Syftet med studien är att belysa vilket värde arbetsprocessen mot ett framträdande har i teatergrupper med olika funktionsvariationer. Frågeställningarna undersöker hur teaterledare beskriver arbetsprocessen och framträdandet i teatergrupper med olika funktionsvariationer, vilket lärande ledarna anser att de ser i samband med arbetsprocessen och framträdandet samt vad deltagarna själva anser att aktivt teaterskapande och framträdande har gett dem. Studien har genomförts med hjälp av kvalitativa intervjuer med sex stycken informanter, varav 4 är ledare och 2 är deltagare. Alla informanter jobbar/deltar i arbetsprocesser mot ett framträdande. Analysen är gjord utifrån den teoretiska utgångspunkten Känsla av sammanhang (KASAM) som består av de tre aspekterna: begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Den övergripande slutsatsen är att både arbetsprocessen och framträdandet utgör ett stort värde i teatergrupper med olika funktionsvariationer, p g a utvecklingarna som skett hos individerna samt deras behov av att bli sedda. Tack vare ledarnas sätt att arbeta, och se individerna i gruppen för dem de är, har aktiviteterna blivit meningsfulla för deltagarna och de har upplevt en känsla av sammanhang.
Syftet med detta arbete är att undersöka flow i processen för skrivandet av en låt utan att den hamnar i en specifik genre. Undersökningen fokuserar på hur ackord, harmonik och melodi påverkar resultat. Genom att skapa två versioner av samma låt i olika genrer, house och rock, utifrån en demoversion, undersöks min term genrefluiditet. För att genomföra detta har en strukturerad arbetsgång följts där låtens kärna bevarats genom hela processen medan stilistiska och genremässiga anpassningar har gjorts för att uppnå autentiska representationer av respektive genre.
This essay describes a single case self-study of a music composer in order to track the compositional process in real time. In the study the subject and the researcher are the same person. The study builds on previous empirical studies that have used methodological approaches such as analysis of computer-based digital data collection, verbal protocol and video observations. It deals with issues of the compositional process related to for example time consumption, number of artistic decisions, the different roles and skills of a music composer, and methods of research in the musical composition process. During three shifts the researcher worked as a music composer dealing with the issue of converting an audio sketch of a composition into a representative finished audio product. The aim of the study was to highlight a specific phase the composititional process. The results can be divided into artistic and a scientific perspective. An artistic result is a developed and improved musical composition. Examples of scientific results is making visible and discussing artistic strategies in the context of musical composition. The study discusses different artistic roles that the composer uses during composing, each role with different skills and conditions, and how this role-playing significantly may influence the artistic result.
I det här självständiga arbetet har jag fördjupat mig i improvisationens värld, närmare bestämt dess betydelse i pianokonsertens sammanhang utifrån främst en wienklassicistisk kontext. Med stöd från litteraturen och genom egna observationer har jag fått en förståelse för hur man kan förhålla sig till och applicera egna improvisatoriska uttryck till kadenser vars tillhörande musik är över tvåhundra år gammal. Genom att metodisk använda mig av loggboksföring, ljudinspelning och konserttillfällen har jag bearbetat och reflekterat mig till vissa slutsatser. Undersökningen visar bland annat formens och strukturens direkta betydelse och påverkan av improvisationen och hur det många gånger kan leda till att improvisationen i sig blir friare. Den har också påvisat hur man som nutida musiker kan förhålla sig till dåtida stilistiska drag utifrån sitt eget artisteri. Även improvisationens komplexitet bearbetas och i synnerhet dess förhållning till komposition. Tack vare detta arbete har jag fått en större förståelse för improvisationens roll och funktion i den wienklassicistiska pianokonserten och vilka friheter och begränsningar man kan förhålla sig till.
Den här studien tar sin utgångspunkt i tidigare forskning som indikerar att individualiseradundervisning bidrar till en mer motiverande och stimulerande undervisning. Studiens syfte äratt undersöka hur individualiserad trumundervisning påverkar elevers motivation till att öva.En kvalitativ metod har använts och empirin har samlats in med hjälp av kvalitativasemistrukturerade intervjuer med två deltagare. Intervjuerna har sin utgångspunkt i eleversupplevelser av individualiserad trumundervisning och hur det påverkar deras motivation tillatt öva där två lektioner har genomförts för att kunna ge svar på dessa frågor. Samtligarespondenter upplevde att den individualiserade undervisningen var lättare att motiveras avoch att lyckas öva till. De redogjorde för positiva konsekvenser kring det anpassadematerialet och då även i vilken grad det bidrog till större motivation. Den individualiseradeundervisningen mötte deltagarnas önskemål gällande material under lektionerna. Detpåverkade i sin tur motivationen till att öva då materialet var enklare att relatera till.
Motivation är något som ständigt förändras och den kan under tidens gång både öka ochminska. Motivation är något de allra flesta stöter på under livet i många olika former. Jag harbland annat sett dess betydelse i skolan och för den undervisning som bedrivs. Samtidigt harjag sällan hört lärare resonera kring motivation under mina år som elev och studerande.Därför har en nyfikenhet väckts kring detta ämne där jag som musiklärarstudent ärintresserad av att höra lärares syn på det hela. Syftet med uppsatsen är således att belysa hurmusiklärare på gymnasiets estetiska program resonerar kring motivation med utgångspunkt ikurserna Instrument eller sång och Ensemble. Jag har valt att avgränsa studien till dessakursen då jag anser att de i styrdokumenten påminner om varandra. Samtidigt finns detuppenbara skillnader i den faktiska undervisningen mellan de olika kurserna då Instrumenteller sång fokuserar på individuell undervisning, medan Ensemble fokuserar på undervisningi grupp. Därför är jag intresserad av vilka skillnader och likheter lärare uppmärksammar i ettjämförande mellan de olika kurserna och undervisningsmetoderna? Studien har genomförtsmed hjälp av frågeställningar gällande hur musiklärare beskriver sitt arbete med motivation,vilka aspekter av motivationsarbetet som framträder som betydelsefulla samt hur lärareupplever elevers motivation i individuell- respektive ensembleundervisning. I studienanvändes en kvalitativ metod där tre lärare deltog i semistrukturerade intervjuer. Intervjuernaanalyserades sedan med hjälp av självbestämmandeteorin som teoretisk utgångspunkt.Studiens resultat visar att de intervjuade lärarna uttrycker betydelsen av ett aktivt arbete medmotivationen i undervisningen. Trots en enad syn kring detta har lärarna olika syn på vilkadelar av motivationsarbetet som anses betydelsefulla vid olika tillfällen i de olika kurserna.
Syftet med det här arbetet är att undersöka en metod för att systematiskt och struktureratarrangera populärmusikaliska kompositioner tillsammans med en ensemble och se hur detinverkar på arrangeringsprocessen och det klingande resultatet. I tidigare studie av Biasuttiom musikskapande i grupp observeras och identifieras ett antal aktiviteter. Biasuttisobservationer används i detta arbete för att utforma en metod för att skapa arrangemang igrupp. Metoden testas vid två tillfällen i replokal och arrangemangen dokumenteras genom enljudinspelning som sedan utvärderas. Resultatet visar att metoden kan fungera som ett sätt att,i grupp, skapa utkast till arrangemang som både kan kännas intressanta och oväntade menkanske på bekostnad av den konstnärliga integriteten. Att bjuda in andra musiker att sätta sinprägel på ens musik kan vara en svår balansgång.
Detta forskningsarbete undersöker om och hur olika, tydliga musikaliska begränsningar påverkar min musikaliska identitet. Syftet med detta arbete är att få en djupare förståelse för vem jag är som låtskrivare och musikskapare.
För att besvara de frågeställningar mitt syfte skapar, har jag utfört två experiment i form av två låtar som jag skrivit på obegränsat respektive begränsat sätt. De begränsningar jag använde mig av var speedwriting utifrån ett tema, ordassociationer kring temat, samt en kort tidsbegränsning på 24 timmar. Arbetsprocessen dokumenterades med hjälp av förandet av en loggbok, där jag skrivit ner de observationer och reflektioner jag gjort under skaparprocessens gång.
Studiens resultat var att begränsningarna gav upphov till betydligt ökad kreativitet och produktivitet i mitt musikskapande, utan att kränka eller på något sätt förminska det som redan utmärkte mig som låtskrivare och topliner. Dessa begränsningar förstärkte snarare de aspekter som tillsammans bildar mitt musikaliska ID.
Forskningsarbetet har gett mig flertalet verktyg för att vidareutveckla mitt musikaliska skapande i min framtida praktik. Undersökningen har också gett mig insikter om när jag känner mig som mest uppfylld som kreatör och en nyfikenhet om att ta del av mer forskning kring begränsat skapande har väckts till liv.
I det här arbetet har jag utforskat hur jag genom att skapa tydliga ramar för mitt skapande kan främja kreativiteten och öka min motivation inför skapandet i fråga.Genom att undersöka grunderna för motivation och flow har jag skapat en ram för skapande, i form av en redan skriven saga som jag har komponerat musik och ljud till.Undersökningen visar att sagoformen bidrog med en tydlig begränsning som främjade motivationen och gav ramar för mitt konstnärliga arbete. Detta går helt i linje med den forskning och bakgrund som presenteras i arbetet.
Uppsatsens syfte är att belysa hur teaterlärare på kulturskolan resonerar kring att skapadelaktighet och inkludering i teatergrupper. För att uppnå detta har semistrukturerade intervjueranvänts, med hjälp av öppna observationer som endast används för att skapa en gemensamgrund för intervjuerna. Resultatet har visat att lärarna kan se sina lärarroller som guider ellertydliga ledare. Det visar även att lärarna skapar delaktighet och inkludering genom att balanseramellan att acceptera elevernas olikheter och att utmana dem. Att acceptera eleverna och se tillatt alla har en plats kan exempelvis göras genom att möta eleverna i deras utveckling ochtillstånd, undvika att pressa eleverna, bjuda in eleverna och vara ett stöd, samt anpassa val avlekar och instruktioner. Lärarna kan också skapa forum som är anpassade för att alla elever skaha en plats, exempelvis genom att arbeta med rundor och ge deltagarna möjlighet att uttryckasig i olika former. Lärarna kan också se till att eleverna känner att de har en plats genom attläraren visar att hen ser eleverna. Resultatet visar också att lärarna kan utmana eleverna för attskapa förutsättningar för delaktighet, exempelvis genom övningar, anpassad rollsättning, attsamtala med elever och genom att öva eleverna i samarbete, att se och lyssna på varandra.Slutligen visar resultatet att lärarna och eleverna ofta har inflytande i samråd med varandra närde skapar material, där lärarens kompetens kan användas för att pussla ihop elevernas idéereller hjälpa eleverna att utveckla ny kunskap. Upplägget för teatergruppernas arbete beslutarofta läraren om, även om eleverna kan få påverka i vissa fall. På lektionerna tar lärarna inelevernas impulser i väldigt olika grad, från att lärarna bestämmer mest själva i regiarbetet, attregi läggs i samråd med läraren, till att eleverna får bestämma mest själva.
Jag har undersökt sätt att integrera ett mer rytmiskt fokus i min improvisation som kontrabasist, och hur det rytmiska fokuset påverkat min improvisation. Jag har jämfört inspelningar och transkribtioner från innan och efter jag började applicera mer rytmik i mina soloinsatser, med målet att hitta skillnader mellan de två och se huruvida de skillnaderna är positiva eller inte. Som forskningsbakgrund har jag tittat på vilken roll kontrabasen har i ensemblen historiskt och hur den interagerat med resten av gruppen. Slutligen har jag också undersökt på vilka olika sätt den rollen har fyllts, och hur de i sin tur utvecklats genom åren.
Jag valde att att utföra den här undersökningen för att se hur olika arbetssätt kan förändra min kreativa skrivarprocess när jag komponerar musik. För att ta reda på det komponerade jag två olika låtar på två olika sätt. Ena arbetssättet gick ut på att jag började med helheten, för att sedan arbeta mig in mot kärnan. Andra arbetssättet gick ut på att jag började med kärnan av låten, för att sedan arbeta mig utåt mot helheten. Under den första arbetsprocessen använde jag mig främst av en DAW (Digital Audio Workstation) när jag komponerade, producerade och skrev musiken. Under den andra arbetsprocessen använde jag en DAW mest för inspelning. Studien är kvalitativ och jag förde loggbok under min skrivarprocess. Resultatet av undersökningen blev två helt olika låtar, som satte olika delar av musikskapandet i fokus. Under skrivandet av låten skriven utifrån och in upplevde jag mycket “flow”. Processen gick ut på att komponera i stora penseldrag. Under skrivandet av låten komponerad inifrån och ut så hamnade sångens uttryck och känsla mycket i fokus. Här ägnade jag mig mer tid åt detaljerna, och kände att låten på något sätt “fanns” mer, eftersom att jag kunde spela den utan hjälp av en datorn. Processen krävde också mer fysiskt arbete, vilket gjorde att låten kändes mer levande.
I detta arbete har jag haft för avsikt att utmana mina färdigheter i komposition. Detta gjorde jag genom att sätta upp ramar i form av stjärntecken att hålla mig inom. I genomförandet av undersökningen har jag läst horoskop från diverse tidningar och utefter dessa texter improviserat fram melodiskt och harmoniskt material för att skapa fyra låtar. Även stjärntecknets astrologiska ”personlighet” har vävts in i kompositionerna. Namnen på låtarna är Fiskarna, Vågen, Oxen och Skytten. Varje låt är baserat på stjärntecknet med samma namn. Arbetet resulterade även i en femte låt som bär namnet Zodiac och är en sammanfattning av de andra fyra styckena. Målet för kompositionerna var att skrivas i genren frijazz. Jag har därför lyssnat mycket på den sortens musik för att få inspiration under arbetets gång. Även grupper som rör sig inom modern jazz har givit mig oväntat många idéer för fria improvisationskoncept. Jag har också utmanat min kompositions frekvens, delvis genom att skriva de fem låtarna på nio dagar och även försöka att inte överarbeta det jag skrivit. Med detta arbete hoppas jag kunna inspirera andra kompositörer till att utforska nya typer av kompositionsmetoder och skapa annorlunda tankesätt som kan inspirera nya fantastiska melodier och konstverk.
Detta är en undersökning om hur fingersättningar på den klassiska gitarren påverkar ett musikaliskt resultat, med särskilt fokus på klang och interpretation. Jag har fingersatt ett stycke på två kontrasterande sätt och jämfört det klingande resultatet. Skillnaden mellan fingersättningarna var påtalande. Jag upptäckte att jag i regel föredrar fingersättningar som underlättar mitt spel mekaniskt över fingersättningar som offrar teknisk bekvämlighet för klanglig vinst, med vissa undantag där musiken tjänar på mer uttrycksfullt spel.
I denna undersökning har jag utforskat hur jag kan använda mig av mikrotiming som verktyg på elbas för att påverka ett groove. Jag utgick från två brasilianska rytmer som hade olika förskjutningar inom parametrarna för mikrotimingen, som sedan översattes till basgångar. Jag använde mig av två beats, ett till vardera vald rytm, som jag applicerade basgångarna på för att se hur och om jag kunde påverka den uppfattade känslan i groovet genom att spela basgångarna både med och utan applicerad mikrotiming.
Syftet med studien är att belysa teaterlärares erfarenheter av att undervisa i teater med grupper som talar teckenspråk. Studien har som mål att besvara frågeställningarna: Vilka anpassningar gör teaterlärare inför och under teaterundervisningen med grupper som talar teckenspråk? På vilka sätt beskriver teaterlärare samspelet mellan teater och teckenspråk i det kroppsligt gestaltande arbetet i undervisningen? Arbetet med studien har genomförts med hjälp av kvalitativ metod i form av intervjuer med tre teaterlärare. Dessa lärare har olika erfarenheter i att undervisa i teater med teckenspråkstalande elever då de tre bland annat har olika kunskaper i att prata teckenspråk. Analysen av insamlad data gjordes med inspiration av tematisk analys och bearbetades med hjälp av de tre centrala begreppen interaktion, framställning och erfarenhet samt med teoretisk utgångspunkt i den didaktiska triangeln. Genom analysen med inspiration av tematisk analys togs dessa tre huvudteman fram till resultatet: Teaterläraren och dövkulturen, Hur man anpassar undervisningen samt Teckenspråkstalandes gestaltande med kroppen. I resultatet framkom det först och främst att läraren bör ha kunskap om dövkulturen. Det framkom även att undervisning i teater med teckenspråkstalande och hörselnedsatta kräver anpassningar så som att göra inlärningen visuell i stället för ljudlig och att som lärare vara tydlig i exempelvis vem som talar. Det har även framkommit att teckenspråkstalande ofta har ett försprång när det kommer till att gestalta med kroppen eftersom det sker naturligt i deras språk.
I denna undersökning har jag skrivit och producerat låtar med olika begränsningar, i syfte att se hur dessa påverkar min kreativitet och mitt skapande. De begränsningar jag undersökte var begränsning i antalet tillåtna element i en produktion och begränsning i mängden tid tillåten att skriva och producera en låt. Till hjälp har jag använt litteratur kring flow och psykologin kring begränsningar och kreativitet.
Jag skapade fyra låtar totalt. Två låtar med elementbegränsningar där en låt fick ha maximalt 5 element och en låt maximalt 10. Två låtar med tidsbegränsning, där jag bara fick arbeta med den ena låten en dag och den andra låten i en vecka. Under arbetets gång skrev jag loggbok för att dokumentera mina upplevelser i stunden. Dessa har jag sedan analyserat och kunnat se hur min kreativitet påverkades av respektive begränsning.
Resultatet av studien var att tidsbegränsningar påverkade min kreativitet positivt och linjärt, ju kortare tidsbegränsning desto mer kreativ blev jag. Elementbegränsningarna påverkade min kreativitet positivt så länge jag hade rätt tillvägagångssätt, annars påverkade det snarare min kreativitet negativt. Detta ligger i linje med den tidigare forskning som gjorts kring kreativitet, begränsningar och flow.
Undersökningen har gett mig ett nytt synsätt att skapa musik på och verktyg att använda för att öka min kreativitet när det behövs. Den har även gett insikter kring vad jag behöver generellt i mitt skapande för att kunna vara kreati
I denna studie kommer jag att undersöka den sydkoreanska musikmarknaden för att identifiera nycklar, mönster och tillvägagångssätt för att bredda min förståelse för genren K-pop, och på så sätt lyckas skapa ett konstnärligt verk som lyckas få chansen att pitchas ner till Sydkorea och K-popmarknaden. Mitt intresse för denna genre väcktes för första gången 2012, och har sedan dess legat och grott inom mig. Jag bestämde mig under hösten 2022 att jag under mitt sista år på Musikhögskolan i Örebro skulle ta chansen att undersöka och lära mig mer om den koreanska sidan av musikbranschen, för att sedan kunna ha chansen att arbeta aktivt mot Sydkorea som låtskrivare och producent.
Jag har genom intervjuer, artiklar och litteratur tagit del utav information som jag sedermera använt mig av för att genomföra denna studie. Arbetet innefattar både mina men också mina respondenters tolkningar och erfarenheter utav musikbranschen och K-pop som genre.
Syftet med detta arbete är att undersöka hur jag som sånglärare kan närma mig genren rap i sångundervisning på ett musikaliskt, kulturellt och socialt medvetet sätt. Undersökningen utgick ifrån två frågeställningar: (1) Vilka möjligheter och utmaningar finnsmed att undervisa i rap som sånglärare, och (2) Vilka hjälpmedel och verktyg kan man använda för att undervisa i rap i sångundervisning? Undersökningens metod baserades på tolkningen av rap som en akronym för “Rhythm andPoetry”, och bestod därför av två tillfällen där tillfälle 1 fokuserade på “Rhythm” vilket innebär rappens musikaliska och rösttekniska kännetecken, och tillfälle 2 fokuserade på “Poetry” som berörde rappens textskapande kännetecken. Undersökningen genomfördes med tre informanter där varje informant deltog individuellt. Undersökningen visar att användandet av olika pedagogiska verktyg skapade förutsättningar för informanterna att få en konkret väg in i rapgenren, vilket skapade förutsättningar för dem att utforska rap vidare. När innehållet fick internaliseras bit för bit så skapades en helhet som gjorde informanterna mer självsäkra. Det pedagogiska förhållningssättet och ett aktivt deltagande som pedagog skapade förutsättningar för eleverna att prova sig fram utan prestige, och genom att de fick prova sig fram så ökade deras intresse för att förstå och skapa rap. Det som var mest utmanande var att skriva text, där pedagogiska verktyg hjälpte informanterna att skriva meningar men verktygets ramar gav lite utrymme för personliga tankar och känslor. Att ha en bred representation av musik och låttexter främjade informanternas kunskap om rappens olika stilar samt gav utrymme för kunskap om rappens musikhistoria. I diskussionen lyfts ämnet kulturell appropriering och vad det kan innebära för sånglärare som vill undervisa i rap, och diskuterar hur begreppets fyra kategorier (cultural exchange, transculturation, cultural exploitation och cultural dominance) kan förstås och hanteras i en undervisningssituation.
Syftet med studien är att undersöka teaterpedagogers undervisning i att skriva dramatisk text. Tre frågeställningar har formulerats: Vilka kunskaper ska deltagaren få av att skriva dramatisk text? Vad använder pedagogen för metoder till att skriva dramatisk text i undervisningen? Vad är det övergripande målet med att skriva dramatisk text i undervisningen? Studien har genomförts via den kvalitativa metoden semistrukturerade intervjuer med fyra olika pedagoger från gymnasiet, kulturskola och folkhögskola. Den insamlade empirin analyseras med hjälp av tematisering där didaktiken och de didaktiska frågorna vad, hur och varför fungerar som glasögon för att förstå fenomenet. Genom analysen tas det fram tre rubriker med olika underteman till resultatet: VAD ska deltagaren lära sig?, HUR ska deltagaren lära sig? och VARFÖR ska deltagaren lära sig? I resultatet framkommer det hur deltagarnas skapandeprocess i sitt skapande är viktig för utveckling. Det framkommer också metoder för undervisning där improvisation tar störst fokus. Även motivationen för att skriva så som att sätta upp texten på scenen framkommer som betydande i undervisningen för deltagare.
I denna studie har jag utforskat hur modalregistret, det vill säga det röstregister som oftast används vid tal, i större utsträckning kan utnyttjas av sopran- och altsångare i kör. Med hjälp av testsjungningar och intervjuer av olika sångare från olika genrebakgrund har jag fått fram ett ramverk, vilket jag sedan utgått från när jag skrivit ett stycke för klassisk SSAA-kör, med modalregistret som utgångspunkt. Utfirån det klingande resultatet av stycket skriver jag om möjliga applikationer av detta i mitt framtida skrivande.
Konsten att komponera och arrangera musik har gått i arv under många hundratals år. I detta arbete sammanställer jag några vägar man kan ta för att nå ett tillfredställande musikaliskt narrativ.
Vägen från koncept till idé redovisas när jag använder mig av olika tillvägagångssätt för att skapa kontraster, groove och följa den lyriska innebörden. Detta undersöktes med planen att arrangera musik som sedan blev en del av min examenskonsert.
Arbetet har gett mig en djupare förståelse för människors uppfattning utav musik, vikten av ett musikaliskt budskap samt instrumentförståelse.
Syftet med den här studien har varit att undersöka hur teaterpedagoger i amatörteaterföreningar arbetar med relationsbyggande i sin undervisning och hur de beskriver värdet med detta. Tidigare forskning har berört teaterpedagogers olika roller, relationer mellan pedagog och elev, och amatörteater. Studien har genomförts med hjälp av tre semi-strukturerade intervjuer med teaterpedagoger. Resultatet har sedan analyserats utifrån det sociokulturella perspektivet med en tyngdpunkt i den proximala utvecklingszonen och mediering. Utifrån analysen framkommer att teaterpedagogerna har olika synsätt och förhållningssätt till deltagarna. Det finns stora likheter mellan deras olika arbetssätt, men de följer ingen fast mall vare sig jämtemot varandra eller den tidigare forskningen. Dock lyfter alla trygga grupper som ett av de största värdena.