To Örebro University

Denna studie undersöker vi hur pedagoger arbetar för att väcka barns intresse för emergent literacy på en förskola och hur de tar till vara på barnens egna emergent literacyuttryck. Syftet med studien är att få en fördjupande kunskap i hur pedagogerna praktiskt arbetar med emergent literacy i förskolan. Metoden för studien är kvalitativ genom deltagande observation och samtalsintervju med pedagoger. Studiens empiri består av mikroetnografiska observationer och samtalsintervjuer under två dagar på en storbarnsavdelning med barn i åldrarna 3-6 år. Resultatet har kategoriserats utifrån barnens och pedagogers olika aktiviteter. Vid flertalet tillfällen var det barnen som initierade aktiviteter men pedagogerna uppmuntrade på olika sätt både genom fysisk närvaro, tillåtande av aktivitet och genom skapande av en literacykultur på avdelningen.

I mediarapportering och av egen erfarenhet från verksamhetsförlagd utbildning anser forskaren i denna uppsats att en negativ bild av lärares attityder till att använda datorer i sitt arbete framträder. Även forskning inom området visar att lärare har förhållit sig kritiska till införandet av teknik på skolorna. Dock visar undersökningar att lärare ställer sig alltmer positiva till användandet av datorer samtidigt som lärares kompetens inom området ökar. Syftet med föreliggande undersökning är därför att undersöka lärares attityder till datoranvändning i skolan, såväl administrativt som i undervisning. Lärares attityder angående kunskapsutveckling, möjligheter/hinder samt relationen mellan lärare och datorer har undersökts och jämförts med forskning inom området. Undersökningen har bestått av kvalitativa intervjuer i samtalsform med ett antal lärare som undervisar i år 4-6 i en medelstor stad i Sverige. Resultatet är att lärarna i stort är positiva och ser stora möjligheter med datoranvändning i skolan, framför allt som motivationshöjare för eleverna vilket främjar kunskapsutvecklingen. Som hinder till datoranvändning i skolan ser respondenterna främst lärarnas brist på kompetens men även tillgänglighet. Respondenterna anser att lärarrollen har förändrats under de senaste åren till viss del beroende på datoranvändandet.

Sammanfattning

Jag har i denna uppsats valt att belysa uppfattningar om problemlösningen i matematik och dess vikt för lärandet. Det löses alltid problem under matematiklektionerna men ur nyfikenhet tänker jag i mitt arbete bland annat skaffa mig en uppfattning om hur viktigt lösningarna av matematiska uppgifter är för att utveckla matematiska kunskaper.

Syftet med uppsatsen är att från lärarnas perspektiv försöka belysa problemlösningens roll i matematikundervisningen på gymnasieskolorna. Dessutom tänker jag skaffa mig en uppfatt-ning om många av de faktorer som eleverna brister i när de löser matematiska problem och de orsaker som ligger bakom denna brist.

I min undersökning använde jag mig av en kvalitativ forskningsintervju som ägde rum på en gymnasieskola. Jag intervjuade fem matematiklärare, tre män och två kvinnor, både erfarna och oerfarna och de undervisar i olika program på gymnasienivån.

Undersökningen visade att nästan samtliga lärare var eniga om att problemlösningen utgör ryggraden i matematikundervisningen. De menade att den finns överallt och spelar en stor roll för lärandet. De flesta lärare tyckte att textförståelse är en svårighet som ofta förekommer under lösningar av matematiska problem d.v.s. eleverna har svårt att skaffa sig en riktig bild av uppgiftens kärna. Samtliga var övertygade om att det dåliga självförtroendet och matema-tikångest är de främsta orsakerna som ligger bakom matematiksvårigheter rörande problem-lösning.

Den här uppsatsen handlar om hur man inom en kommunal verksamhet ser på människor och kunskap samt hur detta påverkar den pedagogiska inriktningen utbildandet har. Genom en ökad förståelse för de olika utbildningsbegreppen och hur de vuxit fram, samt de problem som kan uppstå, kan vi som framtida personalvetare ses som bättre rustade att arbeta med dessa frågor efter uppsatsens färdigställande.   Vi har använt oss av triangulering med en kvalitativ ansats, där de olika delarna 1 samt bestått av textanalys av styrdokument, intervjuer med personal inom HRen observation av ett utbildningstillfälle. Vi har under arbetets gång sett på de symboler och metaforer som används inom organisationen och utifrån dessa dragit paralleller och slutsatser om den människo- och kunskapssyn som representeras.  Det vi har fått fram är att de använder sig av både förmedlande och progressiv pedagogik, vilket i uppsatsen inte värderas utan vi har sett på de faror som eventuellt kan förknippas med respektive ståndpunkt. Vi vill dock poängtera att organisationen använder processer i hög grad, men att det förmedlande till stor del ligger som grund.

Swedish preschool teachers are obliged to work with systematic documentation and assessment of children’s changing knowledge. The aim of this study is to contribute to research on assessment in preschool, by highlighting multiple voices portrayed in a transformative documentation practice, built on systematic work of pedagogical documentation.

Pedagogical documentation refers to two related areas: 1) the process, and 2) content in the process (Dahlberg et al, 2006). Pedagogical documentation is primarily about trying to understand what is going on in pedagogical work, to understand what a child knows and learns, without predetermined expectations (Dahlberg et al, 2006).

Bakhtin’s concept of polyphony is used as a conceptual framework.

The methodology is qualitative text analysis. Preschool teachers’ voices are analyzed in relation to the concept of transformative assessment (Vallberg Roth, 2014), as well as the Bahktinian concepts of dialogicity, the authoritarian word, and unconditional connections.

Informed consent was obtained from all the participants in this study: teachers and parents of the children at the preschool.

The results show a complexity of simultaneously existing polyphonic voices, where the teachers are negotiating their efforts to engage dialogically, in order to connect with the children, and the demands of authoritative voices related to assessment.

By highlighting the complexities and tensions involved in systematic quality work, this research has implications for the development of teacher’s assessment and evaluation practices.

The study aims to develop knowledge concerning how children and parents reflect on and make meaning of pedagogical documentation gathered in Reggio-inspired preschool projects. From a pedagogical documentation perspective, children are understood to be knowledge creators, it is therefore important to make children's voices visible (Dahlberg, Moss & Pence, 2001) However,questions have been raised about (a) if and how children are given opportunities to participate in the production of pedagogical documentation (Lenz Taguchi, 2012, Lindgren, 2012), and (b) the ethics of representing children in the documentation (Lindgren2016). Our theoretical framework is based on Biesta's (2006) concept of the rational community and the community-without-community. The study data was gathered through focus groups with eight children and their parents. The children and parents were askedto review samples of pedagogical documentation from the child's time in preschool. The documentation was also used as stimulus material during the interview. Finally, the parents were also asked to discuss with their children their memories regarding how it felt to be documented. Interview transcripts were subjected to narrative analyses. Informed consent was obtained from all study participants. Three themes emerged concerning the experience of working with and being a part of the practice of pedagogical documentation: a sense of context, the sense of participation and the sense of a way to explore life. Our analysis highlights that the children had opportunities to participate in the practice of documentation in a project and therefore their voices were supported in "breaking into the world"

Syftet med denna kvalitativa studie är att lyfta fram förskollärares uppfattningar och erfarenheter kring hur de stöttar barn som exkluderas i den fria leken. Åtta förskollärare har intervjuats för att ta del av deras uppfattningar och arbetssätt. Det insamlade materialet har i resultatet kategoriserats utifrån återkommande teman och mönster.

Resultatet visar att förskollärares agerande har stor betydelse för barns lek och kamratrelationer samt för att förebygga att exkludering inte sker i barngruppen. Förskollärare behöver vara närvarande i den fria leken för att kunna hjälpa barn att lära sig de lekkoder som behövs för att kunna leka och samspela med andra. Barn som utesluts i den fria leken bör uppmärksammas och bekräftas av förskollärare för att höja barnets självkänsla. Förskollärare bör även reflektera över sitt förhållningssätt för att förebygga att exkludering inte sker samt främja barns kamratrelationer. Det anses även vara betydelsefullt för barns lek och relationer att förskollärare arbetar för att uppnå acceptans för känslor i barngruppen.

Syftet med denna studie är att få kunskap i hur förskollärare uppfattar begreppet mångkulturalitet, samt hur förskollärare resonerar kring betydelsen av en interkulturell medvetenhet i arbetet med flerspråkighet i den svenska förskolan. Studien är en kvalitativ studie i form av semistrukturerade intervjuer, där totalt åtta verksamma förskollärare från olika mångkulturella områden deltog. Då syftet är att synliggöra förskollärares varierande uppfattningar kring ämnet har en fenomenografisk metodansats använts för att analysera det empiriska materialet. Resultatet visar att förskollärares uppfattningar av fenomenet mångkulturalitet och fenomenet interkulturell medvetenhet är varierande och att de arbetar med dessa på olika sätt i deras verksamheter. Gällande fenomenet mångkulturalitet visade resultatet att förskollärare uppfattar detta som något roligt och positivt, men också som något svårt och negativt. Förskollärarnas uppfattningar om en interkulturell medvetenhet framställs både som ett tankesätt och ett arbetssätt. Gemensamt för alla förskollärare i denna studie är att de anser att det är av stor vikt att som förskollärare inneha en interkulturell medvetenhet för att arbeta med flerspråkighet i mångkulturella områden.

Under min lärarutbildning har jag läst många olika kurser, men den kurs som ligger mig varmast om hjärtat är den kurs som gick under benämningen ”svenska som andraspråk med didaktisk inriktning”. Jag läste 40 poäng i ämnet, och under det året väcktes mitt intresse för hur elever med svenska som andraspråk lär sig ett nytt språk och huruvida klassrumssituationen och läromedlen har betydelse för hur lärprocessen ser ut hos dessa elever. Jag har valt att göra en kritisk lingvistisk textanalys med pragmatiska inslag eftersom det passar mitt syfte och mina forskningsfrågor bäst. Först studerar jag hur tidigare forskning kring ämnet sett ut. Därefter analyseras läromedlen. Här undersöks om läsbarheten påverkas av hur texterna är skrivna. Jag har funnit att det vore bra om man utvecklade läroböcker som inte bara kan läsas av eleverna utan också ger dem en förståelse för vad det är de läser. Genom att i undervisningen använda en lärobok som kan läsas med förståelse av större delen av eleverna , behöver eleverna inte uppleva att de misslyckas i lika stor utsträckning som tidigare. Det bör göra dem mer intresserade av att läsa i läroböckerna och ju mer de läser desto mer förtrogna blir de med detta sätt att skriva.

Fokus i denna uppsats är läroplaner, skolplan och arbetsplan. Vi forskade kring vad läroplan, skolplan och arbetsplan är och hur de ska vara uppbyggda genom att titta på vad Skolverkets litteratur och vad andra författare har sagt om ämnet. Intresset för detta ämne berodde på att vi som blivande pedagoger kommer ha läroplanen som uppdrag och ville he en fördjupad kunskap om vad läroplansarbete innebär.

Syftet med uppsatsen var att nå en förståelse av relationen mellan olika pedagogers arbete och uppdrag. I vår studie ingick en enkätundersökning riktad till pedagoger i skolår 1-9.

Resultatet visar på hur pedagoger beskriver sitt arbete med de olika dokumenten, hur de ser på läroplanens mål och vilka de informerar om dessa. Även hur de utvärderar och reflekterar över arbetsplanen samt samarbetet kollegor emellan. Vi tittade på pedagogernas beskrivningar med sitt läroplansarbete och reflekterade över deras olikheter och likheter i sitt sätt att arbeta. Detta satte vi i relation till vad vi skrev om i vår bakgrund.

Sessionen fokuserar frågor som berör rasism och antirasism i skolan. Här presenteras fyra papers som fokuserar hur lärare agerar när de upplever olika former av rasism, både bland kollegor och elever som i skolans organisering. Sessionen presenterar preliminära resultat från det pågående forskningsprojektet "How to counteract racism in education" (Vetenskapsrådet), men tar också avstamp i boken "Att motverka rasism i förskolan och skolan" (Arneback & Jämte, 2017). Sessionen är öppen för alla som är intresserade av frågor som berör rasism och antirasism i skolan. Det kommer också lämnas utrymme för gemensamma samtal och frågor kring forskningsfältet i stort.

Paper 1:

Att motverka rasism i skolan (Arneback & Jämte)

Presentationen fokuserar lärares antirasistiska handlingar och visar en palett av didaktiska arbetssätt lärare använder för att möta olika uttryck för rasism i skolan. Vidare fokuseras hur lärares egna erfarenheter av rasism påverkar deras agerande och förståelse av problemet.

Paper 2:

Mediediskurser om rasism och antirasism i skolan (Wiklund)

Lärares antirasistiska arbete är beroende av hur de förstår begreppet rasism och mediers sätt att använda begreppet är viktiga källor för denna förståelse. Dessa antaganden ligger till grund för denna presentation av hur rasism definieras i medietexter om händelser där rasism aktualiseras i skolsammanhang.

Paper 3:

Om kommunikationens möjligheter och begräsningar i arbetet mot rasism (Arneback & Englund)

Bidraget behandlar villkor för lärares agerande i bemötandet av elevers rasistiska uttalanden. Vår teoretiska referens är primärt John Deweys (1922) bok Human Nature and Conduct. Bidraget analyserar den deliberativa kommunikationens möjligheter och gränser i förhållande till elevers potential, klassrumsklimat samt lärares egna kunskaper och upplevda kapacitet.

Paper 4:

Har lärare ett ansvar att agera när kollegor ger uttryck för rasism? (Bergh & Tryggvason)

Uttryck av rasism är utmanande frågor som lärare möter och hanterar i och omkring undervisningen. Läroplanen är tydlig med att lärare har ett ansvar att motverka alla former av rasism i skolan. Men hur agerar lärare när kollegor ger uttryck för rasism? Den här presentationen utforskar ett ansvar som många gånger är osäkert och riskfyllt.

I dagens svenska skola är det viktigt att eleverna lär sig att läsa och förstå olika texter för att lyckas med sin skolgång. Att lära sig läsa är lätt för en del elever medan andra elever hamnar i svårigheter av något slag. De elever som hamnar i en läs- och skrivproblematik har rätt att få stöttning i sin kunskapsutveckling och att arbeta extra med en speciallärare kan vara en av insatserna som skolan kan erbjuda.

Att arbeta som speciallärare med inriktning på elevers språk- läs- och skrivutveckling och vilka uppgifter som innefattas i tjänsten verkar skilja sig åt beroende på vilken skola och i vilken kommun man arbetar vid och. Att börja arbeta i en verksamhet som nyutexaminerad speciallärare enligt examensordning som gäller från och med år 2008 innebär att speciallärarna står inför olika utmaningar beroende på hur deras uppdrag utformas på den enskilda skolan.

Det verkar som om deras arbete hamnar på individnivå med elever trots att de själva uppger att de vill arbeta mer förebyggande och utveckla läs- och skrivundervisningen på gruppnivå. Hur den specialpedagogiska verksamheten är organiserad kring elever som har hamnat i en läs- och skrivproblematik påverkar hur mötet med eleverna och vilket stöd som specialläraren kan ge.

Denna studies syfte är att öka kunskapen om speciallärares möjligheter och hinder att arbeta framgångsrikt på individ- och organisationsnivå med elever som hamnat i en läs- och skrivproblematik.

De frågeställningar som ställts är: Hur beskriver speciallärare att de arbetar med elevers läs- och skrivutveckling? Hur är den specialpedagogiska verksamheten organiserad när det gäller läs- och skrivutveckling på individ- och organisationsnivå? Vad upplever speciallärare i sitt arbete som hinder respektive möjligheter för att elever ska lyckas med sin läs- och skrivutveckling? Vad upplever speciallärare att de vill utveckla i sitt uppdrag kring arbete sitt arbete med elever som hamnat i en läs- och skrivpedagogik?

Studien har genomförts med en fenomenologisk ansats där kvalitativa intervjuer genomförts med åtta speciallärare som har anställts i två mindre kommuner i Mellansverige inom de tre senaste åren. Alla speciallärare har inriktningen språk- läs- och skrivutveckling.

Denna studie handlar om förskollärares syn på barns inflytande i förskolans verksamhet utifrån ett didaktiskt perspektiv. Hur de resonerar kring barns inflytande både som en rättighetsfråga och som en del i demokratiuppdraget. Syftet med studien är att erbjuda kunskap och få en förståelse om hur barns inflytande möjliggörs av förskollärarna på förskolan. Frågeställningarna är följande: Vilket utbildningsinnehåll beskriver förskollärarna att barn har inflytande över? Hur anser förskollärna att barns inflytande möjliggörs och hindras av deras arbetssätt? Varför anser förskollärarna att barn ska ha inflytande i förskolans verksamhet? I denna studie används kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer av fyra förskollärare. Studien visar att förskollärarna använder sig av flera olika didaktiska principer för att möjliggöra barns inflytande. Förskollärarna lägger stor vikt på relationen och interaktionen med barnen. Framförallt allt att de är lyhörda och tar reda på vad barnen är intresserade av och utgår sedan därifrån för att forma den pedagogiska verksamheten och utbildningsinnehållet. Förskollärarna prioriterar att ge tid och utrymme för den fria leken eftersom de anser att det är i leken som barn har störst möjlighet till inflytande. En didaktisk princip de använder sig av är att dela barngruppen för att möjliggöra mer lekutrymme. Studien visar att arbetet med barns inflytande är komplext, vilket innebär att inflytandet mer sker i de gemensamma angelägenheterna snarare än i barns personliga angelägenheter. Det är svårt att tillgodose varje barns inflytande vilket innebär att det enskilda barnets intresse ibland måste stå tillbaka för gruppens intresse.

Syftet med denna studie är att undersöka yrkesverksammas inom skolan kunskap om funktionsnedsättningen språkstörning. Med yrkesverksamma i skolan avser vi utbildningschefer, rektorer, speciallärare, tal- och språkpedagoger, specialpedagoger, klass- och ämneslärare, klass- och elevresurser/elevassistenter samt kuratorer och skolsköterskor. Enligt Skollagen har elever som har svårigheter med språkets olika delar har rätt till adekvat anpassning. De som besitter kompetensen kring språkstörning är logopeder, de arbetar både utredande och behandlande gällande elever i svårigheter på remiss. Vi ville undersöka hur både yrkesverksamma i skolan och logopederna ställer sig till att samarbeta – de yrkesverksamma i skolan med sin pedagogiska utbildning och logopederna med den medicinska utbildningen samt spetskompetensen om språkstörning. De yrkesverksamma inom skolan ser sin kunskap om språkstörning som bristfällig och önskar få upprepade fortbildningstillfällen. Logopeder i stort ser positivt på ett samarbete med yrkesverksamma inom skolan för att genom olika forum sprida kunskapen om språkstörning. Man ser att det skulle kunna möjliggöras genom att initialt fortbilda speciallärare, som då kan fungera som en länk mellan de yrkesverksamma i skolan och logopederna.

Vi har valt är en kvantitativ metod för vår undersökning i form av en webbaserad enkätstudie som skickades via mejl till 1216 yrkesverksamma inom skolan, 75 yrkesverksamma logopeder och 36 forskande och/eller författande logopeder. Svaren från respondenterna sammanställer vi i stapeldiagram och kompletterar med citat utifrån de frågor där de kunde svara med frisvar.

Våra teoretiska utgångspunkter och det teoretiska ramverket i vår studie är professionsforskning, professionell kunskap och personlig kunskap, epistemologi – kunskapsteori och slutligen sociokulturellt perspektiv.

De centrala resultaten visar på att önskemål om samarbete finns från både yrkesverksamma inom skolan och logopeder. Kunskaperna bland yrkesverksamma i skolan är till stor del bristfällig eller saknas helt. Fortbildning om språkstörning är väldigt relevant, anser majoriteten av respondenterna i de tre yrkeskategorierna.

Sammanfattning

I examensordningen (SFS 2008:132) gällande speciallärare står det bland annat beskrivet att speciallärare ska vara kvalificerade samtalspartners och rådgivare i frågor som rör språk, - skriv och läsutveckling.

   Därför är

   syftet med den här studien att undersöka vad högstadielärare i So har för erfarenheter av att i sin undervisning undervisa elever med läs- och skrivsvårigheter och hur de bemästrar de svårigheter de möter i sin strävan att tillgodose dessa elevers behov.

I den här studien har jag använt mig av en fenomenologisk forskningsansats för att försöka fånga So-lärares upplevda erfarenhetsvärld av att undervisa elever i läs- och skrivsvårigheter. När man använder sig av en fenomenologisk ansats innebär det att försöka sätta sig in i och att försöka förstå de undersökta personernas upplevelser och erfarenheter utifrån deras perspektiv och den värld de befinner sig i. Det empiriska materialet är insamlat via intervjuer från sex So-lärare.

Resultatet visade, för att upprätta hålla intresset och för att bemästra de svårigheter de möter med att undervisa elever i läs- och skrivsvårigheter varierar lärarna sitt arbetssätt, det blir då möjligt för eleverna att ta till sig kunskaperna på olika sätt. För att eleverna i läs- och skrivsvårigheter ska kunna förstå textmassan i So, läser lärarna högt för eleverna och de anpassar textmaterialet till dem på olika sätt.

Resultatet i den här studien visade också att inte någon av respondenterna hade erfarenhet av stöd i klassrummet av speciallärare. Det som visat sig i studien är att specialpedagogiska resurser även behövs i samhällsorienterade ämnen på högstadiet. Det är viktigt för speciallärare och framför allt för rektorer och skolchefer att uppmärksamma ämneslärares situation ute på högstadieskolorna.

Nyckelord: Fenomenologi, livsvärld, upplevelser, erfarenhet, läs- och skrivsvårigheter, So- lärare.

Detta är en kvalitativ studie med syfte att undersöka och analysera pedagogers föreställningar om kön och genus och om dessa föreställningar skiljer sig åt beroende på förskolans pedagogiska inriktning. Jag har undersökt detta genom att intervjua pedagoger. Jag har använt ett deduktivt arbetssätt vilket innebär att jag går från teori till empiri. Den teori som jag har valt att använda är feministisk poststrukturalism. Ur denna teori har jag identifierat fem centrala begrepp: diskurs, norm, språk, positionering och makt. Dessa begrepp har jag använt som analysverktyg.I mitt resultat har jag kommit fram till tre olika föreställningskategorier om kön och genus: kön saknar betydelse i den pedagogiska verksamheten, att se individen istället för könet och det biologiska könet. Resultatet visar även på att förskolors pedagogiska inriktning kan ha betydelse för pedagogers föreställningar om kön och genus och arbetet kring detta. Pedagogen som arbetar med Waldorfpedagogik och pedagogerna som arbetar efter Reggio Emilia filosofin beskriver hur de reflekterar kring kön och genus. De beskriver också att detta påverkar deras sätt att arbeta och bemöta barnen. Pedagogerna som arbetar med traditionell pedagogik reflekterar inte på samma sätt utan de uppmärksammar kön och genus då situationer uppkommer. Detta kan få till följd att många normer överförs till barnen utan pedagogernas medvetenhet. Normer behöver ifrågasättas för att barn i förskolan inte ska få olika bemötande beroende på om de är pojke respektive flicka.

Denna uppsats baseras på tanken att ord påverkar oss människor på olika sätt. Uppsatsen vinklas till att undersöka vilka slags tilltal som förekommer i förskolans verksamhet och hur pedagoger talar till och benämner barn. Syftet med studien är att få bredare kunskap och förståelse av ordens betydelse för barns identitetsutveckling. Detta sker genom att bakgrund och tidigare forskning kring ämnet först redogörs, som sedan tillsammans med våra egna tidigare erfarenheter utgör en tolkningsram, för vilket studiens analys och diskussion kommer förhålla sig till. Studien baseras sedan på observationer på två förskolor och intervjuer med fyra pedagoger. De centrala begrepp som framkommer i tidigare forskning är barnperspektiv, barns perspektiv, punktuell och relationellt perspektiv, diskursiv medvetenhet och praktisk medvetenhet, samt utvecklingsperspektiv och interaktionsprocess utifrån kontext. Av studien framgår det att pedagoger har ett uppdrag att stödja barns identitetsutveckling, där reflektion gällande sitt eget bemötande är väsentligt för att främja bemötande på ett gynnsamt sätt för barns identitetsutveckling. Sammanfattningsvis bidrar studien till en förståelse för att tilltal som kan främja barns identitetsutveckling, sker på olika sätt i förskolan, men som nödvändigtvis inte är avgörande för utvecklingen.

Multilingual students’ participation in national tests in mathematics – discursive prerequisites. This article explores discursive prerequisites in test-taking for second language learners with other mother tongues than Swedish. Four students were interviewed in 2016 during their final year of compulsory school. The results imply that multilingual students are positioned as disadvantaged within testing. This phenomenon is mainly situated in a competitive discourse with several subordinated discourses that further position the students: A discourse of justice positioned the students as being sorted or left behind, a discourse of handling the assessment positioned the students as caretakers and a discourse of future challenges positioned the students as struggling while learning, being capable to learn or facing positive challenges. The results imply that national testing is a personal and relational experience and gives rise to issues of legitimacy and equality. These issues should be considered in policy-making, the construction and the carrying out of tests as well as in the conclusions which are based on the results on individual, group and organisational levels.

This article throws light on the educational practice of teachers providing additional support to students during tests, more specifically during the national tests in mathematics for third graders in Sweden (hereafter called Ntm3) for the years 2010 and 2011. Both the test instructions and teacher talk related to these tests were taken into consideration. The results suggest that issues of equity and teachers’ agency arise when considering support. The dual purpose of the test, to evaluate the student and to evaluate the education, positions the teacher as both a test-giver and a test-taker and influences the discourse on support by ambiguity. I found that in such circumstances, when students´ equity comes into conflict with the test´s equality, the focus during the tests shifts from attention to learning to attention to controlling.

In present pilot study the relation between mathematical performance, test anxiety and mathematical self image is being examined in two Swedish grade 3 pupils. A difference between the high achieving and the low achieving pupils is possible to discern. A negative or uncertain mathematical self image seems to be connected to test anxiety, but not to performance when we look at these two young pupils. The experience of taking the test is affecting the high and low achiever differently. There are indications that the context and the kind of information given about the tests and the pupil's abilities affect both the level of test anxiety and the pupil’s evolving mathematical self image. Educational implications are being discussed.

Teachers in the special education classrooms are obliged to assess knowledge and give grades (SFS 2010:800). Student’s participation in, and access to, the assessment is central. In the case of students in need of support, Ahlberg (2013) shows how participation, communication and learning presuppose each other. The purpose of this study is to investigate how participation in, and access to, assessment are understood by teachers in the case of students with intellectual disabilities.A survey regarding assessment, access and participation was sent to all teachers who had students following the curriculum for learning disabilities (LD) in one municipality. Twelve of nineteen teachers answered. Results indicated that students participated in assessment situations mainly through self-assessment and matrices. To make assessment accessible various methods were used: communication aids, support from adults, conversations and peer-assessment. Helping students display their knowledge, and ascertaining if and how knowledge was displayed, was a challenge to teachers. Another challenge mentioned by the teachers was informing students about the results of their assessment in a manner appropriate to their individual communicative competence. Making students’ knowledge visible to students, teachers and parents is the primary challenge we have identified. There is a need for further research in order to articulate how the accessibility of the assessment situation may be a means for increasing student participation, and also how accessibility and participation are produced, and how they are affected by the practice of assessment.

References

Ahlberg, A. (2013). Specialpedagogik i ideologi, teori och praktik -att bygga broar.SFS (2010:800).

Skollag. [Education Act]. Department of Education.

Östlund, Daniel (2012), Deltagandets kontextuella villkor: fem träningsskoleklassers pedagogiska praktik. Doctoral thesis, Malmö: Malmö högskola.

The education of children with severe multiple disabilities represents a significant challenge in inclusive education across many countries (cf. Agran et al., 2020; Kleinert, 2020; Cologon, 2022). Despite the UN Convention on the Rights of People with Disabilities, these children are often educated separately. The general school system frequently faces various obstacles, prompting Slee's question, "Who is in and who is out?" (Slee, 2013, 905).

While inclusive education is a central goal of Swedish school legislation, several pupils are outside the general education system. Currently, approximately 0.5 percent of all Swedish children attend compulsory school for pupils with severe intellectual disabilities. They follow a separate curriculum covering five areas: aesthetics, communication, physical coordination, everyday activities, and perception of reality. Many of these children rely on comprehensive aids, particularly in communication and mobility. Nursing assistance and care are essential in this context, often with a perceived tension in their relationship to curricular content. Overcoming the dichotomy between care and education is crucial in this regard (Östlund, 2015). The existence of different professions in educational practice must also be considered, such as special education teachers and teaching assistants in the classroom, the latter characterized by an intermediate position between the teacher and the pupils (Östlund et al., 2021). Additionally, the children are supported by habilitation and therapeutic professionals such as occupational and speech therapists.

The purpose of the presented project is to ensure the right to education for students with severe intellectual disabilities, often combined with neurodevelopmental and physical disabilities. The goal is to enhance students' opportunities for education, personality development, participation, and autonomy. The overarching research question is how the various professional groups involved can develop collaboration that benefits the students' education. This question has not been addressed in a Swedish context before, and the project may also provide new impulses for collaboration regarding other target groups in education, mainly within Sweden. Given the focus on the specific target group of children with severe intellectual disabilities, this research is also relevant to an international audience, highlighting the need for collaboration in an interdisciplinary educational context.

The study's theoretical foundation is based on a collaboration model that integrates horizontal and vertical forms of cooperation (Axelsson & Bihari Axelsson, 2013). All forms of collaboration occur within a social context where various domains interact and mutually influence one another. This can be elucidated through Bronfenbrenner's (1979) ecological approach, where the individual – in our case, the pupil – is placed at the center. Surrounding the pupil is a microsystem comprising, among other elements, family, and school, which, in turn, interacts within a mesosystem and is connected to a broader exosystem (social services, legislation, etc.) and an overarching macrosystem (attitudes, culture, etc.). This theoretical approach can be correlated with neo-institutional perspectives involving the four analysis levels of the political domain, professional domain, administrative domain, and the users' domain (Danermark & Kullberg, 1999). In our research, a clear understanding of the collaborative nature and collaboration factors and integration of systems-theoretical and neo-institutional perspectives contribute to a deeper understanding of the processes in education. These theoretical approaches assist in comprehending the interaction among various professionals and their relationship with pupils.

Methodology, Methods, Research Instruments or Sources Used: The action research-inspired project and its methods are approved by the Swedish Ethical Review Authority. The ongoing research involves two schools in one municipality and is conducted across four phases, currently transitioning from phase 2 to 3. In phase 1, data was collected from practice to serve as a mapping for planning and identifying areas of development in the operation. Phase 2 involved planning interventions in consultation with stakeholders to enhance teaching practices. Phase 3 includes the implementation and documentation of the plan and intervention. The analysis and documentation of the change process take place in phase 4, with feedback provided to participants. The accumulated documentation serves as the foundation for ongoing collegial discussions and reflections throughout the process, and it will also be integrated into both schools’ systematic quality work.

In phase 1 of the project, three methods were employed: structured video observations, semi-structured interviews, and focus group interviews (Bryman, 2016). The data was collected by both researchers and students working on advanced-level theses, establishing a connection between research and education.

1. Structured video observations: This method aims to map pupils' instructional time, time spent on their care needs and on physiotherapy. Video observations are selected based on the complexity of the instruction, the effort to avoid influencing the proceedings through observation, and the possibility of using the recorded material as part of the action research process.

2. Semi-structured interviews: This method, conducted with pupils' caregivers and professionals from habilitation services, aims to provide interviewees with the opportunity to share their thoughts and perspectives on collaboration. The analysis involved coding themes raised by the interviewees.

3. Focus group interviews: These interviews were conducted with educators and teaching assistants, focusing on the shared meaning construction of the interviewed individuals who collaborate daily in the work team. The analysis also involves coding of themes.

Conclusions, Expected Outcomes or Findings: The findings are based on the diverse empirical data collection methods outlined above. Given the ongoing nature of the project presented here, these outcomes should be regarded as interim steps toward a more comprehensive reporting of the results. On both the vertical and horizontal levels, factors that are either supportive or hindering were identified. Supportive factors included clear task distribution and the mutual complementation of competencies among professionals with diverse skills. Educational professionals highly positively evaluate the provision of adapted tools by habilitation staff. On the other hand, hindering factors include unclearly expressed expectations and everyday events that disrupt the learning process. These obstacles include interruptions due to treatments deemed unnecessary in the school routine (e.g., school dentist), time-consuming room changes, and unreliable student transportation. While these hindrances are attributed to the microsystem, other challenges lie in the meso- and partially in the exosystem, such as staffing shortages and the absence of training opportunities. On the macrosystem, hindering attitudes become obvious, in particular varying perspectives on educational needs. From a neo-institutional viewpoint, the results primarily touch upon the professional and users' domains, but issues in the political and administrative domains are also evident. The limitations of this research and development project pertain to the limited empirical material based on the schooling of children with severe intellectual disabilities in one municipality. Simultaneously, it is assumed that in the further course of the project, ways will be developed to address the outlined challenges. The preliminary results extend previous Swedish research (Östlund, 2015; Östlund et al., 2021). At the same time, these first results are encouraging and indicate paths on how the educational processes of children in precarious life situations can be influenced in a way that strengthens their autonomy.

References:

Agran, M., Jackson, L., Kurth, J. A., Ryndak, D., Burnette, K., Jameson, M., Zagona, A., Fitzpatrick, H. & Wehmeyer, M. (2020). Why Aren’t Students with Severe Disabilities Being Placed in General Education Classrooms: Examining the Relations Among Classroom Placement, Learner Outcomes, and Other Factors. Research and Practice for Persons with Severe Disabilities, 45(1), 4-13

Axelsson, R. & Bihari Axelsson, S. (2013). Samverkan som samhällsfenomen – några centrala frågeställningar. Axelsson; R. & Bihari Axelsson, S. (eds.). Om samverkan – för utveckling av hälsa och välfärd (17-38). Lund: Studentlitteratur

Bradbury, H. (ed.) (2015). The SAGE handbook of action research (Third edition) Los Angeles, Calif.: SAGE

Bronfenbrenner, U. (1979). The ecology of human development: experiments by nature and design. Cambridge, Mass.: Harvard University Press

Bryman, A. (2016). Social research methods. (Fifth edition). Oxford: Oxford University Press.

Cologon, K. (2022). Is inclusive education really for everyone? Family stories of children and young people labelled with ‘severe and multiple’ or ‘profound’ ‘disabilities’. Research Papers in Education, 37(3), 395-417  

Danermark, B. & Kullberg, C. (1999). Samverkan: välfärdsstatens nya arbetsform. Lund: Studentlitteratur

Kleinert, H. L. (2020). Students With the Most Significant Disabilities, Communicative Competence, and the Full Extent of Their Exclusion. Research and Practice for Persons with Severe Disabilities, 45(1), 34-38

Östlund, D. (2015). Students with profound and multiple disabilities in education in Sweden: teaching organisation and modes of student participation. Research and practice in intellectual and developmental disabilities, 2(2), 148-164

Östlund, D., Barow, T., Dahlberg, K. & Johansson, A. (2021). In between special needs teachers and students: Paraprofessionals work in self-contained classrooms for students with intellectual disabilities in Sweden. European Journal of Special Needs Education, 36(2), 168-182

Slee, R. (2013). How do we make inclusive education happen when exclusion is a political predisposition? International Journal of Inclusive Education, 17(8), 895-907

Teachers are thought to play an important role in fostering youth civic engagement; however, the current literature is limited with regard to providing concrete suggestions as to what teachers can do to promote youth civic engagement and why teachers have an impact on youth. To address these limitations, we simultaneously tested three alternative explanations to identify the critical way(s) in which perceived teachers' behaviors might contribute to youth civic engagement in school. We also investigated the underlying processes that may explain why youth's perceptions of teachers' behaviors matter, by focusing on the mediating roles of young people's feelings about politics and their political efficacy beliefs. The sample included 7th (n = 876, M age  = 13.42, SD = .71; 51 % girls) and 10th grade students (n = 857, M age  = 16.62, SD = .71; 51 % girls) residing in Sweden. Among the different aspects of perceived teacher behaviors, only an engaged and inspiring teaching style fostered youth's initiations of civic and political discussions in class over time among both early and late adolescents. Moreover, youth's feelings about politics significantly mediated the effect of perceived teachers' behaviors on youth civic engagement in class. Contrary to our expectation, youth's political efficacy did not act as a mediator. The present study sheds light on what teachers can do to promote youth civic and political engagement in a school setting.

På senare år har läsförståelse allt oftare diskuterats i media, på grund av bland annat försämrade resultat i Pisas kunskapsmätningar. Den här studien undersöker med hjälp av kritisk diskursanalys hur läsförståelse framställs i mediedebatten genom att undersöka artiklar från debatt- och ledarsidorna i tre tidningar. Syftet är att undersöka diskursiva konstruktioner av läsförståelse och ta reda på hur försämrad läsförståelse etableras som sant och giltigt, vad som konstrueras som orsaker till sjunkande läsförståelse och vilka möjliga lösningar som föreslås. I artiklarna framträder sjunkande läsförståelse hos barn och ungdomar som en etablerad sanning, som bidrar till att skapa bilder av en skola i kris. Det som orsakar den sjunkande läsförståelsen är enligt artiklarna ojämlikhet och segregering, den tidigare utbildningspolitiken, att barn och unga läser för lite, bristande ordning och reda i skolan och en anti-pluggkultur bland pojkar. Även lärare konstrueras som en del av skolans kris. De lösningar som konstrueras är tidiga insatser, ett behov av att förändra de normer kring läsande och studier som råder framför allt bland pojkar, mer statlig kontroll över skolan, att öka lärares kompetens och status, att arbeta med lässtrategier i skolan och att förbättra barn och ungdomars läsvanor. I ett specialpedagogiskt perspektiv blir det viktigt att nyansera den smala och svartvita bild av läsförståelse och de lösningar och åtgärder som framträder i mediedebatten och en slutsats av studien är att forskning och ett vidgat perspektiv på läsförståelse behöver lyftas fram.

The aim of this study was to explore whether the classroomi mplementation of the International Child Development Programme (ICDP) for secondary school students (grade 9) was linked to better school achievement. The goal of the ICDP is to increase school achievement by promoting positive teacher-student relationships. The study, performed in Sweden, applied a pre–post design (four years) with matched intervention and control schools (N = 148). The post-intervention assessments showed that there were significant differences in school achievement in Grade 9 between the intervention school andthe control school. Specifically, a greater proportion of students at the intervention school demonstrated improvement in school subjects and achieved the competency requirements to enter an upper secondary school programme. Based on the results, the ICDP can be considered an important intervention to promote student learning by promoting positive teacher-student relationships.

Syftet med denna studie är att bidra till kunskap när det gäller syn på konflikter och

konflikthantering hos olika personalkategorier i förskolan. Undersökningen har genomförts med

hjälp av kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fyra förskollärare, två förskolechefer samt

en specialpedagog. Det material som samlades in har analyserats genom en tematisk analys där

teman söktes efter i empirin. Resultatet visar på en variation när det gäller både personalens syn

på konflikter samt konflikthantering. Konflikter kan enligt personalen ske både mellan barn och

mellan barn och vuxna. När det gäller konflikter mellan barn är det ofta enligt personalen att de

vill ha samma leksak eller få sin röst hörd. Konflikter mellan barn är enligt personalen något som

är utvecklande och det behöver inte vara negativt. Konflikter mellan barn och vuxna kan ske då

barn motsätter sig det den vuxne vill att barnet ska utföra vid ett specifikt tillfälle eller i speciella

rutiner inom förskolan. När det gäller arbetet med konflikthantering är det av vikt vad pedagoger

har för inställning till konflikter och att de inte ser konflikter som något negativt. Konflikter är en

naturlig del i barns sociala utveckling. Miljön spelar även en stor roll enligt personalen, miljön

behöver vara genomtänk och tydlig i sin struktur samt att pedagoger behöver vara lyhörda för

barns intressen och följa gruppen.

Syftet med denna studie är att undersöka hur utländska lärare, som återinträder i den svenska skolan upplever sin integration i lärarkåren. Med begrepp ”utländska lärare” menar jag lärare som är födda i ett annat land och har akademiskt lärarutbildning från sitt ursprungsland. Metodansatser som används i min studie är en livsberättelse med fokus på arbetslivserfarenheter. Genom lärarens yrkesberättelser ville jag veta vilka faktorer som främjar respektive hindrar integrationsprocessen i lärarkåren. Studien bygger på en kvalitativ undersökning med fem utländska lärare som arbetar i olika skolan i Mellansverige. I analysen används verksamhetsteori som en teoretisk utgångspunkt för att skapa ett bredare sammanhang kring integrationsprocessen och identitetskonstruktionen.Studiens slutsatser visar att de fem utländska lärarnas framgångar i integration i lärarkåren beror på deras samspel med andra lärare, gemenskap i lärarkåren samt professionalitet i yrkesutövandet. Lärares uppfattning om språksvårigheter och ett bristande samspel  i lärarkåren betraktas som hindrande faktorer i integrationsprocessen. Det innebär att skolan  bör skapa en främjande miljö för integration, individuella och kollektiva utvecklingen i yrkesutövande samt främja både samarbetet och gemenskapen inom verksamhetens ramar.

Sammanfattning

Vi har i denna uppsats beskrivit vad förskollärare anser är lekens kännetecken, vilka kompetenser barnen utvecklar i leken, samt vad förskollärare anser om att delta i barns lek. Det är en kvalitativ studie som baseras på intervjuer med fyra förskollärare. Vi har kommit fram till att leken kännetecknas av bl.a. fantasi, att det som sägs och görs inte ska tolkas bokstavligt. Barnen utvecklar genom leken exempelvis kreativitet genom att hitta på, samt social kompetens som främjas genom samspelet mellan barnen då de tränar på t.ex. turtagande och att kompromissa.

En slutsats är att ett vuxet deltagande i leken kan vara positivt då barnen efterfrågar detta. En annan aspekt av deltagandet är den maktposition som den vuxne kan besitta genom att värdera vad som är rätt och fel i leken. Vi har funnit att strategier som personalen kan använda sig av i sitt deltagande är att de avvaktar tills barnen bjuder in, att de sitter på golvet tillsammans med barnen samt att de lyssnar av barnen av för att få veta om ett inträdande i leken kan vara passande. Vår uppsats visar att förskollärare även kan ha olika roller/ uppgifter i barnens lek. Exempelvis kan dessa vara medspelare där den vuxne har en aktiv roll i leken samt förmedlare som har uppgiften att förtydliga barnens olika åsikter.

Vi har kommit fram till att det finns vissa skillnader mellan hur rollerna beskrivs i litteraturen samt i våra intervjuer. I litteraturen framställs rollen som medspelare där personalen aktivt deltar i leken. Våra intervjusvar belyser en variant av denna roll, som är att förskolläraren deltar, men är tydlig med att låta barnen styra.

SAMMANFATTNING

Jag har i den här studien tagit avstamp i den skolutveckling som har skett de senaste decenni-erna med en decentraliserad skolverksamhet. Detta har inneburit större ansvar för kommuner-na och skolorna även om det är staten som formulerar de mål som ska gälla för skolverksam-heten. År 2000 startades en försöksverksamhet i 79 kommuner i landet som innebar att tim-planen slopades. Förhoppningarna var bland annat en ökad måluppfyllelse och att den känsla av hinder i undervisningen som timplanen kan upplevas som, skulle försvinna till förmån för en fokusering på målen. Utvärderingen visade dock inte på att det blev någon större måluppfyllelse, däremot har det till exempel blivit mer av pedagogiska diskussioner, ämnesövergripande arbetssätt och individorienterad undervisning.

Syftet med denna uppsats var att söka förståelse för lärares uppfattningar och upplevelser i och med den förändring som har skett med borttagandet av timplanen samt hur de arbetar mot målen. Som metod valde jag en kvalitativ forskningsintervju då jag intervjuade fem lärare som hade det gemensamt att de undervisade i årskurs 5 och att de har arbetat som lärare i minst 10 år.

De förändringar som lärarna upplevde hade framförallt att göra med en känsla av frihet i och med borttagandet av timplanen, men även flexibilitet i förhållande till planeringen och större möjligheter att utgå från eleverna. Vad det gäller lärarnas arbetssätt mot målen betonades lusten och glädjen som grund för övrig verksamhet. Därefter var det mycket de nationella proven som styrde undervisningen i matte, svenska och engelska. Lärarna var mycket positiva till förändringen som har skett men man kan fråga sig hur kvaliteten i undervisningen riskerar att bli för de skolor och lärare som har svårt med den frihet som arbetet innebär. De som sätter målen, staten, har inga möjligheter till sanktioner för verksamheter som inte når utsatta mål.