oru.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
12345 1 - 50 av 236
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    ABEDIAN SANANDAJI, FOAD
    Örebro universitet, Akademin för humaniora, utbildning och samhällsvetenskap.
    Brottsprevention och tygghetsarbete i stadsplaneringen.: En fallstudie om trygghet och trivsel i Brickebacken.2008Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 2.
    Abrahamsson, Kristin
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Ett åldrande Sverige: En studie om konsekvenser och åtgärder på nationell och kommunal nivå.2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Uppsatsen handlar om den åldrande befolkningen som är ett internationellt fenomen och en viktig samhällsutmaning. Fokus i uppsatsen ligger på nationell och framför allt kommunal nivå. Syftet är att redogöra för konsekvenserna av en åldrande befolkning och att redogöra för de åtgärder som finns på nationell nivå och framför allt på kommunal nivå genom att undersöka fyra utvalda kommuner (Örebro, Kumla, Hällefors och Ljusnarsberg). Syftet är även att kartlägga andelen äldre i svenska kommuner. Både kvantitativ och kvalitativ metod har använts. Det kvantitativa materialet utgörs av offentlig statistik och det kvalitativa materialet utgörs av åtta intervjuer, två intervjuer för varje kommun. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Ett åldrande Sverige
  • 3.
    Ageland, Hannes
    Örebro universitet, Samhällsvetenskapliga institutionen.
    Tillgänglighet för rullstolsburna: Politik, praktik och vardagsliv. En fallstudie i Örebro2007Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Syftet med denna uppsats är att studera hur man i Örebro arbetar med den fysiska tillgängligheten i staden, och vilka erfarenheter detta arbete har gett. Jag utgår från tre frågor. Hur arbetar man politiskt när det gäller tillgänglighet i Örebro? Hur planerar man praktiskt inom Örebro kommun med frågor kring tillgänglighet i staden? Hur ser rullstolsburna på tillgängligheten i Örebro? För att besvara frågorna studerar jag litteratur och gällande lagar som behandlar ämnet tillgänglighet på olika sätt. Jag genomför även tre intervjuer som jag spelar in med en politiker, en tjänsteman samt en person som är rullstolsburen. Dessa inspelade intervjuer skriver jag rent för att kunna analysera i uppsatsen.

    Utifrån min analys och den litteratur jag studerat kommer jag till slut fram till att det i planeringen av Örebro finns ett samarbete mellan politiker, tjänstemän samt handikapporganisationer. Politiskt arbetas det med att ge direktiv till tjänstemän. Praktiskt handlar det om att tillämpa gällande lagstiftning samt genom praktiska demonstrationer visa hur verkligheten ser ut för handikappade. Rullstolsburna ser tillgänglighet som något som sakta men säkert blir bättre, även om det finns mycket som kan förbättras.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 4.
    Ak, Evelyn
    et al.
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Gümüssoy, Johanna
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Jag är ju inte så nära någonting egentligen, vart skulle jag ta vägen? -En kvalitativ studie om kvinnors rörelsemönster  i det offentliga rummet2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Kvinnors plats i det offentliga rummet har länge försummats som en viktig del i samhällsplaneringen. Detta beror framförallt på att planeringen varit ett mansdominerat yrkesområde som planerat städer för män, vilket resulterat i att kvinnor upplever rädsla för hot samt en låg tillhörighetskänsla när de befinner sig i det offentliga rummet. Till följd av detta strävar denna studie efter att undersöka hur kvinnors anpassning till upplevt otrygga miljöer tar sig i uttryck, samt vilka faktorer som ligger bakom en upplevd otrygghetskänsla hos kvinnor i Örebro. Studiens syfte uppnås med hjälp av kvalitativa metoder i form av kodning och vandringsintervjuer, vilket har utförts med kvinnliga respondenter som rör sig med gång, cykel och kollektivtrafik i det offentliga rummet till och från arbetet. Studiens kvalitativa data har sedan analyserats i förhållande till tidigare feministisk geografisk forskning samt genusforskning.

    Respondenternas beskrivningar av faktorer för trygghet respektive otrygghet under sin väg till och från arbetet konkretiserar media, män och mörker som faktorer för otrygghet i det offentliga rummet. I kontrast konkretiserar respondenterna dygnets ljusa timmar och synlighet som faktorer för trygghet. Vidare exemplifierar respondenterna rädslans rum i Örebro som skogspartier, tomma mörka områden samt instängda områden som tunnlar.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 5.
    Akram, Owasim
    et al.
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Maitrot, M.
    Social and Policy Sciences, University of Bath, Bath, United Kingdom.
    Denk, Thomas
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Generational Bargain, Transfer of Disadvantages and Extreme Poverty: A Qualitative Enquiry from Bangladesh2020Ingår i: European Journal of Development Research, ISSN 0957-8811, E-ISSN 1743-9728Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Why do the poor stay poor? And, crucially, why are their children likely to be poor and end up poor later in life? This is a familiar question in the fields of development, social policy and economics alike. Bangladesh has seen notable successes in reducing poverty, and yet, addressing the transfer of deprivations and disadvantages within and between generations still poses a major challenge for policy-makers. To date, literature on inter-generational poverty remains dominated by large quantitative panel data. By contrast, this study draws on a unique qualitative dataset of 72 extreme poor households across Bangladesh, examining how inter- and intra-generational bargains generate extreme poverty. It is argued that, while poverty is transferred inter-generationally, it is not transferred equally. Rather, transferred disadvantages are shaped by persistent forms of deprivation, discrimination and a household-level political economy that is highly gendered. The inter-generational transfer of poverty should be seen as a dynamic and negotiated process that is crucially shaped by intra-generational bargains.

  • 6.
    Alemyr, Martin
    et al.
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Ljungström, Sophie
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    DET ATTRAKTIVA GÅNGSTRÅKET - En studie om hur människor i Örebro vill att gångstråk ska vara utformade2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 7.
    Alenbrand, Emma
    et al.
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Bodin, Emma
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Låt barnen ta plats: Hur och varför barn bör inkluderas i kommunala planprocesser2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    En generell utmaning inom samhällsplaneringen är att utföra medborgardialoger som dels

    säkrar att alla grupper av medborgare får komma till tals och dels att förväntningarna på

    resultatet är realistiska. En grupp som har svårt att på egen hand göra sin röst hörd i

    planeringsprocessen är barn. Syftet med uppsatsen är att kartlägga varför och hur inkludering

    av barn i planprocessen bör ske. Detta med utgångspunkt i Örebro kommuns uttalade mål att

    öka medborgardeltagande av barn.

    Barnkonventionen fastställer barns rättigheter och det finns flera aspekter som talar för nyttan

    att inkludera barn i planeringen. Definitionerna av barnperspektiv och barns perspektiv

    skiljer sig åt där det förstnämnda innebär att man bedömer och förklarar barns behov medans

    det sistnämnda tar vara på barns egna erfarenheter genom olika deltagandemetoder.

    Det finns en betydelse i hur barn utforskar och använder den fysiska miljön kopplat till deras

    utveckling. Genom beprövade metoder för hur dialog med barn sker på bästa sätt samt hur

    resultatet ska förvaltas så kan denna betydelse identifieras.

    Analysverktyget barnkonsekvensanalys (BKA) används inom olika kommuner för att säkra

    barnperspektivet i planprocesser. Det är ett analysverktyg som med fördel skulle kunna

    förstärka barnperspektivet i Örebro kommun.

    Att arbeta med BKA i planprocesser genererar uppenbara fördelar då barns status som

    medborgare likställs med andra grupper i samhället samt att deras rättigheter säkras. Flera

    andra sociala, ekonomiska och ekologiska aspekter gynnas också av utförandet av BKA på

    både lång och kort sikt för både kommunen, barnen själva och samhället som helhet.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 8.
    Alfonsson, André
    et al.
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Emmanouil, Vicky
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    YTSNÅLA TRAFIKLÖSNINGAR OCH SEN DÅ? - En jämförande studie om hur överbliven trafikyta disponeras vid övergången till ytsnåla trafiklösningar i Örebro, Helsingborg och Norrköping kommun2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Ytan är en av kommunernas viktigaste resurser. På ytan spenderar människor sin vardag, möter andra människor, bygger tillit, utbyter idéer och förväntar sig kunna transportera sig på ett enkelt och bekvämt sätt. Transporter är nära förknippat med ytanvändning där det finns tydliga samband mellan de två. Här har planeraren en central roll när kommunerna ställs inför stora utmaningar som ökad befolkningstillväxt, urbanisering och föroreningar som med bristfälliga åtgärder riskerar att fördärva platsens värden.

    I den här uppsatsen studeras ytanvändning i Örebro, Helsingborg och Norrköping kommun. Studien besvarar hur olika trafikslag påverkar ytanvändningen, hur överbliven yta disponeras, vilken effekt kommunernas policys får för den fysiska miljön och vilka ytbesparande förutsättningar studerade kommuner har för att ställa om med hänsyn till rådande trafiksituation. Syftet i denna studie uppnås genom kvalitativt och kvantitativt tillvägagångssätt där kommunala dokument från Örebro, Helsingborg och Norrköping kommun, statistik samt trafikrelaterade teorier och tidigare forskning inkluderas.

    Resultatet av studien visar att det finns ytbesparande potential. Kommunerna planerar numera för förtätning, funktionsblandning, varierade upplåtelseformer samt ytsnåla trafiklösningar som GC och KT som förväntas spara yta och öka tillgängligheten. I kommunernas planeringen identifieras mönster med planering från centrum där enklare DP:s hittas i centrum medan mer omfattande DP:s sker runt stadskärnan. Planeringen har en tydlig social dimension som måste beaktas. Slutligen visar studien att det finns flera möjliggörande och begränsande aspekter såsom inlåsningseffekten av bilen samt diverse externa och interna förhållanden.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 9.
    Algotson, Erica
    et al.
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Jäderberg, Simon
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Det finns flera sidor av samma Väster Om en stadsdels rykte och framställning ur olika perspektiv 2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna uppsats behandlar områdens rykten och vilka faktorer som ligger bakom dem, hur en stadsdel kan vara utformad för att räknas som en god stadsdel och dessutom hur en stadsdel bör behandlas av kommuner för att den ska vara välfungerande socialt.

    Syftet är att undersöka om områdens framställning påverkas av rykten och medias framställning samt att undersöka några invånares uppfattning om centrala Väster och se om det finns ett samband mellan rykten och uppfattning av stadsdelarna.

    Studien är gjord med hjälp av intervjuer som utfördes i två olika intervjuer med två respondenter per tillfälle där den ena gruppen hade ett inifrånperspektiv och var boende på centrala Väster medan den andra gruppen hade ett utifrånperspektiv och dessa personer hade aldrig någonsin bott på centrala Väster tidigare.

    Studien har behandlat offentliga, strategiska dokument, statistik från Örebro kommuns hemsida, brottsstatistik från brottsförebyggande rådet, nyhetsartiklar och författarna har gjort egna undersökningar i sociala medier.

    Uppsatsen handlar om centrala Väster i Örebro, ett område definierat och avgränsat av författarna. Området jämförs med området Öster som är en liknande stadsdel i befolkningsantal, den fysiska utformningen och har en liknande historia i sin utveckling. Skillnaden mellan dessa områden är att det ena området har flera rykten som målar upp stadsdelen som ett problemområde och det andra området målas upp som en av de bästa stadsdelarna i Örebro. Därför ville vi också undersöka om kommunens strategiska dokument skapar en hierarki mellan områden, vad konsekvenserna blir av detta och hur de skulle kunna lösas.

    Resultatet visar att det finns en skillnad mellan hur Öster och centrala Väster framställs hos några av kommunens invånare där Öster visar sig uppfattas som en "gräddhylla" och centrala Väster som något mindre positivt.

    Resultatet visar också att områdena framställs olika i strategiska dokument på grund av flera anledningar. Detta kan innebära att kommunen måste gå in och satsa mer på centrala Väster för att den socioekonomiska statusen ska höjas och stadsdelens rykte förändras till något positivt - som Östers rykte.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 10.
    Allard, Therese
    et al.
    Örebro universitet, Samhällsvetenskapliga institutionen.
    Westerholm, Maria
    Örebro universitet, Samhällsvetenskapliga institutionen.
    Alternativ utveckling i byn Pakkam i Indien: genom räntefri ekonomi, empowerment & kvinnligt företagande?2006Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
  • 11.
    Almquist, Maria
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    En integrerad stadsdel, eller Örebros nya "gräddhylla"?: En studie av planeringsarbetet för stadsdelen Rynningeåsen i Örebro2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Uppsatsen behandlar stadsplanering utifrån ett segregations- och integrationsperspektiv. Uppsatsen fokuserar på den nyproducerade stadsdelen Rynningeåsen i Örebro. Syftet med studien är att studera hur Örebro kommun kan vara med och påverka att segregation inte uppstår i Rynningeåsen. Enligt de detaljplaner som Örebro kommun har tagit fram syftar området till att skapa en integrerad stadsdel, med närhet till naturen vars invånare ska spegla hela kommunens befolkning Jag hade innan studiens början en hypotes om att det i princip är omöjligt att motverka segregation i ett nyproducerat område, då nybyggnationer leder till höga boendekostnader som alla människor från olika samhällsklasser inte har möjlighet att ta del av. Studien tar avstamp i den formulerade hypotesen.   

  • 12.
    Andersson, Axel
    et al.
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Tiveljung, Emelie
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Konkurrens om det offentliga rummet -En fallstudie om cykelparkering i centrala Uppsala2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 13.
    Andersson, Ida
    Stockholms University, Department of Human Geography, Stockholm, Sweden.
    Beyond “Guggenheiming”: From flagship buildings to flagship space in Sweden2014Ingår i: Norsk Geografisk Tidsskrift, ISSN 0029-1951, E-ISSN 1502-5292, Vol. 68, nr 4, s. 228-237Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Flagship buildings are promoted as a good strategy to stimulate economic development. Pushed by a range of actors, “best practice” examples are being copied from place to place around the globe. Flagship buildings are accompanied by a discourse of place branding that stresses a need for cities to improve their attractiveness. Drawing on this discourse and ongoing discussions on deterritorialization and reterritorialization in urban and economic geography, the author argues that there is an overly deterritorialized approach to flagship buildings in the place-branding literature. Using a conceptual framework inspired by the reterritorialization debate, she introduces the concept of “flagship space,” emphasizing a dualism in place branding encompassing both deterritorialized and territorial processes that in interplay create best-practice examples. The empirical analysis examines the development of five flagship hotels in Sweden. The author concludes that the five hotels have both created and are constantly reproducing their statuses as flagship developments. However, the creation and reproduction of status is not only upheld by the operators of the hotels but is also a joint effort of actors in the local community. Through these processes and practices the understanding of the hotels is broadened from merely being flagship buildings to creators of flagship space.

  • 14.
    Andersson, Ida
    Stockholms universitet, Kulturgeografiska institutionen.
    Geographies of Place Branding: Researching through small and medium sized cities2015Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Place branding is commonly conceptualized with a focus on big cities, such as London, New York and Singapore, building from concepts and models from mainstream branding theory. In contrast to such conceptualizations, this thesis focuses on place branding in small and medium-sized cities. The present thesis aims to study place branding from a geographical perspective. It starts with debates theoretical and empirical understandings of place branding; what it is and how it is affecting the places where it is introduced. The thesis develops and argues for a perspective of territoriality and relationality to place branding discussing concepts, methods and empirical approaches to carry out place branding research using geographical perspectives. Empirically, this thesis focuses on in-depth studies of place branding in small and medium-sized cities in Sweden. By analyzing the development of place branding over the course of time, nuances and aspects of both territorial and relational origin emerge, situating place branding practices within a wider spatial contextualization. Four individual papers are presented, which taken together contribute to the aim of the thesis. Paper 1 introduces the place branding research field in geography and how it has developed; Paper 2 investigates the phenomena of flagship buildings located in small cities and towns; Paper 3 discusses the relationship between policy tourism and place branding; and Paper 4 analyzes how local environmental policies are affected by green place branding. The thesis demonstrates the complex and continuously interchangeable spatial structures and place contexts that create and re-produce the geographies of place branding. Here, research models and methodological examples are presented to illustrate how place branding can be studied from a geographical perspective and thus improve theoretical understandings of place branding.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Geographies of place branding : researching through small and medium-sized cities
  • 15.
    Andersson, Ida
    Stockholms University, Department of Human Geography, Stockholm, Sweden.
    Globala flöden och lokala praktiker: En introduktion2018Ingår i: Globala flöden och lokala praktiker: policymobilitet i tid och rum / [ed] Ida Andersson, Stockholm: Svenska sällskapet för antropologi och geografi , 2018, s. 7-24Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 16.
    Andersson, Ida
    Stockholms University, Department of Human Geography, Stockholm, Sweden.
    Globala flöden och lokala praktiker: policymobilitet i tid och rum2018Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Policymobilitet är temat för 2018 års Ymer. Det är ett forskningsområde som vuxit kraftigt under de senaste två decennierna. Som praktik har dock policymobilitet förekommit betydligt längre än så, inte minst inom samhällsplanering och politik. Här har intresset för att hämta inspiration från andra platser och att lära sig av andras erfarenheter varit etablerat sedan länge. I den här boken presenteras en lång rad olika perspektiv på policy, och på dess sociala och rumsliga mobilitet och påverkan. Kapitlen diskuterar nutida och historiska exempel från Sverige i huvudsak, men även från Norge, Danmark, Ghana, Kenya och Sudan. Kapitlen diskuterar policy med olika perspektiv på skala - från det lokala och regionala till det nationella och internationella. Tillsammans bidrar dessa med en fördjupad kunskap om såväl policy som policymobilitet, och om hur makt, traditioner och strukturer påverkar hur policy utformas och sprids till olika platser. 

  • 17.
    Andersson, Ida
    Stockholms University, Department of Human Geography, Stockholm, Sweden.
    "Green cities" going greener?: Local environmental policymaking & place branding in the ”Greenest city in Europe”Manuskript (preprint) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    A growing number of cities around the world have taken advantage of their green image of the purpose of place branding. In the research literature, it is suggested that these practices are motivated by place-based competition over financial and social capital, combined with more holistic motives of sustainable urban development. However, although an increasing number of green cities are engaged in place branding, few studies have researched the impact of place branding on environmental policy-making in a city. What happens to local environmental policy-making when a framework of place branding embraces it? Addressing this issue, this paper discusses how the continuity of local environmental policy-making is affected by place-branding practices. To tackle this task, the paper first introduces an analytical framework of the elements in environmental policy-making that have been identified as generating a green status for cities. Secondly, using that framework, this paper present an in-depth case study of a city branding itself as the “Greenest city in Europe”. Drawing on the growing body of work on green cities, this paper investigates the “understudied” practice of using policy for the purpose of place branding as well as the impact of place branding “on the environment”.

  • 18.
    Andersson, Ida
    Stockholms University, Department of Human Geography, Stockholm, Sweden.
    Placing place branding: an analysis of an emerging research field in human geography2014Ingår i: Geografisk tidsskrift, ISSN 0016-7223, E-ISSN 1903-2471, Vol. 114, nr 2, s. 143-155Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    A growing trend among policy-makers is to regard place branding as a crucial component of regional development strategies. Alongside this shift in policy, research on place branding has increased drastically throughout the social sciences, building on concepts and ideas from corporate branding. This research has been given a number of critical testimonies claiming that place branding lacks coherent theoretical frameworks based on research findings, that it promotes simplified perspectives of places and that little empirical evidence is found to support positive effects of place branding. Branding is at the same time argued to be inherently geographical, since it is situated in and associated with spaces and places. Based on these claims and with the aim to contribute to the understanding of this emerging literature, this paper provides an in-depth analysis of the conceptual development of place branding research in human geography making three claims: Firstly, the theoretical understandings of place branding have moved beyond a conceptual framework stemming from corporate branding. Secondly, these theoretical developments are mainly derived from empirically based research. Thirdly, geographers, by studying place branding using various conceptions of place as defined in human geography, are making distinctive conceptual contributions to the multi-disciplinary research field of place branding.

  • 19.
    Andersson, Ida
    et al.
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Borén, Thomas
    Stockholm University, Stockholm, Sweden.
    Kommunala strategier för strategisk planering2019Ingår i: Samhällsplaneringens teori och praktik / [ed] Forsberg, Gunnel, Stockholm: Liber, 2019, s. 127-135Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 20.
    Andersson, Ida
    et al.
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Cook, Ian R.
    Northumbria University, Newcastle upon Tyne, UK.
    Conferences, award ceremonies and the showcasing of ‘best practice’: A case study of the annual European Week of Regions and Cities in Brussels2019Ingår i: Environment and Planning. C, Government and Policy, ISSN 0263-774X, E-ISSN 1472-3425, Vol. 37, nr 8, s. 1361-1379Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This paper makes the case that conferences and award ceremonies are important means through which best practices are presented as being successful, transferable and transformative. To do this, it draws on the expanding literature on policy mobilities and a case study of the European Week of Regions and Cities conference and one of the centrepieces at the conference, the RegioStars awards ceremony. Organised by public bodies within the European Union and European Commission, these events take place annually in Brussels, and focus on best practice in regional and urban policy. The paper elaborates on its main argument in three ways. The first is that award ceremonies and conferences shape and are shaped by institutional, spatial and scalar dynamics. The second being that learning and educating are central to the performance of conferences, award ceremonies and the associated mobilisation of policies. The third argument is that such events have important consequences for those hosting the events.

  • 21.
    Andersson, Ida
    et al.
    Stockholms University, Department of Human Geography, Stockholm, Sweden.
    Hermelin, Brita
    Stockholms University, Department of Human Geography, Stockholm, Sweden.
    Hur hållbar utveckling blev en fråga om hållbara städer, nätverksplanering och hållbar tillväxt2012Ingår i: Hållbar utveckling: samhällsplanering, lokala villkor och globala beroenden / [ed] Lennart Tonell, Stockholm: Svenska sällskapet för antropologi och geografi , 2012, s. 79-96Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 22.
    Andersson, Ida
    et al.
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Hermelin, Brita
    Linköping University, Linköping, Sweden.
    Om regional samverkan för hållbara persontransporter2019Ingår i: Ett nytt kontrakt för samhällsbyggandet / [ed] Josefina Syssner, Boxholm: Linnefors förlag , 2019, s. 157-180Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Sambandet mellan persontransporter och de globala utsläppen av växthusgaser är väldokumenterat (IEA, 2014; Sims et al, 2014). I Sverige bidrar transportsektorn, och här framförallt personbilstrafik, till en tredjedel av den totala mängden utsläpp av växthusgaser (Naturvårdsverket, 2017). På samma gång anses transportsektorn, och här särskilt kollektivtrafiken, ha stor potential att bidra till att minska den totala mängden utsläpp av växthusgaser (Banister, 2011b; Hultén et al, 2018; Paulsson et al, 2017; Paulsson, 2018). Detta har motiverat att internationella och nationella politiskt uppsatta mål riktar sig mot att begränsa transportsektorns klimateffekter. På den globala nivån är Parisavtalets målsättning om minskade utsläpp för att begränsa klimatförändringens effekter av stor vikt. Genom de så kallade stadmiljöavtalen, som är ett nationellt program i Sverige sedan 2015, kan kommuner och regioner söka medel för att införa åtgärder som ska leda till "energieffektiva lösningar med låga utsläpp av växthusgaser" (Statens författningssamling, 2015). Här är åtgärder för kollektivtrafik ett betonat område. I det här kapitlet är utmaningen om miljömässigt hållbar utveckling för och genom kollektivtrafik den centrala utgångspunkten, samtidigt som detta behöver diskuteras som en del av hållbar utveckling i ett bredare perspektiv. En integrerad syn på hållbar utveckling är en av grundstenarna för de Globala målen antagna av FNs medlemsländer 2015. Mål om hållbara transporter omfattas av de Globala målen, som exempelvis mål 11 i Agenda 2030 vilket handlar om hållbara städer och samhällen (Globala målen och Agenda 2030). Här betonas att kollektivtrafiken är ett viktigt medel för att uppnå social hållbarhet och att utveckla ett "transportsystem för alla" (delmål 11.2). Det övergripande ansvaret för att planera för kollektivtrafik i Sverige ligger på de regionala kollektivtrafikmyndigheterna (RKM). Dessa är dock beroende av att samverka med en rad olika aktörer för att kollektivtrafikplaneringen ska kunna utföras, vilket omfattar kommuner, trafikföretag, resenärsgrupper, handelsföreningar (Paulsson et al, 2018), branschorganisationer, olika myndigheter och angränsande regioner. Den statliga regleringen för regional kollektivtrafikplanering tilldelar RKM en roll som kan liknas vid "processledare" för kollektivtrafiken och som omfattar att organisera för samverkan. Flertalet RKM har som mål att öka kollektivtrafikens andel av de persontransporter som sker. Detta är en utmanande uppgift utifrån den kraftiga tillväxten av den totala mängden personresor. Sett till utvecklingen sedan 1950 har denna ökning i mycket hög grad skett genom ökning av resor på väg varav personbilsresor dominerar. Från 1990-talet kan man dock se en viss andelsökning av personresor med järnväg (Andersson & Eriksson 2017). Ökad pendling till arbetet eller för utbildning är en viktig faktor som driver ökningen av personresor. Det sker över allt längre avstånd (Lindkvist Scholten, 2019) och ofta över kommungränser och regiongränser, något som ställer krav på samordning mellan kommuner och regioner. Detta är bakgrunden till att vi i det här kapitlet riktar ett intresse mot hur samverkan sker mellan dessa olika geografiska nivåer.

  • 23.
    Andersson Rajkovic, Maria
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Hållbarhet och medborgarinflytande - EN FALLSTUDIE AV OMBYGGNADEN AV SLUSSEN I STOCKHOLM2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 24.
    Andersson, Roger
    et al.
    IBF, Uppsala universitet.
    Elander, Ingemar
    Örebro universitet, Institutionen för samhällsvetenskap.
    Selectieve armenzorg: asmoedebestrijding en gemeentelijk welzijnsbeleid in Zweden2003Ingår i: Agora : tijdschrift voor sociaal-ruimtelijke vraagstukken, ISSN 1380-6319, Vol. 19, nr 1, s. 23-26Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 25.
    Andersson, Sandra
    Örebro universitet, Akademin för humaniora, utbildning och samhällsvetenskap.
    Upplevelser i stora och små städer: En studie av upplevelseturism och platsmarknadsföring i Örebro och Säffle2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 26.
    Anneborg, Anne-Maja
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Learning while participating in public planning, and having fun: Testing a method of using focus groups and a vision of a sustainable future neighborhood, that ‘pushes the limits’2018Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Vi står inför klimatförändringar, den ojämna fördelningen och överanvändningen av jordens resurser. Nord överanvänder, Sverige har ett ekologiskt fotavtryck på fyra planeter. Utmaningen är att ändra vår livsstil. Denna uppsats prövar en metod för att sprida idéer om hållbar utveckling och för medborgardeltagande. Jag skapade en vision för ett hållbart grannskap inspirerad av Jane Jacobs och begreppet förtätning. Denna presenterade jag för tre homogena fokusgrupper: de i närmsta grannskapet, de som ägde sitt boende och de som hyrde. Sedan följde fri diskussion och sedan en enkät. Resultatet blev att deltagarna, femton av sexton, tyckte att metoden gav dem nya idéer, tillät dem att dela sina kunskaper och att det var en bra metod för deltagande. Jag tyckte att det var en ’rolig’ metod. Forskning med fokusgruppers fungerar mer som man vanligen umgås, vilket även litteraturen visade. Jag kunde se lärandeprocessen, som Patsy Healey beskriver, skapandet av kulturer och också hur begreppet hållbar utveckling undersöktes. Det var tidskrävande att rekrytera deltagare. Tendensen var att de frivilliga gillade att prata, var intresserade av planering, men inte alla positiva till hållbar utveckling. Många påminde om mig, i ålder och kulturell bakgrund. Metoden kan vara användbar till att fördjupa dialogen med medborgare, speciellt i ett tidigt stadie av planering. Visionen ska vara ’vågad’ för att sätta igång bra diskussioner och landa i en kompromiss i hållbar utveckling.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 27.
    Ardryd, Filip
    et al.
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Farok Ahmed, Foad
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Gårdstensbostäder och arbetet i ett utsatt område i förhållande till Polisens rapport över utsatta områden2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 28.
    Arfaoui Bent Hedi, Sara
    Örebro universitet, Akademin för humaniora, utbildning och samhällsvetenskap.
    Att leva som man lär: en attitydstudie om goda miljökunskaper påverkar på människors bilvanor2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 29.
    Atterling, Lena
    Örebro universitet. Örebro universitet, Akademin för humaniora, utbildning och samhällsvetenskap.
    Turistattraktioner & placemarketing: - En fallstudie av turismen i Örebro län2009Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Turismnäringen betraktas idag som världens största näringsgren och World Tourism Organisation förutspår att näringen kommer att fortsätta växa i framtiden. Turismnäringens omsättning är betydelsefull då den bidrar med sysselsättning och arbetstillfällen. Den svenska turismpolitiken har till mål att skapa en hög attraktionskraft för Sverige som turistland samt en turistnäring med långsiktig konkurrenskraft.

     

    Syftet med uppsatsen är att undersöka vad som skapar en turistattraktion, samt på vilket sätt det går att varugöra den och sälja den till turister. Uppsatsen syftar ytterligare till att ta reda på hur kommunerna i Örebro län arbetar med turismutveckling i syfte att skapa och utveckla turistattraktioner. Jag har försökt hitta samband mellan tidigare forskning och enkät- och intervjusvaren för att uppsatsens syfte ska uppfyllas. I enkätundersökningen deltog sju av Örebro läns kommuner och intervjuerna genomfördes med tre av dessa som har regionalgeografisk skillnad.

     

    En turistattraktion bör vara en unik och lättillgänglig aktivitet som stimulerar till besök och resulterar i tillfredställda turister. Attraktionen kan ha karaktär av kultur, natur eller nöje. Det är viktigt att varugöra attraktionen för att nå ut till turister och det finns många olika marknadsföringsmetoder inom placemarketing. De populäraste i Örebro län är samarbete, turistbroschyrer och marknadsföring genom Internet. Det är viktigt att arbeta med en hållbar turismutveckling utifrån det ekologiska, ekonomiska och sociala perspektivet för att skapa en långsiktig lönsam näring.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 30.
    ATTERSTIG, SOFIA
    Örebro universitet, Akademin för humaniora, utbildning och samhällsvetenskap.
    Etanol från sockerrör, en hållbar utveckling?: En studie om för- och motargumenten i Brasilien.2008Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 31.
    Atterstig, Sofia
    Örebro universitet, Samhällsvetenskapliga institutionen.
    Etanol från sockerrör, en hållbar utveckling?: En studie om för- och motargumenten i Brasilien2007Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
  • 32.
    Axelsson, Per
    Örebro universitet, Samhällsvetenskapliga institutionen.
    Fotgängarens plats i stadsrummet: en analys av det sociala livet i Lindesbergs nordvästra stadskärna2006Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
  • 33.
    Axelsson, Per
    Örebro universitet, Samhällsvetenskapliga institutionen.
    Miljöbedömningar på strategisk nivå: en studie av mindre kommuners implementering av strategiska miljöbedömningar i fysisk planering2006Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
  • 34.
    Axner, Anton
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Segregation i Region Örebro län -En studie av regionala segregationsmönster2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Uppsatsen ämnar undersöka den socioekonomiska boendesegregationens utifrån faktorerna Medianinkomst, Utrikes födda, Högstadieutbildning 9år samt Högskoleutbildning 3 år eller längre löst byggt på en metod av rumslig analys. Detta har gjorts utifrån ett geografiskt perspektiv där mönster och samband mellan de fyra tidigare nämnda faktorerna har gjorts utifrån och mellan årtalen 2012 samt 2016. Detta är något som gjorts utifrån det kartmaterial som tagits fram specifikt för uppsatsen där areabaserade data har använts utifrån kilometerrutor. Analysen som gjorts av dessa har i sin tur baserats på tidigare forskning och på statistik och de trender och utvecklingstendenser Region Örebro län själva har kartlagt.

    Tidigare forskning har berörts, där huvudkategorierna har varit segregation och begreppets innebörd, kort om segregation och dess vetenskapshistoria, olika metoder att mäta segregation samt segregationens konsekvenser och hur den kan motverkas.

    Resultatet har i huvudsak visat tre saker. Dels att segregationen inom Region Örebro län framförallt är ett fenomen knutet till tätorterna som finns inom regionen, vilket talar för att det framförallt är regionens tätorter som arenan för segregation som fenomen, men dess omfattning är något som uppsatsen inte har ämnat att undersöka. Den andra är relationen mellan stad och landsbygd utifrån utbildningsnivå, där andelen med lägre utbildningsnivå är koncentrerat till landsbygd, och andelen med hög utbildning till tätorterna. Den tredje slutsatsen är att det finns rumsliga samband mellan de negativa delarna av de utvalda faktorerna (såsom lägre utbildningsnivå och lägre medianinkomst) med områden där andelen utrikes födda är hög.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 35.
    Back, Petter
    et al.
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Nilsson, Aila
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    SYNS DU – FINNS DU? -En komparativ studie av den fysiska miljöns betydelse för naturlig övervakning på Järntorget och Våghustorget i Örebro kommun 2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Torg har länge haft en viktig funktion för människors vardagsliv i form av koncentration av service och handel samt samlingspunkter för transporter och möten. Torgen har även kommit att bli en samlingspunkt för brottslighet och en vanlig plats för brottsförebyggande insatser. Intentionen med denna studie är att undersöka och jämföra hur den fysiska miljön påverkar den naturliga övervakningen och vilka åtgärder som kan införas. Studien omfattar inventeringar av två utvalda torg i Örebro kommun, Järntorget och Våghustorget, som jämförs utifrån modellen modelling natural surveilliance. Med modellen undersöker vi tätheten mellan fastigheternas entréer till torget samt sikten från dem på dag- och kvällstid. Resultaten från inventeringarna av torgen visar på relativt omfattande olikheter där Järntorget har ett tätare avstånd mellan en-tréerna, men med ett sämre siktfält från dem dygnet runt. Detta på grund av den fysiska miljöns utformning som snarare försvårar en naturlig övervakning i form av omfattande skymmande föremål, som parkerade bilar, byggnader, växtlighet etcetera, och bristande belysning. Våg-hustorgets fysiska miljö har i sin tur en god sikt från entréerna både dag- och kvällstid med färre skymmande föremål samt god belysning. Studiens slutsats är att den viktigaste faktorn för att underlätta en naturlig övervakning i det offentliga rummet kan vara att ha god sikt från entréerna och ha en hög genomströmning av människor. Studien rekommenderar bland annat åtgärder på Järntorget som att minska hinder och barriärskänslan samt skapa ökad aktivitet, för att i sin tur skapa tillhörighet och ökad naturlig övervakning på torget.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 36.
    Barquet, Karina
    et al.
    Stockholm Environmental Institute, Stockholm, Sweden.
    Andersson, Ida
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Peace Parks: Nation Branding and Soft Power in Costa Rica2020Ingår i: The Ecolaboratory: Environmental Governance and Economic Development in Costa Rica / [ed] Fletcher, Robert; Dowd-Uribe, Brian and Aistara Guntra, University of Arizona Press, 2020Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In this chapter, we first discuss how political ecology can provide an important and critical lens to understanding nation branding. The following chapter first traces the origins of what we refer to as the “Blue (peaceful)— Green (environmental)” nation-branding project in Costa Rica. We then analyse the historical events that have come to shape such an identity. Finally, we reflect upon the expansion of the nation-branding project through the establishment of the Si-A-Paz Peace Park. This analysis is based on four months of field research carried out in Si-A-Paz in 2011 and 2012, complemented with more recent secondary sources.

  • 37.
    Becker, Leo
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Studentmobilitet i Europa2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 38.
    Berg, Alexander
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Brottsförebyggande i Västerbottens län: Medborgarlöften i stad och landsbygd2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Västerbottens län präglas av en tätbefolkad kust och ett glest befolkat inland som innehåller ett flertal landsbygdskommuner. Strategier för att arbeta mer brottspreventivt och trygghetsskapande har tagits fram i form av medborgarlöften. Dessa medborgarlöften finns i länets alla 15 kommuner och är framtagna av polis med hjälp av kommun och befolkning. Syftet med denna uppsats är att ge en bild av ett urval av insatser och skillnader i det brottspreventiva arbetet i tätort och landsbygd i Västerbottens län. För att få svar på frågeställningarna så har varje medborgarlöftenas innehåll kategoriserats inom de brottspreventiva insatserna i en kommunindelning beroende på om kommunen varit en stadskommun, pendlingskommun eller landsbygdskommun. Medborgarlöften bygger på metoderna Community policing och Problemorienterat polisarbete vars syfte är att bygga upp en god relation mellan polis och befolkning samt finna bakomliggande problem till brotten.

    Resultatet i studien visar att information kring medborgarlöftena på kommunernas hemsida är väldigt bristfälliga. De insatser som identifierats i löftena är inom Trafik, Narkotika, Grannsamverkan, Ungdomsrelaterat, Öka synlighet/Närvaro, Våld i nära relation, Alkoholtillsyn, Fysisk miljö och Oskyddade trafikanter. Det går att identifiera enstaka skillnader i medborgarlöftena i kommunernas brottspreventiva arbete. Trafikinsatser och insatser mot narkotika är någonting som fått utrymme i alla kommuner i sina medborgarlöften med undantag för de två stadskommunerna Umeå och Skellefteå. Även landsbygdskommunen Malå sticker ut i att inte göra ha med en punkt om drog- och rattfylleri. Grannsamverkan är en insats som det går att se ett mönster i att alla pendlingskommuner har identifierat och har med i sitt medborgarlöfte, men detta är inget som landsbygdskommunerna har valt att fokusera på. Ökad polisiär synlighet och närvaro är ett fokus som går att koppla till landsbygdskommunerna. Våld i nära relation finns endast som insats i pendlingskommuner. I övriga insatspunkter så ses ingen röd tråd som går att koppla till de tre kommunindelningarna.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 39.
    Berge Kleber, Sofia
    et al.
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Vernersdotter, Rut
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Creating a Sustainability Strategist2018Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 40.
    Bergen Fingal, Elisabet
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Från "En god bostad åt alla" till den enskilde individens behov Bostadspolitik på nationell och lokal nivå - en jämförande analys2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 41.
    Bergic, Evelina
    et al.
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Olsson, Niklas
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Ett samhallsplanerarperspektiv: Att vacka en outnyttjad plats till /iv utifran ett hal/bart perspektiv2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Världen står idag inför en rad olika problem och utmaningar. Flera av problemen kopplas till människors negativa inverkan på miljön, som till viss del beror på en hänsynslöshet till miljön för att sträva efter ekonomisk tillväxt. Resurser delas dessutom orättvist människor sinsemellan, vilket skapar sociala problem. Ett begrepp som inrymmer alla dessa problem och utmaningar är hållbar utveckling. I uppsatsen utgår vi från tre dimensioner av hållbar utveckling, vilka är sociala, ekologiska och ekonomiska dimensioner. Världssamfundet FN har länge varit en drivande part när det gäller frågor som rör hållbar utveckling. De har tillsammans med medlemmarna antagit agendor och strategier inom hållbar utveckling, för att komma tillrätta med problemen. Sverige är ett land som varit med och antagit agendor och strategier inom hållbar utveckling, vilket betyder att de är förbehållna att sträva efter en hållbar utveckling i hela landet. Detta har lett till att Sverige har tagit fram egna mål anpassade efter nationen, som varje kommun i sin tur ska förhålla sig till och arbeta utefter. Ett sätt att arbeta på kommunnivå är att tillämpa ett hållbart perspektiv i samhällsplaneringen. Uppsatsens syfte är att undersöka möjligheterna i ett specifikt område för att tillämpa en hållbar samhällsplanering. Vidare är syftet att precisera vilka hållbara åtgärder som är tillämpningsbara för det specifika området. Uppsatsens studieobjekt utgår från tre områden i Karlskoga kommun som vi valt att benämna enhetligt som Södra Sandviken. För att besvara uppsatsens syfte och frågeställning, följer en allmän beskrivning för hur begreppet hållbar utveckling används och tillämpas. Dessutom beskrivs den hållbara utvecklingen via tre dimensioner med egenskaper och värden inom varje dimension. För att komplettera bilden av hållbar utveckling innehåller tidigare forskning en mer kritisk syn kring ämnet. En annan del för att besvara syfte och frågeställning är genom att definiera ett sätt att utvärdera hållbar samhällsplanering, i uppsatsen används en modell som Boverket tagit fram på uppdrag av Regeringen. Vidare följer exempel på hållbara samhällsplaneringsåtgärder som har implementerats i olika kommuner. Uppsatsen tar utgångspunkt i Växjö kommuns framgångsrika arbete med att implementera hållbar utveckling i samhällsplaneringen.

    Som tillvägagångssätt har vi utgått från en dokumentanalys, som kommit till användning när vi studerat de skriftliga källorna, såsom detaljplaner och Översiktsplan. Dessutom för att komplettera bilden av området har två observationsmetoder använts, dels har vi utfört fältobservationer och dels GIS-observationer. Området Södra Sandviken beskrivs i stora drag utifrån utmärkande egenskaper. Södra Sandviken är ett område som till stora delar är obebyggt med enbart några enstaka byggnader, samtliga med samhällsfunktion. Området fyller en viktig funktion då det finns höga natur-, frilufts-, fritids- och rekreationsvärden. I planer och strategier som berör området tas förutsättningar och restriktioner för hållbar utveckling i utgångspunkt. Några av de undersökta planerna är Översiktsplan, Vision 2020 och berörda detaljplaner för området. I beskrivningen av området används även en rapport om att upprätta en camping i Södra Sandviken, som än inte blivit antagen. Dock innehåller rapporten relevant information för området som kommer till användning i analysen. I första delen analysen besvaras fråga ett med utgångspunkt i Karlskoga kommuns förutsättningar och restriktioner för hållbar samhällsplanering i Södra Sandviken. Utifrån befintliga planer, främst Översiktsplan finns det goda förutsättningar för ett hållbart perspektiv i samhällsplaneringen. De sju målen som Boverket definierar utifrån hållbar fysisk samhällsplanerare uppfylls delvis utifrån nuvarande förutsättningar i Södra Sandviken. Den andra delen av analysen utgår från Södra Sandvikens förutsättningar och restriktioner för att tillämpa hållbara åtgärder i området. I den sista delen av analysen analyseras hållbara åtgärders värden, där vi utgår från de åtgärder som föreslagits i föregående del av analysen. Uppsatsen avslutas med en slutsats där Boverkets sju mål för hållbar fysisk samhällsplanering sätts i perspektiv utifrån nuvarande förutsättningar och restriktioner samt med de hållbara åtgärder som föreslås för området. Dessutom bifogas en karta som illustrerar områdets lämplighet utifrån förutsättningar och restriktioner för olika utvecklingsområden, totalt rör det sig om fyra utvecklingsområden, vilka är: område lämpligt för aktiviteter som stärker Naturvärden, område lämpligt för möten, mark som på sikt kan inrymma bostadsbebyggelse och lämpligt område för frilufts- och fritidsliv. Avslutningsvis lämnas förslag på vidare forskning.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 42.
    Bernhardsson, Pernilla
    et al.
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Larsson, Jack
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Upplevelsen av en gång- och cykeltunnel -En upplevelsestudie av gång- och cykeltunneln under Väsbygatan och järnvägen i Sala2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Som en del av Stockholm-Mälarregionen växer Sala, detta innebär ett ökat behov av bostäder och

    bland annat Norrmalm har pekats ut för bostadsutveckling. Järnvägen är dock en barriär som måste

    övervinnas då Norrmalm ligger norr om järnvägen. Idag finns det en gång- och cykeltunnel i direkt

    anslutning till Norrmalm som skulle kunna knyta samman de olika områdena i staden. Tunneln har

    dock, i en utredning av Trafikverket, pekats ut som otrygg och anslutningarna till den anses som

    otydliga. Tidigare har det inte undersökts hur allmänheten upplever den befintliga gång- och

    cykeltunneln eller dess omedelbara omgivning. Denna uppsats undersöker därför genom tjugofem

    kvalitativa intervjuer hur tunneln och dess omedelbara omgivning upplevs av allmänheten i Sala

    kommun och varför samt vilken typ av åtgärd som skulle kunna öka gång- och cykeltrafiken genom

    tunneln. Kunskapsläget, uppsatsens analysram, redogör för forskning, vetenskapliga artiklar och

    rapporter kopplat till bland annat planering och åtgärder för ökad trygghet, mentala bilder och

    orientering i staden, platsidentitet, rädsla och oro i offentliga rum samt hela-resan-perspektiv.

    Resultatet från intervjuerna visar ett mönster där majoriteten av respondenterna upplever en känsla av

    obehag eller otrygghet i gång- och cykeltunneln eller dess omedelbara omgivning vilket resulterade i

    att en del av dem undviker tunneln. Ett fåtal respondenter, endast män, avvek från mönstret och

    upplever tunneln som trygg. Rädslan för brottslighet var för många respondenter en bidragande

    anledning till upplevd otrygghet, särskilt efter mörkrets inbrott. Resultatet visar också att dålig

    belysning, skötsel, renhållning och överblickbarhet är faktorer som skapar otrygghet i tunneln och dess

    omedelbara omgivning. Genom att åtgärda dessa faktorer samt öka flödet av människor skulle enligt

    flera av respondenterna öka känslan av trygghet.

    Uppsatsens analys och slutsatser visar att människor upplever tunneln och dess omedelbara omgivning

    olika beroende av flera olika faktorer, både mentala, sociala och fysiska. Människors mentala

    uppfattning är förankrad både i tidigare erfarenheter och återberättelser och skiljer sig från person till

    person. Den mentala faktorn påverkar den sociala på så vis att många upplever rörelse och närvaro av

    andra som positivt för trygghet under förutsättning att de personer man möter kan bedömas på avstånd

    utifrån mentala föreställningar. Den fysiska faktorn handlar om hur miljön skapar obehag och känsla

    av otrygghet genom exempelvis förekomst av klotter eller dålig skötsel. Ingen faktor går att separera

    från de andra, de hänger på flera sätt ihop. Gång- och cykeltrafiken genom tunneln skulle kunna öka

    tillsammans med åtgärder för ökad trygghet såsom bättre skötsel och belysning i tunneln och dess

    omedelbara omgivning. Tryggheten och trafiken skulle också kunna öka genom bland annat tydligare

    stråkidentitet och målpunkter. Det finns en tendens till att kvinnor upplever tunneln som mer otrygg än

    män vilket kan förklaras med att offentliga rum sällan är planerade för kvinnor och deras behov.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 43.
    Bjørn, Næsje
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Eldres bruk av utomhusmiljøet i Vivalla i et trygghetsperspektiv2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [no]

    Denne oppgaven tar for seg hvordan eldre bruker utomhusmiljøet i nærområdet sett fra et trygghetsperspektiv. Oppgaven har kommet til som et resultat av at Örebro Kommun skal utarbeide en fordypet oversiktsplan for bydelen Vivalla, og jeg har da vært så heldig å få plass i en arbeidsgruppe som retter seg til ulike segmenter i befolkningen i bydelen. Min del i dette retter seg mot eldre personer, andre jobber mot blant annet barn og unge eller kvinner.

    Vivalla står ovenfor store endringer i utformingen av det fysiske miljøet i fremtiden. Örebrobostäder skal bygge om og restaurerer boligmassen, industri- og handelsområder utvikles i økende takt, og befolkningssammensetningen endres.

    I denne oppgaven har jeg intervjuet personer som bor i Örebrobostäders seniorleiligheter om hvordan de bruker utomhusmiljøet i nærområdet. Hvor går de? Hvor vil de ikke gå? Er det noe man kan gjøre for å tilrettelegge for en økt eller fortsatt bruk av utomhusmiljøet?

    Grunnlaget for undersøkelsen er 10 dypintervjuer og ett gruppeintervju, hvor jeg kartlegger de intervjuedes synspunkter på området.

    Trygghetsperspektivet er en bærende del i oppgaven, men også hvor man går og hvorfor, og hvilke områder som verdsettes av de som bor i Vivalla.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 44.
    Bolin, Michaela
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    How can place attachment inform the decision to stay? Walking interviews with residents in a struggling Swedish rural municipality2019Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    This thesis provides in-depth understanding of five residents´ place-relation to a Swedish rural municipality in decline and how this relation can affect their decision of living in the municipality. The participants relation to place is mainly explored and explained through the concept place attachment and partly sense of place. As a quite experimental method, the study used walking interviews to see if it can contribute to new ways of exploring place attachment. To analyse the material the study is guided by the tripartite model of place attachment (PPP-model), developed by Scannell & Gifford (2010).

    The decision to live in the municipality are shown to be based on a diversity of place attachments, where ancestral/family rootedness, everyday rootedness, a pragmatic place attachment, and an ambivalent place attachment can be observed. Furthermore, one can conclude that the participants relation to the place is highly complex and involves a set of emotions. The result also showed that a reflexive sense of place, infused with feelings of melancholy and hopelessness plays a part in shaping the participants relations with place. This confirm the notion from previous research (Manzo 2003) that place attachment also exists in a larger socio-political context and cannot solely be understood as de-politicized personal experience.

    Furthermore, the use of walking interviews gave the result that a complex individual set up of many places and spaces of attachments could be observed. The walk also revealed the importance of how pre-cognitive affective sensations plays a part in persons relation to the physical and material place. This suggests that pre-cognitive affect might be fruitful to be considered more fully in further place attachment research.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 45.
    Brandt, Daniel
    Örebro universitet, Akademin för humaniora, utbildning och samhällsvetenskap.
    Geografiska perspektiv på den moderna statens organisering2010Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
    Ladda ner (pdf)
    COVER01
    Ladda ner (pdf)
    SPIKBLAD01
  • 46.
    Bärj, John
    Örebro universitet, Samhällsvetenskapliga institutionen.
    Natursyn, handling och miljöpåverkan2006Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
  • 47.
    Carlsson Westlund, Catarina
    et al.
    Örebro universitet, Samhällsvetenskapliga institutionen.
    Herder, Carolina
    Örebro universitet, Samhällsvetenskapliga institutionen.
    Kan segregeringen brytas?: En studie om hur politiker och tjänstemän arbetar med boendesegregeringen i Örebro2007Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
  • 48.
    Ceder, Carl Gustav
    Örebro universitet, Akademin för humaniora, utbildning och samhällsvetenskap.
    Bilden av Italien: Identiteter i resebroschyrer2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 49.
    Ciray, Evin
    et al.
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Jönsson, Josefin
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Trygghet genom brottsförebyggande planering: - en studie av brottsförebyggande åtgärder i Karlaparken och Oskarsparken2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att undersöka Örebro kommuns arbete och insatser för att förbättra

    tryggheten i två utvalda parker i kommunen samt en översiktlig beskrivning av kommunens

    mål och visioner för parker överlag. Detta har återkopplats till tidigare teorier som varit

    inflytelserika i samhällsplanering angående trygghet i parker och grönområden. Studien

    undersöker om dessa mål och visioner samt tidigare teorier verkställs i de två utvalda

    parkerna, Karlaparken och Oskarsparken samt om huruvida hög grad av delaktighet

    medborgare haft i planprocesser angående parkutveckling.

    Teoretiska utgångspunkter som presenteras i uppsatsen är utvalda utifrån dess relevans till

    stadsplanering för ökad trygghet, specifikt för grönområden och parker kring

    bostadsområden. Ledande författare är Oscar Newman, C.Ray Jeffrey, Carina Listerborn

    samt James Q. Wilssons samarbete med George L.Kelling. Ur författarnas skrifter har de

    begrepp och teorier som använts i uppsatsen valts ut på grund av dess koppling till vårt syfte

    och analys.

    För att nå syftet och besvara frågeställningarna har vi använt oss av tidigare teoretiska

    utgångspunkter, offentliga dokument och egna observationer av parkerna som sedan

    sammanställts i uppsatsen. De dokument som inte fanns till förfogande på kommunens

    hemsida har skickats från kommunen via mail efter förfrågan. Oskarsparken har analyserats

    utifrån dess potential att upprustas, baserat på våra egna observationer av platsen samt de

    kunskaper och ideér som kan hämtas från teoretiska utgångspunkter samt kommunens

    tidigare arbete och visioner.

    Resultatet av studien i en kort sammanfattning är att det finns många riktlinjer och visioner i

    Örebro kommun som främjar trygghet och brottsprevention, men att utfallet av dessa åtgärder

    är svårt att konstatera konkret. Under 2015 och 2016 infördes flera åtgärder i Karlaparken

    som förbättrade utgångspunkterna för trygghet och välbefinnande på platsen, och att

    medborgare i kommunen tog del av planprocessen, men att slutliga bevis på hur

    upprustningen förändrat platsen för medborgare till viss mån saknas och skulle kunna

    undersökas i framtiden. Oskarsparken har stor potential för framtida utveckling och detta

    presenteras i uppsatsen utifrån egna visioner med grund i de teorier och insatser som vi

    studerat i detta arbete. Visionerna för Oskarsparken är baserade på de förutsättningar som

    finns på platsen, med fokus på dess lokalisering i staden i jämförelse med andra parker,

    exempelvis Karlaparken.

    Slutligen kan vi konstatera att det finns möjlighet att genom stadsplanering utforma en park

    så att den är och upplevs som mer trygg och brottsförebyggande. Vägen till detta kan ske

    både genom fysiska medel som implementeras eller tas bort från platsen samt genom

    medborgardeltagande och en uppföljd dialog mellan medborgare och kommun.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 50.
    Cook, Ian R.
    et al.
    Northumbria University, Newcastle upon Tyne, UK.
    Andersson, Ida
    Stockholms University, Department of Human Geography, Stockholm, Sweden.
    Tour guides and the hosting of policy tourism: Show and tell in Vällingby and Växjö2018Ingår i: Globala flöden och lokala praktiker: policymobilitet i tid och rum / [ed] Ida Andersson, Stockholm: Svenska sällskapet för antropologi och geografi , 2018, s. 111-131Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
12345 1 - 50 av 236
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf