oru.sePublikationer
Change search
Refine search result
1234567 1 - 50 of 432
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the 'Create feeds' function.
  • 1.
    Albertsson, Helena
    Örebro University, Department of Behavioural, Social and Legal Sciences.
    Vilka pensionsrättigheter skall delas vid en bodelning med anledning av äktenskapsskillnad?2008Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 2.
    Almqvist, Emma
    Örebro University, School of Law, Psychology and Social Work.
    Nya rättsmedel på upphandlingsområdet: Effektiva? Proportionella? Avskräckande?2012Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 20 credits / 30 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Den svenska lagstiftningen rörande rättsmedel på området för offentlig upphandling bygger på EU-direktiv vars syfte är att säkerställa att upphandlingsreglerna tillämpas korrekt och att beslut i strid med dessa bestämmelser ska kunna upphävas och ersättning kan ges till dem som skadats av överträdelserna. År 2007 antogs ändringsdirektivet (2007/66/EG) som i huvudsak har två syften, dels ska det hindra upphandlande myndigheterna från att skynda sig att teckna avtal i syfte att undantränga möjligheten till överprövning, (race to signature), dels ska det införa effektiva sanktionsmöjligheter vid otillåtna direktupphandlingar. Direktivet innehåller därför bestämmelser om bland annat avtalsspärr, möjlighet att ogiltigförklara upphandlingsavtal och en särskild upphandlingsskadeavgift. Ändringsdirektivet implementerades i svensk rätt genom ändringar i LOU och LUF och trädde i kraft den 15 juli 2010. Skyldigheten att tillämpa avtalsspärren och möjligheten att ogiltigförklara upphandlingsavtal talar i teorin för att myndigheterna inte längre kommer skynda sig att teckna avtal och att problemet med otillåtna direktupphandlingar borde vara löst. Ändringsdirektivet har därmed bidragit till en förbättring av sanktionsmöjligheterna vid överträdelser av upphandlingslagstiftningen. I praktiken fungerar dock inte rättsmedlen alltid effektivt, proportionellt eller avskräckande och det största problemet är fortfarande otillåtna direktupphandlingar.

  • 3.
    Alros, Madelaine
    Örebro University, School of Law, Psychology and Social Work.
    Institutet beslag: vid brottsutredning2010Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 20 credits / 30 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    The purpose of this paper is to explore what objects that can be seized and how the management of a seizure should be conducted. Ability to take enforcement against an individual should be carefully weighed against the rights and freedoms that exist. Seizure is one of the various restraints that exist, and the regulation on which they appear is mainly in the Code of Judicial Procedure, Chapter 27th. To be able to apply coercive measures, it is fundamental prerequisite that a criminal investigation is initiated, but there exist some significant exceptions to this. There are also rules about who has the right to provide for the seizure, the decision can be taken by a prosecutor, an investigator, a police officer or, in special cases, the court. The purpose of a seizure is mainly to secure the subject of a criminal investigation, to secure objects that have been arrogated or to secure future forfeiture. Therefore it is only possible to seize objects that are relevant to a criminal investigation, and it is only movable property such as written documents or electronic objects that can be seized. Items that have been seized should be handled in accordance with the laws that exist. A protocol shall be established and supervision shall be exercised over the seizure and a seizure should end when it is no longer relevant to the criminal investigation. The regulation has recently changed and that created new improved opportunities, but despite that, the area is complex and constantly evolving technology makes it difficult.

  • 4.
    Amnå, Erik
    Örebro University, School of Humanities, Education and Social Sciences.
    Mångkulturalism och religion i en sekulär stat2009In: Frisinnad Tidskrift, Vol. 80, no 3, 74-76 p.Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 5.
    Andersson, Axel
    Örebro University, School of Law, Psychology and Social Work.
    Svågerskapsarv: En analys av Ärvdabalken 3:82012Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    När en gift person avlider aktualiseras två saker, dels bodelning och dels arvskifte. Bodelningen delar giftorättsgodset lika mellan makarna och det som återstår för den avlidna kallas kvarlåtenskapen. Denna kvarlåtenskap ärvs av maken om inte den först avlidna har avkomlingar som inte är släkt med den efterlevande maken. Dessa får då ut sin del av arvet direkt. Gemensamma barn, föräldrar till den avlidna och deras avkomlingar får en rätt till efterarv som aktualiseras vid efterlevande makes död. Innan 1988 var reglerna utformade så att när sedan efterlevande make avled fick den först avlidnas arving-ar ut sin del och om den efterlevande inte hade några arvingar gick dennas del till allmänna arvsfonden. 1988 ändrades dock lagen och Ärvdabalken (ÄB) 3:8 instiftades som gjorde gällande att om efterlevande make saknar arvingar skall arvsberättigade till den först avlidna ärva allt.

    Detta ledde dock till flera diskussioner inom doktrinen då lagen var otydligt utformad. Det var oklart om arvet skulle anses komma från båda makarna i två lotter eller från endast den först avlidna och då i en lott. Vidare var ordet arvsberättigade inte tydligt definierat och det diskuterades om personer som i princip var berättigade till efterarv kunde ärva den efterlevande även om de fått ut arv från den först avlidna. Då det i praxis fastställts att det krävs en rätt till efterarv i det enskilda fallet har exempelvis särkullbarn som fått ut sin del av arvet vid den först avlidna makens död inte möjlighet att ärva enligt ÄB 3:8 vilket strider mot parentelsprincipen. Om ett av två särkullbarn tagit ut sitt arv kan inte detta men väl det andra barnet ärva den efterlevande. I doktrinen har det argumenterats för att i sådana situationer båda barnen skall kunna ärva den efterlevande. I praxis har inget framkommit som uttryckligen underkänner en lösning att båda särkullbarnen tillerkänns rätt att ärva den efterlevande trots att bara en av dem har konkret rätt till efterarv vilket kan göra en sådan skälighetslösning möjlig. Dock är troligen kravet på konkret rätt till efterarv så pass starkt att om ett dylikt mål skulle nå HD skulle den som saknar denna konkreta rätt inte räknas till arvsberättigad i lagens mening och således gå miste om arv från den efterlevande. Syftet med ÄB 3:8 var bland annat att begränsa Allmänna arvsfondens arvsrätt till förmån för de arvsberättigade vilket får anses vara uppfyllt.

  • 6.
    Andersson Darroudi, Kian
    Örebro University, School of Law, Psychology and Social Work.
    Maktdelning: och konstitutionellt rättighetsskydd2010Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 20 credits / 30 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    The topic of this master thesis in legal science is state law and constitutional law, or more specific judicalization, with the division of power and thus increased individual legal rights in various forms. Sweden has traditionally had a weak constitutional protection for the individual’s legal rights. The public power has been concentrated to the government and the courts have only played a marginal role. Since the implementation of the European convention of legal rights and with the ever-increasing importance of the legal system of the European Union, the Swedish legal system gone through changes of historical dimensions.

    This master thesis is based on the legal dogmatic method where laws, preparatory work, case law and doctrines have been systemized. The purpose of this thesis is to exemplify a global trend; the judicalization and its following consequence and implication on the national legal system. The aim is also to evaluate the constitutional protection in Sweden after the propositioned changes of Regeringsformen in a de lege ferenda-perspective.

    The conservative sovereignty of the Swedish people has been challenged by, from national standpoints, xenogeneic thoughts concerning division of power and increased power for the courts, which in turn puts the traditional democratic principles on their edge. An expert commission, Grundlagsutredningen, was put together to review the Swedish constitution, Regeringsformen. The review has resulted in a proposition which questions some important constitutional matters. The expert commission has propositioned a stronger judicial preview through the Swedish legal Counsel Lagrådet, and also suggested a stronger judicial review by changing the possibilities of the courts to try laws against the constitution. These changes, together with the fact that the autonomy and the increased power of the courts are stressed in a new chapter in Regeringsformen, imply that the political power has to take a step back. The development, the judicalization, clearly accentuates the judicial power on behalf of the courts. This in turn increases the protection for the individual’s fundamental human and legal rights. These incentives are of course hard to ignore as the Swedish constitution for once is competing on an international level. The new changes are positive as a corrective against for instance the abuse of power, and only case law can provide us with outcome in a prospective perspective.

  • 7.
    Andersson, Fanny
    et al.
    Örebro University, School of Law, Psychology and Social Work.
    Sjölander, Anna
    Örebro University, School of Law, Psychology and Social Work.
    Behovet av förändrad köplag, med hänsyn till privathandeln, till följd av Internet2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    This paper considers the Swedish regulations of purchase taking the perspective of private persons as a starting point. The law of purchase from the year 1990 is applicable on a number of legal purchase situations where the contracting parties varies. Nevertheless, the law is mainly focused on the purchase between businessmen. This places private persons on level with businessmen, since they are given equal responsibility regarding legal knowledge and the drawing up of contracts.

     

    In order to get a deeper knowledge of the law of purchase and to reach an understanding of how it should be interpreted we have studied the government bill on the law, cases from the Supreme Court, doctine on the area and legal articles. The purpose with this paper is to examine whether the law of purchase from the year 1990 is too old to be applicable on private purchases today. The reason would be the trade which has been modernised through the increased use of the Internet. Almost 90 % of the trade between private persons takes place through the Internet. Our intention is also to emphasise that the law of purchase lays too much responsibility on private persons and gives them too little protection at private purchases.

     

    Since the law of purchase concentrates on trade between businessmen in the first place it is most suitable for people with legal knowledge. Hence it does not seem logical that it also applies on trade between private persons. The interpretation of the law might be difficult because of its vague wording. Several rules can make it problematic for a purchaser with low knowledge of the rules to invoke the sellers responsibility for a defective good. Moreover, according to the law the purchaser has a duty to inspect the good and this must be done carefully in order to avoid a situation where the seller will be able to escape from his responsibility.

     

    As a result of this the law of purchase do not guarantee private persons any protection in practise. Since contracts are superior to the law it is possible to agree that rules involving protection should not be valid. To avoid insecurity and to secure evidence it is therefore important that the contracting parties carefully draft their contract. A comparison to the legal minimum protection of consumers clearly shows that the protection in the law of purchase seems relatively weak. Furthermore, because the law shall be interpreted in the light of secondary sources of law, which demands exstensive legal knowledge of the general public, legal security might be negatively affected.

     

    We claim that it would be possible to reach a better harmonisation between the law of purchase and the current trade behaviour through a distinction between the regulation of trade between businessmen and the trade between private persons and also by introducing cogent rules for private persons.

  • 8.
    Andersson, Henrik
    et al.
    Örebro University, Department of Behavioural, Social and Legal Sciences.
    Memarzadeh, Nastaran
    Örebro University, Department of Behavioural, Social and Legal Sciences.
    ”Man kan vara sjuk och frisk samma dag”: En studie av psykiskt störda lagöverträdares rättsliga ställning2006Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Den nuvarande svenska regleringen beträffande det straffrättsliga ansvaret för psykiskt störda lagöverträdare är i ett internationellt perspektiv unik. I svensk gällande rätt är psykiskt störda människor ansvariga för sina handlingar i den meningen att de inte frikänns utan kan dömas till påföljder. Det är 30:6 BrB som reglerar den straffrättsliga särbehandlingen, som har flyttats från ansvarsledet till påföljdsledet, genom ett fängelseförbud för allvarligt psykiskt störda gärningsmän. I vissa, inte alldeles ovanliga, fall kan gärningsmannen ha begått brottet under en kortvarig men allvarlig psykisk störning, här kallad ”kortvarig psykos”. När han då vid domstillfället har tillfrisknat och befinner sig i ett normalt psykiskt tillstånd uppstår problem. Domstolen ska med hjälp av läkarutlåtande (§7-intyg) eller utlåtande från socialstyrelsens rättsliga råd (RPU) avgöra huruvida en kortvarig psykos faktiskt förelåg och om gärningsmannen då ska vara fri från påföljd. Denna situation kompliceras ytterligare när gärningsmannen genom eget vållande har försatt sig i det sinnestillståndet. Denna typ av psykoser är vanligtvis rusutlösta.

    Studien undersöker gällande rätt med avsikten att utreda de psykiskt störda lagöverträdarnas straffansvar, med fokus på påföljdsfrågan i valet mellan fängelse och rättpsykiatrisk vård. Tonvikten ligger på de gärningsmän som lidit av en kortvarig psykos.

    Det framkommer att lagen ger ett alltför stort utrymme för tolkning när det handlar om huruvida gärningsmän med kortvariga psykoser ska gå fria från påföljd eller inte. Ett antal rättsfall refereras i syfte att på ett enkelt sätt illustrera problemet.

    Studien undersöker även om Psykansvarkommitténs betänkande framlagt en tillfredställande lösning på det nämnda problemet varefter en konklusion följer.

  • 9.
    Apell, Emilie
    Örebro University, Department of Behavioural, Social and Legal Sciences.
    EG-rättens påverkan på den svenska rätten att vidta stridsåtgärder2008Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Inom EU finns det en gemensam målsättning att uppnå en inre marknad mellan medlemsländerna, på vilken det råder rörelsefrihet för varor, personer, kapital och tjänster. För att uppnå denna målsättning har EG-domstolen slagit fast att principen om fri rörlighet är en ”grundläggande frihet” och har därefter underordnat stridsrätten denna princip. Detta har gjorts trots att stridsrätten i ett flertal internationella konventioner erkänns såsom en grundläggande mänsklig rättighet.

    I händelse av att vidtagna stridsåtgärder kommer i konflikt med principen om fri rörlighet, betraktas stridsåtgärderna av EG-domstolen såsom en inskränkning i denna princip. En inskränkning i den fria rörligheten kan endast anses förenlig med EG-rätten om den uppfyller vissa kriterier. Stridsåtgärderna måste för det första ha vidtagits för att uppnå ett legitimt syfte,

    t ex med hänsyn till allmänintresset. I princip utgör skyddet av arbetstagare ett sådant allmänt intresse. För att skyddet av arbetstagare ska vara hotat, krävs emellertid dessutom att det existerar ett reellt hot mot skyddet av verkliga arbetstagare. Skyddet för arbetstagarna får således inte endast potentiellt vara hotat, det ska finnas en verklig risk. För det andra ska de vidtagna stridsåtgärderna därefter inte gå utöver vad som krävs för att uppnå syftet, att skydda arbetstagarna. Stridsåtgärderna måste således stå i överenskommelse med proportionalitetsprincipen, och mindre ingripande åtgärder som skulle ha uppnått samma syfte får inte finnas att tillgå.

    I svensk rätt finns ingen motsvarighet till dessa bestämmelser. Huvudregeln i svensk rätt är istället att stridsåtgärder alltid är tillåtna i intressekonflikter, oavsett vilket intresse åtgärderna vidtas för och oavsett om mindre ingripande åtgärder fanns att tillgå.

    EG-domstolens tolkning av utstationeringsdirektivet har därefter inneburit ytterligare begränsningar för den svenska stridsrätten. En svensk fackförening har genom denna tolkning inte rätt att genom stridsåtgärder kräva vilka villkor som helst av de företag som utstationerar personal i Sverige. Utstationeringsdirektivet har enligt EG-domstolen till syfte att tillgodose utstationerade arbetstagare en hård kärna av minimiskydd. Den hårda kärnan utgörs av de arbets- och anställningsvillkor som återfinns i direktivets artikel 3.1. Detta minimiskydd är enligt EG-domstolen den yttre gränsen för vad som i fall av utstationering kan anses utgöra ett legitimt intresse. Detta legitima intresse kan sedan, som nämnts, princip motivera en godtagbar inskränkning i den fria rörligheten. Villkoren som en fackförening vill driva igenom med stridsåtgärder till skydd för utstationerade arbetstagare, måste således rymmas inom denna hårda kärna för att stridsåtgärderna ska vara förenliga med EG-rätten. Krävda villkor måste därutöver även uppfylla krav på förutsägbarhet och tydlighet. Det gästande företaget ska enkelt och på förhand kunna ta reda på vilka arbets- och anställningsvillkor, som företaget är skyldigt att tillämpa på sina anställda i Sverige.

  • 10. Asp, Petter
    et al.
    Lernestedt, ClaesÖrebro University, Department of Behavioural, Social and Legal Sciences.
    Josefs resa: vänbok till Josef Zila2007Collection (editor) (Other academic)
  • 11. Asp, Petter
    et al.
    Lernestedt, Claes
    Örebro University, School of Law, Psychology and Social Work.
    Ulväng, Magnus
    Katedralen:  tre texter om straffrätt2009 (ed. 1)Book (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 12.
    Augustsson, Oscar
    Örebro University, School of Law, Psychology and Social Work.
    Enmannaföreningars rättsliga möjligheter isynnerhet, och ideella föreningars rättskapacitet i allmänhet2009In: Förvaltningsrättslig Tidskrift, ISSN 0015-8585, no 3, 311-321 p.Article in journal (Other academic)
  • 13.
    Axelsson, Jonas
    Örebro University, Department of Behavioural, Social and Legal Sciences.
    Om när avtal uppstår i en offentlig upphandling2008Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Offentlig upphandling är allt växande betydelse. Från och med 1 Januari 2008 har en ny lag om offentlig upphandling trätt ikraft. Denna har en syster lag som reglerar upphandling inom försörjningssektorn. Den klassiska sektorn omfattar offentliga upphandlingar som upphandlande myndigheter gör gällande varor, tjänster och byggnadsentreprenader.

    Efter att en upphandlande myndighet har prövat anbuden ska de upplysa alla anbudssökande och anbudsgivare om utgången. Detta sker genom ett tilldelningsbeslut, i vilket skälen för tilldelning står att finna. Ett tilldelningsbeslut är en accept av ett anbud, vilket genom de allmänna reglerna i avtalsrätten leder till ett civilrättsligt bindande avtal. Detta kan innebära ett problem då denna avtalsbundenhet uppkommer innan en upphandling är avslutad enligt LOU. I den händelse att en domstol vid en överprövning skulle finna att upphandling måste göras om eller rättas blir detta ett problem då den upphandlande enheten har ett avtal som de inte längre får bibehålla. Denna problematik kan undvikas genom att den upphandlande myndigheten redan i förfrågningsunderlaget anger att avtal sluts genom ett upphandlingskontrakt. På det viset uppkommer även det civilrättsliga avtalsslutet vid samma tidpunkt som den offentligrättsliga.

    Kvarstår finns dock en viss problematik kring att upphandlande myndighet ändock ingår ett avtal med en leverantör när det fortfarande finns överprövningsmöjligheter kvar, dvs. innan upphandlingen är avslutad. Efter Alcatel-målet har Sverige ändrat LOU och det går nu att överpröva ett tilldelningsbeslut även efter det att ett upphandlingskontrakt är ingåtts. Det har inför lagändringen förs en diskussion om huruvida skall vara uttryckligen förbjudet att ingå avtal innan överprövningstiden har löpt ut, och att avtal som då är i strid med LOU skall vara ogiltiga. Lagstiftaren valde dock att enbart ändra lagen genom att låta överprövningsrätten kvarstå en period även efter tilldelningsbeslutet och eventuellt avtalsslutande. Denna ordning har föranlett vissa problem då en civilrättslig bundenhet kan uppkomma även om upphandlingen inte är avslutad enligt LOU. Två mål som har avgjorts i kammarrätten har fastslagits att tilldelningsbeslutet är en accept som ger ett giltigt avtal. Det ena av dessa domar gick upp till regeringsrätten där de inte gick emot kammarrätten. Svea hovrätt har även de i ett skadeståndsmål funnit att tilldelningsbeslutet skapade ett bindande avtal.

    Författaren anser att det vore önskvärt att lagstiftaren i lag fastslog en upphandling avslutas med ett upphandlingskontrakt som får ingås först efter att minst 10 dagar förlöpt sedan tilldelningsbeslut delgavs anbudsgivarna. Vid en eventuell prövning i högsta instans vore det eftersträvansvärt att tilldelningsbeslutet, och andra fall av eventuellt för tidiga avtalsslut att det fastslogs under vilka omständigheter en civilrättslig bundenhet kan eller inte kan uppstå.

  • 14.
    Ayoub, Silvia
    Örebro University, Department of Behavioural, Social and Legal Sciences.
    Särskilda skäl enligt 4 § LASS: under sjukhusvistelser 2008Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 15.
    Babakhanloo, Ani
    Örebro University, School of Law, Psychology and Social Work.
    Juridiska personers möjligheter att flytta sitt säte inom EU: En analys av etableringsrätten enligt FEUF samt inkorporerings- och sätesprinciperna2011Independent thesis Advanced level (professional degree), 20 credits / 30 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Den europeiska internationella privaträtten inom EU avseende de anknytningskriterier medlemsstaterna tillämpar för att fastställa en juridisk persons nationalitet är inte harmoniserad. Inom EU står följaktligen inkorporerings- och sätesprinciperna mot varandra. De länder som tillämpar inkorporeringsprincipen, eller registreringsprincipen som den också kallas, avgör frågan om bolagets rättsliga hemvist utifrån var bolaget är registrerat. I de andra staterna som utgår ifrån sätesprincipen, avgörs istället frågan utifrån var bolaget har sitt faktiska säte.

    Den europeiska internationella privaträttens relation till EU-rätten är genomgående stark. I artikel att 81.2.c FEUF föreskrivs en skyldighet för EU:s lagstiftande organ att besluta om åtgärder för att säkerställa förenlighet mellan tillämpliga bestämmelser i medlemsstaterna om lagkonflikter och om domstolars behörighet, särskilt när det är nödvändigt för att den inre marknaden ska fungera väl. Emellertid har några europeiska internationella privaträttsliga harmoniseringsåtgärder för att bringa klarhet i frågan om vilken lagvalsprincip som ska ha företräde vid lagvalskonflikter inte vidtagits.

    Problemen med att medlemsstaterna tillämpar skilda lagvalsprinciper blir som tydligast när bolag önskar flytta sitt säte från en medlemsstat till en annan inom ramen för bestämmelserna om etableringsfrihet enligt artiklarna 49 och 54 FEUF. Om ett bolag som exempelvis har bildats och registrerats i ett land som tillämpar inkorporeringsprincipen, flyttar sitt faktiska säte till en stat som tillämpar sätesprincipen, riskerar bolaget att komma att lyda under två staters bolagsrätt. Skulle däremot ett bolag som har bildats och registrerats i ett land som tillämpar sätesprincipen flytta sitt säte till en stat som tillämpar inkorporeringsprincipen uppkommer den situationen istället att ingen av staterna anser sin associationsrättsliga lagstiftning vara tillämplig på bolaget.

    Dessa komplicerade problem med juridiska personers mobilitet har delvis lösts genom EUD:s rättspraxis. När det gäller en förflyttning av det faktiska eller det registrerade sätet utan byte av nationalitet gäller enligt Cartesio-domen den princip som slogs fast i Daily Mail-domen för över 20 år sedan. Bolag existerar endast i kraft av de olika nationella lagarna som reglerar bildandet av dem och deras funktion. Frågan om under vilka förutsättningar en sådan förflyttning av sätet är möjlig bestäms således av ursprungsstaten. Däremot är frågan om bolag får flytta säte med byte av nationalitet i första hand beroende av i vilken utsträckning mottagarstaten tillåter det. Cartesio-domen lämnar dock ingen vägledning i frågan om i vilken utsträckning medlemsstaten i fråga får bestämma förutsättningarna för en sådan transaktion. Har medlemsstaten full frihet? Rättsläget är alltjämt oklart i det hänseendet. Det finns följaktligen ingen förutsebarhet och klarhet för juridiska personer som önskar flytta sitt säte inom EU idag.

    EU-rättsliga harmoniseringsåtgärder för att underlätta för bolag har vidtagits genom upprättandet av bland annat SE-förordningen och Direktivet om gränsöverskridande fusioner av bolag med begränsat ansvar. Dessa utgör dock inga reella alternativ för nationella bolag som önskar flytta sitt säte. Ett 14:e bolagsdirektiv om gränsöverskridande förflyttning av säte är enligt författarens mening det enda alternativet för att överbrygga svårigheterna med att medlemsstaterna tillämpar två skilda internationellt privaträttsliga principer i utformningen av sin bolagsrätt. Två principer som leder till olika behandling av juridiska personer i EU och riskerar att hindra ett fullt genomslag av etableringsfriheten för juridiska personer.

  • 16.
    Backenhorn, Irene
    Örebro University, Department of Behavioural, Social and Legal Sciences.
    Etiska överväganden vid patent på biotekniska uppfinningar: Fokus på stamceller och genmanipulerade djur2008Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Uppfinningar vars utnyttjande skulle stå i strid med allmän moral och goda seder undantas från patentering. De självklara fallen där patent nekas är exempelvis tortyrredskap, dock finns det ett område där den etiska bedömningen inte är lika enkel att företa – bioteknik. Med tillkomsten av ett centraliserat förfarande och enhetligt patent med giltighet i hela Europa, har granskningen av etiskt känsliga patentansökan inom bioteknik bedömts ske med utgångspunkt i den gemensamma europeiska moraluppfattningen. Vid definitionen av denna har emellertid skiljaktigheter mellan olika länders etiska ställningstaganden upptäckts, därför råder det inom vissa biotekniska sfärer ingen europeisk konsensus. Med denna framställning redogör jag för hur den rättsliga regleringen av det etiska undantaget ska tolkas och ger egna kommentarer till de olika moralaspekterna.

  • 17.
    Backstig, Mari
    Örebro University, Department of Behavioural, Social and Legal Sciences.
    Omhändertagen - Barnets rätt till föräldrar eller2006Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 18.
    Bagga-Gupta, Sangeeta
    Örebro University, School of Humanities, Education and Social Sciences.
    Communication-practices and identities inside and outside school arenas in Sweden: languages, literacies and cultural practices in the 21st century2009Conference paper (Other academic)
  • 19.
    Berg, Jenny
    Örebro University, School of Law, Psychology and Social Work.
    Aktieägaravtal-Om överlåtelsebegränsningars förhållande till bolagsrätten och tredje man2011Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 20 credits / 30 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Aktieägaravtalet är en avtalsform som saknar legaldefinition. De centrala rättskällorna är därmed avtalstexten och den allmänna avtalsrätten. Användningsområdet för aktieägaravtalen är främst inom de mindre privata aktiebolagen vilka vanligtvis har ett behov av att kontrollera delägarkretsen. Förekomsten av avtalen tyder på att bolagsordningen inte är ett tillräckligt styrinstrument. Avtalen fyller således en viktig funktion och används till utfyllnad av de bolagsrättsliga normerna. Bestämmelserna i avtalet kan delas in i beslutsbindningar och överlåtelsebindningar. Beslutsbindningar reglerar frågor gällande beslutsfattandet inom bolaget. Överlåtelsebindningar reglerar frågor kring aktieöverlåtelser. Dessa aktieägaravtal strider mot den grundläggande principen om aktiers fria överlåtbarhet i aktiebolagslagen 4 kap. 7 §. Avtalsbundenhet uppkommer för avtalets parter men avtalet binder inte bolaget. Detta framgår av separationsprincipen som skiljer de avtalsrättsliga verkningarna av avtalet från de regler som rör bolagsrätten. Aktier som ägs av fysiska personer kan bli föremål för äganderättsövergångar. Vid de familjerättsliga situationerna kan aktier övergå till tredje man genom bodelning vid äktenskapsskillnad eller genom arv. Omfattas de aktier som övergår vid sådana situationer av ett aktieägaravtal uppkommer vanligtvis frågan om avtalets fortsatta existens samt den nya ägarens relation till avtalets parter. Frågan om aktieägaravtalets verkan gentemot tredje man går dock inte att besvara.

     

  • 20.
    Berg, Joel
    Örebro University, School of Law, Psychology and Social Work.
    SUP-direktivförslaget ur ett svenskt borgenärsskyddsperspektiv2016In: Nordisk Tidsskrift for Selskabsret, ISSN 1399-140X, no 1, 26-37 p.Article in journal (Other academic)
  • 21.
    Bergh, Thomas
    Örebro University, School of Law, Psychology and Social Work.
    Lissabonfördragets betydelse och Lavaldomens konsekvenser för den svenska modellen2009Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 22.
    Berglind, Johan
    et al.
    Örebro University, Department of Behavioural, Social and Legal Sciences.
    Hansson, Markus
    Örebro University, Department of Behavioural, Social and Legal Sciences.
    Låneförbudet i ABL2006Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    I den här uppsatsen har vi undersökt och behandlat låneförbudet som återfinns i ABL 12:7 och i kap 21 i nya ABL. Vi har undersökt om lagen uppfyller sina syften samt vilka syften som lagstiftaren har haft. Intressant är att en ny ABL träder i kraft den 1 januari 2006. Vi har utgått från lagstiftningen och sedan följt upp med rättspraxis och doktrin.

    Under arbetets gång upptäckte vi luckor i lagstiftningen vilket medför att syftena bakom lagstiftningen inte kom till sin fulla rätt. Luckorna öppnar möjligheter att kringgå låneförbudet med tämligen enkla metoder. Vi har bland annat undersökt kringgående av lagstiftningen med hjälp utav efterföljande finansiering samt ett kringgående med hjälp av andra rättsobjekt.

    Med efterföljande finansiering menas att ett bolag köps med bolagets egna pengar, med hjälp av undantaget för koncernlån. Ett kringgående med hjälp utav andra rättsobjekt kan se ut på lite olika sätt. I vårt arbete har vi använt av oss utav en fysisk person samt ett handelsbolag. Ett kringgående av lagstiftningen möjliggörs genom att andra rättsobjekt än aktiebolag ej lyder under aktiebolagslagen i stora drag.

    Dessa handlingar rör sig inom ett grått område inom juridiken och gör låneförbudet till ett tämligen trubbigt redskap.

    Eftersom låneförbudet tillhör specialstraffrätten möjliggörs kringgående av lagstiftningen då restriktiv lagtolkning måste användas. Faller en handling inte in ordagrant i vad som står i lagtexten är kringgåendet av låneförbudet både i nya och gamla ABL ett faktum.

  • 23.
    Berglund, Jessica
    et al.
    Örebro University, Department of Behavioural, Social and Legal Sciences.
    Sipovic, Hanna
    Örebro University, Department of Behavioural, Social and Legal Sciences.
    Kränkningar i skolan: kommunens ansvar2006Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Denna uppsats syftar till att utreda på vilket sätt införandet av ”Lag om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever” påverkat de åtgärder som måste vidtas mot kränkningar i skolan samt vem som ansvarar för dessa. Uppsatsen syftar även till att utreda hur elevens möjlighet till skadestånd förändrats i och med införandet av den nya lagen. I uppsatsen utreds kränkningar elever emellan, som inte är brottsliga eller diskriminerande, i skolor som kommunen är huvudman för.

    Uppsatsen är uppdelad i tre delar. I den första delen behandlas ansvar, åtgärder och myndighetskontakter, den andra delen behandlar skadeståndsbestämmelserna och i tredje delen behandlas det rättsfall som är av relevans för uppsatsen. Samtliga delar avslutas med en jämförande analys.

    Lagen har blivit lättare att tillämpa eftersom skadeståndsbestämmelserna och kommunens ansvar nu finns reglerade i samma lag. Detta underlättar både för skolorna och för de elever som blivit kränkta. Skolorna har ett tydligare regelverk att följa för att undgå skadeståndsskyldighet och eleverna har lättare att se vilka rättigheter de har. Ett barn- och elevombud för likabehandling har tillsatts på Skolverket, som bl.a. ska se till så att skolorna följer reglerna samt agera ombud för de elever som utsatts för kränkningar. Ett utredningsansvar har införts, vilket innebär att skolorna omedelbart måste utreda de kränkningar som de får kännedom om. Kränkningslagen har även inneburit att alla skolor måste ha en likabehandlingsplan. Allt detta syftar till att underlätta för den kränkta eleven att få skadestånd.

    Vi ser dock ett antal svårigheter med den nya lagen främst i form av gränsdragningsproblem. Hur olika begrepp i den nya lagen kommer att bedömas är upp till praxis att avgöra. Från förarbetena är det svårt att få vägledning i dessa frågor då de enbart berörts ytligt. Vi tror att det enda prejudicerande rättsfallet på området som prövats enligt de gamla skadeståndsregerna inte skulle ha fått ett annat utfall om den nya lagstiftningen varit gällande. Trots detta anser vi att den nya lagstiftningen är ett steg i rätt riktning och vi tror att förtydligandena i lagtexten, vad avser både elevers rättigheter och skolans ansvar, kommer att underlätta för kränkta elever att få skadestånd.

  • 24.
    Berglund, Mikael
    et al.
    Handelshögskolan i Stockholm.
    Elgebrant, EmilLinköpings universitet.Karlsson- Tuula, MarieKarlstads universitet.Persson, Annina HÖrebro University, School of Law, Psychology and Social Work.Östling, LeifHandelshögskolan i Stockholm.
    Författningssamling i kredit- och obeståndsrätt, EU-rätt och associationsrätt: 2016/172016Collection (editor) (Other academic)
  • 25. Berglund, Mikael
    et al.
    Elgebrant, EmilKarlsson-Tuula, MarieNerep, ErikPersson, Annina H.Örebro University, School of Law, Psychology and Social Work.Östling, Leif
    Rättsfallssamling i kredit- och obeståndsrätt2017Collection (editor) (Other academic)
  • 26.
    Bergström, Andreas
    Örebro University, School of Law, Psychology and Social Work.
    Obehöriga transaktioner med betalningsinstrument2010Independent thesis Advanced level (professional degree), 20 credits / 30 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Jag har i detta arbete undersökt hur rättsläget ser ut vid obehöriga transaktioner med betalningsinstrument. I denna undersökning har jag primärt utgått från ett konsumentperspektiv för att se hur konsumenter är påverkade och kommer påverkas av den lagstiftning som finns på området. I dagsläget finns det två lagar som styr betalningsansvaret vid obehöriga transaktioner med betalningsinstrument, nämligen 34 § konsumentkreditlagen (1992:830) och lagen (2010:738) om obehöriga transaktioner med betalningsinstrument. Eftersom lagen om obehöriga transaktioner med betalningsinstrument inte gäller retroaktivt är fortfarande 34 § konsumentkreditlagen i kraft för avtal slutna före den 1 augusti 2010. Jag har gått igenom all relevant rättspraxis på området. När jag undersökte den äldre rättspraxis som finns upptäckte jag att bedömningen för vad som utgjorde grov oaktsamhet inte var optimal. Visst handlande som ansetts utgöra grov oaktsamhet borde enligt mitt tycke inte vara grov oaktsamhet. Stöd för en sådan uppfattning fann jag i flertalet av de utredningar som gjorts inför införandet av en ny lag.

     

    Jag undersökte också hur den nya lagen var utformad och vilka eventuella problem som skulle kunna uppstå i och med den. Den nya lagen tillkom för att dels åtgärda de problem som fanns med den äldre 34 § konsumentkreditlagen, dels för att implementera delar av ett EU-direktiv, 2007/64/EG. Trots att jag anser att den nya lagen kommer att förbättra rättsläget för konsumenterna återfinns det också problem med densamma. De problem jag har identifierat gäller;

     

    - avsaknaden av retroaktivitet för den nya lagen,

    - införandet av det för den svenska rätten helt nya begreppet särskilt klandervärt,

    - motiveringen till införandet av till exempel en självrisk vid obehöriga transaktioner med betalningsinstrumentet och

    - den avsaknad av underlag för hur mycket av den nya lagen som konsumenten kommer att känna till ställd mot viljan hos lagstiftaren att införa handlingsdirigerande lagstiftning.

     

    Jag har ansett att den nya lagen borde ha fått en retroaktiv verkan, att rekvisitet särskilt klandervärt bytts ut mot till exempel ett uppsåtsrekvisit och att det är väldigt tveksamt om de handlingsdirigerande lagreglerna kommer att få någon större genomslagskraft hos konsumenterna.

  • 27.
    Berndtsson, Daniel
    et al.
    Örebro University, Department of Behavioural, Social and Legal Sciences.
    Brodd, Catrin
    Örebro University, Department of Behavioural, Social and Legal Sciences.
    Privata aktiebolag: i Sverige och övriga EU2006Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Uppsatsen ämnar besvara vilka aktiebolagsrättsliga skillnader det finns inom EU 25 för att starta och driva ett privat aktiebolag jämfört med den svenska aktiebolagslagens regler. Aktiebolagsrättsliga skillnader som undersöks generellt inom EU 25 är kapitalkrav, bolagsstyrning, aktieägare samt bolagsskatt. Utöver dessa fyra kategorier undersöks även bolagsbildning och bolagsstämma i fem länder som detaljstuderats. Sverige, Frankrike, Storbritannien, Tjeckien och Tyskland.

  • 28.
    Bertheau, Sebastian
    Örebro University, School of Law, Psychology and Social Work.
    Solvens II: Rörelsereglering för försäkringsföretag2011Independent thesis Advanced level (professional degree), 20 credits / 30 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Ekonomin i stora delar av världen har under början av 2000-talet utsatts för stora påfrestningar. Europa har drabbats hårt, inte bara av finanskrisen utan också av den senaste skuldkrisen där Grekland är ett uppmärksammat exempel. En hårdare reglering för finansiella företag inom EU har därför setts som nödvändig. Solvens II-direktivet utgör dessa nya regler för försäkringsföretag. Tanken med de nya bestämmelserna är att stärka konsumentskyddet och öppna upp för konkurrens mellan länder inom EU.

    Syftet med detta arbete är att åskådliggöra några av de effekter som Solvens II-direktivet kan tänkas få för svensk del. Kommer direktivet att innebära ett ökat skydd för konsumenter och hur kan försäkringsföretag i svårigheter höja sin solvens.

    De nya bestämmelserna medför både högre kvantitativa solvenskapitalkrav och en helt ny form av kvalitativa kapitalkrav. Den nya riskspecifika regleringen innebär att företagen tvingas se över de risker som finns i det enskilda företagets verksamhet. Det leder till att företagen blir mer riskmedvetna, men de kvalitativa kraven medför också att företagen kan sänka sina solvenskapitalkrav genom att ta lägre risker. Lägre risktagande eller kapitalanskaffning är de huvudsakliga metoderna företagen kan använda för att stärka sin solvens. För försäkringsaktiebolag finns relativt goda möjligheter att anskaffa kapital, i motsats till ömsesidiga företag som har få möjligheter. Särskilt svårt är det för ömsesidiga företag att anskaffa kapital utifrån.

    Nackdelarna med Solvens II-direktivet är de omfattande kostnader som anpassningen innebär för såväl företagen som det allmänna. Ett lägre risktagande från försäkringsföretagens sida leder också till sämre förutsättningar för god avkastning. Effekten kan bli att produkter som garanterad ränta försvinner då företagen inte når upp till den utlovade avkastningen.

    Solvens II-direktivet är dock ett viktigt steg framåt i utvecklingen av försäkringsmarknaden inom EU. Även om direktivet inte åtgärdar alla problem och har vissa svagheter så medför det en rad fördelar. Direktivets mål är att stärka konsumentskyddet och öka konkurrensen inom EU. Dessa mål kommer direktivet att uppfylla. Frågan är bara hur mycket det kommer att kosta och hur mycket konsumenterna får betala för det utökade skyddet.

  • 29.
    Bexelius, Nicklas
    Örebro University, School of Law, Psychology and Social Work.
    Omplacering enligt 7 och 22 §§ LAS: En studie av det rådande rättsläget efter AD 2009 nr 50 och AD 2011 nr 302013Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 20 credits / 30 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Utifrån de två rättsliga avgörandena AD 2009 nr 50 och AD 2011 nr 30 har Arbetsdomstolen utvecklat ett mycket omdiskuterat förhållande mellan de två omplaceringsreglerna i 7 § 2 st. och 22 § LAS. Enligt domstolen skall arbetsgivaren vid hot om arbetsbrist, om detta är skäligt, söka omplacera till lediga arbeten i enlighet med 7 § 2 st. LAS. När denna skyldighet är uttömd och hotet mot arbetsbrist fortfarande kvarstår skall arbetsgivaren i ett andra steg övergå till att omplacera i enlighet med 22 § 4 st. LAS. Så länge en arbetstagare med högre placering i turordningen skyddas från uppsägning framför en arbetstagare med lägre placering och erbjudandet är skäligt, kan arbetsgivaren omplacera enligt vad han eller hon själv anser är bäst för verksamheten. Arbetsgivaren har även möjlighet att omplacera till lediga tjänster utanför turordningen. Anställningsskyddet har ändrats på så sätt att arbetsgivaren i praktiken kan välja vilka arbetstagare han eller hon vill behålla i verksamheten och säga upp de resterande. Den rådande uppfattningen är att arbetsledningsrätten efter de två avgörandena är mer eller mindre oinskränkt och kritik har riktats mot att anställningsskyddet nu har urholkats. Vidare är möjligheterna för arbetstagaren att angripa en omplacering på grund av arbetsbrist små, eftersom Arbetsdomstolen inte anser sig ha behörighet att rättsligt pröva företagsekonomiska frågor. Om domstolen istället tillät de personliga skälen att få ett utrymme vid prövningen av om en omplacering på grund av arbetsbrist är tillbörlig eller ej, hade detta förbättrat arbetstagarens anställningsskydd utan att ge avkall på arbetsledningsrätten.

  • 30.
    Bill, Johan
    Örebro University, Department of Behavioural, Social and Legal Sciences.
    SKATTETILLÄGGET: och principen om ne bis in idem2006Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Enligt Svensk intern rätt kan en skattskyldig som lämnat en oriktig uppgift till ledning för taxeringen både påföras skattetillägg genom ett disciplinärt förfarande och dömas till straffansvar enligt skattebrottslagen för samma oriktiga uppgift.

    Sedan Sverige ratificerade Europakonventionen år 1953 är vi rättsligt bundna av konventionsrätten. Artikel 4 i sjunde tilläggsprotokollet stadgar bland annat att ”ingen får lagföras eller straffas på nytt i en brottmålsrättegång i samma stat för ett brott för vilket han redan har blivit slutligt frikänd eller dömd i enlighet med lagen och rättegångsordningen i denna stat”. En fråga som uppstår är huruvida skattetillägget är förenligt med detta dubbelbestraffningsförbud.

    ”Brottmålsrättegång” är ett autonomt begrepp. I konventionens mening är skatte-tilläggsförfarandet därför enligt de flesta experter en brottmålsrättegång på samma sätt som ett förfarande utifrån skattebrottslagen är det.

    Artikel 4 avser emellertid enbart att någon blir dömd två gånger för ett och samma brott snarare än en och samma gärning. Det är fråga om samma brott om de vä-sentliga rekvisiten är likvärdiga. Stöd för dessa påståenden finns i praxis från Högsta domstolen, Regeringsrätten och Europadomstolen.

    De flesta experter anser därför att skattetilläggssystemet såsom förekomst är för-enligt med artikel 4. Vissa menar emellertid att rekvisiten för att dömas för skatte-förseelse och vårdslös skatteuppgift är så pass lika rekvisiten för att påföras skat-tetillägg att skattetillägget på dessa punkter riskerar att vara konventionsstridigt. Ett slutgiltigt svar på detta kan enbart ges genom en dom i Europadomstolen.

    Vissa remissinstanser som har yttrat sig över 1999 år skattetilläggskommittés be-tänkande anser att även om skattetilläggsreglerna kan anses vara förenliga med dubbelbestraffningsförbudet i konventionen så finns det andra skäl att ta hänsyn till principen om ne bis in idem. Bland annat anförs att resonemanget bakom slut-satsen kan vara svårt för den enskilde att förstå och att det inte är förenligt med god rättsskipning att kännbara sanktioner kan utdömas i två olika förfaranden när de drabbar samma person och i allt väsentligt avser samma gärning.

    Författarens uppfattning är att skattetillägget som förekomst inte är konventions-stridigt men att det vad gäller brotten skatteförseelse och vårdslös skatteuppgift är mer osäkert och att Sverige inte skall balansera på gränsen till vad som är fören-ligt med de mänskliga rättigheterna. För att helt undvika dubbelbestraffning, inte bara med hänsyn till Europakonventionen utan även för att upprätthålla en hög rättssäkerhetsnivå, borde skattetillägget tillämpas enbart vid lindrigare fel medan skattebrottslagen griper in vid allvarligare brott.

  • 31.
    Blad, Karin
    Örebro University, School of Law, Psychology and Social Work.
    Prohibition on loans in Swedish Company law: Minority protection issues2013In: Legal Security / [ed] Katarzyna Dunaj, Marta Stepnowska, Warszawa: Dom Wydawniczy ELIPSA , 2013, 230-242 p.Conference paper (Other academic)
    Abstract [en]

    The prohibition on loans and its accompanying exemptions was introduced in Swedish company law 40 years ago and has since been the target of relentless criticism from Swedish company law scholars. The critique is mainly directed against its scope of application, the tax related motives and the sanctions. In fact, its very existence has been questioned. The prohibition has been referred to as peculiar and irregular, and the same might be said for the different approaches to amend it. This short paper aims to discuss some of the issues regarding the prohibition and to address some of the questions regarding the minority shareholder protection in relation to the prohibition. 

  • 32.
    Bladfält, Niclas
    Örebro University, School of Law, Psychology and Social Work.
    Ansvarsgenombrott för styrelseledamöter m.fl.: Hovrätten över Skåne och Blekinge T3004-08 - Ansvaret bryter igenom2011Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Själva essensen av ett aktiebolag är att kunna starta detta utan att själv löpa någon risk att bli betalningsskyldig för bolagets skulder. I vissa situationer kan dock aktieägare och andra ådra sig ett personligt betalningsansvar, antingen till följd av någon lagbestämmelse eller p.g.a. så kallat ansvarsgenombrott. Denna uppsats avhandlar ansvarsgenombrott mot styrelseledamöter med anledning av domen T 3004-08 från Hovrätten över Blekinge och Skåne. Hovrättens dom är kontroversiell först och främst för att ansvarsgenombrott i sig är ett omtvistat begrepp, men framförallt för att hovrätten utsträckt detta institut till att även omfatta styrelseledamöter och andra än aktieägare. Så sent som förra året skrev doktoranden Johan Svensson en artikel där slutsatsen var att ansvarsgenombrott aldrig förekommit i någon dom från Högsta domsto-len och att institutet således inte existerar i svensk rätt.

    En av slutsatserna i denna uppsats är att ansvarsgenombrott faktiskt existerar i svensk rätt och då närmast i form av en allmän rättsgrundsats. Rekvisiten för när ansvarsgenombrott kan utdömas är främst dessa tre; otillbörlighetsrekvisitet, osjälvständighetsrekvisitet och underka-pitaliseringsrekvisitet. Deras innebörd är näraliggande till dess språkliga betydelse, dvs. an-svarsgenombrott kan förenklat sägas föreligga när en aktieägare begagnat sitt inflytande på ett otillbörligt sätt över ett bolag som varken är självständigt eller har tillräckligt god kapitalise-ringsgrad. Deras exakta innebörd är dock omtvistat och det förekommer också andra rekvisit och förklaringsmodeller i doktrinen. På grund av oenigheten om rekvisitens exakta innebörd har vissa källor fått större vikt än andra vid domstolarnas tillämpning av ansvarsgenombrott. Av extra stor vikt synes en statlig utredning, SOU 1987:59, fått och i denna utredning finns också stöd för att ansvarsgenombrott ska kunna utsträckas till andra än aktieägare (t.ex. styrel-seledamöter) när dessa har begagnat ett bestämmande inflytande över bolaget och de nyss beskrivna ansvarsgenombrottsrekvisiten samtidigt är uppfyllda.

    Ytterligare en slutsats i arbetet är att hovrättens domslut verkar vara i linje med gällande rätt med hänsyn till att regeringen (i prop. 2004/05:85 s 208) bemyndigat rättstillämparen att använda och vidareutveckla ansvarsgenombrottsinstitutet och att både SOU 1987:59 och den skiljaktiga motiveringen i NJA 2006 s. 420 omnämner att bakomliggande intressenter, som inte är aktieägare, i vissa situationer kan bli ansvarsgenombrottssubjekt. Det är inte möjligt att exakt säga när ansvarsgenombrott kan konstitueras mot någon annan än aktieägare, men så verkar kunna ske när det är verkningslöst att vända sig emot aktieägarna, t.ex. vid korsvist ägande där bolag äger varandra fullständigt utan några andra fysiska eller juridiska personer med aktieinnehav, och det samtidigt finns andra intressenter i bakgrunden som utövar ett bestämmande inflytande över verksamheten. De som ”stått för verksamheten” kan då bli an-svarsgenombrottssubjekt och det viktiga är då vederbörandes faktiskt bestämmande inflytande och inte deras faktiska ställning. Utöver detta synes ett agerande att försöka komplicera och dölja ägarstrukturen för att kunna undandra sig personligt ansvar tillmätas vikt.

    Ansvarsgenombrott är således någonting som existerar i svensk rätt men dess exakta innebörd är omtvistat och oförutsebarheten är hög när det används. Av rättsäkerhetsskäl finns det därför goda skäl för att rättsläget klargörs, antingen av regeringen eller av HD.

  • 33.
    Bladfält, Niclas
    Örebro University, School of Law, Psychology and Social Work.
    Röstspärren - SFL 12 och 49 §§: En förlegad rest eller effektivt skydd2009Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Denna uppsats fokuserar på röstspärren i lag (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter 12 och 49 §§ (SFL). Röstspärren liknar den 20%-regel som fanns i gamla ABL och som togs bort därifrån år 1999. Bägge reglerna stoppar någon med andelar högre än en femtedel vid en om-röstning. Denna likhet väcker frågetecken om en gemensam bakgrund trots skillnaden mellan aktiebolag och samfälligheter. Den väcker också frågor kring varför röstspärren anses befogad vid omröstning på delägarsammanträde/föreningsstämma men inte längre vid en bolagsstäm-ma. Detta arbete har därför gått bakåt i tiden och undersökt ett eventuellt släktskap mellan de båda reglerna. Uppsatsen har också försökt utröna om röstspärren har någon effekt för samfäl-ligheter i dagens Sverige. Det kan ju vara så att röstspärren utgör en ”blindtarm” i SFL, precis som den gjorde i ABL innan den togs bort. De områden där röstspärrens effekter undersökts är i storkvarter, tredimensionellt avgränsade fastigheter, ägarlägenhetsfastigheter samt enskil-da vägar.

    I detta arbete har visats att röstspärren såsom den ser ut i dagens SFL, har sina källor i vat-tenlagen från år 1918. Därifrån har regeln tagits från 1910-års ABL som i sin tur bygger på bolagsordningar från 1800-talet. Röstspärren och 20%-regeln har alltså gemensamma rötter i 1800-talets bolagsordningar. I detta arbete finns också klara indikationer på att röstspärren används i väldigt liten omfattning idag. Några vittnesmål om att röstspärren skulle fungera som ett effektivt skydd har inte hittats. Däremot finns det många betänkligheter kring regelns eventuellt negativa effekter för samfälligheter där ägarlägenhetsfastigheter och/eller tredimen-sionella fastigheter ingår. Detta arbete har således fastställt en historisk koppling mellan två lagregler som ej längre tillämpas i någon högre grad. Den ena är upphävd, den andra lever kvar men börjar bli omdebatterad. Slutsatsen av detta arbete är därför att regeln bör ses om och förslagsvis, i ett första steg, göras dispositiv och i förlängningen avskaffas.

  • 34.
    Blockmans, Steven
    et al.
    T.M.C. Asser Institute, The Hague, The Netherlands.
    Laatsit (Öberg), Marja-Liisa
    European University Institute, Florence, Italy.
    The European External Action Service: Enhancing Coherence in EU External Action?2012In: EU external relations law and policy in the post-Lisbon era / [ed] P.J. Cardwell, The Hague: T.M.C. Asser Press, 2012, 135-159 p.Chapter in book (Refereed)
  • 35.
    Boman, Benjamin Oscar Jobjorn
    Örebro University, School of Law, Psychology and Social Work.
    ”Ännu går plogen i svartan jord och än gå svin på ollonskog”?: Är 1734 års lag obsolet?2009Independent thesis Advanced level (professional degree), 20 credits / 30 HE creditsStudent thesis
  • 36. Bork, Reinhard
    et al.
    Millqvist, Göran
    Persson, Annina H.
    Örebro University, School of Law, Psychology and Social Work.
    Working party on Transaction Avoidance Law2017Report (Refereed)
  • 37.
    Borre, Johan
    Örebro University, School of Law, Psychology and Social Work.
    Välfärdens utmaningar gällande förmåner och finansiering: Analys av bosättningsbegreppet inom socialförsäkrings-och skatteområdet på nationell- och europanivå.2014Independent thesis Advanced level (professional degree), 20 credits / 30 HE creditsStudent thesis
  • 38.
    Bromarker, Matilda
    Örebro University, School of Law, Psychology and Social Work.
    Ersättning för brottsskador: Straffbarhetsålders påverkan på brottsoffers ställning och ersättningsmöjligheter2011Independent thesis Advanced level (professional degree), 20 credits / 30 HE creditsStudent thesis
  • 39.
    Burkov, Yuriy
    et al.
    Örebro University, School of Law, Psychology and Social Work.
    Wärff, Fredrik
    Örebro University, School of Law, Psychology and Social Work.
    THE FIGHT AGAINST MARITIME PIRACY: Possibilities of application of private security organizations off the coast of Somalia under national and international regulation2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Ever since the fall of the Somali government in 1991, the country has been in the state of civil war and in some regions total lawlessness. The creation of different, smaller, autonomous regions has led to fragmentation of the country as a whole and some districts seem to in fact claim sovereignty over their respective territories. While the country has been practically left to fend for itself, politicians, warlords and local clans were fast to proclaim parts of the country as independent regions. Moreover the infrastructure, industries, healthcare and the “gears of country`s machinery” were falling apart along with people who did not have much to start with. Most of the institutions have been disbanded and hopes of a normal future suddenly became very distant for the people of Somalia. Coupled with constantly ongoing armed conflicts within the nation made it even more difficult for the country`s poor. There are few theories as to why piracy had this sudden upspring off the coast of Somalia. One of which is as commonly known that foreign fishing fleets were depleting the Somali fishing stocks, while also pushing the local fishermen away from their usual grounds. Coupled with toxic waste dumping in the territorial and EEZ waters made fishermen to start to arm themselves. There is also a theory that, since Somali weapons embargo, the prices had risen, thus local clans needed more capital in order to fund wars, subsequently creating piracy. After the fall of the government, Somali ex-navy members returned to their clans and later on used their knowledge and skills in order to conduct their operations. The international community through UN and with independent efforts, acting under chapter VII of the UN Charter, has begun to tackle the problem, however with varying effects. Meanwhile the massive release of military personnel and equipment after the end of cold war has led to an immerse rise of another industry, namely the one of private security which is now actively lobbying to provide its services both on land in Somalia as well as to the shipping industry that has been suffering greatly due to piracy.

  • 40.
    Bökman, Henrik
    Örebro University, Department of Behavioural, Social and Legal Sciences.
    Gränsöverskridande koncernbidragsrätt inom EU: - Fallen AB Lindex och Marks & Spencer plc2006Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Denna studies syfte är att beskriva rättsläget för de moderföretag i Sverige som har dotterbolag i annan medlemsstat i EU vad gäller koncernbidrag över gränserna. I ett domslut från länsrätten nådde bolaget AB Lindex framgång på sitt överklagande av skatteverkets beslut om nekande av avdrag för koncernbidrag till ett utländskt bolag. Detta avslag befanns strida mot EG-rätten. Dock har företaget Marks & Spencer plc i en brittisk domstol fått ett förhandsavgörande från EG-domstolen där ett nästan identiskt avdrag istället avslogs. Detta innebär att det överklagande som Skatteverket gjort till kammarrätten med stor sannolikhet kan få ett annat utfall än det beslut länsrätten fattade. Det sätt frågan blivit angripen på är genom en genomgång av de regler som rör koncernbidrag i Sverige och gemenskapsrätten. Slutsatsen av detta arbete är att de Svenska koncernbidragsreglerna strider mot EG-fördraget men att det i gemenskapsrätten finns utrymme för sådana begränsningar under vissa förutsättningar.

  • 41.
    Calleman, Catharina
    Juridiska institutionen, Umeå universitet, Umeå, Sverige.
    En flexibel arbetsrätt inom personlig assistans?2008In: Svensk Juristtidning, ISSN 0039-6591, no 5-6, 484-498 p.Article in journal (Other academic)
    Abstract [sv]

    Denna artikel handlar om några aspekter av arbetsrätten inom personlig assistans. Artikeln inleds med en redogörelse för ett förhållande som har bidragit till att anställnings- och arbetsvillkoren på området är särpräglade. Det gäller den starka betoningen på självbestämmande för de funktionshindrade i den lag som reglerar rätten till personlig assistans, nämligen lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade.

    Kravet på självbestämmande och valfrihet har tillsammans med en allmän tendens till privatisering lett till att såväl assistansanordnare av olika slag som assistansmottagaren själv kan ha rollen av arbetsgivare. 

  • 42.
    Calleman, Catharina
    Örebro University, School of Law, Psychology and Social Work.
    Genusperspektiv på arbetsrätten: ett problembaserat läromedel2009Book (Other academic)
  • 43.
    Campean, Aurora-Margareta
    Örebro University, Department of Behavioural, Social and Legal Sciences.
    Grov fridskränkningsbrott - lagtolkningens resultat vad gäller gärningsbegreppet2006Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 44.
    Can, Rabi
    Örebro University, Department of Behavioural, Social and Legal Sciences.
    Det allmännas ansvar för felaktig myndighetsinformation: särskilt om 3 kap. 3 § skadeståndslagen2008Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Tidigare ansågs inte regler om det allmännas skadeståndsansvar vara så viktiga. Det var först genom skadeståndslagens tillkomst som det allmänna ålades ansvar för felaktig myndighetsutövning. I takt med samhällsutvecklingen har kravet ökat på en större skydd för den enskilde gentemot myndigheterna.

    Tidigare var möjligheterna mycket begränsade att erhålla skadestånd för skada som orsakats av en myndighets felaktiga information. Genom en lagändring som trädde i kraft 1999 gjordes en utvidgning av det allmännas skadeståndsansvar. Intentionen med utvidgningen var att bortse från kravet på att informationen lämnats ”vid” myndighetsutövning. Det räcker med att den felaktiga informationen lämnats av en myndighet. Dock utgår ersättning endast om lämnandet av den felaktiga informationen varit oaktsamt och att det föreligger särskilda skäl.

    Huvudregeln återfinns i 3:2 SkL, vilket stadgar att staten eller kommunen skall ersätta personskada, sakskada eller ren förmögenhetsskada som vållas genom fel eller försummelse vid myndighetsutövning. Det har ingen betydelse vem som orsakat skada, utgångspunkten är att det skett vid myndighetsutövning.

    Bengtsson menar att kravet på särskilda skäl i 3:3 SkL knappast är helt tillfredställande. Den svår att hantera och ger dessutom de skadelidande dåliga garantier för ersättning. Vidare anser han att det knappast ökar förtroendet för rättsordningen när det allmänna låts gå fria. Är det några som har råd att svara för sina vållande så är det ju staten och kommunerna. Lambertz däremot är inte av samma mening som Bengtsson. Han menar att bestämmelsen får duga. Den är inte svårare att hantera än många andra lagregler som överlämnar gränsfallen till rättstillämparen.

  • 45.
    Chamoun, George
    Örebro University, Department of Behavioural, Social and Legal Sciences.
    Skadestånd vid sakskada: Ansvar och beräkningsmetoder2007Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 46.
    Cronhamre, Maja
    Örebro University, School of Law, Psychology and Social Work.
    Straffskärpning vid återfall vs. straffreduktion vid flerfaldig brottslighet2010Independent thesis Advanced level (professional degree), 30 credits / 45 HE creditsStudent thesis
  • 47.
    Daniels, Stephan
    Örebro University, Department of Behavioural, Social and Legal Sciences.
    Otillbörlighetsrekvisitet i 4 kap 5 § Konkurslagen: en utredning kring rekvisitets tolkning och definition2007Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Den allmänna otillbörlighetsregeln i KL 4:5 är idag den enda återvinningsregel som har ett subjektivt rekvisit. Detta arbete skall dock inte behandla detta rekvisit utan istället fokusera på regelns kanske viktigaste rekvisit, nämligen otillbörlighetsrekvisitet. KL 4:5 är inte subsidiär till de övriga återvinningsreglerna i KL utan har ett brett tillämpningsområde. Denna regel kan komma att tillämpas trots att någon av de övriga återvinningsreglerna är aktuella. Detta om rättshandlingen företagits på ett otillbörligt sätt gentemot konkursboets borgenärer.

    För att återvinning skall kunna ske enligt KL 4:5 krävs att en rättshandling skall ha företagits. Vidare skall denna transaktion ha inneburit att en viss borgenär har gynnats framför en annan borgenär, att egendom undandragits från borgenärerna eller att gäldenärens skulder har ökat. Dessa rättshandlingar är typfallen där konkursborgenärerna kan drabbas av nackdel i förhållande till sin innestående fordran gentemot konkursboet. KL 4:5 innehåller förutom det subjektiva rekvisitet och kravet på nackdel också ett insolvensrekvisit.

    Är dessa rekvisit uppfyllda så skall en otillbörlighetsbedömning göras. Man skall här pröva om otillbörlighetsrekvisitet anses vara uppfyllt. Denna bedömning görs utifrån att man prövar om de olika typfallen av rättshandlingar företagits på ett otillbörligt sätt. Skulle så vara fallet går rättshandlingen åter. Omständigheter som gör att en rättshandling erhåller epitetet otillbörligt kan t.ex. vara att beloppet som transaktionen rör är att anses vara av betydande storlek.

    Detta arbete kommer grundligt att presentera och redogöra för de omständigheter som förarbetena, rättstillämpningen och doktrinen menar påverka otillbörlighetsbedömningen.

  • 48.
    Edvardsson, Bo
    Örebro University, School of Law, Psychology and Social Work.
    Att utreda påstådda sexuella övergrepp: docent Svedin "lägger pussel"1997Report (Other academic)
    Abstract [en]

    A  case in a court of appeal where an expert in child psychiatry is advocating a doing a jig-saw puzzle method is critically examined. This kind of thinking was advocated by Freud and Fenichel.

  • 49.
    Edvardsson, Bo
    Örebro University, School of Law, Psychology and Social Work.
    Content strategies in police interviews of children in alleged child sexual abuse cases2001In: Utlovad konferensvolym utkom ej ö h t., 2001Conference paper (Other academic)
    Abstract [en]

    The purpose is to clarify the question of content strategy in police interviews of children. All 87 police interrogations with children from 30 disputable child sexual abuse cases with 41 children in Swedish courts have been examined concerning content strategies. Nearly all of these interviews can be described as extremely biased in their narrow selection of content around only one hypothesis. Six cases are briefly described and discussed to clarify the question of content strategy.

  • 50.
    Edvardsson, Bo
    Örebro University, School of Law, Psychology and Social Work.
    Factors in investigative communication with children2001In: Ingen konferensvolym utgavs., 2001Conference paper (Other academic)
    Abstract [en]

    The purpose of this paper is to point out some much neglected factors in investigative communication with children. Results from 16 small scale studies are summarized.

1234567 1 - 50 of 432
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf