To Örebro University

ADHD är den snabbast växande diagnosen på senare tid och har länge setts som en problematik främst förekommande bland barn. Den befintliga forskningen gällande ADHD är därför mer anpassad till yngre individer och syftet med denna studie är därför att undersöka vuxnas upplevelse och hur de förhåller sig till diagnosen samt omgivningens reaktioner gentemot ADHD utifrån respondentens perspektiv. För att kunna ta reda på detta intervjuades fem individer med ADHD och en kvalitativ forskningsansats valdes som metod för intervjuerna. Vidare valdes meningskoncentrering som analysmetod för intervjuerna då den kortar ner och koncentrerar utvalda citat som användes i analysen. För att tolka och analysera respondenternas upplevelser kring ADHD användes valda teorier som verktyg; stigma, rollteori samt jagpsykologi. Detta för att få en bredare förståelse för respondenternas upplevelser samt förklaringar utifrån teorierna. Slutsatsen berörde diskussioner gällande hur intervjurespondenterna lever med ADHD idag, hela utvecklingsprocessen som diagnosen gav upphov till samt omgivningens syn på ADHD som något avvikande. Utvecklingsprocessen som respondenterna genomlevde innan de accepterade diagnosen som en del av sin identitet gav upphov till en modell som tydligare förklarar de faser respondenterna upplevde. Detta från att diagnosen sattes tills de anammat diagnosen och även använde sig av den i positiva ändamål, exempelvis att arbeta med andra som har ADHD.

Sammanfattning

Följande studie är en kvalitativ litteraturstudie, grundat på kvantitativ forskning, som undersöker det befintliga kunskapsläget angående de långsiktiga behandlingseffekterna rörande sambandet mellan KBT-inriktad behandling och återfall hos pedofiler och övriga sexualförbrytare. Studien syftar till att granska vilket utfall KBT-inriktade behandlingsprogram har för vuxna, manliga pedofiler samt övriga sexualförbrytare. Vidare ämnar litteraturstudien att undersöka om befintlig forskning tar hänsyn till och belyser problematiken som kan uppstå i samband med utvärderingar av behandlingsprogrammen. 14 kvantitativa vetenskapliga artiklar har inkluderats och ligger till grund för denna litteraturöversikt. De vetenskapliga artiklarna har genom en tematisk analys syntetiserats och analyserats utifrån stämplingsteorin samt begreppen makt och stigma. Resultatet av litteraturöversikten visar att KBT- inriktade behandlingsprogram visar blandade resultat när det kommer till att minska återfallsfrekvensen hos pedofiler och övriga sexualförbrytare. Vidare visar resultatet att de studier som inkluderats i denna litteraturöversikt i olika grad tagit hänsyn till och belyst olika problem som kan uppstå i samband med utvärderingar, men generellt är denna aspekt väldigt bristfällig i samtliga studier. Det framkom även att samtliga artiklar hade olika förutsättningar i sina studier då de exempelvis har olika uppföljningstider, har utfört behandlingsprogrammen på olika institutioner, majoriteten saknar en definition av återfall samt att artiklarna inkluderat olika typer av sexualförbrytare i sina studier. Därav är det inte möjligt att sammanställa resultaten av samtliga inkluderade artiklar. Utifrån detta går det således heller inte att veta huruvida KBT-inriktade behandlingsprogram är verksamma för de olika typerna av sexualförbrytare.

Genom den rådande digitaliseringen påverkar nyhetskonsumtionen individers vardag och syn på brottslighet. I linje med ett ökat skjutvapenvåld i samhället är rädsla för skjutningar relaterat till nyhetskonsumtion ett relevant forskningsområde. Därmed var syftet med studien att undersöka om individens rädsla för skjutningar relaterat till gängkriminalitet har ett samband med nyhetskonsumtion och om det fanns en skillnad mellan män och kvinnor i deras rädsla för skjutningar relaterat till gängkriminalitet. Tidigare studier på området visade på att kvinnor är mer rädda för brott och skjutningar än män, samt att en ökad nyhetskonsumtion leder till större rädsla för skjutningar. En kvantitativ enkätundersökning genomfördes med ett urval som bestod av 119 personer (72 kvinnor och 47 män), mellan 19 och 71 år (M=27,7, SD=9,8). Resultatet visade inte några signifikanta samband mellan nyhetskonsumtion och rädsla för skjutningarna, inte heller några signifikanta skillnader i rädsla för skjutningar mellan män och kvinnor. Det kunde urskiljas en medelvärdesskillnad där kvinnor var mer rädda än män. Sammanfattningsvis har studiens resulterat till att belysa kunskapsgapet gällande rädsla för skjutningar specifikt och dess samband till individers nyhetskonsumtion, samt den bristande forskningen om män och kvinnors rädsla för skjutningar.

The purpose of the essay is to examine whether, and if so how, young adults' experiences of separation and contested custody between parents during childhood influenced their attitudes to coexistence issues. Further, the intention is to seek answers to questions regarding: the best interests of the child, attitudes towards relationships, separation and marriage, as well as the current relationship to the parents. The interpretative framework adopted to interpret and understand the empirical material is based on the initial provisions under chapter 6, some risks with the social workers' approach, the children's sense of responsibility, loyalty and concealment, the child’s survival strategies as well as cognitive dissonance theory.  These are considered effective to highlight young adults' experiences in childhood and their attitudes to coexistence issues. A qualitative method was applied to obtain the empirical material. Five female respondents were interviewed using a semi-structured interview guide. The essay’s findings indicate that the principle of the child’s best interests is not always applicable for the young adults during childhood. Their attitude towards relationships, separation and marriage is characterized by an open attitude to different family constellations with good qualities, positive and negative consequences of their parents' separation and a desire to get married in the future. The relationship today remains good with one parent, while the relationship with the other parent differs.

The purpose of this study is to identify which treatment models that are available for men who use violence against women in intimate relationships and the effects of the most commonly used treatment interventions. The further aim is to examine the theoretical assumptions and processing content of treatment models. The present study was conducted as a literature review where knowledge about treatment models for violent men in intimate relationships are compiled. Our results demonstrate that the treatment models that are most commonly used are Emerge, The Duluth Model, Change and ATV (Alternatives to Violence). Evaluations show that most treatment models exhibit small but significant effects and recurrence of violent crime decreases in the short term. Research highlights, however problems about the difficulties associated with evaluating treatment programs.

ÖREBRO UNIVERSITY

Department of Behavioural, Social and Legal Sciences Programme in social care oriented towards social pedagogy C-essay, Social Work, 41-60 p

Autumn term 2005 Social Work in School A qualitative study influenced by youths experiences and needs.

Authors: Pernilla Abrahamsson & Sandra Liljemark

Tutor: Marianne Freyne-Lindhagen

Abstract

The aim with this study is to investigate young adult´s experiences and need of social work in school, and a qualitative method was used to take part of their experiences. Groupquestionnaires with open questions was formed and three year one classes in uppersecondary school participated. In the process of making the questions a testquestionnaire was tested with one of the three classes as particpants. Information has also been collected throug an interview over the phone with the school´s welfare officer, and the school´s policy dokuments have been read. Social work in schools is mentioned in the study as preventive measures with youths when it comes to bullying, alcohol, drugs, sex and coexistance and tobacco. The concept youths include individuals born in 1989 and the year they was born was chosen in the study instead of a specific age to include youths who are not yet sixteen and to exclude the ones who are born earlier. The main questions are: What kind of experiences do yoths have of social work in school? What kind of need do youths have of social work in school? The result show the respondents experiences and needs of social work in school throug quotation and the answers. The result is also illustrated throug two diagrams which show the questionnaires frequence of answer. There is a need of social work in the uppersecondary school, and the need of it is not more then what the school today can offer. The respondents had the oppotunity to freely be able to express their opinion of social work in school, but the result shows that the youths who participated do not have the interest to give their opinion in the subject. This emerge throug answers with few words and a high frequence of “don´t know”-answers in many of the questions in the questionnaire. The analysis and discussion in this study opens up for new questions that can be used as further research. Key words: social work in school, youths

Parenthood can be defined by the contradiction that it is one of the most satisfying yet stressful experiences in life. Nevertheless, research on parental burnout is scant and many studies have only examined the condition in Western settings. Furthermore, there is minimal research on parental burnout during the pandemic and its association to various factors. The aim of this study was therefore to examine parental burnout among Somali mothers in Mogadishu, Somalia, during the COVID 19-pandemic, and its association with certain psychological, psychosocial, and sociodemographic factors. In this cross-sectional study, data was collected through the measurements Parental Burnout Assessment and Patient Health Questionnaire 9, as well as through social and demographic questions. A total of 882 Somali mothers in Mogadishu participated. The analysis methods used were univariate, bivariate, and multiple linear regression analysis methods. The results revealed that the collective estimate of parental burnout was low among the sample. Additionally, the results indicated a significant association between higher levels of parental burnout and higher levels of depression, perceived lack of social support, being unmarried, having a low monthly household income, and when the youngest child was of school-age. The main findings were moreover analysed though Bronfenbrenner's Bioecological Systems Theory and the Balance between Risks and Resources theory. This study was the first to examine parental burnout among mothers in Somalia. As such, this thesis stressed the importance of continuing to conduct research on parental burnout, as well as examining the condition in other settings in order to achieve a more grounded knowledge base for professionals.

Uppsatsen uppehåller sig vid hur maskulinitet och kriminell identitet konstrueras när individer s a s ”berättar sig själva”, konstruerar ett narrativ, en levnadsteckning, utifrån de egna erfarenheterna och den kontext de ingår i. Syftet är att visa hur texter ur den s k ”gangsterrappen”, genom berättelser om brott är identitetsskapande samt kan utgöra en resurs för konstruerande av en hegemonisk maskulinitet. Metoden utgörs av narrativ analys, en kvalitativ forskningsmetod inriktad på människors berättelser, händelser över tid, samt hur dessa händelser, eftersom de är både menings och identitetsskapande för individen, avgör hur denne ser på sin tillvaro och utgör grund för individens beslut. Texter av svenska rap-artister, vilka räknas till kategorin gangsterrappare och vilka kan anses ha nått framgång med sin musik, närläses och analyseras utifrån de temata, med fokus på s k ”maskulinitetsmarkörer”, som återfinns i texterna. Det är kriminologiskt relevant att undersöka relationen mellan socialt konstruerad maskulinitet och en kriminell livsstil utifrån möjligheten till förändring. Studiens resultat visar att där går att urskilja tre temata i de analyserade rap-texterna, vilka, genom berättelser om brott, utgör resurs för konstruerandet av en hegemonisk maskulinitet: kapabel att utöva våld, risktagare, samt upprorisk och nyskapande. Gemensamt för samtliga studerade narrativ, i texterna, är att de är berättelser om händelser vilka utgör brott, men vilka i sammanhanget inte uppfattas som brott, utan som nödvändiga och försvarbara handlingar. Där finns därför en tydlig koppling mellan det egna narrativet om brott och individens konstruktion av hegemonisk maskulinitet. Berättelser om brott utgör s k hjältenarrativ sant ger individen tillgång till resurser som makt och kontroll.

Studien syftar till att med hjälp av ett genus- och maktperspektiv nå en djupare förståelse förflickors utsatthet i åldrarna 9-18 som lever i en hederskontext genom att studera 2 § LVUdomar från åren 2021 och 2022. Studien utgörs av en kvalitativ ansats bestående av 34 domarfrån svenska förvaltningsdomstolar och kammarrätter från årtalen 2021-2022. Materialet haranalyserats med hjälp av kodning och tematisering för att generera studiens resultat.Resultatet har tolkats med hjälp av makt, däribland Max Webers maktteori, och genus, blandannat Yvonne Hirdmans genussystem. Studien har visat på flera resultat. Orsakerna till våldetgrundar sig oftast i familjens upptäckt av att flickan har umgänge eller relationer med pojkareller att hon bryter mot vad familjen anser vara en kvinnonorm och på så sätt riskerar attskada familjens heder. Flickors skolresultat och hälsa blir lidande av familjensmotsägelsefulla förväntningar om att flickorna dels ska ta ett stort ansvar för hemmet och delsska prestera i skolan. Om flickan inte lyckas leva upp till förväntningarna hotar familjen medövervakning, slag eller nedsättande ord vilka också är bland de former i hur våldet kommer iuttryck. Resultatet visar även på att många flickor väljer att ta tillbaka sina utlåtanden då deav socialtjänsten upplever en felaktig bedömning av dem uppgifter som de lämnat.

Användningen av droger är ett samhälleligt problem som påverkas av olika faktorer. Cannabis är idag den vanligaste drogen och droganvändning överlag domineras av ungdomar, därav bör ungdomars cannabisanvändning uppmärksammas. Syftet med studien är att undersöka yrkesverksammas förståelse för ungdomars cannabisanvändning utifrån tre frågeställningar som undersöker bakomliggande orsaker, risk- och skyddsfaktorer samt yrkesverksammas roll kopplat till individ, grupp och samhällsnivå. Studien har en hermeneutisk ansats och utgår från en kvalitativ datainsamlingsmetod där semistrukturerade intervjuer utförts med sex respondenter som alla möter ungdomar som använder cannabis i sin yrkesroll. Empirin har analyserats utifrån en tematisk analys med hjälp av studiens tidigare forskning och studiens teoretiska tolkningsram vilket är den relationistiska teorin och ett perspektiv på missbruk som ett socialt problem. Den teoretiska tolkningsramen belyser hur problemområdet kan problematiseras utifrån olika faktorer samt hur de samspelar med varandra. Studiens resultat visade på att orsakerna samt risk- och skyddsfaktorerna kopplat till ungdomars cannabisanvändning inte är enskilda utan påverkas av flera faktorer som är föränderliga och påverkar varandra. Studiens diskussion belyser att det är betydande att yrkesverksamma som arbetar med ungdomar som använder cannabis har kunskap om problematiken för att kunna anpassa stödet utefter den enskilde ungdomens behov och bryta det normbrytande beteendet.

Syftet med föreliggande studie är att skapa en förståelse kring hur före detta kriminella upplever och hanterar sin vardag efter frigivning från fängelse. Vidare syftar studien till att skapa en förståelse för hur de upplever bemötandet av stödjande myndigheter, såsom socialtjänsten och frivården. För att erhålla data genomförs fyra kvalitativa intervjuer med före detta kriminella vid en stödorganisation. Vårt urval består av före detta kriminella män och kvinnor som var över 20 år. Samtliga har suttit minst ett år i fängelse och har därefter bestämt sig för att avstå från brott. Resultatet analyseras utifrån Beckers stämplingsteori och Hirschis kontrollteori, samt ett relationellt maktbegrepp. Resultatet visar att respondenterna upplever olika svårigheter såsom att återuppta gamla relationer, umgås med "normala människor", ordna ett boende och återuppbygga sitt självförtroende. Respondenterna hanterar ibland sina svårigheter genom att de tillfälligt återgår till ett tidigare missbruk. Respondenterna har olika upplevelser kring bemötandet av socialtjänsten, medan deras upplevelser av bemötandet från frivården är mer likartade. En slutsats är att stämpling från omgivningen är en orsak till en del av de svårigheter de upplever efter frigivningen.

Studien är en systematisk litteraturöversikt vars syfte är att med utgångspunkt i tidigare forskning, sammanställa och beskriva den forskning som undersöker sociala riskfaktorer till ungdomars våldsbrottslighet. Detta för att skapa en tydlighet över de sociala riskfaktorerna samt att förstå hur sociala riskfaktorer kan ge utfallet våldsbrottslighet bland ungdomar. Totalt har 15 internationella studier av kvantitativ karaktär inkluderats i litteraturöversikten. All data har sammanställts och strukturerats upp i en tabell. Resultatet har därefter tematiserats utifrån dess nyckelfynd i en tematisk analys. För en fördjupad förståelse har resultatet också analyserats utifrån social inlärningsteori och anknytningsteorin. Resultat visar att de mest frekventa sociala riskfaktorerna finns inom familj- och uppväxt, skola- och umgänge och grannskap. Av dessa kategorier har familj och uppväxt framkommit som den mest betydande sociala riskfaktorn till ungdomars våldsbrottslighet, vilket framförallt avser fysiskt och psykiskt våld, försummelse, sexuella övergrepp eller andra brister i omvårdnaden under barndomen. Detta förklaras genom att individer, som under barndomen, vistats i en utsatt miljö tenderar att observera och efterlikna omgivningens beteende och därmed själv utveckla ett normbrytande och våldsamt beteende i ungdomsåren. Sammanfattningsvis har det framkommit att kontextuella förhållanden har en stor inverkan på utvecklandet av ungdomars våldsbrottslighet. Det har också framkommit att riskfaktorer är komplexa och samspelar på olika nivåer och förstärker effekterna av varandra, vilket medför en svårighet att förutse dess utfall.

Differences in descriptions of boys and girls are studied in 26 child protection cases. There are several differences, i.e. boys are described as aggressive and girls as worried. 

Sammanfattning

Det övergripande syftet med denna uppsats är att undersöka hur personal på en daglig verksamhet upplever skapandet av relationer med sina klienter på verksamheten, samt vad personalen beskriver som viktigt i och vilka strategier de använder sig av i skapandet av relationer till sina klienter. I studien genomförs fyra intervjuer med personal på en dagligverksamhet. Resultatet analyserades och strukturerades upp med ett hermeneutiskt förhållningssätt och kvalitativ innehållsanalys, samt belystes därefter utifrån tidigare forskning och teorier i Emotionell Intelligens, att "använda sig själv", Mentalisering och Anknytningsteori. Resultatet visar att personalen uppfattar relationen som en självklar del av deras arbete och en viktig del för utförandet av verksamheten. Relationen bidrar med trygghet, tillit och förtroende hos klienterna, som resultatet visar, utgör vitala delar för att en relation ska kunna skapas. Till hjälp i relationsskapandet använder sig personalen av sig själv som verktyg, personliga egenskaper, professionell arbetslivserfarenhet och individuellt erhållen kunskap kring varje klient. Resultatet bekräftar den forskning och de teorier som användes i studien. I relationskapande krävs det att socialarbetaren är empatisk, har en reflekterande förmåga kring sig själv, sina egna och klienters känslor, samt förmåga att kunna identifiera känslors ursprung och reglera dessa hos sig själv och i sina klienter

The purpose of this study is to examine young adults', 18-19 years old, attitudes towards corporal punishment and with the help of social constructionism, grid-group theory and relevant concepts analyze the results and compare it with previous research. The research questions introduce various factors such as gender, origin and personal experiences of corporal punishment that may affect the attitudes. In order to fulfill the purpose and answer the research questions, a quantitative research method has been selected. There was 118 participants in the survey. The study was conducted by means of surveys in high schools in Örebro. Social constructionism made us realize how the community, perceptions and expectations might influence attitudes. Grid-group theory gave us an insight into how different family structures may explain why attitudes toward corporal punishment of children differ between individuals. One of the conclusions of this study is that the long-term trend of decreasing positive attitudes toward corporal punishment seems to continue. Results show that all of 41, 2% of young adults in our study, with parents born outside the Nordic countries, have been subjected to corporal punishment. Personal experiences and parents' origin has been shown to have effects on attitudes towards corporal punishment. Different family structures and attitudes towards child rearing may be important to understand and take into consideration in social work. The study shows that corporal punishment still exists, which makes the topic worth of attention and we recommend it to be studied further.

The purpose of this study was to examine foster parents experiences of the support they have received from a municipality´s social service. Essential questions in the study was how the foster parents experienced the availability of support and the emotional support they  have  received from the social service as well as  how the support was experienced in contact with the placed child´s network. In this study, ten foster parents from five foster homes in a smaller town in the middle of Sweden were interviewed about their experiences of the support they have received from the social services. The study has a qualitative starting point with ecological systems theory and system theory. Our results demonstrate that the foster parents were satisfied with the support they have received from the social services in forms of phone calls and visits, and for one of the families also through e-mail. However, there were some dissatisfaction regarding not getting enough support from the social service in the beginning of the placement, which was considered to be a more uncertain and challenging time, and that social workers often were inaccessible and that they could be difficult to get hold on by phone. Other issues identified were difficulties in distinguishing which responsibilities lied on the family and which responsibilities lied on the social welfare. There were uncertainties about who really was responsible for parts of the family home mission, especially regarding maintaining of contact with the child's network that in some cases were seen as strained. Despite some difficulties, the overall support was perceived as good by all of the foster parents.  

Syftet med studien är att undersöka om barn till alkoholberoende föräldrar som har deltagit i så kallade Tryggve-grupper upplevde att gruppen varit till någon hjälp. I så fall på vilket sätt? Detta görs genom att studera Tryggvegruppens betydelse för barnen, hur barnen upplevt deltagandet i gruppen samt om de upplevt att vardagen förändrats på något sätt. För ändamålet utförs intervjuer med nio barn som har deltagit i Tryggvegrupper de senaste åren. De teorier som används i studien är systemteori, rollteori och gruppteori.

Resultatet visar att samtliga respondenter är nöjda med gruppverksamheten. Den största betydelsen för barnen har varit att få kunskaper och förståelse om beroende och missbruk, insikt om att det inte är deras fel att en eller båda föräldrarna missbrukar alkohol samt att känna att de inte är ensamma i sin situation. Gruppträffarna var något barnen längtade till och såg fram emot. Tystnadsplikten uppges som betydelsefull för trygghetskänslan i gruppen.

Majoriteten av barnen tycker att det skett en positiv förändring och att de idag mår bättre. Barnen anser att de upplevt förändringar i livssituationen efter Tryggve främst på det personliga planet i form av förbättrad självkänsla och förmåga att visa känslor. Majoriteten hävdar att deras nätverk har vidgats och att de där kan få stöd och hjälp.

Syftet med uppsatsen var att undersöka socialtjänstens biståndsbedömning och arbetssätt när det gäller unga män och kvinnor i åldrarna 18-25 år med narkotika missbruksproblem, utifrån ett etnicitets-, kulturellt- och könsperspektiv.

För att uppnå syftet med studien användes en kvalitativ forskning, vilket gick ut på att författarna intervjuade 6 socialsekreterare som arbetade inom socialtjänsten i Örebro kommun med myndighetsutövning. Detta innebär att man utreder olika sociala frågor och att man gör bedömningar om lämpliga åtgärder, i form av olika insatser. Intervjuerna genomfördes på socialtjänstens lokaler. De teorier som ligger till grund för analysen är kön och genus, kvinnligt och manligt, kvinnor i missbruk, etnicitet och kultur samt etnocentrism. Resultaten visade att kön är en aspekt som ligger till grund för socialsekreterarnas biståndsbedömning, vilket innebär att ett bistånd kan ges snabbare och att socialsekreterarna oroar sig mer för kvinnliga klienter tillskillnad från manliga klienter för att kvinnors problematik beskrivs som mer komplexa, då de blir oftare utsatta för misshandel, prostitution och sexuella övergrepp, männens beskrivs som kriminella och avsaknad av skamkänsla, vilket överensstämmer med tidigare forskning att kvinnliga klienter framställs som offer för sexuella övergrepp och misshandel och manliga klienters problem och behov överskuggas oftare av kriminella handlingar.

Vidare påvisas det att vårdbehoven skiljer sig bland klienter med andra kulturella och etniska tillhörigheter än svenska klienter, då utländska klienter använder tyngre droger, vilket kräver mer insatser och längre behandling. Trots de olika könsmässiga och kulturella problematiken och behoven påvisas det att de insatser som erbjuds klienterna i första hand är öppenvård inom kommunen oavsett kön, etnicitet eller andra kulturella tillhörigheter. Författarnas bedömning är att öppenvård inte motsvarar klienternas olika behov av hjälp för sina missbruksproblem

This study aims to investigate the impact on relatives of incarcerated individuals, as well as the availability of support services for these relatives. Additionally, the study explores whether relatives feel a sense of responsibility to contribute to the reintegration of the incarcerated individual into society. To conduct this research, semi-structured interviews have been conducted with relatives who currently have incarcerated close ones. The findings have been analyzed using shame and stigma, as well as Foucault's theory of power. Results indicate that relatives experience changes in their financial situation, feel pressure to provide support to the incarcerated one to prevent them from relapse, and often face canceled visitations. Moreover, many respondents have expressed negative views towards the justice system due to their ill treatment. Social media serves as a support system for the majority of respondents, although there is also a presence of shame and stigma within the target group in other contexts. The motivation behind studying this topic is because of the lack of research on relatives of incarcerated individuals within the Swedish context. Additionally, there is a hope that by raising this issue, relatives can actively participate in the reintegration process for their incarcerated relatives, resulting in increased well-being for both parts

Purpose: This article aims to analyze and discuss the role of moral development in treatment of behavior problems and, further, to describe differences and similarities between two different methods – Milieu Therapy (MT) and Cognitive Behavioral Therapy (CBT) – in terms of addressing criminogenic needs and promoting moral development.

Design: By performing a literature review, the study shows that even though there are both pros and cons using MT and CBT in institutional care, relationships strong enough to restructure a young person’s moral reasoning require time, and involves not only the young person’s parents and social network members, but also a genuine therapeutic alliance with clinical staff at the institution.

Findings: These are central factors articulated in both CBT and MT, but are more explicitly expressed in MT. The results of this article highlight some important practical implications: In order to redevelop moral self and societal values, an overly narrow focus on criminogenic needs might exclude other components or processes of treatment and behavioral change. Together with a treatment program that view close staffresident interactions as of secondary importance, this could impair the possibility to obtain positive and long-lasting treatment results.

Implications: In practice, moral development itself should be considered as an overall treatment goal, integrated into the daily life at the institution, twenty-four hours a day. Finally, the possibility to work with moral development in institutional settings is discussed.

Juveniles in institutional treatment lack the skills to cope with societal expectations, rules, and moral values. If not prevented by staff, bonds are established with other deviant youth and the placement serves as a perfect "school of crime." This article aims to explore staff strategies to prevent negative peer cultures, as well as their theoretical foundations and relation to staff academic level and professional experience. Data were collected at eight Swedish institutions, using the Correctional Program Assessment Inventory 2000, questionnaires, observations, and interviews with clinical staff. Results show that most facilities lack negative-peer-culture strategies, but this is not related to academic level or experience. The importance, in terms of influencing the residents, of theoretical knowledge concerning psychological group-processes, peer culture, and moral development, as these relate to staff-supervised or unsupervised time, is discussed.

To promote behavioral change processes in young people in institutional care, it is important that staff groups have common therapeutic goals, a unified view on how to achieve change, and similar attitudes towards the use of theory and methods. This article examines the level of Staff Group Unanimity at 8 treatment wards, by using the Correctional Program Assessment Inventory 2000 (CPAI), a questionnaire, additional interviews with key staff, and observations. Results show that most staff members have different views of the theory and methods used, low common therapeutic goals, and low agreement on how treatment should be performed, accompanied by low to modest confidence in management overall, and management’s ability to promote staff unity. The complexity of promoting positive interactions in the staff group without also creating distance to the residents is discussed.

One prerequisite for effective institutional care is that staff agree on how to deliver treatment and have a unified view of how to achieve change—in other words, to have staff group unanimity (SGU). This study used the Correctional Program Assessment Inventory (CPAI) 2000, interviews with key staff, and observations of daily activities to examine the levels of SGU on eight treatment wards in Sweden. Results show that staff members had differing views of the theory and methods, low common therapeutic goals, low to modest confidence in management, and low agreement about how treatment should be delivered. At institutions displaying low and medium levels of SGU, observations revealed significantly less interactions between staff and residents, and the residents spend a lot less time in staff supervised activities than at institutions with a high level of SGU. This article also considers the complexity of promoting positive interactions among the staff while maintaining close relationships between the staff and residents.

Purpose

Institutional staff encounter juveniles with complex problems (externalizing and internalizing)which calls for adequate formal education/training and professional experience to deliver quality treatment, contributing to an effective organization and increasing public value. The purpose of this paper is to investigate staff’s formal education, professional experience and the institutions’ organizational strategies providing knowledge and clinical training to staff.

Design/methodology/approach

The study includes staff questionnaires from eight wards (n¼102). In addition, 39 in-depth interviews were conducted with management and staff members.

Findings

Results show that institutions lack clearly defined target groups, 70 percent of staff members lack college education, 30 percent has never been offered education within the organization, and the vast majority of staff does not feel competent in performing their daily work.

Practical implications

The results from this study shed light on an overlooked area in institutions, detention centers and prison settings, and are important to policy makers and governmental organizations responsible for coercive care of juveniles.

Originality/value

Unlike previous studies, treatment and detention organizations are emphasized as similar to manufacturing industry and profit organizations, and the results are discussed with departure in organizational theory.

The purpose of this study was to examine how family law secretaries experience the situations of the children in accordance with their assignments in the custody, residence and contact cases. These questions were asked: What instruments/tools are used to determine the children’s situation in the custody, residence and contact cases during the parental separation? How do family law secretaries define their role in custody, residence and contact cases at the parents’ separation? This study was conducted by using a qualitative research method which included eight semi-structured interviews with family law secretaries. As a basis for our study we have used the systems theory and street-level bureaucracy. This is because the family law secretaries have authority and in the case investigations they observe how the family members interact with each other. The results were interpreted by the phenomenological approach, which showed that there were significant differences in how family law secretaries interpreted what was included in their assignment. The family law secretaries’ foremost instrument during case handling was shown to be conversation. Another important result was that all family law secretaries felt that the childrens health was affected by their parents’ separation and that the childrens relationship to their parents was also affected, both negatively and positively in the short and long term.

Unaccompanied children that arrives in Sweden are usually placed in homes for care and residence, called HVB. It is the municipality's responsibility to provide adequate care and protection for the children. The aim of the study is to examine how a workgroup on a HVB home for unaccompanied children is working to meet the needs of the children, and how the workgroup improves the children’s integration process. The study also aims to examine the emotional labour of the workgroup, which illustrates how they can manage their own emotional behavior when working with the unaccompanied children.

The study is based on a qualitative approach with detailed descriptions of five semi-structured interviews with the workgroup and assistant managers. The study relieved that the workgroup of the HVB home are able to cater to the individual needs of the unaccompanied children based on difficulties and their past experience. The result shows that the professional approach of the workgroup differs when working with the unaccompanied children’s needs and integration process. The results also relieved that the overall goal of the studied HVB home – to make the unaccompanied children completely independent and responsible young adults, is not completely fulfilled. In order to further improve the children's development in their new environment, previous studies have found that it is important to not only understand the importance of a professional approach but also to collaborate with others. This in order to contribute to the children’s development in the new society.

This study aims to examine how parents are effected by having a child addicted to drugs, what support have the parents received from instances they been in contact with regarding the child's addiction and what constitutes the best kind of support according to the parents. Based on the aim of the study a qualitative research approach was chosen and collection of the empirical data was made through semi-structured interviews. Previous research on the area has shown an obvious limitation. Existing research confirm however that support for dependants is a neglected area. The result of the study show that the everyday life for the parents has been dramatically affected as the drug addiction of the children has lead to negative consequences in terms of practical, economical, emotional and social areas. The result also shows a lack of support, mainly from the social services. According to the parents the best support can be obtained by early interventions, cooperation between the instances in current contact for the parents in connection with the child's drug abuse and the opportunity to meet parents with similar experiences as themselves.