wood material. BBR, the FireBrigade and insurance companies are some of the experts consulted in connection withthis study. Information from Fire Engineers and Designers allowed us to see how fire isprevented and what changes are being made unlike houses of other materials.The literature study and interviews show that fire risks for these types of buildings areovercome after the implementation of all BBR regulations and laws with analytical designfor fire protection in Br0 buildings. Sensitive designs must be addressed through the use ofappropriate sealants around the throughings, secure fire cells with various disks such asplasterboard, non-combustible materials such as mineral wool can be used as insulatingmaterials, mechanical ventilation systems that can reduce fire spread through ventilationopenings, and automatic with manual fire extinguishers that can meet the requirements.The conclusion is that fire can definitely be prevented in the design of tall wooden housesby using the solutions we present in connection with this study.

Dagens fokus på energianvändning i nya byggnader ställer höga krav på konstruktions- och materialval för att uppnå en låg energianvändning. Köldbryggor påverkar bl.a. hur effektivt ett klimatskal isolerar mot värmeförluster. Denna rapport undersöker hur valet mellan traditionellt konstruktionsvirke respektive lättreglar i trä påverkar värmeflödet ut genom köldbryggan som uppstår vid regeln. Programmet HEAT har använts för värmeflödesberäkningarna. HEAT uppfyller standarden för detaljerade värmeflödesberäkningar: SS-EN ISO 10211:2007. Några vanliga konstruktionslösningar har valts och modellerats i HEAT med homogena träreglar respektive lätt-träreglar. Resultatet visar hur mycket värmeflödet är ut genom de olika konstruktionerna. Rapporten visar en minskning av köldbryggan vid val av lättreglar. Skillnaden i värmeflöde blir mindre när vanliga konstruktionslösningar för solida träreglar och lätt-träreglar jämförs med varandra än när en solid regel bara byts ut mot en lätt-träregel i konstruktionen.

Den Europeiska standarden är indelad i flertalet Eurokoder och dessa är de kommande beräkningsreglerna som år 2011 blir obligatoriska för alla bärande konstruktioner inom den Europeiska unionen. De kommer att ersätta tidigare nationella regler och det är framförallt Boverkets konstruktionsregler (BKR) med tillhörande handböcker som berörs av Eurokoderna.

Flertalet faktorer påverkar när en övergång från svenska byggregler till Eurokoderna skall bli möjlig men det viktigaste har med dess tillgänglighet att göra. Det är inte längre en fråga om Eurokoderna skall börja tillämpas, utan istället när.

Syftet med detta examensarbete är att det skall ge en allmän och överskådlig bild av hur de svenska byggreglerna skiljer sig från sin europiska motsvarighet, varvid likheter och olikheter skall lyftas fram.

Jämförelsen har baserats på ett antal beräkningar som har utförts på ett framtaget referensobjekt, där endast de delar som berör beräkningar kring referensobjektet kommer att granskas och jämföras. För att få underlag till dessa beräkningar har litteraturstudium av respektive regler tillämpats. Detta material har allt eftersom sammanställts i denna rapport.

Med utgångspunkt från det framtagna referensobjektet kan man till stor del fastlägga att skillnaden mellan svenska byggregler och europeisk standard inte är av större karaktär. En av de mest framgående skillnaderna är dock att den europeiska standarden är betydligt mer beskrivande om hur och vad som skall beräknas, vägen till resultatet, medan de svenska byggreglerna endast beskriver det slutgiltiga resultatet. Detta leder till att den europeiska standarden är betydligt lättare att följa och därav även lättare att tillämpa.

Byggbranschen ställs inför utmaningar när många nya bostäder skall byggas på kort tid. Det ställs då krav på att byggföretagen har en effektiv och fungerande organisation såväl vid projektering som i produktion.

Leanfilosofin är väl utbredd inom industrin och visar på stora effektivitetsvinster. Verktyg från filosofin har applicerats i både byggprojektering och byggproduktion. Två av dessa verktyg är visuell styrning och visuell planering. Båda verktygen skall kunna bidra till att reducera slöserier av de former som anges inom leanfilosofin.

Syftet med studien är att visa hur verktygen används inom byggproduktionen och hur arbetet med verktygen kan kopplas till den teoretiska referensramen. Studien visar också hur synen på verktygen skiljer sig åt mellan tjänstemän och yrkesarbetare.

Examensarbetet är uppbyggt av en litteraturstudie om visuell styrning och planering som har sin grund i leanfilosofin. Verktygen har sedan observerats i Skanskas byggproduktion inom Örebrodistriktet. Detta arbete har kompletterats med tjänstemannaintervjuer och en enkätundersökning till yrkesarbetare. Sammantaget ges en bild av både hur verktygen används samt hur användandet uppfattas hos de olika yrkesgrupperna.

Det visar sig att verktygen ger goda förutsättningar att minska på slöserierna i byggproduktionen. Effekterna är redan bra men det finns potential för större vinster med verktygen.

Denna rapport beskriver en analys av dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) och de stora förändringar som denna förordning medför. Rapporten beskriver en diskussion kring denna förordning samt hur ett företag bör tänka för att GDPR-anpassa utvecklingen av ett system som hanterar personlig information.

Utöver detta beskrivs även den anpassning som har gjorts i Nethouse ärendehanteringssystem Serviceportalen samt de delar som har utvecklats för utbyggnaden av detta system, Medarbetarportalen.

I dag sätts flera åtgärder in för att bromsa klimatförändringarna, både inom Sverige och på internationell nivå. ‘Forum för energieffektivt byggande’, FEBY, är en organisation som arbetar med att driva utvecklingen av lågenergibyggnader framåt. FEBY har tagit fram ett certifieringssystem som ska hjälpa byggherrar uppföra byggnader med lägre energianvändning. För att en byggnad ska bli certifierad krävs det att den uppfyller vissa krav, bland annat på värmeförlusttal. Sedan starten 2008 har ca 50 småhus certifierats enligt systemet, vilket väcker frågan om varför så få småhus har certifierats och om detta kan bero på hur kraven är ställda.Syftet med rapporten är att undersöka om de krav som FEBY ställer på värmeförlusttal är rimliga vid byggande av ett småhus oavsett vart i Sverige det är placerat. Undersökningen har gjorts för tre orter i olika delar av Sverige; Lund, Falun och Boden. Byggnadens utformning är densamma på alla tre orter, med undantag för isolertjocklek i ytterväggen. Parametrarna fönsterglasarea, U-värde på fönster, luftläckning och köldbrygga varierades i beräkningarna för att få ett bredare och mer trovärdigt resultat.Undersökningen görs enligt de beräkningar som FEBY hänvisar till i dokumentet FEBY18 med utgångspunkt i krav för värmeförlusttal på nivå FEBY Guld.Rapporten avgränsas till en enplansvilla på 100 m2 uppvärmd golvarea. Ingen hänsyn tas till faktorer så som ljud, sol, fukt, årsvärmefaktor eller värmebalans för luftvärmd byggnad. Inte heller beaktas bärförmåga, motstånd mot brand eller fönstrens läge.Resultatet visar att negativa U-värden uppstår vid flera parametervariationer i Boden och Falun. Negativa U-värden indikerar att ytterväggen måste producera värme, vilket i det här fallet inte är möjligt. I flera fall i Falun och Boden förekommer även så pass låga U-värden att isoleringen behöver anta en tjocklek på över en meter medan isolertjockleken i Lund aldrig överstiger 500 mm. Vid de mest gynnsamma förutsättningarna visar resultatet att det fortfarande är svårt att nå en rimlig isolertjocklek, eller ett positivt U-värde, i Boden och delvis Falun.Slutsatsen är att det går att konstruera en byggnad som når kraven för nivå FEBY Guld i södra Sverige, men att det blir svårare ju längre upp i landet som byggnaden ska uppföras. Tjockare isolering verkar inte göra kraven uppnåeliga i Sveriges norra delar utan med de förutsättningar som undersöks skulle väggen behöva skapa värme om värmeförlusttalet för FEBY Guld ska nås.

Jorden genomgår idag klimatförändringar och den största faktorn till detta är allaväxthusgaser som släpps ut, som människan dessutom ansvarar för. I Sverige stårbyggsektorn för en dryg femtedel av den klimatpåverkan som finns i landet och står därförinför stora utmaningar i framtiden. Det finns plats för förbättring inom byggsektorn för attminska dess klimatpåverkan och idag finns det många tillvägagångssätt som kan underlättaarbetet.Livscykelanalys (LCA) är ett verktyg som kan användas för att mäta ett system eller enprodukts sammanlagda klimatpåverkan under dess livscykel. Genom att utföra en ellerflera LCA:er på byggnader kan olika materials klimatpåverkan identifieras och därefterkan åtgärder göras för att minska dess klimatpåverkan. Syftet med detta arbete är attanalysera flera arbeten som utfört en LCA på en betong- och/eller trästomme i hopp om attkunna få svar på vilken stomme som är mest klimatsmart, varför den ena stommen användstrots att den är mindre klimatsmart än den andra samt vilket material som har mest utsläppfrån respektive stomme.Genom en sorteringsprocess valdes sju olika studier ut som skulle passa detta arbetets syfteväl och när dessa studier sammanställdes kunde svar på frågeställningarna ges.För de studier som gick att jämföra var det tydligt att betongstommen hade störst utsläppav koldioxidekvivalenter. Varför användning av betongstomme är så normalt trots attträstomme är ett klimatvänligare alternativ beror på att det idag inte finns stora krav påklimatpåverkan från byggnader, vilket i sin tur kan ha resulterat i att projektörer inte hartillräckligt med kunskap kring hur olika stommar påverkar miljön. I vissa fall är det inteoptimalt att bygga med trästomme då egenskaperna mellan betong och trä skiljer sig vilketresulterar i att betongstomme föredras. När totala utsläpp från de olika stommarnasammanställdes var det tydligt att betong var det material som hade störst klimatpåverkanför betongstommen. Det var dock inte lika tydligt för trästommen då det skiljde sigberoende på vilket skede som beaktades. Under byggskedet hade isoleringen störstklimatpåverkan men när även användningskedet och slutskedet beaktades hadeträprodukterna störst utsläpp.

In recent years, moisture damages have been noticed in rendered, undrained stud walls. The design is built on the principle one-stage tightening which means that there is no air gap in the construction. The damages have occurred when water has permeated through the rendering in leaking connections and fittings for windows, doors, canopies, balconies, terraces and awnings. Behind the plaster carrier, which consists of either polystyrene or rigid mineral wool, plasterboard has often been used as a wind protection barrier. In many cases the wind protection barrier and the underlying wooden studs have been exposed to mould and in some cases even rot. It has been shown that damp in the structure is difficult to dry out.

The aim of the thesis has been to examine how the energy consumption is affected when this type of construction is damp, partly because energy is required to dry up damp, partly because the insulation ability for a material decreases when it is affected by moisture.

Previous research and relevant literature has been used in this thesis, to provide: A comprehensive picture of the problem, an explanation for the calculations used and an understanding of the conclusions drawn.

The energy consumption has been calculated for 1 m² wall area on two types of wall designs. The calculations have been performed in both dry and damp condition. To calculate the energy consumption in damp condition, three different types of calculation models have been used in three different ways. Since no measurements have been made, the calculations are to some extent based on assumed values.

The amount of damp that have entered the structure has, according to the calculation models used, been shown to produce small differences in energy consumption compared to the dry structure. The main problem for these types of walls seems instead to be the growth of microorganisms. Nevertheless, the microorganisms seem not to have affected the indoor environment in any significant manner.

Husgrunder stödjer hela hus och ska vara stadiga nog för att ta upp husets vikt och bära byggnaden i

många år utan att drabbas av problem orsakade av bland annat fukt och tjäle. Det finns tre

grundkonstruktionstyper som tas upp i detta arbete. Dessa är: platta på mark, krypgrund och

plintgrund.

Syftet med arbetet är att undersöka konstruktion och funktion för de tre grundkonstruktionerna.

Arbetet redovisar också vilka grunder som är förekommande vid nybyggnation av småhus i Örebro

län, samt hur olika aktörer inom byggbranschen motiverar sina val med avseende på risken för

fuktrelaterade problem.

Inom detta examensarbete redovisas resultat från intervjuer med ett antal olika byggnadsaktörer

som bygger med olika typer av grundkonstruktioner. Information har samlats in genom intervjuer

med sakkunniga samt egen teorifördjupning i litteratur för grundkonstruktioner. Utifrån syftet med

arbetet har teorin och resultaten från intervjuerna sammanställts.

Platta på mark med underliggande isolering är den grundkonstruktion som framförallt väljs vid val

av grundkonstruktion för nybyggnationer av småhus i Örebro län. Aktörerna upplever att denna

konstruktion har många fördelar i jämförelse med de andra konstruktionerna: krypgrund och

plintgrund.

Broadband electromagnetic characterization offers useful tools for the quantitative estimation of water content in a insulating solid materials. However, the correlation between electromagnetic characteristics and the amount of water in solids needs to be characterized using precise direct measurement methods. In this study, a two-port coaxial transmission cell has been characterized for water content estimation based on a study with the thermo-coulometric water detection method. The latter allows us to determine the proportions of the different water bonding forms that can exist in the material. The purpose of this paper is to provide a dielectric relaxation behavior study of the kaolinite clay from 10 MHz to 1.5 GHz, which was preceded by an experimental analysis of alpha-D-lactose monohydrate and the calcium oxalate monohydrate, which have stable water content under various humidity conditions.

Att en byggnadsdel kan vara i behov av en förstärkning är inte ovanligt i dagsläget. Det kan handla om ett bjälklag som kommer utsättas för mer last då verksamheten ändras från bostad till kontorslandskap. Alternativa lösningar till att förstärka en sådan konstruktion skulle antingen vara att införa stålbalkar och pelare eller gjuta på det befintliga bjälklaget. Det som få konstruktörer och entreprenörer tänker på är att en kolfiberlösning kan vara ett smidigare alternativ.

Examensarbetes syfte är att undersöka om kolfiberförstärkningar kan konkurrera med traditionella förstärkningsmetoder. Lyfta fram för-och nackdelar för samtliga förstärkningsmetoder och väga dem mot varandra utifrån en beräkningssynpunkt och utförandemässigt. Metoder för att få en bra förståelse för hur kolfiber höjer böjmomentkapaciteten är laboration med provtryckningar samt beräkningar på ett verkligt broprojekt. I båda fallen har kolfiberlösningen jämförts med traditionella lösningar.

Arbetets resultat visar att kolfiberförstärkningar kan, i många fall, ersätta traditionella förstärkningsmetoder. Detta på grund av sin lätta vikt och höga draghållfasthet som gör det möjligt att på ett effektivt sätt höja böjmomentkapaciten hos byggnadsdelar. Enligt laborationen gav kolfiberförstärkningen ungefär samma procentuella ökning i hållfasthet som en plattstålförstärkning.

Den här C-uppsatsen har gått ut på att göra en processkartläggning på återuppbyggnaden av Vivallaskolans bollhall som har brunnit ner under slutet av oktober 2010. Utifrån processkartläggningen har det gjorts analyser och observationer på aktivitetsflödet. Där framgår det vad som har gått bra och mindre bra. Till det som har gått mindre bra har förslag till lösningar tagits fram. I dessa lösningar ingår metoderna: PDCA (s.21), BIM (s.21) och Ishikawadiagram (s.21), som tydligt visar förbättringsåtgärder.

Processkartläggningen och lösningsförslagen har tagits fram utifrån observationer i form av besök på arbetsplatsen samt läsning av litteratur och elektroniska källor. Vid besök och samtal med platschef och snickare har det även uppmärksammats att Lean, vilket är en metod för effektivisering av olika aktivitetsflöden, redan delvis används inom produktionsskedet i detta byggprojekt. Detta har gjorts för att effektivisera och utveckla produktionsskedet kvalitativt.

I takt med att processkartläggningen har blivit kartlagd och analyserad kan de inblandade i projektet tydligt följa förslag till förbättringar. Detta för att förhindra att eventuella problem som har tagits upp i den här C-uppsatsen uppstår. Dessa förslag kan de använda sig av till nästkommande projekt redan i projekteringsskedet.

NCC i Örebro har använt prefabricerade utfackningsväggar. Denna rapport undersöker,

sammanställer och jämför denna produktionsmetod med platsbyggda utfackningsväggar ur ett

arbetsmiljömässigt, produktionsmässigt, tidsmässigt och ekonomiskt perspektiv.

Rapporten är framtagen på NCC:s begäran för att ge en indikation på vilken

produktionsmetod som är mest lämplig vid kommande projekt. Intervjuer samt information är

hämtad från aktuella och pågående projekt i Örebro. Kostnader och tider utgår från

sammanställda fakturor och verkliga tidplaner. Arbetsmiljön har jämförts med

produktionspersonalens bedömda risker i förhållande till arbetsmiljöverkets föreskrifter.

Rapporten tyder på att skillnaden ekonomiskt sett mellan prefabricerade och platsbyggda

utfackningsväggar inte är stor. Tidsmässigt görs stora besparingar genom att använda

prefabricerade utfackningsväggar. Rapporten är granskad av berörda målgrupper inom NCC.

Denna rapport handlar om hur kunden ser på VRsomettverktygunderförsäljningsskedetav nyproducerade lägenheter. Rapporten behandlar VR som visuell teknik och framtida lösningar. Idag läser kunder ritningar både tvådimensionellt och tredimensionellt inför köp avlägenhet, det är vad de flesta mäklarbolagen har att erbjuda i nuläget. Presentation genom VR-miljöer har börjat komma in i bilden, då är frågan om det gynnarkundenochomdetblirensjälvklar lösning i framtida presentationer. Undersökning sker för att se om visualiseringsverktyget ger en bättre bild av nyproducerade lägenheter samt om det förhindrar missförstånd för kunden och därmed förkortar försäljningstiden. För att uppnå syftet harVR-testsamtenkätundersökningargenomförtsmed kunder. Deltagarna har delats upp i tre olika grupper där varje grupp har fått olika uppgifter. Ena gruppen har fått läsa ritningar, den andra har fått gå in i en VR-miljö och den tredje har fått göra båda två. Därefter har grupperna fått gå in i lägenheten för att kunna besvara enkäterna. Testen och enkätundersökningen visar att kunderna uppfattarVRsomenbättrelösningunder presentation av lägenheten i jämförelse med ritningar. Resultatet visar även att VR minskar missförstånden som gör att kunden lättare kan bestämma sig vilket leder till ett kortare försäljningsskede.

Safety in the Swedish construction industry is crucial, especially given increased risks from natural disasters as a result of climate change. Therefore, the purpose of this work is to understand and minimize the risks and increase resilience against natural disasters through long-term thinking and development of new techniques within the Swedish construction industry. This study only examines techniques and measures that protect buildings and the entire society in Sweden. The study "Natural disasters in Sweden" and other literature studies have been used. The study has also reviewed other existing ideas and discussed solutions for them. The result, to fulfill the purpose of the study, is to build permanent and temporary embankments for protection against floods. Integrate flood management into urban planning. Conduct geotechnical investigations to assess soil stability. When building in coastal areas, use waterproof membranes, reinforced concrete structures, build houses on poles to avoid problems with moisture and flooding. To reduce the risk of landslides, it is important to understand the risk areas in Sweden and take measures. It includes implementing effective drainage systems. Nature-based solutions, such as erosion protection and the planting of trees and vegetation in vulnerable places, are also essential. Efforts should be made to restore biodiversity in affected areas. The conclusion is that a holistic view is required to build so that buildings and communities are adapted to present and future natural disasters. Through an integration of specified solutions, the Swedish construction industry can increase safety and resilience against natural disasters both now and in the future.

marta städer handlar om att tillgodose människans behov och livsmiljö, detta kan fullgöras genom att utveckla olika delar av staden. Sverige lägger stor vikt på vägarna,infrastrukturen och miljön för att nå den stabila trafiksäkerheten. Detta har lett till att Sverige är bättre än många andra länder då de ligger långt fram i utvecklingen. FN har nu satt globala mål för hållbar utveckling​som ska uppnås år 2030. Dessa mål ska ge länderna en hållbar utveckling och en framtid. Syftet med denna studie är att ta fram idéer för en hållbar riktlinje för stadsmiljön som ska leda till mindre trafik och bättre miljö. Idéerna som togs fram var för att kunna minska trafiken i centrum och dess miljöpåverkan. Idé 1 gick ut på att en buss, som ska vara självkörande i framtiden, med cirka tio platser som plockar upp personer från olika områden och transporterar alla till samma destination.Bussarnabeställsfrånenappimobilen.Dettaär en vision för att minska antalet självåkande förare i fordonstrafiken samt för att minska utsläppen av växthusgaserna. Idé 2 handlar däremot om parkeringarna i centrum. Idén går ut på att flyttaallaparkeringarenbitutfrånstanochförattsedantaettmiljövänligtfordon,som även här är självkörande, med andra passagerare in till centrum. Denna vision vill uppnå en trafikfri centrum. För att se om idéerna var utförbara och möjliga enligt respondenterna framställdes enkäter riktade mot målgruppen, somkörfordonintillÖrebrocentrum.Ävenen intervju med enhetschefen för stads- och trafikplanering på Örebro kommun äger rum föratt ta reda på dess syn på den smarta staden samt vilka lösningar som är möjliga för att till exempel kunna lösa det hållbara resandet med kollektivtrafiken. Därmed sammanställs litteratur för insamlingen av data av trafiken inom smarta städer. Denna studie har avgränsats till stads- och trafikplaneringen, där trafiken innefattar bland annat fordons- och kollektivtrafikenistadsmiljönsamtpersonbilarnasomåkergenomÖrebro centrum. Örebro är staden som studien är avgränsat till. Efter att ha sammanställt enkäterna och intervjun visar resultatet att de olika idéerna som tagits fram har gett olika resultat när det gäller de olika metoderna. Som helhet blir det svårt att sätta ett mer konkret resultat på grund av att en stor del av respondenterna av enkäterna och enhetschefen haft olika åsikter kring framtagna lösningar, vilket gör att en slutsats inte kan dras av sammanställda resultat. För att kunna få ett mer konkret resultat av de lösningar som framtagits bör felkällorna tas hänsyn till och följasuppavdefelsomgjorts.Dettaskulle då kunna ge en mer djupgående analys för resultatet och om arbetet utvecklas och förbättras kan denna uppsats gynna samhället, vilket skulle bidra till en effektivare trafik inom smarta städer.

Alla länder har olika lagar och regler inom byggbranschen. Dessa lagar och regler sätter en grund till hur ett samhälle ser ut och är strukturerat. Det finns olika faktorer till varför vissa länder har mer lagar och regler medan andra har mindre. Genom att studera ett land som Sverige med Madagaskar kan man se tydliga skillnader inom lagar och regler. Studien kommer att undersöka de skillnader som finns samt om de lagar och regler som skiljer sig åt är till en fördel eller nackdel.Syftet med denna studie är att jämföra ett U-land och ett i land när det kommer till lagar och regler. I detta fall Madagaskar och Sverige.Studien kommer att baseras på intervjuer, litterära studier och en reseskildring. En jämförelse med ett annat land, i detta fall Madagaskar, som har en stor skillnad på struktur, säkerhet och process kommer även att undersökas och jämföras med Sverige. Informationen om Madagaskar kommer baseras på en reseskildring som skrivits utifrån en resa som gjordes.Länder som har en stor skillnad från Sveriges byråkrati kommer att jämföras och studeras. I och med att det finns många lagar och regler så har även dessa avgränsats till det som är relevant för denna studie.Studien visar att den byggprocess som Sverige har är mer omfattande och tar längre tid än vad det gör i Madagaskar. Ett samhälle fungerar utan en omfattande byggprocess men då kommer hållfastheten att kompromissas.Säkerheten på arbetsplatsen i respektive länder skiljer sig åt, där Sverige har fler lagar och regler angående arbetarnas säkerhet. Genom att ha fler lagar och regler angående säkerheten, kan arbetsplatsolyckor minskas samt att ohälsa förebyggs.

Byggbranschen är mansdominerad och präglas av bristande mångfald. Undersökningar visar att machokultur och hård jargong leder till att många lämnar branschen.NCC är en av de största aktörerna på den svenska byggmarknaden och syftet med arbetet var att undersöka hur NCC Building Örebro/Värmland arbetar med mångfaldsfrågor och vilka resultat det gett. Som en del av arbetet har även medarbetarnas inställning till mångfald samt skillnader mellan länen vad gäller mångfald bland de anställda undersökts.Datainsamling har skett genom litteraturstudier, intervjuer och en enkätundersökning. Intervjupersoner valdes ut utifrån deras roll i företaget eller specifika projekt.En kvantitativ undersökning genomfördes för att undersöka den etniska mångfalden inom avdelningen och för att undersöka medarbetarnas uppfattning om arbetsmiljön och inställning till mångfald och jämställdhet.Undersökningen visar att NCC arbetar aktivt med frågor rörande mångfald, jämställdhet och inkludering vilket med stor sannolikhet bidragit till en bättre psykosocial arbetsmiljö. Det framgår dock att machokultur och hård jargong fortfarande existerar på arbetsplatserna. Resultatet av undersökningen tyder även på att en majoritet av medarbetarna är positivt inställda till mångfald och jämställdhet i branschen samt att de är villiga att arbeta med frågorna.Det finns tydliga skillnader mellan länen beträffande mångfald bland de anställda. Undersökningen visar att en större andel kvinnor inom produktionen i Värmland sannolikt bidragit till en positiv kulturförändring och bättre psykosocial arbetsmiljö i jämförelse med Örebro.

I dagsläget har samhällsutvecklingen en hög takt vilket innebär ständiga förändringar i omvärlden. Bostäder är något som bland annat förändras i takt med samhällsutvecklingen. I och med utvecklingen behövs planlösningar som är enkla att förändra. För att åstadkomma detta kan projektörer beakta framtida möjligheter för förändringar i planlösningar under projekteringsskedet.

I arbetet har flexibilitet i planlösningar hos bostäder studerats. Flexibilitet innebär kortfattat att förändringar i planlösningar ska kunna göras enkelt och utan någon större kostnad. Fokus har varit på planlösningar i bostäder från två tidsperioder, därav miljonprogrammet (Bostadsbyggande i Sverige år 1965-1975) och nutid (år 2005-2015). Arbetet beskriver om typen av planlösning påverkar flexibiliteten, om flexibilitet är förändrat över tiden, varför flexibilitet i bostäder behövs och vad god flexibilitet i planlösningar ger möjlighet till.

Lagstiftning om bostadsutformning har studerats för att förstå vad som styrt bostadsutformningen under respektive tidsperiod. En viktig skillnad mellan lagstiftningarna är att man gått från normkrav till funktionskrav. Det har även studerats om människans boendeförhållanden i bostaden från 1960-talet och framåt för att förstå bostadsutvecklingen.

Arbetet är baserat på en kvalitativ metod där fakta främst insamlats från publicerade böcker som lästs textkritiskt. En analys av planlösningar från miljonprogrammet och nutiden har gjorts. Metoden blev framgångsrik genom att bra kriterier gjordes innan analysen som kunde indikera på om planlösningarna hade god flexibilitet eller inte.

Analysen av planlösningarna från respektive period gjordes för att undersöka om flexibilitet är förändrat över tiden. I analysen jämfördes öppna och slutna planlösningar för att studera om planlösningstypen påverkar flexibiliteten, resultatet av arbetet tyder på att planlösningstypen påverkar flexibiliteten. Slutna planlösningar representerar miljonprogrammets tid och öppna planlösningar representerar nutid.

Byggbranschen i sverige har ett mål att till 2045 uppnå noll nettoutsläpp av växthusgaser. I dagsläget såbyggs det vid större byggnationer mestadels med betongstomme, vilket har en hög koldioxidutsläpp vidnyproduktion. Detta medför att miljömålen inte kommer uppnås om inte andra alternativ tillbyggnadsmaterial börjar användas i större utsträckning. Det material som är bäst alternativ till betong iflerbostadshus är KL-trä tack vare dess hållfasthet förmåga jämfört med vanligt trä. Problemet medKL-trä är att det har en så pass mycket dyrare produktionskostnad, att det fortsätter väljas betongstommari flerbostadshus. Om byggbranschen skall ha någon chans att klara kraven som ställts för år 2045 mednoll nettoutsläpp av växthusgaser så måste kostnaden för KL-trä alltså dras ner, för att dess användningska påskyndas. Syftet med denna studie är att ta fram den exakta totalkostnads skillnaden mellan enprefabricerad betongstomme och en KL-trästomme, samtidigt som byggnadsarean och struktur påstommarna är så lika som möjligt. Målet var att bevisa hur långt KL-träet har kvar till att konkurrera medbetong i flerbostadshus ekonomiskt.För att göra jämförelsen så togs en referensbyggnad fram som redan var utförd i betong, som sedandimensioneras om till KL-trä för en rättvis jämförelse. Dimensioneringen skedde genom lastsummeringgjord förhand. Dessa laster används sedan i ett beräkningsprogram för varje konstruktionsdel i Calculatissom tar fram de dimensioner som krävs för att klara hållfasthets kraven. Med ny dimensioneradträstomme, togs två materiallistor fram för de olika stommarna och jämfördes i kalkylprogrammet Bidconför en få fram en totalkostnads differens. Denna studie har fokuserat på att jämföra kostnaderna förstomme materialen för en byggnad i KL-trä och en i prefab betong. Icke bärande väggar, takkonstruktionsamt husunderbyggnad tillhör inte stommen, och kommer därmed inte att jämföras.Studien gav ett resultat som visade att det är cirka 42% dyrare att bygga med en KL-trä stomme än enprefabricerad betongstomme i ett flerbostadshus. Mellanbjälklaget är den dyrare komponenten, medansexempelvis andra delar som balkong och bärande vägg ändå visar sig vara billigare. Enligt BBR måstesärskilda ljud och brandkrav uppfyllas i lägenhetshus. För att uppnå dessa så behöver det läggas tillljudisolering i de KL-element som är lägenhetsavskiljande och brandgipsskivor i hela stommen medKL-trä. Detta leder till att KL-trä stommen generellt får en större tjocklek jämfört med betongstommenoch även lite extra kostnader att ha i åtanke, även då det bärande materialet är mindre i KL-trä stommen.Detta leder då till att lägenheternas boarea i KL-trä byggnaden blir något mindre än i betong byggnaden.Slutsatsen är att KL-trä inte är ett ekonomiskt alternativ till prefab betong enligt Bidcons databaser närdenna studien genomförts och är 42% dyrare tack vare att mellanbjälklaget har så hög kostnad.

Det här examensarbetet går ut på att jämföra EKS 11 och SS-EN 1991-1-7 olika beräkningsmodeller för olyckslaster. Ifall en byggnad endast har ett trapphus som enda nödutgång krävs det att den dimensioneras för olyckslaster. Dessa olyckslaster delas upp i två olika grupper, kända- och okända olyckslaster. Kända olyckslaster är exempelvis påkörning när byggnaden ligger nära en väg och explosion ifall det finns exempelvis gasledningar i byggnaden. Okända olyckslaster är de laster där man inte kan dimensionera för ett exakt värde. Istället dimensionerar man för att minska konsekvenserna av lasten där främsta alternativet är att använda de krav som ställs på väsentliga bärverksdelar och applicera dem på de bärande konstruktionsdelarna. Alternativt när byggnaden inte har gasledningar så kan man beräkna för okända laster genom att dimensionera via värdet som uppkommer från en gasexplosion, 34 kN/m2. Dimensioneringen anpassas efter ett verkligt projekt konstruerat av Structor. Tidigare problem har uppstått vid tolkning av eurokodens beräkningsgång och därför har eks 11 kommit med förtydliganden och med mer triviala lösningar kring olyckslaster. Beräkningsgången för de olika olyckslasterna ser olika ut beroende på om man följer eks 11:s metod eller eurokodens metod. Målet med arbetet är att förtydliga skillnaderna mellan de olika beräkningsgångarna och se vad som ligger till grund för dom. För att kunna skapa en bredare förståelse kring olyckslaster har eurokoden, EKS 11, litteratur och Structor varit till stor hjälp. Examensarbetet är avgränsat till olyckslaster när det bara finns ett trapphus som enda utrymningsväg där det sker en jämförelse mellan EKS 11 och SS-EN 19911-7. Resultatet visar att de två olika beräkningsgångarna ger två olika svar vid beräkning av både kända- och okända laster. Ekvationerna för att räkna fram olyckslaster i de olika standarderna tar hänsyn till olika saker vilket leder till olika resultat. Slutsatsen som går att dra är att det alltid finns olika förutsättningar för varje projekt. Därför bör det göras en riskanalys i projekteringsskedet för att avgöra vilken standard som ska användas för det aktuella projektet.

I denna rapport dimensioneras två olika träbroar efter Eurokoderna. En med underspänning och en utan. Syftet var att jämföra konstruktionstyperna. Hjälpmedel för att åstadkomma detta var beräkningsprogrammet Rstab och Mathcad. Resultatet visade att vibrationer spelar en stor roll vid dimensioneringen. Plattan utan underspänning behövde vara två och en halv gånger så hög som den med underspänning för att klara vibrationskraven. Vilket medförde att den fick en låg utnyttjandegrad rörande hållfasthet. För bron med underspänning blev både hållfastheten och vibrationerna i stort sett lika avgörande vid dimensionering.

Skanska har identifierat ett problem med att Örebro kommun har hårda restriktioner kring deponier och mängden massor som får lossas där. Då byggtakten under lång tid varit hög i Örebro ser Skanska att många deponier kring Örebro börjar bli fulla. I de fall då närmsta deponi inte har möjlighet att ta emot schaktmassor, orsakar det längre transportsträckor av schaktmassorna till andra deponier. Syftet med denna studie är därför att skapa en beräkningsmodell som jämför olika transportalternativs inverkan på miljön och ekonomin.Beräkningsmodellen i denna rapport har framställts genom litteraturstudier samt intervjuer. En tillämpning av beräkningsmodellen appliceras på två exempel för att illustrera utsläpp och kostnader.Beräkningsmodellen avgränsas till att beräkna utsläpp och kostnader som genereras från transporter av schaktmassor mellan projekt, deponi och täkt.Med hjälp av den framtagna beräkningsmodellen har kostnader och utsläpp illustreras för projektet Marieberg Törsjö 3:14. Två exempel beräknas vilka båda utgår från Marieberg Törsjö 3:14. Antagna föroreningar i marken medför att klassningen av massorna skiljer sig i de två exemplen. Detta medför att regler kring omhändertagning av massorna, arbetssätt och de olika geografiska platserna för deponier och täkter skiljer sig mellan de olika exemplen.I rapporten har en fungerande beräkningsmodell utvecklats, den illustrerar utsläpp och kostnader kopplade till transporten av massorna. Beräkningsmodellen kan användas av företag för att illustrera miljöpåverkan som transporter mellan två olika deponier eller täkter ger upphov till, samt prisskillnaden som de olika alternativen genererar.

Slöseri är ett stort problem på byggarbetsplatser. Ett koncept där minimering av slöseri är centralt är Lean-manufacturing. Detta arbetes syfte var att utreda hur förbättringsarbete används på byggarbetsplatser. De befintliga systemen för förbättringar analyserades och förslag till förbättringar gavs. Genom intervjuer undersöktes hur förbättringsarbete sker på byggarbetsplatser. Egenkontroller och arbetsberedningar användes som kvalitetsarbete på arbetsplatserna. Det visade sig att de inte har något system för förbättringsarbete. Eftersom inget system användes så utvecklades ett system från grunden. PDCA-cykeln är en metod för förbättringsarbete som bildar själva ryggraden i Lean. Den metoden låg till grund för utformandet av förbättringsarbetet för byggarbetsplatsen. Företaget har rutiner för säkerhetsarbete som förbättringsarbetet anpassades efter. Resultatet blev Kvalitetsrond som har ett liknande upplägg som företagets skydds- och miljöronder. Kvalitetsronden utförs precis som skydds- och miljöronden en gång i veckan på byggarbetsplatsen där problemområden identifieras och sedan specificeras i en FMEA-liknande mall. Kvalitetsronden erbjuder möjlighet att arbeta med hela PDCA-cykeln på byggarbetsplatser. Att samla in problem och lösa dem är en sak, att se till att lösningarna sprids och används är svårare. Standardisering är problematiskt, till skillnad från industrier där fabriken är på ett och samma ställe så upprättas tillfälliga fabriker på byggarbetsplatserna där byggnaderna ska stå. Varje projekt är unikt och det sker ett ständigt utbyte av personal och ledning. Arbetsberedningar som används inom företaget skulle kunna fungera som standardisering. Den bästa metoden väljs ut och den beskrivs sedan ingående med material, maskiner, antal arbetare etc. För att skapa mervärde så att även erfarna skall använda dessa så skulle de med fördel kunna fungera som checklistor och beräkningsverktyg.

“Bioshotcrete” is a new technology being developed by a team of robotic experts, architects, engineers, and drones’ specialists, aiming at using drones in the construction industry to spray natural materials over a temporary light formwork until a self-standing shell is completed. This technique consists in projecting paste-like matter composed of clay mixes following precise and customized deposition sequences over a temporary formwork, incorporating computational techniques in the design and fabrication stages, therefore proposing a more sustainable version of shotcrete. In particular, this paper features experiments using drones for spraying wet and dry ranges of clay mixes over a reusable inflatable formwork with the purpose to build monolithic earthen shells. The featured case studies propose specific protocols to control different deposition sequences, describing the proper formulation of clay mixes, the design and production of customized spraying devices, and fitting options in the drone allowing to vary pressure and other drone spraying parameters. The development of Bioshotcrete using robotic fabrication strategies could help expand and transform existing construction methods and processes to be applied at large scale, therefore incorporating innovative digital fabrication protocols towards a more sustainable building construction realm.