oru.sePublications
Change search
Refine search result
1234567 1 - 50 of 480
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Adenäs, Josefine
    et al.
    Örebro University, School of Health and Medical Sciences.
    Trostek, Martina
    Örebro University, School of Health and Medical Sciences.
    Arbetsterapeutiska interventioner för behandling av stressrelaterad smärta: En litteraturstudie2009Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 2.
    Adler, Therese
    et al.
    Örebro University, School of Health and Medical Sciences, Örebro University, Sweden.
    Johnsson Koli, Anette
    Örebro University, School of Health and Medical Sciences, Örebro University, Sweden.
    En kartläggning av tillgängligheten på gym för rullstolsburna personer.: En deskriptiv observationsstudie.2012Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syfte: Syftet med studien var att kartlägga och beskriva tillgängligheten på gym för rullstolsburna personer.

    Undersökningsmetod: Studien var en deskriptiv observationsstudie. Undersökningen var en tvärsnittsstudie, då mätningar gjordes vid ett tillfälle. Datainsamlingen utfördes genom strukturerade observationer av olika bedömningsområden, t.ex. närliggande utomhusmiljö, entré, träningslokal, omklädningsrum m.m. med hjälp av en egen utarbetad checklista.

    Resultat: Resultatet visade att hinder i tillgänglighet i huvudsak inte fanns i den närliggande utomhusmiljön runt gymmet. Däremot framkom problem med trappor/trappsteg, höga trösklar och tunga dörrar utan automatik vid entrén, samt trappor och nivåskillnader i omklädningsrum och duschutrymmen. Även avsaknad av hissar och handikappanpassade toaletter var vanligt förekommande hinder i tillgängligheten. Av resultatet framgick att störst tillgänglighet fanns inom bedömningsområdet "Gymlokal".

    Slutsats: Resultatet visade att inget gym var fullt tillgängligt i samtliga bedömningsområden.Mycket kvarstår att göra gällande tillgängligheten på gym för rullstolsburna personer. Många hinder ansåg vi dock vara enkelt avhjälpta hinder, till exempel utjämning av nivåskillnader, avfasning av trösklar och uppsättning av automatiska dörröppnare. Den här studien kan ge en ökad förståelse för vilka faktorer i gymmiljön som är hinder för tillgängligheten. Det skulle då kunna öka medvetenheten om vilka åtgärder som kan göra gymmen mer tillgängliga för rullstolsburna personer.

  • 3.
    Adolfsson Hultgren, Camilla
    et al.
    Örebro University, School of Health and Medical Sciences.
    Wedin, Madeleine
    Örebro University, School of Health and Medical Sciences.
    Evidens för användandet av hund vid arbete med klienter i olika situationer: En systematisk litteraturstudie2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie var att undersöka vilken evidens det fanns för att användandet av hund vid arbete med klienter i olika situationer har någon fysiologisk effekt. Frågor vi ställde oss var i vilka situationer hunden används som medel, vilka mätmetoder som har använts, vilka fysiologiska effekter som uppmätts, vilka ytterligare effekter som uppmätts samt hur hunden kan användas som medel i en arbetsterapeutisk kontext. En systematisk sökning efter vetenskapliga artiklar utfördes i databaserna Cinahl, PubMed och PsycInfo. Efter att studierna granskats utifrån kvalitet, samt inklusions- och exklusionskriterier, återstod 11 artiklar av kvantitativ karaktär som analyserades utifrån syfte och frågeställningar. Genom kritisk granskning och sammanställning av litteraturen skapades en syntes från tidigare genomförda empiriska studier. På detta sätta hittades vad som fungerar, vad som är effektivt och vilket vetenskapligt stöd för användningen av hund som finns. Resultatet visar viss evidens för några av de fysiologiska variablerna som sänkt hjärtfrekvens samt att rörelserelaterade aktiviteter i form av promenaders längd och hastighet samt personers gångmönster förbättrades. De övriga fysiologiska samt de ytterligare variabler författarna undersökte visade flera på statistisk signifikans. Dock nådde evidensstyrkan endast otillräckligt vetenskapligt underlag vilket gör att det inte går att dra några säkra slutsatser om evidens. Samtidigt såg författarna att orsaken till det otillräckliga vetenskapliga underlaget i flera fall berodde på att endast en studie undersökt en specifik variabel som i sig gav högt bevisvärde, och detta gör att författarna trots det begränsade vetenskapliga underlaget menar att det finns belägg för att uttrycka att hunden kan vara användbar i en arbetsterapeutisk kontext på flera plan. Detta då arbetsterapeutens arbetsområde ofta täcker in en stor del av en människas liv och att hunden där kan vara ett bra redskap i att nå flera av klientens behovsområden.

  • 4.
    Adolfsson, Päivi
    et al.
    Department of Public Health and Caring Sciences, Disability and Habilitation, Uppsala University, Uppsala, Sweden; Department of Public Health and Caring Sciences, Centre for Disability Research, Uppsala University, Uppsala, Sweden.
    Lindstedt, Helena
    Department of Public Health and Caring Sciences, Disability and Habilitation, Uppsala University, Uppsala, Sweden.
    Pettersson, Ingvor
    Örebro University, School of Health and Medical Sciences, Örebro University, Sweden.
    Norling Hermansson, Liselotte
    Örebro University, School of Health and Medical Sciences, Örebro University, Sweden. Department of Prosthetics and Orthotics, Örebro County Council, Örebro, Sweden.
    Janeslätt, Gunnel
    Department of Public Health and Caring Sciences, Disability and Habilitation, Uppsala University, Uppsala, Sweden; Center for Clinical Research Dalarna, Falun, Sweden; CHILD, School of Health Sciences, Jönköping University, Jönköping, Sweden.
    Perception of the influence of environmental factors in the use of electronic planning devices in adults with cognitive disabilities2016In: Disability and Rehabilitation: Assistive Technology, ISSN 1748-3107, E-ISSN 1748-3115, Vol. 11, no 6, p. 493-500Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Background: Adults with cognitive disabilities often have difficulties in dealing with the complexity of everyday life. With cognitive assistive technology (e.g. electronic planning devices [EPDs] and individual support), they can bring order to their often chaotic life. Assumptions are that environmental factors influence with non-use of EPDs.

    Objective: To explore how adults with cognitive disabilities perceive the influence of environmental factors in the use of EPDs.

    Methods: A reference group with experience of use of EPDs assisted the researchers. Twelve adults with cognitive disabilities and experience of using EPDs participated. An interview guide was implemented covering environmental factors according to the International Classification of Functioning, Disability and Health. Qualitative content analysis was applied in the analyses.

    Results: Five categories and two themes emerged, which were integrated into a model of facilitating factors influencing the use of EPDs. Measures to prevent or eliminate negative influences of the device use are important to be taken.

    Conclusions: Professionals need more knowledge about EPDs, while users need individual adaption of the EPDs. EPDs need to be user-friendly, manageable and work in any seasons.

  • 5.
    Ahmetbasic, Dennis
    Örebro University, School of Health Sciences.
    Användning av lek inom arbetsterapi för barn med motoriska funktionsnedsättningar: En litteraturstudie2017Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 6.
    Ahmic, Medina
    et al.
    Örebro University, School of Health and Medical Sciences, Örebro University, Sweden.
    Skoglund, Ann
    Örebro University, School of Health and Medical Sciences, Örebro University, Sweden.
    Tillgänglighet för rullstolsburna personer: En kartläggning av tillgänglighet till offentliga verksamheter i en svensk småstad2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Social tillhörighet grundas på självständighet, aktivitet och delaktighet i samhället. Brist på social tillhörighet kan leda till social exkludering och sämre hälsa. Alla individer i samhället har rätt till självbestämmande och likvärdiga levnadsvillkor. Dagens samhälle kan vara en utmaning för personer med funktionsnedsättningar och den omkringliggande miljön kan erbjuda möjligheter, men också orsaka hinder. Enligt Plan- och bygglagen får byggnader med kulturhistoriskt värde inte förvanskas, vilket kan försvåra anpassningar.

    Syfte: Syftet med studien är att kartlägga tillgängligheten till offentliga verksamheter i en äldre småstad, för personer i aktivrullstol.

    Metod: Metoden vi använt oss av är en observationsstudie i två delar. Ett objektivt perspektiv som grundas på en checklista, samt ett subjektivt rullstolsanvändarperspektiv. Observationen kompletterades med en semistrukturerad intervju.

    Resultat: Resultatet visar att de offentliga lokalerna i den aktuella staden är tillgängliga i stor utsträckning, men inte fullt ut. Det visar också ett samband mellan byggnader med kulturhistoriskt värde och bristande tillgänglighet. Den aktuella kommunen har kommit långt med tillgänglighetsarbetet men ansvarsfördelningen mellan ansvariga parter är oklar, vilket kan leda till att anpassningar av miljön aldrig utförs.

    Diskussion: Författarna upplevde att tillgängligheten i staden var bättre än förväntat, men att vissa alternativa ingångar och lösningar på hinder i miljön, upplevdes diskriminerande. Att som rullstolsanvändare, behöva gå in via en bakdörr, anser vi inte är etiskt korrekt.

    Slutsats: Det är inte självklart att en person i aktivrullstol kan ta sig in eller ut ur alla byggnader, helt på egen hand. Trots att tillgänglighetsfrågan är högt prioriterad inom kommunen, finns fortfarande vissa brister i den omgivande miljön.

  • 7.
    Alehag, Karin
    et al.
    Örebro University, School of Health and Medical Sciences.
    Lund, Lena
    Örebro University, School of Health and Medical Sciences.
    Kognitiva hjälpmedel: - en kartlägging av arbetsterapeuters interventioner2009Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 8.
    Alexandersson, Catrine
    Örebro University, School of Health and Medical Sciences, Örebro University, Sweden.
    Erfarenheter av förflyttningskunskap omsorgspersonal: en kvalitativ intervjustudie med vård- och omsorgspersonal2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 9.
    Aljassani, Zahra
    et al.
    Örebro University, School of Health and Medical Sciences.
    Viklund, Petra
    Örebro University, School of Health and Medical Sciences.
    Utveckling av handfunktion och faktorer som korrelerar med handfunktion hos barn med cerebral pares2009Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 10.
    Alkhal Nurmisto, Carita
    et al.
    Örebro University, School of Health and Medical Sciences, Örebro University, Sweden.
    Bergström, Äsa
    Arbetsterapeutens roll inom  psykiatrin: En systematisk litteraturstudie2011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 11.
    Allansson, Frida
    et al.
    Örebro University, School of Health and Medical Sciences, Örebro University, Sweden.
    Larsson, Marie
    Örebro University, School of Health and Medical Sciences, Örebro University, Sweden.
    Kartläggning över om och hur arbetsterapeuter använder rehabiliteringsplaner inom Örebro Läns Landsting.:  2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 12.
    Aminder, Bitte
    et al.
    Örebro University, School of Health and Medical Sciences.
    Gullstrand, Elina
    Örebro University, School of Health and Medical Sciences.
    Den ergonomiska kunskapens tillämpning hos leg. arbetsterapeuter vid ett svenskt Universitetssjukhus2010Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    I dagens samhälle ökar antalet människor med ett stillasittande arbete. Då vår kropp är gjord för rörelse kan stillasittandet leda till belastningsbesvär. För att förhindra detta är det ergonomiska förhållningssättet ett viktigt verktyg. Ergonomi handlar om att omgivning och människa ska fungera i relation till varandra, både vad gäller psykiskt som fysiskt. Arbetsterapeuter får via dagens utbildning, en kunskap om ergonomi utifrån ett patientperspektiv. Dagligen arbetar de med prevention mot skador och besvär. Denna kunskap borde även kunna tillämpas i det egna arbetet. Syftet med denna studie var att kartlägga arbetsterapeuternas kunskap om ergonomiskt förhållningssätt, och möjligheter att tillämpa ergonomiska arbetsställningar, i förhållande till skrivbords – och datorarbete. Vi ville även undersöka om de upplevt besvär samt längden på den stillasittande tiden under en arbetsdag. Vi valde att avgränsa studien till att gälla den fysiska arbetsmiljön. Som datainsamlingsmetod användes en modifierad enkät som innefattade områdena fysisk arbetsmiljö, typ av besvär, strategier, genomsnittlig tid vid skrivbordet, kunskap, vikten av ergonomi samt möjligheten till tillämpning. Enkäten bestod av 20 frågor, 17 med fasta svarsalternativ och 3 var öppna frågor. Enkäten skickades ut till alla 44 arbetsterapeuter och svarsfrekvensen på de besvarade enkäterna var 89 %. Resultatet visar att alla respondenter ansåg att ett ergonomiskt förhållningssätt var en viktig del i relation till arbete vid skrivbords – och datorarbete. Den tid som spenderades vid skrivbordet var som mest 3-4 timmar/dag och ett fåtal hade upplevt fysiska besvär det senaste halvåret. Den vanligaste strategin som uppgavs för att motverka trötthet, stelhet eller värk, var olika rörelser och förflyttningar på stolen samt mellan rum. Slutsatsen var att arbetsterapeuterna hade en hög kunskap om ergonomi som de till största del kunde tillämpa i sitt dagliga arbete vid skrivbordet. Andelen respondenter med besvär och även tiden de spenderade vid skrivbord och dator var lägre än beräknat.

  • 13.
    Andersson, Anna
    et al.
    Örebro University, School of Health and Medical Sciences.
    Carling, Charlotte
    Örebro University, School of Health and Medical Sciences.
    Aktivitet i trädgård som ett arbetsterapeutiskt redskap – en systematisk litteraturstudie2009Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Det går att läsa om rehabilitering i trädgårdsmiljö i dagstidningar, facktidningar och magasin. Arbetsterapeuter använder aktivitet för att utveckla, bibehålla och förbättra funktionsförmåga. Syftet var att beskriva de förändringar i människors vardag som aktivitet i trädgård möjliggör - effekt och upplevelse.

    På ett systematiskt sätt söktes studier i databaserna Amed, Cinahl, OvidMedline och PsycInfo. Tio studier valdes. Analys gjordes i två delar med hjälp av frågeställningar och teorier den ena för att beskriva behandling och effekt och den andra för att beskriva deltagarnas upplevelse av aktivitet i trädgård. Den första analysen presenteras i text och tabellform, den andra genom citat.

    Studierna visar att trädgård erbjuder möjlighet till förändring då deltagarna genom aktivitet får tillfälle att göra och att vara. Glädje och tillfredställelse i aktivitetsutförandet gjorde att många deltagare upplevde aktiviteterna som välgörande och meningsfulla.

  • 14.
    Andersson, Beatrice
    et al.
    Örebro University, School of Health and Medical Sciences, Örebro University, Sweden.
    Vadman, Moa
    Örebro University, School of Health and Medical Sciences, Örebro University, Sweden.
    Användning av tyngdtäcke och dess inverkan på sömn: En enkätstudie riktad till personer med neuropsykiatriska diagnoser2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 15.
    Andersson, Emilia
    et al.
    Örebro University, School of Health Sciences.
    Pettersson, Ellen
    Örebro University, School of Health Sciences.
    Planering och strukturering av skolaktiviteter hos elever i årskurs åtta: En kvantitativ enkätstudie med åttondeklassare2017Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 16.
    Andersson, Jeanette
    et al.
    Örebro University, School of Health and Medical Sciences, Örebro University, Sweden.
    Vulkan, Martina
    Vikten av sjukhusmiljöns utformning för att främja kommunikation och delaktighet hos barn med kommunikationssvårigheter, utifrån ett föräldraperspektiv2011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 17.
    Andersson, Jenny
    et al.
    Örebro University, School of Health Sciences.
    Sjöberg, Elin
    Örebro University, School of Health Sciences.
    Arbetsterapi för kvinnor med ADHD: Från kaos till organiserat kaos2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 18.
    Andersson, Johanna
    et al.
    Örebro University, School of Health and Medical Sciences, Örebro University, Sweden.
    Gärd, Caroline
    Örebro University, School of Health and Medical Sciences, Örebro University, Sweden.
    Handfunktion hos barn med cerebral pares: - en beskrivande litteraturstudie2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 19.
    Andersson, Julia
    et al.
    Örebro University, School of Health Sciences.
    Sohlberg, Jennie
    Örebro University, School of Health Sciences.
    Arbetsterapeuters erfarenheter av att arbeta med barn som behandlas med myoelektrisk handprotes: En kvalitativ intervjustudie2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 20.
    Andersson, Lina
    et al.
    Örebro University, School of Health and Medical Sciences, Örebro University, Sweden.
    Bergenwall, Karolina
    Örebro University, School of Health and Medical Sciences, Örebro University, Sweden.
    Nyblivna pensionärers erfarenhet och upplevelse av fritid: En kvalitativ intervjustudie2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 15 credits / 22,5 HE creditsStudent thesis
  • 21.
    Andersson, Louise
    et al.
    Örebro University, School of Health Sciences.
    Djerf, Rebecca
    Örebro University, School of Health Sciences.
    Arbetsterapeutens erfarenheter av utredning inom allmänpsykiatri En kvalitativ intervjustudie2016Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 22.
    Andersson, Madeleine
    et al.
    Örebro University, School of Health Sciences.
    Westlund, Emma
    Örebro University, School of Health Sciences.
    Användning av arbetsterapeutiska instrument i kommunala verksamheter i Sverige -  En enkätstudie2016Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 23.
    Andersson, Maja
    et al.
    Örebro University, School of Health Sciences.
    Beydoun, Anna-Madonna
    Örebro University, School of Health Sciences.
    Normdata för den svenska versionen av Weekly Calendar Planning Activity (WCPA) för personer mellan 51 - 70 år2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 24.
    Andersson, Malin
    et al.
    Örebro University, School of Health Sciences.
    Hervestad, Björn
    Örebro University, School of Health Sciences.
    Tillgängligheten på gym och träningens betydelse för rullstolsburna personer En deskriptiv observations- och intervjustudie2016Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 25.
    Andersson, Paulina
    et al.
    Örebro University, School of Health Sciences.
    Östlund, Sofia
    Örebro University, School of Health Sciences.
    Arbetsterapeuters tankar kring genus vid hjälpmedelsförskrivning: En fokusgruppsstudie2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 26.
    Andersson, Reny
    et al.
    Örebro University, School of Health and Medical Sciences, Örebro University, Sweden.
    Johansson, Benita
    Örebro University, School of Health and Medical Sciences, Örebro University, Sweden.
    Multidisciplinär hemrehabilitering efter stroke: En litteraturstudie2014Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund och syfte:

    Multidisciplinär hemrehabilitering för personer med milda till måttliga strokesymtom har visat sig vara en evidensbaserad intervention. Flera studier hade gjorts inom ämnet, men det saknades en tydlig beskrivning av åtgärderna och dess innehåll inom multidisciplinär hemrehabilitering. En sådan kunskap bedömdes vara viktig för att arbetsterapeuten skulle kunna arbeta utifrån arbetsterapeutiskt perspektiv. Syftet med denna studie var att sammanställa den kunskap som fanns inom multidisciplinär hemrehabilitering, avseende dess åtgärder, effekt och faktorer som påverkade rehabiliteringens effekt samt för- och nackdelar med den multidisciplinära hemrehabiliteringen.

    Metod:

    Litteraturstudie där både artiklar med kvalitativa och kvantitativa metoder inkluderades.

    Resultat:

    Åtgärder som utfördes inom multidisciplinär hemrehabilitering var bl.a. insiktsträning, kompensatoriska strategier, uppmuntran till att hitta egna problemlösningar och att anta uppmaningar på rätt nivå, uppgift- och kontextorienterade metoder, guidning, kommunikationsträning, information och rådgivning. Åtgärdernas effekt var bl.a. förbättrad ADL-förmåga och tillfredställelse hos klienten avseende vårdens kvalitet och de varierande träningsmiljöerna. Faktorer som kunde påverka rehabiliteringens effekt var bl.a. funktionsnedsättningens omfattning, samtidiga sjukdomar, klientens insikt om sin funktionsnedsättning, hemmiljön, delaktigheten vid planering av hemrehabiliteringsprogrammet, information från och till klienten och anhöriga, anhörigstöd och geografiska faktorer. Fördelar med multidisciplinär hemrehabilitering var förkortad vårdtid, kostnadseffektiv vårdform, garanti för kontinuiteten i vårdkedjan och nöjda klienter. Nackdelar med multidisciplinär hemrehabilitering var att den var tidskrävande och kunde ge extra börda och sämre livskvalitet hos anhöriga.

    Slutsats:

    Den multidisciplinära hemrehabiliteringen var en effektiv rehabiliteringsform för personer med stroke, men den krävde insatser riktade mot anhöriga för att inte riskera deras hälsa och livskvalitet. Flertalet av åtgärderna som utförs var typiskt arbetsterapeutiska, därför kunde det dras en slutsats att arbetsterapeuter utgjorde en viktig roll i den multidisciplinära hemrehabiliteringen.

  • 27.
    Andersson, Sofie
    et al.
    Örebro University, School of Health and Medical Sciences.
    Kvist, Nathalie
    Örebro University, School of Health and Medical Sciences.
    Effekten av energibesparande åtgärder vid MS-relaterad fatigue: En systematisk litteraturstudie2009Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 28.
    Andersson, Therése
    et al.
    Örebro University, School of Health and Medical Sciences, Örebro University, Sweden.
    Arnör, Elin
    Örebro University, School of Health and Medical Sciences, Örebro University, Sweden.
    Nintendo Wii som arbetsterapeutisk åtgärd för patienter som är äldre eller drabbade av stroke2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: I och med att samhället utvecklas behöver arbetsterapeuter finna nya och fungerande metoder för att förbättra livskvaliteten och välmåendet hos patienterna. En av de stora patientgrupperna är äldre, denna grupp växer i och med att befolkningen lever allt längre. En annan av de stora patientgrupperna är patienter drabbade av stroke, vilket är den femte största orsaken till ohälsa. Nintendo Wii är en relativt ny metod som ibland används kliniskt men få påvisade effekter är vetenskapligt belagda.

    Syfte: Syftet med denna studie var att genomföra en systematisk sammanställning av användbarheten och effekterna av Nintendo Wii som åtgärd inom arbetsterapi för patienter som är äldre eller drabbade av stroke.

    Metod: En litteraturstudie som sammanställde resultaten från 10 vetenskapliga artiklar som hittades via systematiska databassökningar och manuell sökning.

    Resultat: I analysen framkom fyra områden som presenteras i resultatet. Dessa områden var 1: Praktisk användbarhet, 2: Effekter på funktions- och aktivitetsnivå, 3: Sociala relationer och 4: Livskvalitet.

    Slutsats: Nintendo Wii verkar vara en genomförbar åtgärd som kan användas som komplement till traditionell terapi. Det kan förhöja välmåendet och livskvaliteten hos äldre samt förbättra funktioner hos patienter drabbade av stroke. Nintendo Wii möjliggör för social interaktion att uppstå när patienter spelar tillsammans.

  • 29.
    Aoger, Manella
    et al.
    Örebro University, School of Health and Medical Sciences, Örebro University, Sweden.
    Otterling, Sofia
    Örebro University, School of Health and Medical Sciences, Örebro University, Sweden.
    Distriktsarbetsterapeuters erfarenheter av att utreda behov av arbetsterapi hos klienter med invandrarbakgrund: En kvalitativ intervjustudie 2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 15 credits / 22,5 HE creditsStudent thesis
  • 30.
    Arkbro, Ing-Marie
    et al.
    Örebro University, School of Health and Medical Sciences, Örebro University, Sweden.
    Andersson, Sophie
    Örebro University, School of Health and Medical Sciences, Örebro University, Sweden.
    Yrkesrehabilitering för individer med psykisk ohälsa: en litteraturstudie med ett arbetsterapeutiskt perspektiv2014Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 31.
    Arne, Daniel
    et al.
    Örebro University, School of Health and Medical Sciences, Örebro University, Sweden.
    Karlssoon, Caroline
    Tillgänglighet på caféer för personer i rullstol2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 32.
    Arnerwik, Anna
    et al.
    Örebro University, School of Health and Medical Sciences, Örebro University, Sweden.
    Wallén, Britt-Marie
    Undersökning av överensstämmelsen mellan Primärvårdens och Försäkringskassans arbetsförmågebedömning.2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Sammanfattning:

    Bakgrund: Under senare år har Primärvårdsrehabs (PVR) aktivitets- och funktionsbedömning (AoF) efterfrågats allt mer av Primärvårdens läkare. De som utför AoF saknar kunskap om vad som hände med dessa AoF efter att de lämnats vidare d.v.s. vad de utmynnar i för beslut på Försäkringskassan och hur de används av Primärvårdsläkarna.

    Syfte: Det övergripande syftet var att undersöka överensstämmelsen mellan Primärvårdens och Försäkringskassans arbetsförmågebedömning. För att PVR ska kunna ta lärdom av studiens resultat behövde det även tydliggöras vilken betydelse PVR´s AoF, och PVR´s bedömning av personens arbetsförmåga har, i PV-läkarens arbetsförmågebedömning.

    Metod: Retrospektiv studie där AoF utförda under 2011 på PVR Skövde undersöktes. Data insamlades från läkarnas journaler och dokument samt Försäkringskassans dokument. Frågeställningarna bearbetades och redovisas i antal och procent.

    Resultat: Överensstämmelsen visade sig vara god mellan Primärvårdens och Försäkringskassans arbetsförmågebedömning och detsamma gällde mellan PVR och PV-läkarna. De flesta AoF hade använts av primärvårdsläkarna vid bedömning av personens arbetsförmåga. Eftersom PVR´s AoF använts i hög grad, och överensstämmer med läkarens uppfattning, har PVR en stor och viktig del i PV-läkarnas arbetsförmågebedömning.

    Det visade sig att det var bäst överenstämmelse för de personer som blivit bedömda inte ha någon arbetsförmåga alls. Det visade sig också att några av de använda AoF hade skickats till annan myndighet än försäkringskassan.

  • 33.
    Arvidsson, Andreas
    et al.
    Örebro University, School of Health and Medical Sciences, Örebro University, Sweden.
    Edvardsson, Elina
    Örebro University, School of Health and Medical Sciences, Örebro University, Sweden.
    Arbetsterapeuters arbete med struktur i vardagen för personer med psykiska funktionshinder - En kvalitativ intervjustudie2014Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Sammanfattning:

    Bakgrund och syfte: Att ha struktur i vardagen är viktigt för personer med psykiska funktionshinder men de har ofta problem att skapa och bibehålla både en yttre och inre struktur. Trots att struktur är ett vanligt arbetsområde för arbetsterapeuter inom psykiatrisk verksamhet i Sverige, saknas det forskning som undersöker arbetsterapeutiska interventioner med syfte att främja struktur för personer med psykiska funktionshinder. Syftet med denna studie är att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av arbete med struktur i vardagen för personer med psykiska funktionshinder.

    Metod: En kvalitativ intervjustudie valdes för att besvara syftet. Åtta arbetsterapeuter verksamma inom allmänpsykiatrin i ett svenskt län intervjuades utifrån en halvstrukturerad intervjuguide. All data från intervjuerna bearbetades med kvalitativ innehållsanalys, vilket resulterade i sju kategorier med ett övergripande tema – Aktivitet förutsätter struktur. Temat och de sju kategorierna utgjorde strukturen för resultatet.

    Resultat: Arbetsterapeuterna beskriver att i stort sett alla patienter de arbetar med har problem med struktur i vardagen, att bristen på struktur påverkar i stort sett alla vardagsområden liksom att strukturen ofta är det första som faller när en person mår sämre. Arbetsterapeuterna lägger stor vikt vid att arbeta klientcentrerat vilket bland annat innebär att lägga sin egen syn på struktur åt sidan för att anpassa åtgärderna efter patientens önskemål och behov. Att arbeta med struktur beskrivs som tidskrävande. Dels på grund av att utredningen ofta tar tid då ämnet struktur kan vara känsligt för patienten att prata om men också på grund av att det är omfattande att utreda. Undersökningen visar att problem med struktur i vardagen kan beskrivas som en dålig spiral där problem i struktur ger effekter i flera delar av patienternas liv. Med hjälp av arbetsterapeutiska interventioner kan denna spiral vändas, då en förbättring i strukturen kan ge ringar på vattnet och på så vis förbättra patienters vardag. Utvärdering av effekt sker ofta parallellt med åtgärderna och arbetsterapeuterna upplever att de ofta har ont om tid för strukturerade utvärderingar.

    Slutsats: Struktur i vardagen beskrivs som grunden till att få en fungerande vardag. Vikten av ett klientcentrerat arbetssätt betonas för att uppnå struktur, men begränsas till viss del av ekonomiska och organisatoriska hinder. Denna studie uppmärksammar ett behov av vidare forskning inom området för att arbetsterapeuter i arbetet med struktur i vardagen för personer med psykiska funktionshinder ska kunna utgå från en mer evidensbaserad grund.

  • 34.
    Arvidsson, Jessica
    et al.
    School of Social and Health Sciences, Disability Research, Halmstad University, Halmstad.
    Staland-Nyman, Carin
    School of Social and Health Sciences, Disability Research, Halmstad University, Halmstad.
    Widén, Stephen
    Örebro University, School of Health Sciences.
    Tideman, Magnus
    School of Social and Health Sciences, Disability Research, Halmstad University, Halmstad.
    Sysselsättning för unga vuxna med intellektuell funktionsnedsättning: boendegeografiska skillnader2016In: Tidsskrift for velferdsforskning, ISSN 0809-2052, E-ISSN 2464-3076, Vol. 19, no 3, p. 241-260Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The authors conclude that the geographical variations identified in other parts of the Swedish welfare system also apply partly to post-USSID occupations. The article discusses whether municipal and regional affiliation is of particular significance for pupils from USSID, because of their low propensity to relocate.

  • 35.
    Arvidsson, Sandra
    et al.
    Örebro University, School of Health and Medical Sciences.
    Kljajevic, Nevena
    Örebro University, School of Health and Medical Sciences.
    Arbetsterapeuters upplevelse av sin roll i teamarbete - en intervjustudie2011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Sammanfattning: Syftet med studien är att undersöka hur arbetsterapeuter upplever teamarbete och vad de upplever påverkar teamarbetet. Syftet är även att undersöka hur arbetsterapeuter upplever sin roll och betydelse av den i teamarbete samt hur de upplever att andra professioner i teamet uppfattar arbetsterapeutens roll. Det finns olika typer av team och det talas allt mer om det interprofessionella teamets värde och vinsterna med detta. Teamarbete är komplext och påverkas av flera olika faktorer. Tidigare forskning har visat att arbetsterapeuter har svårt att definiera sin roll och kan bli missförstådda av andra professioner i teamet.   

    Metod: Studien hade en kvalitativ ansats. Data insamlades genom semistrukturerade intervjuer och analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys. Intervjuer genomfördes med 6 arbetsterapeuter verksamma inom kommun eller landsting.

    Resultat: Resultatet presenterades i två teman; olika dimensioner av att arbeta i team samt arbetsterapeutens paradoxala roll. Resultatet skildrar både likheter och skillnader i arbetsterapeuters uppfattningar om sin roll i teamarbete. Ledning, verksamhetstyp, nivå på kompetens och personlig inställning var faktorer som kunde påverka teamarbetet. Arbetsterapeutyrkets utveckling har påverkat tydligheten i arbetsterapeutens roll. Arbetsterapeuterna som intervjuades presenterade strategier för att marknadsföra sin roll.

    Slutsats: Arbetsterapeuter uppfattar att deras roll i team är tydlig men att det alltid krävs marknadsföring och tydliggörande av rollen. Arbetsterapeuters yrkesroll är mångfacetterad. Arbetsterapeuterna upplevde att de av andra professioner uppfattades vara tillgängliga och att de fungerade som ett stöd. Teamarbete upplevdes som något positivt av alla respondenter, men att arbeta i team är inte en självklarhet då det finns faktorer och omständigheter som påverkar möjligheten till att arbeta i team.

  • 36.
    Arvidsson, Sofie
    et al.
    Örebro University, School of Health and Medical Sciences.
    Witwicki Carlsson, Matilda
    Örebro University, School of Health and Medical Sciences.
    Exoskelett som hjälpmedel inom rehabilitering för personer med fysiska funktionsnedsättningar2011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Exoskeletten uppfanns för användning inom militären, men forskning och utveckling av den här robottekniken har öppnat en möjlighet även till användning i rehabiliteringssyfte. Syfte: Att beskriva exoskelett för övre extremitet, ändamålet till vilket dessa används inom rehabilitering för personer med fysiska funktionsnedsättningar, samt värdet av att använda dem. Metod: Systematisk litteraturstudie. De databaser som användes var Amed, Cinahl och Medline. Genom en kombination av olika sökord resulterade sökningen i 11 artiklar som inkluderades i studien. Resultat: Åtta olika exoskelett togs med i uppsatsen. Ändamålet med de flesta exoskeletten var i huvudsak att assistera terapeuten i träning av hand och arm medan ett exoskelett användes i studier som handlade om att underlätta för användaren vid dennes ADL-utförande. Användningen av exoskeletten visade en övergripande förbättrad förmåga i bland annat motorik, rörelseomfång, muskelstyrka, reducering av tremor och i utförandet av dagliga aktiviteter. De flesta studier som handlar om exoskelett är förstudier inför större, kliniska studier. Slutsats: Att använda sig av exoskelett är en potentiell och effektiv rehabiliteringsmetod som ger möjlighet till större självständighet hos individerna. Viss utveckling krävs för ökad bekvämlighet och alla exoskelett är under vidareutveckling. Kvaliteten på materialet är medelmåttligt, varvid resultatet bör läsas med viss förbehållsamhet.

     

  • 37.
    Asanovska, Ajrisa
    et al.
    Örebro University, School of Health Sciences.
    Brodin, Atina
    Örebro University, School of Health Sciences.
    Arbetsterapeuters upplevelser och hantering av personers livsberättelser i yrkesutövandet2016Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 38.
    Ashtab, Susann
    et al.
    Örebro University, School of Health and Medical Sciences.
    Ringvall, Hanna
    Örebro University, School of Health and Medical Sciences.
    Fritidsaktiviteters betydelse och påverkan i ungdomars vardagsliv: en kvalitativ studie genomförd i Spånga-Tensta stadsdel2009Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Sammanfattning:

    Tidigare studier som gjorts om ungdomar och fritidsaktiviteter har ofta fokuserat på specifika aktiviteter som fysiska sporter. Inom arbetsterapi är aktivitet ett centralt begrepp som består av olika komponenter och vi ville därför göra en studie med ett bredare perspektiv på fritidsaktiviteter. Syftet med denna studie var att beskriva hur ungdomar i Spånga-Tensta stadsdel upplever betydelsen av fritidsaktiviteter och hur dessa påverkar deras vardagsliv. Fokusgruppsintervjuer är en form av kvalitativ datainsamlingsmetod som användes för att svara på syftet. Intervjuerna utfördes på två fritidsgårdar med ungdomar mellan 14-21 år. Resultatet visar att ungdomarna upplever betydelsen av att ha fritidsaktiviteter som positivt och konsekvenserna av att inte ha några som negativt. Aspekter som berörs av fritidsaktiviteter är enligt ungdomarna social betydelse, rutiner, kultur och framtid.

    Resultatet visar att fritidsaktiviteter inte bara har en påverkan på deras vardagsliv utan också på deras framtid.

    Sökord: Fritidsaktivitet, ungdomar, kvalitativ forskning, intervju

  • 39.
    Assarsson, Charlotte
    et al.
    Örebro University, School of Health and Medical Sciences, Örebro University, Sweden.
    Karlsson, Linda
    Kreativa aktiviteters betydelse för äldre personers hälsa och välbefinnande: En systematisk litteraturstudie2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Kreativa aktiviteter har funnits inom arbetsterapin genom yrkets hela historia. Att vara aktiv är ett grundläggande behov hos människan. Aktivitet används både som mål och medel inom arbetsterapi för att främja personers hälsa och välbefinnande. Syfte: Att beskriva betydelsen av deltagande i kreativa aktiviteter, inom arbetsterapi eller på egen hand, för äldre personers hälsa och välbefinnande. Metod: Uppsatsen är genomförd som en systematisk litteraturstudie. Forskningsartiklar har sökts i databaserna Amed, Cinahl, PubMed och PsycInfo. Totalt nio artiklar uppfyllde uppsatta urvalskriterier. Samtliga artiklars kvalitet har bedömts med hjälp av kvalitetsgranskningsmallar. Artiklarna har granskats utifrån åtta analysfrågor, vilka relaterades till syftet. Beskrivningar av deltagarnas upplevelser markerades. Dessa markeringar analyserades, tolkades och delades in i olika teman som kopplades till hälsa och välbefinnande. Resultat: Kreativa aktiviteter som utgår från eget val uppges bidra till ökat välbefinnande, minskad smärtupplevelse, minskad oro och en känsla av flow. Resultatet visar även att kreativa aktiviteter i ett socialt sammanhang är betydelsefullt för hälsa och välbefinnande. Slutsats: Genom positiva känslor påverkas den psykiska och fysiska hälsoupplevelsen i rätt riktning. Människor måste ges möjlighet att utföra självvalda meningsfulla aktiviteter utifrån sin egen kapacitet för att kunna nå känslor av flow och glädje. Resultatsammanställningen av uppsatsens forskningsartiklar tyder på att kreativa aktiviteter har en positiv inverkan på de äldres hälsa och välbefinnande, tydligast uttrycktes detta i gruppaktiviteter.

  • 40.
    Axelsson, Christine
    et al.
    Örebro University, School of Health and Medical Sciences, Örebro University, Sweden.
    Svensson, Annette
    Örebro University, School of Health and Medical Sciences, Örebro University, Sweden.
    Effekten och betydelsen av arbetsterapi för personer med Attention Deficit Hyperactivity Disorder: En litteraturstudie2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Personer med Attention- Deficit/Hyperactivity Disorder (ADHD) har ofta svårigheter att hantera sin vardag på många olika plan. Arbetsterapeutisk behandling syftar till att underlätta det dagliga livet och därmed minska svårigheterna som personer med ADHD upplever i sin vardag.

    Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva arbetsterapeutiska åtgärder samt dess effekt och betydelse för personer med personer med ADHD.

    Metod: Studien är en litteraturöversikt där både kvalitativ och kvantitativ forskning ingår. Sökningen efter aktuell forskning utfördes i databaserna Cinahl och PsycInfo. Totalt 11 artiklar uppfyllde urvalskriterierna. Interventionerna i studierna kategoriserades efter liknande innehåll.

    Resultat: Interventionskategorierna syftade på att förbättra den sociala och motoriska färdigheten, anpassa miljön, förändra aktivitetsutförandet och att ge psykoeduktiv behandling till omgivningen. Den främst använda interventionskategorin är social färdighetsträning och känslokontroll. Ett flertal av de arbetsterapeutiska interventionerna riktas samtidigt mot en eller flera kategorier, som en del av den arbetsterapeutiska behandlingen. Resultatet av denna studie visar att arbetsterapeutisk behandling kan minska svårigheterna från ADHD och hjälper klienterna i det dagliga livet.

    Slutsats: Betydelsen av en flerdimensionell arbetsterapeutisk behandling framkommer tydligt i denna studie. Även en enskild arbetsterapeutisk intervention har effekt och påverkan inom flera aktivitetsområden.

  • 41.
    Axelsson, Katarina
    Örebro University, Department of Health Sciences.
    Uppföljning av nationell interaktiv webbplats - en mötesplats för barn till föräldrar med psykisk sjukdom2007Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    En nationell interaktiv webbplats- www.kuling.nu arbetades 2003 fram på Psykosvårdens utrednings-och behandlingsenhet, Karlakliniken. Webbplatsen riktar sig till barn och ungdomar som har en förälder med psykisk sjukdom och är en del av det anhörigstöd som erbjuds på enheten. Denna studie görs som en uppföljning av kuling.nu där syftet är att beskriva den interaktiva webbplatsen kuling.nu med avseende på innehållet i besökarnas inlägg på diskussionsforumet samt användningen av webbplatsen. Huvudinläggen på kuling.nus diskussionsforum har analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Analysen gav sex teman som speglar innehållet i inläggen: ensamhet; att bära ansvar; känsloupplevelsen; betydelsen för den egna personen; sökande efter svar och förmedling av stöd. En mörk bild av situationen för barn till en förälder med psykisk sjukdom förmedlas i inläggen och en stor ensamhet med förälderns sjukdom. Den tillskrivs ansenlig betydelse för den egna personen och ger svårigheter som behöver bearbetas. Uppföljningen visar att kuling.nus syfte att ge stöd till barnen uppfylls genom det stöd skribenterna ger varandra i sina inlägg på diskussionsforumet och den informationen om psykisk sjukdom som finns på webbplatsen.

  • 42.
    Axelsson, Lovisa
    et al.
    Örebro University, School of Health Sciences.
    Melin, Lovisa
    Örebro University, School of Health Sciences.
    Arbetsterapeuters arbetsinriktade insatser för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar: - En kvalitativ intervjustudie2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 43.
    Axelsson, Maria
    Örebro University, Department of Health Sciences.
    Tillgänglighet i biblioteksmiljö: - en kartläggning av den fysiska miljön och tillgänglighet för rullstolsburna.2006Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Under åren 1990-1993 utarbetade Förenta Nationerna [FN] regler om jämlikhet och delaktighet för personer med funktionsnedsättning. Arbetet resulterade i 22 standardregler som antogs vid generalförsamlingen år 1993.

    Som ett led i detta formulerade regeringen propositionen ”Från patient till medborgare - en nationell handlingsplan för handikappolitiken” vilken överlämnades och antogs av riksdagen år 2000 och berör bland annat tillgänglighet. Tillgänglighet är relationen mellan person och miljö och den påverkas av faktorer hos dessa två komponenter. Enligt arbetsterapeutiska teorier påverkar miljön en persons aktivitet genom att miljön kan ha en möjliggörande eller hindrande effekt på utförandet av en aktivitet.

    Syftet med denna studie är att kartlägga den fysiska miljön och tillgängligheten för rullstolsburna i biblioteksmiljö. Åtta bibliotek som är öppna för allmänheten s.k. folkbibliotek inkluderades i studien. Data samlades in genom en observation utifrån en checklista baserad på instrumentet ”Housing Enabler” samt Handikappinstitutets bok ”Bygg ikapp handikapp”. Resultatet visar att det finns faktorer i miljön som kan påverka tillgängligheten på samtliga bibliotek. Felplacerade automatiska dörröppnare, otillräckliga manöverutrymmen, hyllor och hyllplanens placering samt olämplig utformning av handikapptoaletterna är några miljöhinder som identifierades och som kan ge upphov till tillgänglighetsproblem för personer som förflyttar sig med rullstol. Ett stort antal miljöhinder som observerades kan utifrån Boverkets föreskrifter klassas som enkelt avhjälpta hinder och bör undanröjas.

  • 44.
    Bakken, Annika
    et al.
    Örebro University, School of Health and Medical Sciences.
    Kalulanga, Morine
    Örebro University, School of Health and Medical Sciences.
    Delaktighet vid rehabilitering i hemmet för personer med stroke: - en litteraturstudie2010Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syfte: Att belysa hur faktorer inom områdena person, miljö och sysselsättning kan påverka delaktigheten hos personer med stroke vid rehabilitering i hemmet. 

    Metod: Genom en litteraturstudie har tio vetenskapliga artiklar av kvalitativa och kvantitativ art analyserats utifrån Internationell klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa (ICF) och Person Environment Occupation Model (PEO).

    Resultat: Resultatet visade att vårdtagare som rehabiliterats i sin hemmiljö upplever mer delaktig i rehabiliteringen i jämförelse med vårdtagare som har genomgått sin rehabilitering på sjukhus. Betydelsefulla faktorer till den ökade delaktigheten är bland annat att vårdgivare får anpassa sig till vårdtagaren, som därmed får ett ökat medbestämmande. Vårdtagare upplever en trygghet när rehabiliteringen äger rum i hemmet, eftersom det är där de har sina gamla aktivitetsmönster. Vårdgivare får även större möjligheter att identifiera vilka aktiviteter som tidigare varit meningsfulla för vårdtagaren. Minskad delaktighet kopplas i flera studier till informationsbrist hos vårdtagarna angående deras nya livssituation och rehabiliteringsinsatser. The Canadian Occupational Performance Measure (COPM) är en klientcentrerad modell som visat stor användbarhet i att få vårdtagare delaktiga i rehabiliteringsprocessen, och då inte minst när det gäller information till vårdtagaren. Litteraturen visade även att det finns brister i samhällsresurser för att personer som drabbats av stroke ska uppleva delaktighet.                                                                         

    Slutsats: För att kunna göra en person delaktig vid rehabilitering i hemmet krävs det att åtgärderna utformas och genomförs i samråd med vårdtagaren. Vårdtagaren ska också få individuellt anpassad information om rehabiliteringsinsatser och förvärvat hälsotillstånd. Ett sätt att främja för vårdtagares optimala delaktighet är att ta hjälp av bedömningsinstrumentet COPM i rehabiliteringsprocessen. Ett bra stöd från samhället är en förutsättning för att bidra till delaktighet hos personer som drabbats av stroke.

  • 45.
    Bauer, Linnéa
    et al.
    Örebro University, School of Health Sciences.
    Nilsson, Sofia
    Örebro University, School of Health Sciences.
    Arbetsterapeuters förhållningssätt i möte med klienter: - En tvärsnittsstudie med genusperspektiv2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 46.
    Begovic, Aida
    et al.
    Örebro University, School of Health and Medical Sciences, Örebro University, Sweden.
    Cakri, Nalin
    Örebro University, School of Health and Medical Sciences, Örebro University, Sweden.
    Föräldrars skattning av tidshantering och tilltro till egen förmåga2013Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 47.
    Benavides Lindström, Ylva
    et al.
    Örebro University, School of Health and Medical Sciences, Örebro University, Sweden.
    Rodén Nilsson, Jenny
    Örebro University, School of Health and Medical Sciences, Örebro University, Sweden.
    Arbetsterapi för flyktingar för att främja integrationsprocessen samt hälsan - en litteraturstudie över aktuellt forskningsläge2016Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Att ofrivilligt behöva lämna sitt hemland är en bidragande faktor till ohälsa hos flyktingar. Arbetsterapeutens arbete med aktivitet kan hjälpa denna grupp av människor in i samhället och med att komma till rätta med och förebygga ohälsa. Professor Gary Kielhofner menade att miljön vi lever i påverkar våra förutsättningar, möjligheter och färdigheter. Den fysiska och sociala miljö vi lever i är formad av kulturen. Detta innebär att vi anpassar oss efter dess kulturella kontext. Vid migration oavsett bakomliggande orsak till denna, drabbas den berörda ofta av nedsatt hälsa och integrationsproblem. Bristande socialt nätverk och ingen arbetserfarenhet samt att de kvalifikationer som man har med sig från hemlandet inte erkänns leder ofta till svårigheter. Man har svårt att ta sig ut på arbetsmarknaden och detta påverkar hälsotillståndet och den socio-ekonomiska statusen. Arbetsterapeuten är som enda profession lämpad att spela en central roll i sysselsättningsprogram för att öka kompetensen och bedöma funktion och aktivitet. Kan flyktingar vid samhällsintegrering återfå full aktivitet och det därmed leder till arbete ökar också känslan av egenmakt (empowerment) och självförverkligande. 

     

    Syfte: Syftet med studien är att beskriva aktuellt forskningsläge gällande arbetsterapi för flyktingar för att främja integrationsprocessen samt hälsan.

    Metod: En deskriptiv litteraturstudie som bygger på vetenskapliga artiklar. Sökningar gjordes i databaserna Assia, Cinahl, Medline och Psycinfo med för studien relevanta sökord. Nio artiklar av betydelse inkluderades i studien.

     

    Resultat: Fyra teman identifierades. Dessa är Kulturella skillnader, en utmaning för arbetsterapeuter, Betydelsen av delaktighet i aktivitet vid språkträning, Betydelsen av aktivitet och delaktighet för att motverka ohälsa och Betydelsen av aktivitetsträning vid arbetsrehabilitering. Sammanfattningsvis visar resultatet på att tidig integrering i det nya samhället och att bli förstådd spelar en stor roll för flyktingars chanser att lyckas i det nya landet och komma till rätta med eventuell ohälsa. Arbetsterapeuten kan spela en nyckelroll för hur bra det blir. Arbetsterapeutiska åtgärder används vid integration på flera platser i världen men behöver utvecklas ytterligare.

     

    Slutsats: Arbetsterapeuter kan fungera som en länk för att överbrygga klyftor och kan använda sin kunskap om aktivitet till sina klienter oavsett etnisk bakgrund. De kan översätta värderingar, normer, förväntningar och beteenden i sitt arbete med att integrera flyktingar i samhället samtidigt som värderingar från hemkulturen bevaras. Flyktingar bär med sig ett tungt bagage som påverkar hälsan, oftast negativt. Arbetsterapeuten arbetar för ökad aktivitetsförmåga och detta kan göra att flyktingar lättare kan integreras i samhället och återfå och bibehålla sin hälsa. Dock finns inte alltid tillräcklig kunskap om kulturella skillnader och likheter inom professionen.

  • 48.
    Benerbäck, Emilia
    et al.
    Örebro University, School of Health Sciences.
    Lindblom, Nathalie
    Örebro University, School of Health Sciences.
    Svenska distriktsarbetsterapeuters användning av standardiserade bedömningsinstrument: En kvantitativ studie2016Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 49.
    Bergbom, Sofia
    et al.
    Örebro University, School of Law, Psychology and Social Work.
    Boersma, Katja
    Örebro University, School of Law, Psychology and Social Work.
    Linton, Steven J.
    Örebro University, School of Law, Psychology and Social Work.
    When matching fails: understanding the process of matching pain-disability treatment to risk profile2015In: Journal of occupational rehabilitation, ISSN 1053-0487, E-ISSN 1573-3688, Vol. 25, no 3, p. 518-526Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Purpose: A previous study (Bergbom et al. in J Occup Rehabil, 2013) showed that matching people at risk for pain-related disability to an intervention aimed at targeting their psychological problem profile did not, as hypothesized, improve the effect of the intervention. Methodological issues were suggested to explain the lack of differential effect. It was questioned whether the profiles used to allocate people to treatment were adequate. The aim of this study was to investigate if the risk profiles used to determine matching were sufficiently stable and valid by comparing the original profiles with profiles constructed using other methods.

    Methods: Ninety-five people suffering musculoskeletal problems were screened, profiled, and matched to workplace based early interventions according to profiles. We studied stability and validity of their psychological risk profiles by investigating their concordance at different time points. People were originally assigned to profiles at inclusion, using a brief screening questionnaire. Then, they were profiled just before treatment start, using the same items. Finally, they were profiled again at treatment start, using extensive questionnaires. Concordance among the three sets of profiles was investigated.

    Results: Profiles at inclusion were unstable until treatment start. People moved from profiles with more severe elevations in psychological variables, to a profile with moderate elevations. Concordance between the two means of profiling at treatment start was better; the brief screening and the extensive questionnaires assigned people to similar profiles.

    Conclusions: Risk level may be determined with brief instruments at an early stage of problem development. However, profiles and targets for interventions should be determined immediately prior to treatment start, preferably using full questionnaires.

  • 50.
    Bergh, Maria
    et al.
    Örebro University, School of Health and Medical Sciences, Örebro University, Sweden.
    Johansson, Anneli
    Örebro University, School of Health and Medical Sciences, Örebro University, Sweden.
    Tidshantering hos personer med lindrig utvecklingsstörning som bor i kommunalt boende med särskild service2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syfte: Syftet med studien var att undersöka tidshantering hos personer med lindrig utvecklingsstörning som bor i kommunalt boende med särskilt service. Frågeställningar; Hur hanterar denna målgrupp sin tid? Om målgruppen hanterar sin tid självständigt gör de det med säkerhet eller osäkerhet?

    Metod: En kvantitativ studie genomfördes i form av en enkätundersökning. Studien genomfördes i ett län i Mellansverige och riktades sig direkt till personer med lindrig utvecklingsstörning som bor i kommunalt boende med särskild service. Enkäten bestod av fem frågor med fem svarsalternativ. Frågorna behandlade olika aspekter som berör tidshantering i vardagen. Resultatet illustrerades i form av stapeldiagram.  

    Resultat: Totalt deltog 79 personer i studien. Resultatet, baserat på samtliga frågor, visade att 47 % av deltagarna hanterar sin tid med osäkerhet, 45 % av deltagarna känner en säkerhet över sin tidshantering och endast 2 % av deltagarna använder sig av tidshjälpmedel. Den återstående andelen hanterar sin tid på annat sätt eller valde att inte svara.

    Slutsats: Utifrån resultatet från denna studie samt tidigare forskning kopplad till studien anses att fler personer med lindrig utvecklingsstörning är i behov av tidshjälpmedel för ökad självständighet. För att gå djupare in i frågeställningen om personerna hanterar sin tid med säkerhet eller osäkerhet rekommenderas vidare forskning kring detta i form av en intervjustudie.

     

1234567 1 - 50 of 480
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf