To Örebro University

The broad purpose of this paper is to consider the relationship betweendecision-making and learning. Specifically, our aim is to propose amethodology that provides a theoretical framing along with proceduresfor investigating this relationship in Physical Education (PE). By utilizingselected parts of John Dewey’s educational theories, the paper presentsa theoretical exposition of decision-making as an individual processcontaining both ‘practical’ and ‘cognitive’ aspects. By combining thistheoretical conceptualization with a description of concrete researchmethods, the paper proposes a methodological approach enablingresearchers to get empirically closer to the phenomenon of individualdecision-making within PE learning. We argue that by doing so,researchers in the field of PE can study certain aspects of learning notexplicitly emphasized within existing methodological approaches.

Den här uppsatsen undersöker med hjälp av två fokusgrupper attityder hos killar och tjejer på gymnasiet till ungdomsspråk och deras användande av ungdomsspråk samt likheter och skillnader i attityderna mellan könen, men även på vilka olika sätt gymnasieungdomarna betraktar sitt språkbruk som en identitetsmarkör. Fokusgruppernas är uppdelade i grupper om fem killar och fem tjejer. Uppsatsen utgår från teorier om attityder, sexolekt och identitet. Analysen visar att ungdomar har många konnativa och evaluativa attityder gentemot ungdomsspråk. Deras attityder grundar sig antingen i egna erfarenheter eller som ett resultat av varierande socialisationsprocesser. Fokusgrupperna visar skiftande attityder till språklig skillnad mellan könen. Vissa av de kvinnliga deltagarna anser att killars språkbruk är mer vulgärt i den bemärkelsen att tonfallet är hårdare eller att explicita ord används i större utsträckning, medan andra kvinnliga samt manliga deltagare anser att det inte längre finns någon signifikant skillnad i språkbruket mellan könen. Båda fokusgrupperna uttrycker explicit och implicit att ungdomsspråket fungerar som en identitetsmarkör. Språkbruket signalerar vad du har för bakgrund, intressen eller vängrupper. Studien visar hur deltagarna brukar ungdomsspråk i fokusgrupperna. Studien visar även hur ungdomsspråket är till stor del situationsbundet, men att gränsen för när språkbruket är acceptabelt har förflyttats. Studien ger implikationer för hur ungdomsspråket kan användas i undervisningssyfte och hur deras språkbruk fungerar som ett verktyg i syfte att markera identitet.

INTRODUCTION: Entry-level students' conceptualizations of clinical reasoning can provide a starting point for program planning related to clinical reasoning development with a focus on patient-centered care.

OBJECTIVE: The aim of the study is to explore how physiotherapy students understand clinical reasoning midway through their education. Nine physiotherapy students were interviewed at the end of their third semester.

METHODS: Semi-structured individual interviews were conducted, recorded and transcribed verbatim. A phenomenographic approach to qualitative data analysis, seeking to explore variations in students' conceptions was applied.

RESULTS: The students' ways of understanding clinical reasoning could be described as: 1) the cognitive process of the physiotherapist; and 2) the relational process of the collaborative partnership between the physiotherapist and the patient. A contrastive analysis shows how the cognitive and relational perspectives are developed through the relationships among three dimensions of clinical reasoning: 1) problem-solving; 2) context of working; and 3) own learning.

CONCLUSION: By identifying the critical variation in students' conceptions of clinical reasoning, focus can be placed on pedagogical arrangements to facilitate students' progression toward a person-centered approach.

Learning to read and write is a basic skill that unfortunately not everybody acquires sufficiently. Lack of teachers and time in school are some of the reasons, but in addition the enormous rise in informational activities due to the Internet and other information technology-enabled opportunities has made literacy skills increasingly important to ever more people. This means literacy education must be improved so more children in the world get better chances. In order to contribute to developing better methods for learning to read and write in early years this study tests a new method developed to improve reading and writing learning in early ages. The ICT (Information and communication technologies) supported “Integrated Write to Learn” (iWTR) method lets children in 1st grade use computers and other ICT tools to write texts and subsequently discuss and refine them together with class mates and teachers. Handwriting is postponed to 2nd grade. While the traditional method requires students to go through two development processes in parallel, a cognitive (learning to read and) a motor (learning to write with a pencil), iWTR works with one process at a time, first cognitive development, then (from grade 2) motor skills training. iWTR extends previous WTR methods by more social work methods using a web site and peer comment for providing social meaning and feedback.

The method was tested using two test groups and two control groups (total n = 87) by systematically measuring performance in reading and writing using standard tests in combination with observations and student evaluation to assess social and individual effects of work methods.

The results show that while reading skills were improved considerably the biggest improvement concerned writing skills. Students in the test group wrote longer texts with better structure, clearer content, and a more elaborate language.

I en värld där olika kommunikationsverktyg används för att nå och tradera kunskap, spelar läromedel en stor roll för elevernas kunskapsinhämtning. Denna studie utforskar hur multimodala läromedel skapar relationer till sina tänkta läsare och diskuterar huruvida sådant multimodalt relationsskapande kan fungera som resurs för elevers potentiella lärande. Den studie som presenteras har utförts på ett läromedel inom de samhällsorienterade ämnena, där fokus är en jämförande analys av bokuppslag ur läromedel riktade till årskurs 1 och årskurs 3. Denna kvalitativa studie utförs med sociosemiotik som teoretisk infallsvinkel, där läromedlets relationsskapandepotential undersöks genom en kartläggning av hur de semiotiska modaliteterna skrift och bild ger uttryck för engagemang och röst. Studiens resultat visar att läromedlet tenderar att använda fler engagemangsskapande resurser och röst i de textpartierna riktade till årskurs 1, jämfört med årskurs 3. Läromedlets minskning av engagemang och röst medför högre krav på eleven att själv skapa intresse för innehållet. Det motiveras också genom tidigare forskning och påverkar därmed det potentiella lärandet för de elever som är mottagare för det aktuella läromedlet.

The purpose of this research survey is to investigate how the extramural English that primary-school pupils, grades 4-6, devote their leisure time to - playing games, listening to music, surfing the web and watching TV – may affect their performance of English in school. The study also investigates research about the teachers’ role in the pupils’ development of English proficiency. The research that I review in this essay shows that extramural English has positive effects on the pupils’ learning in school. The results also show that it is important for teachers to base their teaching on the pupils’ prior knowledge of, and interest in, English. In this way, teachers can help increase the pupils’ motivation to learn more English. How teachers encourage pupils to learn is also examined, to a limited extent, in this study, particularly how they make pupils take responsibility for their own language learning.

Sweden has long been lauded for its efforts to promote equality since the 1970s, but there is still work to be done in terms of gender equality in the labor market. Specifically, the Swedish labor market exhibits horizontal gender segregation, with men and women working in professions that are often gender-coded. To shed light on this issue, a study was conducted to examine vocational teachers' experiences with gender equality. The study draws on Connell's concept of gender order and gender regime, as well as the Swedish state's definition of gender equality (Jämställdhet). Results show that experiences with gender equality are varied, with shortcomings within the teaching profession and school organization making it difficult for teachers to uphold the core values of a “jämställd” education. Interestingly, the study also found differences between non-authorized and authorized vocational teachers, with the latter group identifying greater inequality issues within education and taking more active steps to promote gender equality in their classrooms.

The purpose of this study is to shed the light on the challenges that face English teachers in teaching English as a second language to newly arrived refugee students. The teachers interviewed in this study expressed concern about the level of the students’ English and the difficultly the faced adapting teaching to students’ needs. This research focuses on the strategies and methods used by the concerned English language teachers in order to support students’ learning experience. Furthermore, this research shows how the approach used by teachers is based on the students’ individual needs and their personal circumstances. The research discusses the challenges faced by English language teachers in teaching students who have newly arrived to Sweden. The main content of the discussion is based on multiple interviews with English language teachers. Furthermore, the research studies the teaching methods and strategies which teachers use to effectively teach the students. The research method used in this study is a mix of class visits and interviews with five English language teachers. The main challenges facing teachers were the short time frames and lack of resources. In some situations, teachers coped with the additional pressure of accepting new students under such circumstances. The lack of proper planning to manage the new coming students meant that teachers had not received the required resources. They emphasised the importance of such support especially when students have shown a great degree of interest to learn and progress. Most of the teachers stressed their concerns about the issues with time and resources allocated

Syftet med denna studie är att undersöka vilka olika undervisningsstrategier och erfarenheter några grundskollärare har i att arbeta i ett mångkulturellt klassrum. Genom att göra en kvalitativ intervjustudie, har vi tagit del av lärares olika berättelser om vilka olika undervisningsstrategier lärare anser sig tillämpa i mångkulturella klassrum. Vi har också delgivits information om lärarnas erfarenheter av deras lärarutbildning samt om vad som kan vara en utmaning och möjligheter i att arbete med elever som har annan kulturell bakgrund. Lärarna för studien har olika erfarenheter om vad deras lärarutbildning haft för inverkan i deras arbete med elever som har annan kulturell bakgrund. Studien är inriktad på lärare som har en äldre lärarutbildning innan år 2002 samt en senare lärarutbildning genomförd efter år 2010. Genom studien har det visat sig att lärare beroende på lärarutbildning, har olika uppfattning om hur lärarutbildningen varit till nytta i att arbeta i mångkulturella klassrum. Utöver erfarenheter om utbildning har utmaningar för lärarna handlat om elevers olika språkliga förmågor, samt deras begränsade tillgångar till språkliga resurser. För att underlätta för eleverna i undervisningen använder några lärare internetbaserade verktyg som undervisningsstrategi. Genom internetbaserade verktyg kan elevens modersmål föras in i undervisningen. Elever med utländsk och annan kulturell bakgrund har för läraren också medfört möjligheter. Elever har använts som resurs för undervisningen i olika undervisningssituationer, samtidigt finns det lärare som upplever en sådan situation som utmanande. Lärare som använder elevers etnicitet och religiösa samfund i undervisningen kan riskera att trampa på elevens identitet och i det avseendet kan situationen upplevas skrämmande. Fokus för studien har varit att lyfta lärarnas röster för att genom detta delge lärares olika berättelser om att arbeta i ett mångkulturellt klassrum.

The purpose of this research review is to explore the effectiveness of using digital games to enhance vocabulary development in the subject of English, as well as to investigate how digital games impact students' motivation and teachers' attitudes toward incorporating digital games in English language instruction. These questions were addressed through a literature review of scholarly articles from various databases. The results of this research review show that digital games positively affect students' vocabulary learning and motivation in English teaching. Digital games promote learning through interactivity, multimedia, and the utilization of specific information. Students who regularly engage with digital games experience increased motivation to study English, influenced by a combination of intrinsic and extrinsic motivation. Teachers' attitudes vary, ranging from viewing games as valuable tools to having concerns and doubts. Additional research indicates that training is necessary to support teachers in meaningfully integrating digital games into the classroom. In summary, this paper highlights the potential of digital games as educational tools in English language instruction. Keyword: English

This study aimed to analyze how the additions in the core content of the course plan for English in Lgr22 are covered in the teaching material Champ from Sanoma Utbildning. To analyze this matter the study contains two research questions. The first one asks which additions in the core content are most and least covered in Champ. The second question asks what type of texts and assignments the students encounter that correlates with the additions. The method for this study is a mix of content analysis and discourse analysis. The result of the study shows that the additions that in some ways were part of the curriculum for English in Lgr11 or that have been implicit before are better covered by Champ than the additions that were not. In the Champ workbooks the students mainly encounter writing and speaking exercises that correlate with the additions. There are only a few listening exercises. The reading is mainly covered by the texts in the textbooks. One of the main conclusions drawn from this study is that Champ is still viable for use but needs to be supplemented with other teaching materials to meet all additions from the core content.

Purpose: This study follows a previous one based on a comparison of styles of thinking among university students from two Italian regions with substantial socio-economical and cultural differences (Sofo, Berzins, Colapinto & Ammirato, 2009). This paper explores whether university students at some European universities report markedly different thinking style preferences from each other. A sample of students from two universities of Western Finland were surveyed using the Thinking Style Inventory (TSI) (Sofo, 2008); statistical results have been analysed and compared with the data from the two Italian samples in the 2009 study.

Design/methodology/approach: The TSI approach is useful to identifying differences in thinking styles. The paper explores possible connections between thinking style and established different economic and socio-cultural variables. The TSI measures preferences for stylistic aspects of intellectual functioning and is based on the theory of reality construction (Sofo, 2008) whereby people create their own realities through their ways of thinking. A sample of total 624 European university students from Italy and Finland was tested and compared. The fifty items on the TSI require respondents to assess their ways of thinking using a likert-scale. To verify reliability and consistency of the TSI instrument, reported data have been studied calculating the Cronbach alpha coefficient.

Originality/value: This paper presents new results of a study which is the first of a kind in comparing thinking styles of students coming from three different EU regions. Over the past few decades, researchers have hypothesized that difference in socio-economic status impacts on thinking style. However our previous study (Sofo et al., 2009) affirms that other factors such as greater ease, freedom of mobility and the massive use of ICT can have a positive effect in mitigating difference in thinking style. This study offers a confirmation in the earlier study on a larger scale.

Practical implications: A practical significance of this study is that if economic and socio-cultural differences impact on preferred ways of thinking and learning of university students, the impacts may very well be mediated through various methods such as pedagogy or ICT. Student learning capability is a factor of thinking style. Differences do exist among three EU regions located in northern Italy, southern Italy and in western Finland. It is suggested that supporting a range of student thinking styles through a greater diversity and sensitivity of teaching styles can mitigate any deleterious effects emanating from the differences. This result unveils the rising significance of additional possible mediating variables that may have emerged as increasingly significant within the new global order.

Denna studie syftar till att undersöka flerspråkiga lärares förhållningssätt till flerspråkighet som resurs i undervisning med flerspråkiga elever. Undersökningen har sin utgångspunkt från två frågeställningar: Vilka utmaningar upplever flerspråkiga lärare med ett flerspråkigt klassrum? och Vilka positiva aspekter upplever flerspråkiga lärare att det finns med ett flerspråkigt klassrum? Frågeställningarna har besvarats utifrån studiens kvalitativa metod, intervjuer. I studien har fem lärare intervjuats genom semistrukturerade intervjuer. Utifrån analysen av intervjuerna synliggjordes utmaningar och positiva aspekter, vilket skapade uppsatsens rubriker. Utmaningen blev: elevers kunskaper i svenska. De positiva aspekterna blev: relationsbyggande, transspråkande i undervisning och elevsamarbeten. En ytterligare rubrik var enspråkighetsnormen som utifrån resultatet synliggjordes både som en utmaning och positiv aspekt och därför behandlas i båda avsnitten. Lärarna ansåg att utmaningarna är att skapa en undervisning för alla, då eleverna befinner sig på olika nivåer kunskapsmässigt och språkligt. Dock menade lärarna att de positiva aspekterna väger upp och gör flerspråkighet i skolan viktig för flerspråkiga elever. Lärarna upplevde att deras flerspråkighet gav trygghet och tillit. De menade även att flerspråkigheten medförde att de kunde utveckla speciella relationer till de flerspråkiga eleverna. Ytterligare en positiv aspekt var att flerspråkigheten kan användas som resurs i klassrummet, för att involvera alla elever i undervisningen och utveckla deras kunskaper genom modersmålet. Resultatet analyserades med hjälp av det teoretiska ramverket flerspråkighet som resurs. Ramverket användes för att synliggöra hur flerspråkighet kan användas som resurs för att möjliggöra elevernas kunskaps- och identitetsutveckling.

Syftet med studien är att undersöka hur olika högstadieskolor utformar extra anpassningar för elever i läs-och skrivsvårigheter eller dyslexi inom ramen för den ordinarie undervisningen. Vidare är syftet att undersöka hur de extra anpassningarna i text relateras sett utifrån ett inkluderingsperspektiv för elever i läs - och skrivsvårigheter eller dyslexi.Studiens teoretiska utgångspunkt är det inkluderande perspektivet i språkfrämjande miljö. Centralt i detta perspektiv är intresset för hur individer och grupper tillägnar sig språkkunskaper och språkutveckling i samspelet mellan individ och kollektiv. Studien utgår från innehållsanalys. Innehållsanalys innebär att man på ett systematiskt sätt analyserar dokument utifrån kategorier vilka är utformade i förväg. Studien kombinerar kvantitativ och kvalitativ forskning där den kvantitativa aspekten berör systematiseringen av extra anpassningar och den kvalitativa aspekten belyser extra anpassningar i relation till specialpedagogiska perspektiv. Det empiriska materialet består av insamlad dokumentation av extra anpassningar för elever i läs-och skrivsvårigheter eller dyslexi. I studien används Nilholms individ/kompensatoriska perspektiv (2007) respektive Ahlbergs relationella perspektiv (2013) på specialpedagogik som analysverktyg.Resultatet visar att dokumentationen av de extra anpassningarna omfattas såväl av både tekniska hjälpmedel som av elevnära insatser. Insatserna syftar till att stärka och kompensera läsförmåga för elever i läs-och skrivsvårigheter eller dyslexi och därmed minska risken för utanförskap och negativa läs-och skrivutvecklingen. Vikten av lärare med kompetens kring läs-och skrivutvecklande arbete framgår tydligt av tidigare forskning. I resultatet framkommer vikten av lärarkompetens på så sätt att utformningen av extra anpassningar för elever i läs-och skrivsvårigheter eller dyslexi faller på lärarens undervisning inom ramen för den ordinarie undervisningen. Läraren behöver därför ha kunskap om vilka anpassningar som är lämpliga för elever i läs-och skrivsvårigheter eller dyslexi för att kunna tillrättalägga undervisningen utifrån elevernas behov. Analysen visar att utformningen av de extra anpassningarna är av såväl kompensatorisk som elevnära art, vilka tillsammans fungerar väl som framgångsfaktorer för elever i läs-och skrivsvårigheter eller dyslexi och kan leda till en gynnsam inkluderad läs-och skrivundervisning.

Syftet med studien är att undersöka framträdande kunskaper i kursplaner för ämnet svenska i Lgr 11 och Lgr 22. Vidare syftar studien till att jämföra likheter och skillnader av de identifierade kunskaperna samt att undersöka vilka utbildningsteoretiska mönster som framträder i dessa. Studiens syfte besvaras med hjälp av mixed methods, en kombination av kvantitativ- och kvalitativ ansats. Resultatet visar att sex kunskapsområden framträder i vardera läroplan utufrån den hiearkiska ordningen: samtalsmetoder, språkkunskaper, informationskunskaper, skrivkunskaper, läskunskaper och textkunskaper. I resultatet av kunskapsområden framträder tre centrala mönster i form av faktabaserade kunskaper, förmågor och strategier som ses i relation till utbildningsfunktioner och vilken roll läroplanens kunskaper spelar i samhället.

English speaking skills and the ability to collaborate with others are essential in our global society. Students need to be provided with the knowledge to actively participate in society and develop the ability to use different strategies to support their communication. However, speaking anxiety and not knowing how to cope with speaking anxiety could pose a problem for language learners, affecting their academic achievement. This quantitative study investigated students’ perceptions of speaking anxiety and working in groups or pairs in the foreign English classroom. A questionnaire was used and answered by secondary school students, attending their last year at two different schools. The study identified which strategies students use to cope with speaking anxiety. It was found that the majority of the participants experienced working collaboratively had positive outcomes on their experienced speaking anxiety and over a half of the language learner’s believed working in groups made them speak and participate more during English lessons. Fear of negative evaluation showed being the lowest source for experienced speaking anxiety while the most anxiety-provoking situation was having to speak publicly in class. In addition, the study showed that actively encourage oneself by taking risks in the language classroom was the most common used strategy to cope with speaking anxiety in the language classroom. Moreover, a third of the participants expressed they did not know any strategy to use to cope with their speaking anxiety.

The usage of digital tools for learning in today’s classroom is increasing in pace with our technological developments in our digitized society. This has created several digital language learning platforms that are now available for students and teachers to use for learning. It can be difficult to determine the quality of any learning material and especially new material. In this study, I will examine how well the computer-assisted language learning (CALL) material Duolingo functions as a learning tool for upper-secondary language learning. The purpose of choosing Duolingo was to investigate what qualities modern language learning tools have and to stress the importance of evaluating materials before using them. This was done by evaluating Duolingo in three steps, in an external, internal, and overall process. The evaluating process determines the structure, content and, function of Duolingo as a CALL-material. In the evaluation, pedagogical principles and the English syllabus were used to investigate if Duolingo could be used for educational purposes. The research questions for this study are how appropriate Duolingo is as an educational resource for English upper-secondary school learning and how well it meets the directive of promoting digital tools for knowledge acquisition, communication, and learning. The overall result shows that Duolingo could function as supplementary material but not as the main material since it does not cover the communicative aspects of language learning and works solely with rule-based competence. While Duolingo meets syllabus directives with respect to knowledge acquisition and learning if used for working on grammar and form, it lacks communicative elements and therefore does not support the broad communicative goals of the English subject in upper-secondary school.

Syftet med denna uppsats är att kategorisera lärarnas tal om historieundervisning utifrån tre perspektiv på narrativ; ett personligt, ett lokalt och ett nationellt. Vidare diskuterar uppsatsen hur de olika perspektiven kan påverka elevers förutsättningar till identitetsskapande i ett mångkulturellt klassrum, årskurs 4-6. Empiri samlas in genom semi-strukturerade intervjuer med fyra yrkesaktiva historielärare på mellanstadiet i mångkulturella skolor. Resultat och analys visar att lärare huvudsakligen bygger sin historieundervisning på kursplanen för historia och dess centrala innehåll. Kursplanen påverkar lärarnas undervisning genom att prioriteta ett svenskt nationell perspektiv på narrativ. För elevers förutsättningar till identitetsskapande kan perspektivet leda till förståelse för det svenska samhället. Samtidigt skapas etiketter som kan ge eleven en tillskriven identitet. En konsekvens kan bli att eleven skapar hybrida identiteter. Lärarna visar ambitioner om att bedriva historieundervisning från lokalt och personligt perspektiv på narrativ. De perspektiven kan skapa igenkänning, relevans och gemenskap till andra elever i ett mångkulturellt klassrum. Genom kursplanens styrning och resursbrist möjliggörs för tillfället inte ett lokalt eller personligt narrativ i lärarnas historieundervisning. Slutsatsen ger kunskap om att historieundervisning skulle kunna gynnnas av att inkludera flera olika perspektiv på narrativ. För att lärarna ska kunnna genomföra en förändring av undervisningen krävs att kursplanens centrala innehåll stöttar de förutsättningar som finns i ett mångkulturellt klassrum. Genom detta kan förutsättningar skapas för elever att finna sin identitet och leva med andra i ett mångkulturellt samhälle präglat av acceptans och respekt. Nyckelord: Narrativ,

Läromedelsgranskingen som förr var obligatorisk är nu helt avskaffad och lärare får inta rollen som läromedelsgranskare själva. Tiden som lärare lägger på granskning av läroböcker är dock relativt begränsad. Därför kan läromedelsanalyser av aktuella läroböcker bidra till att lärare får insikt i vad böckerna har att erbjuda. Denna studie syftar till att synliggöra de fyra SO-ämnenas utrymme, hur deras syften kommer till uttryck samt hur djupgående ämnesområden behandlas i SO-läroböcker för årskurs 1-3. För att besvara våra frågor har vi genomfört en jämförande läromedelsanalys av läroböcker i de samhällsorienterande ämnena för lågstadiet. Studien har synliggjort att historieämnet tilldelas störst utrymme i SO- läroböcker och att läroböckerna behandlar innehållsområden med olika mycket djup.Resultatet visar även att geografiämnet får minst utrymme i böckerna och att de sammanfattande punkterna i syftet, ur kursplanen för geografi, behandlas i olika stor utsträckning.

Studien analyserar fyra olika läromedel från de tre läroplanerna Lgr 80, Lpo 94 och Lgr 11.Syftet med studien är att undersöka hur det visuella i läromedel har förändrats över tid och vad det har för betydelse för inlärningen, vi har också undersökt hur läromedlen förhåller sig till respektive läroplan. Vi har använt oss av den ideationella analysen när vi analyserat texter och då vi undersökt bilderna har vi tagit hjälp av Anders Björkvalls (2019) analysmodell. Analysen visar att det visuella i läromedlen har förändrats minimalt under 30 år, den största skillnaden är tillgängligheten för färg- och bildtryck. Textmässigt är den största skillnaden att texterna i böckerna har en större mening och ett underliggande budskap.

Uppsatsen reflekterar kring två nya tillägg från kursplanen i ämnet svenska för den nya läroplanen LGR22. Det som avses undersökas är hur dessa nya tillägg kan påverka svenskämnet didaktiskt i teorin. För att exemplifiera hur teorin skulle kunna omvandlas till praktiken kommer berättelserna om Emil i Lönneberga att användas som exempel på hur en lektion kan utformas utifrån tilläggen i analysen. Syftet med uppsatsen är därför att få svar på frågan om hur de två utvalda tilläggen ifrån LGR22 kan ge didaktiska konsekvenser för svenskämnet i årskurserna F-3. Uppsatsen består av en kvalitativ textanalys av tilläggen i den nya läroplanen som analyseras från det sociokulturella perspektivet, den proximala utvecklingszonen och de didaktiska frågorna vad? hur? vem? Slutsatserna visar att svenskämnet påverkas didaktiskt av tillägg 1 genom att den önskade kunskapen blir en fördjupad kunskap om textens innehåll som nås genom reflektion och elevdelaktighet där språket är en central utgångspunkt för lärande. Elever blir därmed aktiva deltagare som påverkar undervisningen genom sina åsikter och tankar och lärare stöttande handledare i processen. Tillägg 2 påverkar svenskämnet didaktiskt genom att den önskade kunskapen blir en fördjupad förståelse för andras perspektiv och omvärlden som ger ett gott omdöme och skapas genom kommunikation och elevdelaktighet i undervisningen. Elever blir därmed aktiva deltagare som påverkar undervisningen genom sina åsikter och tankar och lärare stöttande handledare i processen. På så sätt tydliggörs det sociokulturella perspektivets ökade inflytande på svenskundervisningen utifrån både tillägg 1 och tillägg 2.

The availability of teaching materials for grades 4–6 is today extensive and is characterized by many different actors who strive to sell their teaching materials. The current teaching materials used in different schools and in different classes affect both students' learning and the teachers' professional practice. The survey is based on two questions: How much of the content in the Good Stuff Gold 4-6 workbook provides opportunities for students to practice productive and interactive oral skills from the central content in Lgr 22, and how are students given the opportunity to practice linguistic, strategic, pragmatic and discursive language competences through Good Stuff Gold 4-6 workbook? By comparing the teaching material Good Stuff Gold with the new curriculum for compulsory school that will be used during the autumn term 2022, the content has been analyzed with a focus on productive and interactive exercises according to the Common European Framework of Reference for Languages (GERS), as the curriculum in English is based on the framework. To visualize which types of skills students are given opportunity to practice with the help of the examined teaching aid, Lyle F. Bachman's definition of communicative skills has been applied in the analysis. Oral tasks have been categorized based on skills that the students get to practice. The results show that the opportunities students have in practicing and using English in their speech are limited to include specific competencies and do not offer the width of competency training that is necessary to develop an acceptable communicative competence. The conclusion is thus that the teachers must supplement the teaching material with exercises that they themself have to create in order to offer students exercises that give them opportunities to practice the different skills that are formulated in the knowledge requirements.

I Sverige skrivs de nationella proven i svenska vid flera tillfällen under elevernas skolgång, och syftar till att stödja betygssättningen och öka chansen för likvärdiga betyg. Syftet med denna studie är att undersöka vad lärare tillskriver för betydelse till, och hur de resonerar om, de nationella provens roll i stadieövergången mellan högstadiet och gymnasiet, vilken påverkan de nationella proven har på elevers slutbetyg och vilka kunskaper bedömningsmatrisen för de nationella proven faktiskt säger att eleverna ska bemästra. De frågor som ligger till grund för studien är: Vilket värde lägger lärare vid de nationella proven när det kommer till elevers slutbetyg? Vilka skillnader, vad gäller värdeord, information och tydlighet, finns i uppgiftsbeskrivningen och bedömningsmatrisen för skrivdelen av de nationella proven vad gäller betygsskalan, i årskurs 9 respektive årskurs ett på gymnasiet? Studien har genomförts genom en enkät, samt en text- och diskursanalys. Till sist har också värdeord och validitet analyserats i de nationella provens uppgiftsbeskrivningar och bedömningsmatriser. Studiens resultat visar att lärare har olika sätt att se på de nationella provens roll vid elevernas slutbetyg. Över 90 % av lärarna menar att de nationella provens svårighetsgrad är likvärdig eller högre än svenskkursen. Lärare uttrycker också att instruktionerna till proven är för långa och krångliga, och att bedömningsmatrisernas värdeord gör dem svårtolkade. Till sist visar resultaten att bedömningsmatriserna inte kan valideras och att uppgiftsbeskrivningarna är tydligare för lärare än elever.

The aim of this literature review is to investigate and highlight the findings of previous research on the topics of; digital games and English second language learning; digital games and motivation; and implementation of digital games in the classroom. All during the period of 2015 to the first quarter of 2022. The search yielded 943 publications. After reviewing the publications, a total of 20 of the publications were deemed as relevant to the study. A qualitative analysis was then applied to the 20 selected publications. The result of the qualitative analysis indicates that there is a need for more studies carried out in Europe about digital games in a school setting. Most of the publications were done on ‘serious games’ – games that are designed to be used in educational settings. This result indicates a need for more studies carried out on other types of games. The results show that digital games may promote second language skills and increase language learning motivation. The results also indicate that successful implementation of digital games in a classroom setting comes with many challenges.

In an age of rapid digital development, Skolverket (2018) asks for increased teacher competence in information and communication technology (ICT), both competence in classroom digitalization and pupil’s out-of-school activities involving ICT. One of many areas in which ICT has an effect on the relationship between school and the pupils’ out-of-school activities is in the English subject. Their exposure to English media has led to increased incidental and naturalistic learning opportunities for pupils. The purpose of this study is to investigate the effect of extramural English on the Swedish school, more specifically, the affinity space of a gaming forum and their text genres.

Sofia Andersson och Wilma Persson: Ämnesspråkens funktionella grammatik. En läromedelsanalys i ämnena NO och SO för årskurs 6 (2023). Svenska, självständigt arbete i svenska, grundnivå 15 högskolepoäng, inriktning 4–6, hösttermin 2023. Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.

Denna studie är en kvalitativ textanalys av fyra läromedel avsedda att användas inom NOoch SO-undervisningen i årskurs 6. Uppsatsen tar sin teoretiska utgångspunkt i den systemisk-funktionella grammatiken. Syftet med arbetet är att karaktärisera och jämföra ämnesspråket i läromedel i de naturorienterande respektive samhällsorienterande ämnena. Genom att analysera ämnesspråkens interpersonella och ideationella grammatik synliggör uppsatsen läromedlens användning av språkhandlingar, modus och modaliteter samt processer, omständigheter och grammatiska metaforer. Ett huvudresultat är att språket i läromedlen uppvisar stora likheter med avseende på de analyserade nivåerna. I läromedlen finns exempelvis en relativt hög abstraktionsnivå med en dominans av relationella processer och en stor utsträckning av grammatiska metaforer. I diskussionen utvecklas de identifierade språkliga dragen ur ett lärandeperspektiv. Utifrån studiens resultat och den tidigare läromedelsforskningen framgår det att ämnesspråkens skolspråkliga innehåll skapar utmaningar i undervisningen. Lärare inom NO och SO behöver stötta eleverna genom att exempelvis aktivera deras förförståelse och arbeta med de nya orden i undervisningen.

Denna studie avser till att ta reda på vilka upplevelser pedagoger har av elevers medverkan i ett projekt gällande daglig fysisk aktivitet som genomförs på en skola i mellersta Sverige. Två elevgrupper och fyra pedagoger är eller har varit involverade i projektet. Första gruppen som deltog i projektet genomförde det läsåret 15/16 och den andra gruppen läsåret 16/17. Pedagogen som ansvarar för projektet har arbetat med båda grupperna och i grupperna har det funnits en respektive två klassrumspedagoger. De fyra pedagogerna har intervjuats och det insamlade materialet från intervjuerna har transkriberats och analyserats utifrån en fenomenografisk analysmodell. Resultatet visar att pedagogerna upplever att den dagliga fysiska aktiviteten förbättrar/påverkar elevernas välmående och att sammanhållningen i de båda grupperna har stärkts genom projektet. Pedagogerna upplever även att elevernas koncentrationsförmåga har förbättrats, vilket i sin tur leder till att de kan utföra ett bättre skolarbete.

The purpose of this thesis is to examine how teachers in the swedish language subject

perceive and experience summative assesment of students’ essays. A second purpose is to

investigate how teachers go about doing summative assessments of students’ texts. This

qualitative study used semi-structured interviews, ranging from 18 to 48 minutes in length,

with a total of six teachers of the swedish language subject in upper and secondary school..

The results indicates that the teachers’ found it difficult and complex to make summative

assesments of students’ essays for a variety of reasons. For exampel teachers must take into

consideration numerous factors when converting their assessment into a grade. The teachers

also replied that summative assessment of students’ texts is a very time-consuming and not so

inspiring part of their professional practice. The teachers answered that they largely assessed

the students texts on their own, but if they felt uncertain they could request help from a

colleague. Most teachers agreed that it would be beneficial if all assessments of writing were

done collaboratively, but that there is no time to co-evaluate. Several teachers also meant that

the national exams function as help in their own assessment, as it became something to relate

to.

I denna rapport analyseras i vilken mån International Civic and Citizenship Education Study (ICCS) 2022 mäter sådant som den svenska grundskolan har i uppdrag att arbeta med, enligt läroplanen och kursplanen i ämnet samhälls-kunskap. Analysen berör dels hur väl ICCS relaterar till den svenska grund-skolans övergripande medborgardanande uppdrag, dels om ICCS kunskaps-mätning ligger i linje med det som betonas i den svenska grundskolans kursplan för ämnet samhällskunskap. Till grund för analysen ligger ICCS teoretiska ramverk och mätinstrument samt svenska styrdokument i form av de inledande delarna av läroplanen och kursplanen för ämnet samhällskunskap i Lgr 11 och Lgr 22. 

Analysen visar att ICCS knyter väl an till den svenska skolans medborgardanande uppdrag. När det gäller skolans övergripande uppdrag ger ICCS elevenkät, som innehåller frågor om elevernas attityder och engagemang, relevanta indikationer på i vilken grad eleverna ställer sig bakom flera av de grundläggande värderingar som framhålls i svenska styrdokumenten. Enkäten ger också insikter om elevernas demokratiska handlingskapacitet. 

ICCS kunskapsprov speglar också väl det kunskapsinnehåll som ingår i den svenska grundskolans kursplan för ämnet samhällskunskap. Provet kan därför sägas ge en tämligen god indikation på elevernas samhällskunskaper. I både kursplanen och ICCS ges politiska aspekter störst utrymme, följt av sociala, rättsliga, ekonomiska och mediala aspekter. Demokrati är vidare det mest framträdande temat i såväl svenska styrdokument som ICCS. Hållbar utveckling är ett annat område som betonas starkt i båda sammanhangen. 

Avsikten är att ICCS kunskapsprov ska mäta olika typer av förmågor. Flest frågor är inriktade på att kunna resonera och tillämpa (reasoning and applying). Här ingår exempelvis frågor som kräver tämligen komplex begreppsförståelse, förmåga att urskilja och förstå principer samt kapacitet att föreslå, jämföra eller motivera på ett välgrundat sätt. I provet ingår också frågor som handlar om att visa kunskap om olika saker (knowing), till exempel om vissa sakförhållanden och innebörden i grundbegrepp. Liknande typer av förmågor framhålls i den svenska grundskolans kursplan för ämnet samhällskunskap. 

Även om ICCS i hög grad mäter sådant som den svenska grundskolan har i uppdrag att arbeta med, bör begränsningarna också framhållas. Undersökningar som görs vid ett enda tillfälle kan givetvis inte fånga allt som ska känneteckna den svenska grundskolan som helhet och ett skolämne som eleverna studerar under hela sin grundskoletid. ICCS mäter inte heller kunskaper om specifika svenska samhällsförhållanden och undersökningsformatet gör det inte möjligt att testa komplexa förmågor som att söka och sammanställa information eller analysera samhällsfrågor ur olika perspektiv. 

Syftet med denna studie är att sammanställa vad tidigare forskning har visat om de utmaningar som finns med att identifiera och bedöma läs- och skrivsvårigheter och/eller dyslexi hos tvåspråkiga elever. Genom en systematisk litteraturstudie undersöks hur läs- och skrivsvårigheter hos tvåspråkiga elever kan identifieras samt vilka faktorer som är viktiga att ta hänsyn till för att göra en tillförlitlig bedömning av läs- och skrivsvårigheter eller dyslexi hos tvåspråkiga elever. I studien granskas och sammanställs sju vetenskapliga artiklar. Ett av resultaten är att tester som undersöker fonologisk medvetenhet på majoritetsspråket, det vill säga på elevernas andraspråk, kan bidra till att identifiera läs- och skrivsvårigheter hos tvåspråkiga elever. Dock visar det sig att dessa tester endast är tillförlitliga om de tvåspråkiga eleverna har uppnått likvärdiga kunskaper i andraspråket som förstaspråkselever. Ytterligare ett resultat är att det finns flera faktorer som är viktiga att ta hänsyn till vid bedömning av läs- och skrivsvårigheter hos tvåspråkiga elever. Det är viktigt att läraren tar hänsyn till elevens hela sociala och språkliga bakgrund, samt hur nära elevens språk ligger varandra med avseende på språkens skriftsystem. När det gäller tester är det viktigt att ta hänsyn till vilka förutsättningar eleven har för att genomföra testet samt hur elevens exponering för det språk som testet genomförs på ser ut.

Syftet med denna studie var att undersöka hur en grupp utvalda lärare förhåller sig till mångkulturalitet i klassrummet, samt vilka möjligheter och svårigheter de upplever genom att undervisa i klassrum präglade av mångkulturalitet. Vi använde oss av en kvalitativ metod i form av halvstrukturerade intervjuer, vilka genomfördes på fyra verksamma lärare inom årskurserna F-3. Det framkommer i studien att samtliga lärare visar att begreppet mångkulturalitet är komplext och inrymmer flera olika aspekter. Trots detta associerar de personligen oftast begreppet till etnicitet. Utifrån intervjuerna kunde vi urskilja att när respondenterna talar om hur dem arbetar med mångkulturalitet i klassrummet relaterar samtliga arbetet till elever med utländsk bakgrund. Samtliga lärare är medvetna om att de egna stereotypa uppfattningarna om andra människor kan påverka synen på och bemötandet av eleverna i klassrummet, vilket ger uttryck för ett interkulturellt förhållningssätt. Studien har visat att lärarna till övervägande del talar positivt om mångkulturalitet i klassrummet, där möjligheterna tar mer utrymme än svårigheterna i intervjuerna. De svårigheter som lyfts fram i intervjuerna relaterar mycket till lärarnas arbetssätt, till skillnad från tidigare forskning som relaterar svårigheter till elever och föräldrar med utländsk bakgrund. Möjligheterna som framkommer i intervjuerna handlar om att undervisningen i ett mångkulturellt klassrum skapar möjligheter för lärarna att följa läroplanens skrivningar om att fostra eleverna till framtida demokratiska medborgare.

This contribution is based on an ongoing study on teachers' anti-racist actions. The project is based on John Dewey's moral philosophy with an interest in teachers' experiences of racism and anti-racism in education. In the 25 teacher interviews conducted so far, teachers express that they have a moral responsibility to counteract racism among the pupils. But what should they do when a colleague expresses racism?

Our study shows that this is a common experience among the informants, visible in colleagues’ racist jokes, speech and actions. In situation like this, there seems to be an uncertainty about their moral responsibility leading to professional ambivalence. On the one hand, the teachers feel that they are obligated to the values in the curriculum, on the other hand, they are uncertain about whether the moral responsibility could be applied in relation to colleagues.

The interviewed teachers act in relate to this ambivalence in different ways. Some describe their moral responsibility as general and choose to counteract all kinds of racism in school, even among colleagues. Other states that this is beyond their moral responsibility as a teacher, and choose not to act or to inform the principal. The choice not to act has in previous research also been explained in terms of loyalty between colleagues. The uncertainty that occurs among the informants shows how the boundaries of moral responsibility becomes erased when moving from classroom to staff room.

Uppsatsen analyserar två läroplaner, en från år 1900: "Normalplan för undervisning i Folkskolor och småskolor" och en från år 2011: "Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, 2011". Den analyserar även två läroböcker i naturkunskap, en från år 1907: "Lärobok i Naturkunnighet" av Hjalmar Berg och And. Lindén och en från år 2012: "Koll på NO biologi fysik kemi" av Anncatrin Hjernquist och Klara Rudstedt. Uppsatsen är en komparativ studie i förhållandet mellan läroplan och lärobok. Syftet med analysen är att undersöka förhållandet mellan läroplanerna och dess läroböcker under respektive tidsperiod. Vi har även valt att studera den största skillnaden mellan läroböckerna och dess diskurser. Uppsatsen utgår ifrån en hermeneutisk vetenskapsteori och använder sig av kvalitativ textanalys och diskursanalys. Analysen visar att förhållandet mellan normalplanen från år 1900 och läroboken från år 1907 är något obalanserad, läroboken är mer omfattande än normalplanen. Diskursen vi lyckades urskilja under den tidigare tidsepoken är synen på människan och dess suveränitet samt sätt att kategorisera människor. Förhållandet mellan Lgr11 och läroboken från år 2012 korresponderar, men vi ser ändå en hel del brister i förhållandet mellan dem trots att vi lever under 2000-talet. Den diskurs som här kan urskiljas betonar särskilt saker som allas lika värde och medvetenheten om miljö och hållbar utveckling.

The purpose of this study is to examine how teachers who are teaching in the early school years find their work in multicultural classrooms, the difficulties and opportunities they encounter in teaching. The study has a qualitative method and I have gathered empirical data through interviews with three teachers that work in primary school. In this study, I present various intercultural teaching strategies and reports on teachers' experience about teaching in multicultural classrooms.

Furthermore, I discuss and analyze the results with help from literature and previous research. One of my results in the study is that there are various intercultural teaching strategies and methods that you can use in multicultural classrooms, but there is no answer key that a certain method is suitable for all student groups. In the end, it is about finding a way that precisely favors your group of students. By making teachers work in multicultural school contexts visible, you get the opportunity to raise these possibilities multicultural classroom brings, at the same time find measures on how the difficulties can be handled.

Nätbaserat lärande - en vägledning handlar om hur nätet kan användas för att stödja vuxnas lärande. Den är skriven för Försvarsmaktens anställda och frivilligrörelsens medlemmar, men innehållet är även relevant för personer som inte ägnar sig åt militär verksamhet. Vägledningen sätter fokus på de pedagogiska möjligheterna och utmaningarna med nätet och diskuterar bland annat hur man med samarbetsverktyg som blogg, diskussionsforum, nätmöte och sociala medier kan skapa mer flexibla former för lärande. Vidare behandlas även hur man använder och skapar digitala lärresurser och hur man utvecklar och organiserar kurser på nätet.

Nätbaserat lärande i Försvarsmakten handlar om hur nätet kan användas för att stödja vuxnas lärande. Den är skriven för Försvarsmaktens anställda och frivilligrörelsens medlemmar, men innehållet är även relevant för personer som inte ägnar sig åt militär verksamhet. Boken sätter fokus på de pedagogiska möjligheter och utmaningarna med nätet och diskuterar bland annat hur man med samarbetsverktyg som blogg, wiki, diskussionsforum, chatt och nätmöte kan skapa mer flexibla former för lärande. I boken finns också kapitel som handlar om hur man använder och skapar digitala lärresurser och hur man utvecklar och organiserar kurser på nätet.