oru.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234567 1 - 50 av 301
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    ABEDIAN SANANDAJI, FOAD
    Örebro universitet, Akademin för humaniora, utbildning och samhällsvetenskap.
    Brottsprevention och tygghetsarbete i stadsplaneringen.: En fallstudie om trygghet och trivsel i Brickebacken.2008Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 2.
    Abrahamsson, Kristin
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Ett åldrande Sverige: En studie om konsekvenser och åtgärder på nationell och kommunal nivå.2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Uppsatsen handlar om den åldrande befolkningen som är ett internationellt fenomen och en viktig samhällsutmaning. Fokus i uppsatsen ligger på nationell och framför allt kommunal nivå. Syftet är att redogöra för konsekvenserna av en åldrande befolkning och att redogöra för de åtgärder som finns på nationell nivå och framför allt på kommunal nivå genom att undersöka fyra utvalda kommuner (Örebro, Kumla, Hällefors och Ljusnarsberg). Syftet är även att kartlägga andelen äldre i svenska kommuner. Både kvantitativ och kvalitativ metod har använts. Det kvantitativa materialet utgörs av offentlig statistik och det kvalitativa materialet utgörs av åtta intervjuer, två intervjuer för varje kommun. 

  • 3.
    Ageland, Hannes
    Örebro universitet, Samhällsvetenskapliga institutionen.
    Tillgänglighet för rullstolsburna: Politik, praktik och vardagsliv. En fallstudie i Örebro2007Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Syftet med denna uppsats är att studera hur man i Örebro arbetar med den fysiska tillgängligheten i staden, och vilka erfarenheter detta arbete har gett. Jag utgår från tre frågor. Hur arbetar man politiskt när det gäller tillgänglighet i Örebro? Hur planerar man praktiskt inom Örebro kommun med frågor kring tillgänglighet i staden? Hur ser rullstolsburna på tillgängligheten i Örebro? För att besvara frågorna studerar jag litteratur och gällande lagar som behandlar ämnet tillgänglighet på olika sätt. Jag genomför även tre intervjuer som jag spelar in med en politiker, en tjänsteman samt en person som är rullstolsburen. Dessa inspelade intervjuer skriver jag rent för att kunna analysera i uppsatsen.

    Utifrån min analys och den litteratur jag studerat kommer jag till slut fram till att det i planeringen av Örebro finns ett samarbete mellan politiker, tjänstemän samt handikapporganisationer. Politiskt arbetas det med att ge direktiv till tjänstemän. Praktiskt handlar det om att tillämpa gällande lagstiftning samt genom praktiska demonstrationer visa hur verkligheten ser ut för handikappade. Rullstolsburna ser tillgänglighet som något som sakta men säkert blir bättre, även om det finns mycket som kan förbättras.

  • 4.
    Ak, Evelyn
    et al.
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Gümüssoy, Johanna
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Jag är ju inte så nära någonting egentligen, vart skulle jag ta vägen? -En kvalitativ studie om kvinnors rörelsemönster  i det offentliga rummet2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Kvinnors plats i det offentliga rummet har länge försummats som en viktig del i samhällsplaneringen. Detta beror framförallt på att planeringen varit ett mansdominerat yrkesområde som planerat städer för män, vilket resulterat i att kvinnor upplever rädsla för hot samt en låg tillhörighetskänsla när de befinner sig i det offentliga rummet. Till följd av detta strävar denna studie efter att undersöka hur kvinnors anpassning till upplevt otrygga miljöer tar sig i uttryck, samt vilka faktorer som ligger bakom en upplevd otrygghetskänsla hos kvinnor i Örebro. Studiens syfte uppnås med hjälp av kvalitativa metoder i form av kodning och vandringsintervjuer, vilket har utförts med kvinnliga respondenter som rör sig med gång, cykel och kollektivtrafik i det offentliga rummet till och från arbetet. Studiens kvalitativa data har sedan analyserats i förhållande till tidigare feministisk geografisk forskning samt genusforskning.

    Respondenternas beskrivningar av faktorer för trygghet respektive otrygghet under sin väg till och från arbetet konkretiserar media, män och mörker som faktorer för otrygghet i det offentliga rummet. I kontrast konkretiserar respondenterna dygnets ljusa timmar och synlighet som faktorer för trygghet. Vidare exemplifierar respondenterna rädslans rum i Örebro som skogspartier, tomma mörka områden samt instängda områden som tunnlar.

  • 5.
    Alemyr, Martin
    et al.
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Ljungström, Sophie
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    DET ATTRAKTIVA GÅNGSTRÅKET - En studie om hur människor i Örebro vill att gångstråk ska vara utformade2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 6.
    Alenbrand, Emma
    et al.
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Bodin, Emma
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Låt barnen ta plats: Hur och varför barn bör inkluderas i kommunala planprocesser2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    En generell utmaning inom samhällsplaneringen är att utföra medborgardialoger som dels

    säkrar att alla grupper av medborgare får komma till tals och dels att förväntningarna på

    resultatet är realistiska. En grupp som har svårt att på egen hand göra sin röst hörd i

    planeringsprocessen är barn. Syftet med uppsatsen är att kartlägga varför och hur inkludering

    av barn i planprocessen bör ske. Detta med utgångspunkt i Örebro kommuns uttalade mål att

    öka medborgardeltagande av barn.

    Barnkonventionen fastställer barns rättigheter och det finns flera aspekter som talar för nyttan

    att inkludera barn i planeringen. Definitionerna av barnperspektiv och barns perspektiv

    skiljer sig åt där det förstnämnda innebär att man bedömer och förklarar barns behov medans

    det sistnämnda tar vara på barns egna erfarenheter genom olika deltagandemetoder.

    Det finns en betydelse i hur barn utforskar och använder den fysiska miljön kopplat till deras

    utveckling. Genom beprövade metoder för hur dialog med barn sker på bästa sätt samt hur

    resultatet ska förvaltas så kan denna betydelse identifieras.

    Analysverktyget barnkonsekvensanalys (BKA) används inom olika kommuner för att säkra

    barnperspektivet i planprocesser. Det är ett analysverktyg som med fördel skulle kunna

    förstärka barnperspektivet i Örebro kommun.

    Att arbeta med BKA i planprocesser genererar uppenbara fördelar då barns status som

    medborgare likställs med andra grupper i samhället samt att deras rättigheter säkras. Flera

    andra sociala, ekonomiska och ekologiska aspekter gynnas också av utförandet av BKA på

    både lång och kort sikt för både kommunen, barnen själva och samhället som helhet.

  • 7.
    Alfonsson, André
    et al.
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Emmanouil, Vicky
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    YTSNÅLA TRAFIKLÖSNINGAR OCH SEN DÅ? - En jämförande studie om hur överbliven trafikyta disponeras vid övergången till ytsnåla trafiklösningar i Örebro, Helsingborg och Norrköping kommun2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Ytan är en av kommunernas viktigaste resurser. På ytan spenderar människor sin vardag, möter andra människor, bygger tillit, utbyter idéer och förväntar sig kunna transportera sig på ett enkelt och bekvämt sätt. Transporter är nära förknippat med ytanvändning där det finns tydliga samband mellan de två. Här har planeraren en central roll när kommunerna ställs inför stora utmaningar som ökad befolkningstillväxt, urbanisering och föroreningar som med bristfälliga åtgärder riskerar att fördärva platsens värden.

    I den här uppsatsen studeras ytanvändning i Örebro, Helsingborg och Norrköping kommun. Studien besvarar hur olika trafikslag påverkar ytanvändningen, hur överbliven yta disponeras, vilken effekt kommunernas policys får för den fysiska miljön och vilka ytbesparande förutsättningar studerade kommuner har för att ställa om med hänsyn till rådande trafiksituation. Syftet i denna studie uppnås genom kvalitativt och kvantitativt tillvägagångssätt där kommunala dokument från Örebro, Helsingborg och Norrköping kommun, statistik samt trafikrelaterade teorier och tidigare forskning inkluderas.

    Resultatet av studien visar att det finns ytbesparande potential. Kommunerna planerar numera för förtätning, funktionsblandning, varierade upplåtelseformer samt ytsnåla trafiklösningar som GC och KT som förväntas spara yta och öka tillgängligheten. I kommunernas planeringen identifieras mönster med planering från centrum där enklare DP:s hittas i centrum medan mer omfattande DP:s sker runt stadskärnan. Planeringen har en tydlig social dimension som måste beaktas. Slutligen visar studien att det finns flera möjliggörande och begränsande aspekter såsom inlåsningseffekten av bilen samt diverse externa och interna förhållanden.

  • 8.
    Algotson, Erica
    et al.
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Jäderberg, Simon
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Det finns flera sidor av samma Väster Om en stadsdels rykte och framställning ur olika perspektiv 2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna uppsats behandlar områdens rykten och vilka faktorer som ligger bakom dem, hur en stadsdel kan vara utformad för att räknas som en god stadsdel och dessutom hur en stadsdel bör behandlas av kommuner för att den ska vara välfungerande socialt.

    Syftet är att undersöka om områdens framställning påverkas av rykten och medias framställning samt att undersöka några invånares uppfattning om centrala Väster och se om det finns ett samband mellan rykten och uppfattning av stadsdelarna.

    Studien är gjord med hjälp av intervjuer som utfördes i två olika intervjuer med två respondenter per tillfälle där den ena gruppen hade ett inifrånperspektiv och var boende på centrala Väster medan den andra gruppen hade ett utifrånperspektiv och dessa personer hade aldrig någonsin bott på centrala Väster tidigare.

    Studien har behandlat offentliga, strategiska dokument, statistik från Örebro kommuns hemsida, brottsstatistik från brottsförebyggande rådet, nyhetsartiklar och författarna har gjort egna undersökningar i sociala medier.

    Uppsatsen handlar om centrala Väster i Örebro, ett område definierat och avgränsat av författarna. Området jämförs med området Öster som är en liknande stadsdel i befolkningsantal, den fysiska utformningen och har en liknande historia i sin utveckling. Skillnaden mellan dessa områden är att det ena området har flera rykten som målar upp stadsdelen som ett problemområde och det andra området målas upp som en av de bästa stadsdelarna i Örebro. Därför ville vi också undersöka om kommunens strategiska dokument skapar en hierarki mellan områden, vad konsekvenserna blir av detta och hur de skulle kunna lösas.

    Resultatet visar att det finns en skillnad mellan hur Öster och centrala Väster framställs hos några av kommunens invånare där Öster visar sig uppfattas som en "gräddhylla" och centrala Väster som något mindre positivt.

    Resultatet visar också att områdena framställs olika i strategiska dokument på grund av flera anledningar. Detta kan innebära att kommunen måste gå in och satsa mer på centrala Väster för att den socioekonomiska statusen ska höjas och stadsdelens rykte förändras till något positivt - som Östers rykte.

  • 9.
    Allard, Therese
    et al.
    Örebro universitet, Samhällsvetenskapliga institutionen.
    Westerholm, Maria
    Örebro universitet, Samhällsvetenskapliga institutionen.
    Alternativ utveckling i byn Pakkam i Indien: genom räntefri ekonomi, empowerment & kvinnligt företagande?2006Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
  • 10.
    Almquist, Maria
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    En integrerad stadsdel, eller Örebros nya "gräddhylla"?: En studie av planeringsarbetet för stadsdelen Rynningeåsen i Örebro2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Uppsatsen behandlar stadsplanering utifrån ett segregations- och integrationsperspektiv. Uppsatsen fokuserar på den nyproducerade stadsdelen Rynningeåsen i Örebro. Syftet med studien är att studera hur Örebro kommun kan vara med och påverka att segregation inte uppstår i Rynningeåsen. Enligt de detaljplaner som Örebro kommun har tagit fram syftar området till att skapa en integrerad stadsdel, med närhet till naturen vars invånare ska spegla hela kommunens befolkning Jag hade innan studiens början en hypotes om att det i princip är omöjligt att motverka segregation i ett nyproducerat område, då nybyggnationer leder till höga boendekostnader som alla människor från olika samhällsklasser inte har möjlighet att ta del av. Studien tar avstamp i den formulerade hypotesen.   

  • 11.
    Ammirato, Salvatore
    et al.
    Department of Mechanical, Energy and Management Engineering, University of Calabria, Rende, Italy.
    Felicetti, Alberto Michele
    Department of Mechanical, Energy and Management Engineering, University of Calabria, Rende, Italy.
    Della Gala, Marco
    Department of Mechanical, Energy and Management Engineering, University of Calabria, Rende, Italy.
    Aramo-Immonen, Heli
    Industrial Management and Engineering, Pori Unit, Tampere University of Technology, Pori, Finland.
    Jussila, Jari
    Information Management and Logistics, Tampere University of Technology, Tampere, Finland.
    Knowledge Management and Emerging Collaborative Networks in Tourism Business Ecosystems2015Ingår i: Proceedings of the 16th European Conference on Knowledge Management (ECKM 2015) / [ed] Massaro, M.; Garlatti, A., Academic Conferences Limited, 2015, s. 19-26Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    If we critically look at the evolution of the Tourism Industry (TI), we can note that, in the past decade, nothing has changed as much as ICTs and the Internet which caused an extensive transformation of the TI. Both demand and supply of ICT, together with innovation in transportation and international trade agreements, have evolved the tourism sector in operational workflows, management and marketing of new of tourism experiences. The massive use of new technologies has facilitated the rise of new flat organizational models where traditional brokers have disappeared, replaced by direct connections between local providers and tourists, or they have been reconfigured into new forms of dynamic and web-based tourism package providers. The depicted industry evolution shows potential, unthinkable just a few years ago, for local service providers usually marginalized from main tourism flows, due to their small sizes, and who are unable to compete in the globalized market. In many regions characterized by a niche tourism vocation, local tourism operators have started organizing themselves spontaneously in Collaborative Networks in order to create aggregate tourism offers that are able to compete with big tourism operators thus transforming regions with potential and vocation in real tourism destinations. The main socialeffect of instantiating these tourism partnerships, is the stimulus towards Tourism Business Ecosystems (TBEs) giving local tourism service providers a means for economic growth. The aim of this paper is to describe how the organizational paradigm of CNs, applied to the TBEs knowledge management and supported by ICTs, can be the key means for the growth of emerging TBEs. Such models are able to reengineer the tourism destination management model in order to gain much more flexibility in service provision and provide tourists the possibility to live an augmented tourism experience. In this paper we point out that tourism destinations, in an effort to give services able to actively support each phase of the 2.0 tourist lifecycle, can benefit from collaborative network models.

  • 12.
    Andersson, Axel
    et al.
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Tiveljung, Emelie
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Konkurrens om det offentliga rummet -En fallstudie om cykelparkering i centrala Uppsala2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 13.
    Andersson, Ida
    Stockholms University, Department of Human Geography, Stockholm, Sweden.
    Beyond “Guggenheiming”: From flagship buildings to flagship space in Sweden2014Ingår i: Norsk Geografisk Tidsskrift, ISSN 0029-1951, E-ISSN 1502-5292, Vol. 68, nr 4, s. 228-237Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Flagship buildings are promoted as a good strategy to stimulate economic development. Pushed by a range of actors, “best practice” examples are being copied from place to place around the globe. Flagship buildings are accompanied by a discourse of place branding that stresses a need for cities to improve their attractiveness. Drawing on this discourse and ongoing discussions on deterritorialization and reterritorialization in urban and economic geography, the author argues that there is an overly deterritorialized approach to flagship buildings in the place-branding literature. Using a conceptual framework inspired by the reterritorialization debate, she introduces the concept of “flagship space,” emphasizing a dualism in place branding encompassing both deterritorialized and territorial processes that in interplay create best-practice examples. The empirical analysis examines the development of five flagship hotels in Sweden. The author concludes that the five hotels have both created and are constantly reproducing their statuses as flagship developments. However, the creation and reproduction of status is not only upheld by the operators of the hotels but is also a joint effort of actors in the local community. Through these processes and practices the understanding of the hotels is broadened from merely being flagship buildings to creators of flagship space.

  • 14.
    Andersson, Ida
    Stockholms universitet, Kulturgeografiska institutionen.
    Geographies of Place Branding: Researching through small and medium sized cities2015Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Place branding is commonly conceptualized with a focus on big cities, such as London, New York and Singapore, building from concepts and models from mainstream branding theory. In contrast to such conceptualizations, this thesis focuses on place branding in small and medium-sized cities. The present thesis aims to study place branding from a geographical perspective. It starts with debates theoretical and empirical understandings of place branding; what it is and how it is affecting the places where it is introduced. The thesis develops and argues for a perspective of territoriality and relationality to place branding discussing concepts, methods and empirical approaches to carry out place branding research using geographical perspectives. Empirically, this thesis focuses on in-depth studies of place branding in small and medium-sized cities in Sweden. By analyzing the development of place branding over the course of time, nuances and aspects of both territorial and relational origin emerge, situating place branding practices within a wider spatial contextualization. Four individual papers are presented, which taken together contribute to the aim of the thesis. Paper 1 introduces the place branding research field in geography and how it has developed; Paper 2 investigates the phenomena of flagship buildings located in small cities and towns; Paper 3 discusses the relationship between policy tourism and place branding; and Paper 4 analyzes how local environmental policies are affected by green place branding. The thesis demonstrates the complex and continuously interchangeable spatial structures and place contexts that create and re-produce the geographies of place branding. Here, research models and methodological examples are presented to illustrate how place branding can be studied from a geographical perspective and thus improve theoretical understandings of place branding.

  • 15.
    Andersson, Ida
    Stockholms University, Department of Human Geography, Stockholm, Sweden.
    Globala flöden och lokala praktiker: En introduktion2018Ingår i: Globala flöden och lokala praktiker: policymobilitet i tid och rum / [ed] Ida Andersson, Stockholm: Svenska sällskapet för antropologi och geografi , 2018, s. 7-24Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 16.
    Andersson, Ida
    Stockholms University, Department of Human Geography, Stockholm, Sweden.
    Globala flöden och lokala praktiker: policymobilitet i tid och rum2018Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Policymobilitet är temat för 2018 års Ymer. Det är ett forskningsområde som vuxit kraftigt under de senaste två decennierna. Som praktik har dock policymobilitet förekommit betydligt längre än så, inte minst inom samhällsplanering och politik. Här har intresset för att hämta inspiration från andra platser och att lära sig av andras erfarenheter varit etablerat sedan länge. I den här boken presenteras en lång rad olika perspektiv på policy, och på dess sociala och rumsliga mobilitet och påverkan. Kapitlen diskuterar nutida och historiska exempel från Sverige i huvudsak, men även från Norge, Danmark, Ghana, Kenya och Sudan. Kapitlen diskuterar policy med olika perspektiv på skala - från det lokala och regionala till det nationella och internationella. Tillsammans bidrar dessa med en fördjupad kunskap om såväl policy som policymobilitet, och om hur makt, traditioner och strukturer påverkar hur policy utformas och sprids till olika platser. 

  • 17.
    Andersson, Ida
    Stockholms University, Department of Human Geography, Stockholm, Sweden.
    "Green cities" going greener?: Local environmental policymaking & place branding in the ”Greenest city in Europe”Manuskript (preprint) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    A growing number of cities around the world have taken advantage of their green image of the purpose of place branding. In the research literature, it is suggested that these practices are motivated by place-based competition over financial and social capital, combined with more holistic motives of sustainable urban development. However, although an increasing number of green cities are engaged in place branding, few studies have researched the impact of place branding on environmental policy-making in a city. What happens to local environmental policy-making when a framework of place branding embraces it? Addressing this issue, this paper discusses how the continuity of local environmental policy-making is affected by place-branding practices. To tackle this task, the paper first introduces an analytical framework of the elements in environmental policy-making that have been identified as generating a green status for cities. Secondly, using that framework, this paper present an in-depth case study of a city branding itself as the “Greenest city in Europe”. Drawing on the growing body of work on green cities, this paper investigates the “understudied” practice of using policy for the purpose of place branding as well as the impact of place branding “on the environment”.

  • 18.
    Andersson, Ida
    Stockholms University, Department of Human Geography, Stockholm, Sweden.
    'Green cities' going greener?: Local environmental policy-making and place branding in the 'Greenest City in Europe'2016Ingår i: European Planning Studies, ISSN 0965-4313, E-ISSN 1469-5944, Vol. 24, nr 6, s. 1197-1215Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    A growing number of cities around the world have taken advantage of their green image of the purpose of place branding. In the research literature, it is suggested that these practices are motivated by place-based competition over financial and social capital, combined with more holistic motives of sustainable urban development. However, although an increasing number of green cities are engaged in place branding, few studies have researched the impact of place branding on environmental policy-making in a city, building up to the question: how is local environmental policy-making affected by green place branding? Addressing this issue, this paper critically investigates how the continuity of local environmental policy-making is affected by place-branding practices. To tackle this task, the paper firstly develops an analytical framework aiming to understand how green cities emerge and become famous based on their policy-making. Secondly, using that framework, this paper present an in-depth case study of a city branding itself as the 'Greenest City in Europe'. Drawing on the growing body of work on green cities, this paper investigates the 'understudied' practice of using policy for the purpose of place branding as well as the impact of place branding 'on the environment'.

  • 19.
    Andersson, Ida
    Stockholms University, Department of Human Geography, Stockholm, Sweden.
    Hotels as flagship buildings: Emerging economies in small towns2012Ingår i: Hotel spaces: urban and economic geographical perspectives on hotels and hotel developments / [ed] Lukas Smas, Stockholm: Kulturgeografiska institutionen, Stockholms universitet , 2012Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 20.
    Andersson, Ida
    Stockholms University, Department of Human Geography, Stockholm, Sweden.
    Placing place branding: an analysis of an emerging research field in human geography2014Ingår i: Geografisk tidsskrift, ISSN 0016-7223, E-ISSN 1903-2471, Vol. 114, nr 2, s. 143-155Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    A growing trend among policy-makers is to regard place branding as a crucial component of regional development strategies. Alongside this shift in policy, research on place branding has increased drastically throughout the social sciences, building on concepts and ideas from corporate branding. This research has been given a number of critical testimonies claiming that place branding lacks coherent theoretical frameworks based on research findings, that it promotes simplified perspectives of places and that little empirical evidence is found to support positive effects of place branding. Branding is at the same time argued to be inherently geographical, since it is situated in and associated with spaces and places. Based on these claims and with the aim to contribute to the understanding of this emerging literature, this paper provides an in-depth analysis of the conceptual development of place branding research in human geography making three claims: Firstly, the theoretical understandings of place branding have moved beyond a conceptual framework stemming from corporate branding. Secondly, these theoretical developments are mainly derived from empirically based research. Thirdly, geographers, by studying place branding using various conceptions of place as defined in human geography, are making distinctive conceptual contributions to the multi-disciplinary research field of place branding.

  • 21.
    Andersson, Ida
    et al.
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Borén, Thomas
    Stockholm University, Stockholm, Sweden.
    Kommunala strategier för strategisk planering2019Ingår i: Samhällsplaneringens teori och praktik / [ed] Forsberg, Gunnel, Stockholm: Liber, 2019, s. 127-135Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 22.
    Andersson, Ida
    et al.
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Cook, Ian R.
    Northumbria University, Newcastle upon Tyne, UK.
    Conferences, award ceremonies and the showcasing of ‘best practice’: A case study of the annual European Week of Regions and Cities in Brussels2019Ingår i: Environment and Planning. C, Government and Policy, ISSN 0263-774X, E-ISSN 1472-3425, Vol. 37, nr 8, s. 1361-1379Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This paper makes the case that conferences and award ceremonies are important means through which best practices are presented as being successful, transferable and transformative. To do this, it draws on the expanding literature on policy mobilities and a case study of the European Week of Regions and Cities conference and one of the centrepieces at the conference, the RegioStars awards ceremony. Organised by public bodies within the European Union and European Commission, these events take place annually in Brussels, and focus on best practice in regional and urban policy. The paper elaborates on its main argument in three ways. The first is that award ceremonies and conferences shape and are shaped by institutional, spatial and scalar dynamics. The second being that learning and educating are central to the performance of conferences, award ceremonies and the associated mobilisation of policies. The third argument is that such events have important consequences for those hosting the events.

  • 23.
    Andersson, Ida
    et al.
    Stockholms University, Department of Human Geography, Stockholm, Sweden.
    Hermelin, Brita
    Stockholms University, Department of Human Geography, Stockholm, Sweden.
    Hur hållbar utveckling blev en fråga om hållbara städer, nätverksplanering och hållbar tillväxt2012Ingår i: Hållbar utveckling: samhällsplanering, lokala villkor och globala beroenden / [ed] Lennart Tonell, Stockholm: Svenska sällskapet för antropologi och geografi , 2012, s. 79-96Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 24.
    Andersson, Ida
    et al.
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Hermelin, Brita
    Linköping University, Linköping, Sweden.
    Om regional samverkan för hållbara persontransporter2019Ingår i: Ett nytt kontrakt för samhällsbyggandet / [ed] Josefina Syssner, Boxholm: Linnefors förlag , 2019, s. 157-180Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Sambandet mellan persontransporter och de globala utsläppen av växthusgaser är väldokumenterat (IEA, 2014; Sims et al, 2014). I Sverige bidrar transportsektorn, och här framförallt personbilstrafik, till en tredjedel av den totala mängden utsläpp av växthusgaser (Naturvårdsverket, 2017). På samma gång anses transportsektorn, och här särskilt kollektivtrafiken, ha stor potential att bidra till att minska den totala mängden utsläpp av växthusgaser (Banister, 2011b; Hultén et al, 2018; Paulsson et al, 2017; Paulsson, 2018). Detta har motiverat att internationella och nationella politiskt uppsatta mål riktar sig mot att begränsa transportsektorns klimateffekter. På den globala nivån är Parisavtalets målsättning om minskade utsläpp för att begränsa klimatförändringens effekter av stor vikt. Genom de så kallade stadmiljöavtalen, som är ett nationellt program i Sverige sedan 2015, kan kommuner och regioner söka medel för att införa åtgärder som ska leda till "energieffektiva lösningar med låga utsläpp av växthusgaser" (Statens författningssamling, 2015). Här är åtgärder för kollektivtrafik ett betonat område. I det här kapitlet är utmaningen om miljömässigt hållbar utveckling för och genom kollektivtrafik den centrala utgångspunkten, samtidigt som detta behöver diskuteras som en del av hållbar utveckling i ett bredare perspektiv. En integrerad syn på hållbar utveckling är en av grundstenarna för de Globala målen antagna av FNs medlemsländer 2015. Mål om hållbara transporter omfattas av de Globala målen, som exempelvis mål 11 i Agenda 2030 vilket handlar om hållbara städer och samhällen (Globala målen och Agenda 2030). Här betonas att kollektivtrafiken är ett viktigt medel för att uppnå social hållbarhet och att utveckla ett "transportsystem för alla" (delmål 11.2). Det övergripande ansvaret för att planera för kollektivtrafik i Sverige ligger på de regionala kollektivtrafikmyndigheterna (RKM). Dessa är dock beroende av att samverka med en rad olika aktörer för att kollektivtrafikplaneringen ska kunna utföras, vilket omfattar kommuner, trafikföretag, resenärsgrupper, handelsföreningar (Paulsson et al, 2018), branschorganisationer, olika myndigheter och angränsande regioner. Den statliga regleringen för regional kollektivtrafikplanering tilldelar RKM en roll som kan liknas vid "processledare" för kollektivtrafiken och som omfattar att organisera för samverkan. Flertalet RKM har som mål att öka kollektivtrafikens andel av de persontransporter som sker. Detta är en utmanande uppgift utifrån den kraftiga tillväxten av den totala mängden personresor. Sett till utvecklingen sedan 1950 har denna ökning i mycket hög grad skett genom ökning av resor på väg varav personbilsresor dominerar. Från 1990-talet kan man dock se en viss andelsökning av personresor med järnväg (Andersson & Eriksson 2017). Ökad pendling till arbetet eller för utbildning är en viktig faktor som driver ökningen av personresor. Det sker över allt längre avstånd (Lindkvist Scholten, 2019) och ofta över kommungränser och regiongränser, något som ställer krav på samordning mellan kommuner och regioner. Detta är bakgrunden till att vi i det här kapitlet riktar ett intresse mot hur samverkan sker mellan dessa olika geografiska nivåer.

  • 25.
    Andersson, Ida
    et al.
    Stockholms University, Department of Human Geography, Stockholm, Sweden.
    James, Laura
    Aalborg University, Denmark, Aalborg, Denmark.
    Altruism or entrepreneurialism?: The co-evolution of green place branding and policy tourism in Växjö, Sweden2018Ingår i: Urban Studies, ISSN 0042-0980, E-ISSN 1360-063X, Vol. 55, nr 15, s. 3437-3453Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    More and more cities around the world are adopting green-city labels and are making use of their urban environmental policymaking for the purpose of place branding. However, the nature of the relationship between the branding of green cities and urban environmental policymaking is contested. Some researchers have highlighted so-called ‘greenwashing’ and the cherry-picking of easily attained goals. Others argue that green branding is driven by altruism, rather than intra-urban competition and entrepreneurialism. Drawing on literatures on policy tourism and green place branding, this article presents a longitudinal study of green branding in Växjö, Sweden. It contributes to the debate on green place branding by showing how two sets of contradictory impulses – entrepreneurialism/competition versus altruism/cooperation, and cherry-picking/greenwashing versus comprehensive environmental policymaking – affect the relationship between green place branding and environmental policy. In particular, the analysis illuminates the changing role played by policy tourism in shaping both the development of environmental policies and branding practices.

  • 26.
    Andersson, Ida
    et al.
    Stockholms University, Department of Human Geography, Stockholm, Sweden.
    James, Laura
    Stockholms University, Department of Human Geography, Stockholm, Sweden.
    From the greenest city in Europe to green heptathlon: place branding and policy tourism in Växjö, SwedenManuskript (preprint) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This paper examines the motivations and practices of cities engaging in policy boosterism, ‘a subset of traditional branding and marketing activities that involves the active promotion of locally developed and/or locally successful policies, programs, or practices across wider geographical fields as well as to broader communities of interested peers' (McCann, 2013: 5). The paper draws together literatures on policy boosterism, policy tourism, and place branding to explore the motivations of cities sharing policies in a competitive policy environment through policy tourism.  Using the case of environmental and urban sustainability policies in Växjö, Sweden, we examine how the rationale for sharing policy has changed over time, and how this both reflects and shapes the organization of policy tourism through technical visits and the branding of Växjö as ‘the greenest city in Europe’. Our study suggests that policy tourism and urban policymaking co-evolve in the context of policy boosterism. In Växjö what began as opportunistic branding now drives local environmental policymaking as the city strives to remain at the cutting edge. We suggest that detailed, longitudinal case studies are required to build a picture of the relationship between policy boosterism, policy tourism and urban policymaking in a variety of contexts. 

  • 27.
    Andersson, Ida
    et al.
    Department of Social and Economic Geography, Uppsala University, Sweden.
    Niedomysl, Thomas
    Institute for Futures Studies, Stockholm, Sweden.
    Clamour for Glamour: City competition for hosting the Swedish tryouts to the Eurovision Song Contest2010Ingår i: Tijdschrift voor economische en sociale geografie, ISSN 0040-747X, E-ISSN 1467-9663, Vol. 101, nr 2, s. 111-125Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    For some time it has been argued that cities all over the world have become more entrepreneurial and increasingly competitive. Most research has focused on spectacular events in well-known metropolises, but far less is known about how smaller cities engage in competitive activities. This paper focuses on how, why and what Swedish cities hope to achieve by engaging themselves in hosting the tryouts to the Eurovision Song Contest (ESC), which provides an opportunity for a critical case study of place marketing and city competition in Sweden. The empirical material is based on interviews with stakeholders in the tryouts. Our findings show that the local authorities do not compete in the same way as suggested by the literature, but instead collaborate to a great deal. While there are various motives behind arranging a tryouts tryout, it is noted that whereas the ESC presents an opportunity for a host city to 'place itself on the map', hosting a tryout is often mainly seen as an opportunity to show the organisers of the event the city's potential for hosting other events in the future. Our findings suggest that the main outcome of hosting a tryout, an outcome that the local authorities seem content with, is having arranged a glamorous party for the local inhabitants. The paper concludes by discussing why competition was found to be less outspoken than the literature suggests.

  • 28.
    Andersson Rajkovic, Maria
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Hållbarhet och medborgarinflytande - EN FALLSTUDIE AV OMBYGGNADEN AV SLUSSEN I STOCKHOLM2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 29.
    Andersson, Roger
    et al.
    IBF, Uppsala universitet.
    Elander, Ingemar
    Örebro universitet, Institutionen för samhällsvetenskap.
    Selectieve armenzorg: asmoedebestrijding en gemeentelijk welzijnsbeleid in Zweden2003Ingår i: Agora : tijdschrift voor sociaal-ruimtelijke vraagstukken, ISSN 1380-6319, Vol. 19, nr 1, s. 23-26Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 30.
    Andersson, Sandra
    Örebro universitet, Akademin för humaniora, utbildning och samhällsvetenskap.
    Upplevelser i stora och små städer: En studie av upplevelseturism och platsmarknadsföring i Örebro och Säffle2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 31.
    Anneborg, Anne-Maja
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Learning while participating in public planning, and having fun: Testing a method of using focus groups and a vision of a sustainable future neighborhood, that ‘pushes the limits’2018Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Vi står inför klimatförändringar, den ojämna fördelningen och överanvändningen av jordens resurser. Nord överanvänder, Sverige har ett ekologiskt fotavtryck på fyra planeter. Utmaningen är att ändra vår livsstil. Denna uppsats prövar en metod för att sprida idéer om hållbar utveckling och för medborgardeltagande. Jag skapade en vision för ett hållbart grannskap inspirerad av Jane Jacobs och begreppet förtätning. Denna presenterade jag för tre homogena fokusgrupper: de i närmsta grannskapet, de som ägde sitt boende och de som hyrde. Sedan följde fri diskussion och sedan en enkät. Resultatet blev att deltagarna, femton av sexton, tyckte att metoden gav dem nya idéer, tillät dem att dela sina kunskaper och att det var en bra metod för deltagande. Jag tyckte att det var en ’rolig’ metod. Forskning med fokusgruppers fungerar mer som man vanligen umgås, vilket även litteraturen visade. Jag kunde se lärandeprocessen, som Patsy Healey beskriver, skapandet av kulturer och också hur begreppet hållbar utveckling undersöktes. Det var tidskrävande att rekrytera deltagare. Tendensen var att de frivilliga gillade att prata, var intresserade av planering, men inte alla positiva till hållbar utveckling. Många påminde om mig, i ålder och kulturell bakgrund. Metoden kan vara användbar till att fördjupa dialogen med medborgare, speciellt i ett tidigt stadie av planering. Visionen ska vara ’vågad’ för att sätta igång bra diskussioner och landa i en kompromiss i hållbar utveckling.

  • 32.
    Ardryd, Filip
    et al.
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Farok Ahmed, Foad
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Gårdstensbostäder och arbetet i ett utsatt område i förhållande till Polisens rapport över utsatta områden2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 33.
    Arfaoui Bent Hedi, Sara
    Örebro universitet, Akademin för humaniora, utbildning och samhällsvetenskap.
    Att leva som man lär: en attitydstudie om goda miljökunskaper påverkar på människors bilvanor2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 34.
    Atterling, Lena
    Örebro universitet. Örebro universitet, Akademin för humaniora, utbildning och samhällsvetenskap.
    Turistattraktioner & placemarketing: - En fallstudie av turismen i Örebro län2009Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Turismnäringen betraktas idag som världens största näringsgren och World Tourism Organisation förutspår att näringen kommer att fortsätta växa i framtiden. Turismnäringens omsättning är betydelsefull då den bidrar med sysselsättning och arbetstillfällen. Den svenska turismpolitiken har till mål att skapa en hög attraktionskraft för Sverige som turistland samt en turistnäring med långsiktig konkurrenskraft.

     

    Syftet med uppsatsen är att undersöka vad som skapar en turistattraktion, samt på vilket sätt det går att varugöra den och sälja den till turister. Uppsatsen syftar ytterligare till att ta reda på hur kommunerna i Örebro län arbetar med turismutveckling i syfte att skapa och utveckla turistattraktioner. Jag har försökt hitta samband mellan tidigare forskning och enkät- och intervjusvaren för att uppsatsens syfte ska uppfyllas. I enkätundersökningen deltog sju av Örebro läns kommuner och intervjuerna genomfördes med tre av dessa som har regionalgeografisk skillnad.

     

    En turistattraktion bör vara en unik och lättillgänglig aktivitet som stimulerar till besök och resulterar i tillfredställda turister. Attraktionen kan ha karaktär av kultur, natur eller nöje. Det är viktigt att varugöra attraktionen för att nå ut till turister och det finns många olika marknadsföringsmetoder inom placemarketing. De populäraste i Örebro län är samarbete, turistbroschyrer och marknadsföring genom Internet. Det är viktigt att arbeta med en hållbar turismutveckling utifrån det ekologiska, ekonomiska och sociala perspektivet för att skapa en långsiktig lönsam näring.

  • 35.
    ATTERSTIG, SOFIA
    Örebro universitet, Akademin för humaniora, utbildning och samhällsvetenskap.
    Etanol från sockerrör, en hållbar utveckling?: En studie om för- och motargumenten i Brasilien.2008Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 36.
    Atterstig, Sofia
    Örebro universitet, Samhällsvetenskapliga institutionen.
    Etanol från sockerrör, en hållbar utveckling?: En studie om för- och motargumenten i Brasilien2007Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
  • 37.
    Axelsson, Per
    Örebro universitet, Samhällsvetenskapliga institutionen.
    Fotgängarens plats i stadsrummet: en analys av det sociala livet i Lindesbergs nordvästra stadskärna2006Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
  • 38.
    Axelsson, Per
    Örebro universitet, Samhällsvetenskapliga institutionen.
    Miljöbedömningar på strategisk nivå: en studie av mindre kommuners implementering av strategiska miljöbedömningar i fysisk planering2006Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
  • 39.
    Axner, Anton
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Segregation i Region Örebro län -En studie av regionala segregationsmönster2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Uppsatsen ämnar undersöka den socioekonomiska boendesegregationens utifrån faktorerna Medianinkomst, Utrikes födda, Högstadieutbildning 9år samt Högskoleutbildning 3 år eller längre löst byggt på en metod av rumslig analys. Detta har gjorts utifrån ett geografiskt perspektiv där mönster och samband mellan de fyra tidigare nämnda faktorerna har gjorts utifrån och mellan årtalen 2012 samt 2016. Detta är något som gjorts utifrån det kartmaterial som tagits fram specifikt för uppsatsen där areabaserade data har använts utifrån kilometerrutor. Analysen som gjorts av dessa har i sin tur baserats på tidigare forskning och på statistik och de trender och utvecklingstendenser Region Örebro län själva har kartlagt.

    Tidigare forskning har berörts, där huvudkategorierna har varit segregation och begreppets innebörd, kort om segregation och dess vetenskapshistoria, olika metoder att mäta segregation samt segregationens konsekvenser och hur den kan motverkas.

    Resultatet har i huvudsak visat tre saker. Dels att segregationen inom Region Örebro län framförallt är ett fenomen knutet till tätorterna som finns inom regionen, vilket talar för att det framförallt är regionens tätorter som arenan för segregation som fenomen, men dess omfattning är något som uppsatsen inte har ämnat att undersöka. Den andra är relationen mellan stad och landsbygd utifrån utbildningsnivå, där andelen med lägre utbildningsnivå är koncentrerat till landsbygd, och andelen med hög utbildning till tätorterna. Den tredje slutsatsen är att det finns rumsliga samband mellan de negativa delarna av de utvalda faktorerna (såsom lägre utbildningsnivå och lägre medianinkomst) med områden där andelen utrikes födda är hög.

  • 40.
    Back, Petter
    et al.
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Nilsson, Aila
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    SYNS DU – FINNS DU? -En komparativ studie av den fysiska miljöns betydelse för naturlig övervakning på Järntorget och Våghustorget i Örebro kommun 2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Torg har länge haft en viktig funktion för människors vardagsliv i form av koncentration av service och handel samt samlingspunkter för transporter och möten. Torgen har även kommit att bli en samlingspunkt för brottslighet och en vanlig plats för brottsförebyggande insatser. Intentionen med denna studie är att undersöka och jämföra hur den fysiska miljön påverkar den naturliga övervakningen och vilka åtgärder som kan införas. Studien omfattar inventeringar av två utvalda torg i Örebro kommun, Järntorget och Våghustorget, som jämförs utifrån modellen modelling natural surveilliance. Med modellen undersöker vi tätheten mellan fastigheternas entréer till torget samt sikten från dem på dag- och kvällstid. Resultaten från inventeringarna av torgen visar på relativt omfattande olikheter där Järntorget har ett tätare avstånd mellan en-tréerna, men med ett sämre siktfält från dem dygnet runt. Detta på grund av den fysiska miljöns utformning som snarare försvårar en naturlig övervakning i form av omfattande skymmande föremål, som parkerade bilar, byggnader, växtlighet etcetera, och bristande belysning. Våg-hustorgets fysiska miljö har i sin tur en god sikt från entréerna både dag- och kvällstid med färre skymmande föremål samt god belysning. Studiens slutsats är att den viktigaste faktorn för att underlätta en naturlig övervakning i det offentliga rummet kan vara att ha god sikt från entréerna och ha en hög genomströmning av människor. Studien rekommenderar bland annat åtgärder på Järntorget som att minska hinder och barriärskänslan samt skapa ökad aktivitet, för att i sin tur skapa tillhörighet och ökad naturlig övervakning på torget.

  • 41.
    Barquet, Karina
    et al.
    Stockholm Environmental Institute, Stockholm, Sweden.
    Andersson, Ida
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Peace Parks: Nation Branding and Soft Power in Costa Rica2020Ingår i: The Ecolaboratory: Environmental Governance and Economic Development in Costa Rica / [ed] Fletcher, Robert; Dowd-Uribe, Brian and Aistara Guntra, University of Arizona Press, 2020Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In this chapter, we first discuss how political ecology can provide an important and critical lens to understanding nation branding. The following chapter first traces the origins of what we refer to as the “Blue (peaceful)— Green (environmental)” nation-branding project in Costa Rica. We then analyse the historical events that have come to shape such an identity. Finally, we reflect upon the expansion of the nation-branding project through the establishment of the Si-A-Paz Peace Park. This analysis is based on four months of field research carried out in Si-A-Paz in 2011 and 2012, complemented with more recent secondary sources.

  • 42.
    Bayfield, Hannah
    et al.
    Cardiff University, Cardiff, UK.
    Colebrooke, Laura
    University of Exeter, Exeter, England.
    Pitt, Hannah
    Cardiff University, Cardiff, UK.
    Pugh, Rhiannon
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Stutter, Natalia
    UK Civil Serv, London, England.
    Awesome women and bad feminists: the role of online social networks and peer support for feminist practice in academia2019Ingår i: Cultural Geographies, ISSN 1474-4740, E-ISSN 1477-0881, artikel-id 1474474019890321Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In her book, 'Bad Feminist', Roxane Gay claims this label shamelessly, embracing the contradictory aspects of enacting feminist practice while fundamentally being 'flawed human[s]'. This article tells a story inspired by and enacting Roxane Gay's approach in academia, written by five cis-gendered women geographers. It is the story of a proactive, everyday feminist initiative to survive as women in an academic precariat fuelled by globalised, neoliberalised higher education. We reflect on what it means to be (bad) feminists in that context, and how we respond as academics. We share experiences of an online space used to support one another through post-doctoral life, a simple message thread, which has established an important role in our development as academics and feminists. This article, written through online collaboration, mirrors and enacts processes fundamental to our online network, demonstrating the significance and potential of safe digital spaces for peer support. Excerpts from the chat reflect critically on struggles and solutions we have co-developed. Through this, we celebrate and validate a strategy we know that we and others like us find invaluable for our wellbeing and survival. Finally, we reflect on the inherent limitations of exclusive online networks as tools for feminist resistance.

  • 43.
    Becker, Leo
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Studentmobilitet i Europa2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 44.
    Berg, Alexander
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Brottsförebyggande i Västerbottens län: Medborgarlöften i stad och landsbygd2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Västerbottens län präglas av en tätbefolkad kust och ett glest befolkat inland som innehåller ett flertal landsbygdskommuner. Strategier för att arbeta mer brottspreventivt och trygghetsskapande har tagits fram i form av medborgarlöften. Dessa medborgarlöften finns i länets alla 15 kommuner och är framtagna av polis med hjälp av kommun och befolkning. Syftet med denna uppsats är att ge en bild av ett urval av insatser och skillnader i det brottspreventiva arbetet i tätort och landsbygd i Västerbottens län. För att få svar på frågeställningarna så har varje medborgarlöftenas innehåll kategoriserats inom de brottspreventiva insatserna i en kommunindelning beroende på om kommunen varit en stadskommun, pendlingskommun eller landsbygdskommun. Medborgarlöften bygger på metoderna Community policing och Problemorienterat polisarbete vars syfte är att bygga upp en god relation mellan polis och befolkning samt finna bakomliggande problem till brotten.

    Resultatet i studien visar att information kring medborgarlöftena på kommunernas hemsida är väldigt bristfälliga. De insatser som identifierats i löftena är inom Trafik, Narkotika, Grannsamverkan, Ungdomsrelaterat, Öka synlighet/Närvaro, Våld i nära relation, Alkoholtillsyn, Fysisk miljö och Oskyddade trafikanter. Det går att identifiera enstaka skillnader i medborgarlöftena i kommunernas brottspreventiva arbete. Trafikinsatser och insatser mot narkotika är någonting som fått utrymme i alla kommuner i sina medborgarlöften med undantag för de två stadskommunerna Umeå och Skellefteå. Även landsbygdskommunen Malå sticker ut i att inte göra ha med en punkt om drog- och rattfylleri. Grannsamverkan är en insats som det går att se ett mönster i att alla pendlingskommuner har identifierat och har med i sitt medborgarlöfte, men detta är inget som landsbygdskommunerna har valt att fokusera på. Ökad polisiär synlighet och närvaro är ett fokus som går att koppla till landsbygdskommunerna. Våld i nära relation finns endast som insats i pendlingskommuner. I övriga insatspunkter så ses ingen röd tråd som går att koppla till de tre kommunindelningarna.

  • 45.
    Berge Kleber, Sofia
    et al.
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Vernersdotter, Rut
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Creating a Sustainability Strategist2018Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 46.
    Bergen Fingal, Elisabet
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Från "En god bostad åt alla" till den enskilde individens behov Bostadspolitik på nationell och lokal nivå - en jämförande analys2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 47. Berger, Sune
    et al.
    Lundmark, MatsÖrebro universitet, Samhällsvetenskapliga institutionen.Strömberg, ThordÖrebro universitet, Humanistiska institutionen.
    Bergslagsidentitet i förändring: en forskningsresa i tid och rum2006Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
  • 48.
    Bergic, Evelina
    et al.
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Olsson, Niklas
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Ett samhallsplanerarperspektiv: Att vacka en outnyttjad plats till /iv utifran ett hal/bart perspektiv2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Världen står idag inför en rad olika problem och utmaningar. Flera av problemen kopplas till människors negativa inverkan på miljön, som till viss del beror på en hänsynslöshet till miljön för att sträva efter ekonomisk tillväxt. Resurser delas dessutom orättvist människor sinsemellan, vilket skapar sociala problem. Ett begrepp som inrymmer alla dessa problem och utmaningar är hållbar utveckling. I uppsatsen utgår vi från tre dimensioner av hållbar utveckling, vilka är sociala, ekologiska och ekonomiska dimensioner. Världssamfundet FN har länge varit en drivande part när det gäller frågor som rör hållbar utveckling. De har tillsammans med medlemmarna antagit agendor och strategier inom hållbar utveckling, för att komma tillrätta med problemen. Sverige är ett land som varit med och antagit agendor och strategier inom hållbar utveckling, vilket betyder att de är förbehållna att sträva efter en hållbar utveckling i hela landet. Detta har lett till att Sverige har tagit fram egna mål anpassade efter nationen, som varje kommun i sin tur ska förhålla sig till och arbeta utefter. Ett sätt att arbeta på kommunnivå är att tillämpa ett hållbart perspektiv i samhällsplaneringen. Uppsatsens syfte är att undersöka möjligheterna i ett specifikt område för att tillämpa en hållbar samhällsplanering. Vidare är syftet att precisera vilka hållbara åtgärder som är tillämpningsbara för det specifika området. Uppsatsens studieobjekt utgår från tre områden i Karlskoga kommun som vi valt att benämna enhetligt som Södra Sandviken. För att besvara uppsatsens syfte och frågeställning, följer en allmän beskrivning för hur begreppet hållbar utveckling används och tillämpas. Dessutom beskrivs den hållbara utvecklingen via tre dimensioner med egenskaper och värden inom varje dimension. För att komplettera bilden av hållbar utveckling innehåller tidigare forskning en mer kritisk syn kring ämnet. En annan del för att besvara syfte och frågeställning är genom att definiera ett sätt att utvärdera hållbar samhällsplanering, i uppsatsen används en modell som Boverket tagit fram på uppdrag av Regeringen. Vidare följer exempel på hållbara samhällsplaneringsåtgärder som har implementerats i olika kommuner. Uppsatsen tar utgångspunkt i Växjö kommuns framgångsrika arbete med att implementera hållbar utveckling i samhällsplaneringen.

    Som tillvägagångssätt har vi utgått från en dokumentanalys, som kommit till användning när vi studerat de skriftliga källorna, såsom detaljplaner och Översiktsplan. Dessutom för att komplettera bilden av området har två observationsmetoder använts, dels har vi utfört fältobservationer och dels GIS-observationer. Området Södra Sandviken beskrivs i stora drag utifrån utmärkande egenskaper. Södra Sandviken är ett område som till stora delar är obebyggt med enbart några enstaka byggnader, samtliga med samhällsfunktion. Området fyller en viktig funktion då det finns höga natur-, frilufts-, fritids- och rekreationsvärden. I planer och strategier som berör området tas förutsättningar och restriktioner för hållbar utveckling i utgångspunkt. Några av de undersökta planerna är Översiktsplan, Vision 2020 och berörda detaljplaner för området. I beskrivningen av området används även en rapport om att upprätta en camping i Södra Sandviken, som än inte blivit antagen. Dock innehåller rapporten relevant information för området som kommer till användning i analysen. I första delen analysen besvaras fråga ett med utgångspunkt i Karlskoga kommuns förutsättningar och restriktioner för hållbar samhällsplanering i Södra Sandviken. Utifrån befintliga planer, främst Översiktsplan finns det goda förutsättningar för ett hållbart perspektiv i samhällsplaneringen. De sju målen som Boverket definierar utifrån hållbar fysisk samhällsplanerare uppfylls delvis utifrån nuvarande förutsättningar i Södra Sandviken. Den andra delen av analysen utgår från Södra Sandvikens förutsättningar och restriktioner för att tillämpa hållbara åtgärder i området. I den sista delen av analysen analyseras hållbara åtgärders värden, där vi utgår från de åtgärder som föreslagits i föregående del av analysen. Uppsatsen avslutas med en slutsats där Boverkets sju mål för hållbar fysisk samhällsplanering sätts i perspektiv utifrån nuvarande förutsättningar och restriktioner samt med de hållbara åtgärder som föreslås för området. Dessutom bifogas en karta som illustrerar områdets lämplighet utifrån förutsättningar och restriktioner för olika utvecklingsområden, totalt rör det sig om fyra utvecklingsområden, vilka är: område lämpligt för aktiviteter som stärker Naturvärden, område lämpligt för möten, mark som på sikt kan inrymma bostadsbebyggelse och lämpligt område för frilufts- och fritidsliv. Avslutningsvis lämnas förslag på vidare forskning.

  • 49.
    Bernhardsson, Pernilla
    et al.
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Larsson, Jack
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Upplevelsen av en gång- och cykeltunnel -En upplevelsestudie av gång- och cykeltunneln under Väsbygatan och järnvägen i Sala2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Som en del av Stockholm-Mälarregionen växer Sala, detta innebär ett ökat behov av bostäder och

    bland annat Norrmalm har pekats ut för bostadsutveckling. Järnvägen är dock en barriär som måste

    övervinnas då Norrmalm ligger norr om järnvägen. Idag finns det en gång- och cykeltunnel i direkt

    anslutning till Norrmalm som skulle kunna knyta samman de olika områdena i staden. Tunneln har

    dock, i en utredning av Trafikverket, pekats ut som otrygg och anslutningarna till den anses som

    otydliga. Tidigare har det inte undersökts hur allmänheten upplever den befintliga gång- och

    cykeltunneln eller dess omedelbara omgivning. Denna uppsats undersöker därför genom tjugofem

    kvalitativa intervjuer hur tunneln och dess omedelbara omgivning upplevs av allmänheten i Sala

    kommun och varför samt vilken typ av åtgärd som skulle kunna öka gång- och cykeltrafiken genom

    tunneln. Kunskapsläget, uppsatsens analysram, redogör för forskning, vetenskapliga artiklar och

    rapporter kopplat till bland annat planering och åtgärder för ökad trygghet, mentala bilder och

    orientering i staden, platsidentitet, rädsla och oro i offentliga rum samt hela-resan-perspektiv.

    Resultatet från intervjuerna visar ett mönster där majoriteten av respondenterna upplever en känsla av

    obehag eller otrygghet i gång- och cykeltunneln eller dess omedelbara omgivning vilket resulterade i

    att en del av dem undviker tunneln. Ett fåtal respondenter, endast män, avvek från mönstret och

    upplever tunneln som trygg. Rädslan för brottslighet var för många respondenter en bidragande

    anledning till upplevd otrygghet, särskilt efter mörkrets inbrott. Resultatet visar också att dålig

    belysning, skötsel, renhållning och överblickbarhet är faktorer som skapar otrygghet i tunneln och dess

    omedelbara omgivning. Genom att åtgärda dessa faktorer samt öka flödet av människor skulle enligt

    flera av respondenterna öka känslan av trygghet.

    Uppsatsens analys och slutsatser visar att människor upplever tunneln och dess omedelbara omgivning

    olika beroende av flera olika faktorer, både mentala, sociala och fysiska. Människors mentala

    uppfattning är förankrad både i tidigare erfarenheter och återberättelser och skiljer sig från person till

    person. Den mentala faktorn påverkar den sociala på så vis att många upplever rörelse och närvaro av

    andra som positivt för trygghet under förutsättning att de personer man möter kan bedömas på avstånd

    utifrån mentala föreställningar. Den fysiska faktorn handlar om hur miljön skapar obehag och känsla

    av otrygghet genom exempelvis förekomst av klotter eller dålig skötsel. Ingen faktor går att separera

    från de andra, de hänger på flera sätt ihop. Gång- och cykeltrafiken genom tunneln skulle kunna öka

    tillsammans med åtgärder för ökad trygghet såsom bättre skötsel och belysning i tunneln och dess

    omedelbara omgivning. Tryggheten och trafiken skulle också kunna öka genom bland annat tydligare

    stråkidentitet och målpunkter. Det finns en tendens till att kvinnor upplever tunneln som mer otrygg än

    män vilket kan förklaras med att offentliga rum sällan är planerade för kvinnor och deras behov.

  • 50. Bienkowska, Dzamila
    et al.
    Lundmark, Mats
    Örebro universitet, Akademin för humaniora, utbildning och samhällsvetenskap.
    Malmberg, Anders
    Brain circulation and flexible adjustment: labour mobility as a cluster advantage2011Ingår i: Geografiska Annaler. Series B, Human Geography, ISSN 0435-3684, E-ISSN 1468-0467, Vol. 93, nr 1, s. 21-39Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article explores the role of labour mobility as a potential cluster advantage. We review the theoretical arguments as for how and why labour mobility could enhance the dynamism and performance of clusters of similar and related firms. A combination of quantitative and qualitative data from two information and communication technology (ICT) clusters is used to answer two research questions: (1) What is the role of mobility enhancing (or restricting) institutions in clusters? (2) In what ways does labour mobility contribute to knowledge transfer within clusters? The two ICT clusters studied in the article generally seem to have higher levels of mobility, compared to the labour market at large. Although it is regarded as beneficial in theory, most cluster firms try to restrict mobility of workers since they fear the risk and costs of losing staff. Labour mobility is also rarely viewed as a viable way to increase the knowledge bases or contact networks of firms. However, when firms need to recruit the clustered labour markets seem to benefit them by facilitating the use of informal recruitment processes. By way of conclusion it is suggested that cluster firms might be under-investing in mobility and that innovative institutional solutions could help realize clusters’ mobility potential.

1234567 1 - 50 av 301
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf