oru.sePublications
Change search
Refine search result
1 - 20 of 20
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Englund, Tomas
    Örebro University, School of Humanities, Education and Social Sciences.
    Att studera lärande: En senkommen kommentar2010In: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 15, no 1, p. 77-79Article in journal (Refereed)
    Abstract [sv]

    Kommentar till "Fenomenografi om språkanvändning" i Pedagogik forskning i Sverige 14(4)

  • 2.
    Englund, Tomas
    Örebro University, Department of Education.
    Didaktisk renässans?2008In: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 13, no 4, p. 291-295Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Artikeln innehåller några kritiska reflektioner av lärarutbildningsutredningen och ställer frågor om innebörden i den didaktiska revitalisering som föreslås av utredningen.

  • 3.
    Englund, Tomas
    Örebro University, Department of Education.
    Kommentar till Anders Fredriksson recension av boken Utbildning som kommunikation. Deliberativa samtal som möjlighet2008In: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 13, no 3, p. 233-235Article in journal (Refereed)
    Abstract [sv]

    Det är, i den överlag mycket positiva recensionen, ett alltför enkelt och näst intill skamligt grepp som tas av recensenten Anders Fredriksson då han ger så mycket plats åt att antologin Utbildning som kommunikation. Deliberativa samtal som möjlighet inte innehåller empiriska analyser av deliberativa samtal i skolan. Eftersom sådana empiriska studier inte är något som utlovas av antologin så kan den inte heller knappast kritiseras därför. Däremot kan jag gärna hålla med recensenten om det potentiella värdet därav, men jag vill samtidigt understryka dess problematiska karaktär och svårigheten att ”genom experiment empiriskt testa…..potentialen i deliberativa samtal i skolan”

  • 4.
    Englund, Tomas
    Örebro University, School of Humanities, Education and Social Sciences.
    Två artskilda perioder för svensk pedagogisk forskning: Det utbildningspolitiska systemskiftets juridiska dimension och dess djupgående konsekvenser för samhälle, skola pch pedagogik2018In: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 23, no 5, p. 20-42Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    How might we explain and understand Swedish educational policy and the development of the Swedish school system, from the comprehensive, equality-oriented direction introduced in the early 1960s to the fragmented and divided system of today? In the following I will claim that two fundamentally different educational policy periods can be discerned. The first coincides with the first three decades of the comprehensive school system, from 1962 to 1989, the second with the three decades from 1989/1990 to the present. These two periods have created quite different conditions for the work of schools, and also for educational research. The crucial reforms laying the foundations for the shift in educational policy between the two periods were heavily influenced and inspired by the transnational emphasis in the late 1980s on the individual rights set out in international conventions, implying a parental right to educational authority. In recent decades, the consequences of this shift have manifested themselves in a partly privatised and marketized school system, characterised and driven by a logic clearly distinguished from the ideals and aspirations underpinning the struggles of the earlier period for a democratic and equality-oriented school system.

  • 5.
    Englund, Tomas
    Örebro University, Department of Education.
    Utvärdering av vad? Kommentar till Bengt Molanders reflektioner i anslutning till Utbildningsvetenskapliga kommitténs utvärderingsrapport2008In: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 13, no 1, p. 71-76Article in journal (Refereed)
    Abstract [sv]

    För det första kan man ifrågasätta om de formella rapporterna och halvtimmesintervjuerna kan bilda underlag för utvärderarnas uttalanden. För det andra tror jag att det är en helt felaktig karakteristik utvärderarna gör då projekten sägs arbeta med en förenklad uppfattning av normativitet då de flesta projekten med demokrati- och värdefrågor i fokus snarast arbetar med en medvetet problematiserande syn på normativitet och på demokratibegreppet och en öppen, mångfaldig demokratisyn. Den förenklade syn på normativitet som tillskrivs projekten tror jag möjligen förekommer undantagsvis, men den dominerande skulle jag snarare vilja beskriva som pedagogiskt och politiskt filosofiskt grundad i termer där argumentationen ställs i centrum. Utvärderarna negligerar dock helt och hållet, menar jag, procedurala ansatser som sätter den kommunikativa rationaliteten som alternativ och värderar samtalets möjligheter. Utvärderarna förefaller tro att det från projektens sida ensidigt handlar om förmedling av de ’rätta demokratiska värdena’ och de tillskriver således (de flesta) projekten synnerligen osofistikerade vetenskapliga hållningar.

  • 6.
    Englund, Tomas
    et al.
    Örebro University, School of Humanities, Education and Social Sciences.
    Solbrekke, Tone Dyrdal
    Universitetet i Oslo, Oslo, Norway.
    Om innebörder i lärarprofessionalism2015In: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 20, no 3/4, p. 168-194Article in journal (Refereed)
    Abstract [sv]

    Vad innebär det att som lärare vara professionell och vad innebär det att agera professionellt? I denna artikel anknyts inledningsvis till en alltmer betydelsefull distinktion mellan lärares professionalisering och lärares professionalism. Vi karakteriserar därvid professionalisering som relaterad till ett externt perspektiv där autonomi, auktoritet och professionens status och legitimitet står centralt. Lärares professionalism, å andra sidan, är ett perspektiv som är baserat på den interna, i bred mening pedagogiska kvaliteten på lärares utövande, den professionella praktiken. På denna bas utvecklar vi två olika aktuella motsatta logiker för professionellt utfört arbete: professionellt ansvar (professional responsibility) respektive redovisningsskyldighet (accountability). Vi analyserar spänningen mellan dessa båda logikers konsekvenser och applicerar dem på den under senare tid genomförda lärarlegitimationsreformen. Avslutningsvis ställs frågor om svenska lärare har utrymme att agera med professionellt ansvar samt hur utbildning av professionella bör utformas med hänsyn till nämnda logiker.

  • 7.
    Lilliedahl, Jonathan
    et al.
    Högskolan för lärande och kommunikation, Högskolan i Jönköping, Jönköping, Sverige.
    Sundberg, Daniel
    Institutionen för utbildningsvetenskap, Linnéuniversitetet, Växjö, Sverige.
    Wahlström, Ninni
    Institutionen för utbildningsvetenskap, Linnéuniversitetet, Växjö, Sverige.
    Teoribaserad utvärdering som svar på det tidiga 2000-talets frågor om utbildningsreformer2016In: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 21, no 1-2, p. 9-29Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Theory-based evaluation in response to the issues of education reforms in the early 2000s

    The current surge of interest in evidence based policy has re-actualised issues of research, policy and pedagogic practice. Research are expected to support the development of systematically substantiated reforms as well as evidence-based practices. At the same time, criticism has been brought against dominant evaluation models. The question is whether they really respond to an increasingly complex landscape of governance, and the varying conditions and variations that characterize today’s schools? This article examines the potential of a theory-based evaluation model in order to systematically and empirically investigate education reforms. This approach provides the ability to include analysis of how transnational, national and local discourses converge and diverge in relation to each other, to take different kinds of contexts into consideration, and how these contexts affect the recontextualisation of pedagogic discourse. In order to further develop the approach of a theory-based evaluation, the authors point to recent steps within mixed methods research in relation to the design of, and findings in an empirical case study of the Swedish curriculum reform, Curriculum for the compulsory school, preschool class and the recreation centre, Lgr 11. Based on policy analyses, four hypotheses are presented: (i) the hypothesis of reform; (ii) the hypothesis of teachers’ professional practice; (iii) the hypothesis of teaching repertoires; (iv) and the hypothesis of assessment practices. Each of these hypotheses has been followed up by questionnaire responses and interviews.  The sequential explanatory design in this study relates critically transnational policy arenas to national education reforms and pedagogic practice in order to test the weight of the empirical evidence obtained. On the grounds of conclusion, there are reasons to revive and further develop the tradition of theory-based evaluations. Therefore, the article put forward theoretical and methodological proposals for the continued direction.

    Download full text (pdf)
    Teoribaserad utvärdering som svar på det tidiga 2000-talets frågor om utbildningsreformer
  • 8. Linné, Agneta
    Om ramfaktorteorin och historisk förändring: noteringar utifrån en läroplanshistorisk studie1999In: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 4, no 1, p. 59-71Article in journal (Refereed)
  • 9.
    Linné, Agneta
    Örebro University, School of Humanities, Education and Social Sciences.
    Pedagogik, institution och kunskapsobjekt: personliga noteringar och reflektioner2018In: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 23, no 5, p. 61-83Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    This essay, Educational science, institution, and epistemic objects, includes comments on two themes: “Educational science from university discipline to field of knowledge”, and “Searching for the epistemic objects of educational science”. The approach is partly autobiographic. Taking 1968 as starting point, the institutional conditions and transformations of educational science as a university discipline in Sweden are outlined, primarily using one of the larger departments of education as a case. The analysis highlights the substantial expansion and differentiation that characterize the development and places it within a university reform context. The second theme goes further back in time and highlights the historical roots of education as a university discipline. Epistemic objects of the Herbartian tradition are discussed, as well as of the expanding experimental psychology at the time of the first chair of educational science in Sweden. The great expectations after the Second World War for a new school are outlined together with growing research traditions, highlighting classroom language and the teaching process. In the diversified research landscape of the last decades, studies of curriculum theory, education policy, and history of education are emphasized and a plea is made for critical studies of history and education based on broad theoretical perspectives.

  • 10.
    Lundahl, Christian
    et al.
    Örebro University, School of Humanities, Education and Social Sciences.
    Tveit, Sverre
    Institutt for pedagogikk, Universitetet i Oslo, Oslo, Norway.
    Att legitimera nationella prov i Sverige ochi Norge: en fråga om profession och tradition2014In: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 19, no 4-5, p. 297-323Article, review/survey (Refereed)
    Abstract [sv]

    Artikeln utforskar utvecklingen av nationella bedömningsinstrument, så som nationella prov, i svensk och norsk grund- och gymnasieskola. Fokus riktas mot hur två annars jämförbara länder har hanterat reformering av sina bedömningssystem på olika sätt. Nationella bedömningsinstrument utvecklats och förändrats över tid och artikeln knyter dess förändringar av funktion och syfte till konflikter mellan aktörer så som ämbetsmän, forskare och lärare. Frågan om legitimitet är här helt central. Vi identifierar hur mätbarhet och användbarhet blir ifrågasatt i professionskamper om betyg, prov och bedömning. Historiskt sett har en ökad tonvikt på att använda data från skolans bedömningar en ”output”-orienterad styrning av utbildningssystemet ofta lett till att de nationella bedömningsinstrumentens legitimitet utmanas. Bedömningsinstrumentens sviktande legitimitet kan ta sig olika uttryck från tid till annan, och hanteras av staten på olika sätt. Vi menar det nuvarande intresset för formativ bedömning, både hos svenska och norska myndigheter, delvis bottnar ett behov att få legitimitet också för statens mer summativa bedömningsinstrument. 

  • 11.
    Nordvall, Henrik
    Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Linköpings universitet.
    Kooptering eller mothegemonisk mobilisering?: om samspelet mellan den globala rättviserörelsen och den institutionaliserade folkbildningen2007In: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 12, no 1, p. 39-60Article in journal (Refereed)
    Abstract [sv]

    I artikeln analyseras samspelet mellan den globala rättviserörel-sen och det svenska folkbildningsväsendet. Etnografiska fältstudier, dokumentana-lyser och enkätmaterial utgör den empiriska grunden för en fallstudie av interak-tionen mellan ABF och denna nya globala rörelse, med tonvikt på framväxten av lokala sociala forum. Begreppen mothegemonisk mobilisering och kooptering an-vänds för att analysera och diskutera samspelets påverkan på den globala rättviserö-relsens förmåga att utmana den dominerande samhällsordningen. Resultatet visar att samspelet präglas av en påtaglig organisatorisk integrering, förenande politiska teman samt överlappning i form av deltagare som bevistar både äldre folkbildnings-aktiviteter som studiecirklar och de nya sociala forumen. Detta understryker beho-vet av att problematisera föreställningar om konfliktförhållanden mellan »nya» och »gamla» rörelser, liksom denna statiska uppdelning i sig. I analysen framhålls att samverkan mellan ABF och den globala rättviserörelsen, inte främst bör reduceras till en fråga om statlig kooptering av radikala krafter i civilsamhället. Snarare aktualiserar studien behovet av att se konfliktlinjer som skär tvärs igenom staten och civilsamhället.

  • 12.
    Nordvall, Henrik
    et al.
    Örebro University, School of Humanities, Education and Social Sciences.
    Åberg, Pelle
    Folkhögskolan som myt: om global spridning och användning av nordiska folkbildningsidéer2011In: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 16, no 1, p. 1-17Article in journal (Refereed)
    Abstract [sv]

    I artikeln uppmärksammas hur nordiska folkhögskoletankar spridits globalt. Möjligheterna att studera denna spridningsprocess med analytiska verktyg från nyinstitutionell organisationsteori diskuteras. Framförallt mytbegreppet bildar utgångspunkt för diskussionen. Utifrån en genomgång och tolkning av internationell litteratur presenteras tre idealtypiska spridningsmönster för folkhög-skoletanken (migration, inspiration och export), vilka illustreras med hjälp av exempel på utbildningsinstitutioner från Japan, USA, Tanzania, Argentina och Bangladesh, och hänvisar till folkhögskolan som förebild. Artikeln uppmärksammar att frågan om hur olika föreställningar om folkhögskolan använts för att legitimera och organisera varierande typer av vuxenutbildningsinstitutioner och verksamheter världen över rönt betydande internationellt intresse, men att den ägnats nästan obe-fintlig uppmärksamhet i svensk pedagogisk forskning. Att studera folkhögskoletan-kens spridning med hjälp av verktyg från nyinstitutionell organisationsteori pekas ut som en möjlig och generativ forskningsingång som kan bidra till kunskapsutvecklingen inom svensk folkbildningsforskning och länka denna till internationell jämförande pedagogisk forskning.

  • 13.
    Nylund, Mattias
    Örebro University, School of Humanities, Education and Social Sciences.
    Framtidsvägen: Vägen till vilken framtid för eleverna på gymnasieskolans yrkesprogram?2010In: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 15, no 1, p. 33-52Article in journal (Refereed)
    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 14.
    Nylund, Mattias
    et al.
    Örebro University, School of Humanities, Education and Social Sciences.
    Rosvall, Per-Åke
    Institutionen för pedagogik, Högskolan i Borås, Borås, Sverige.
    Gymnasiereformens konsekvenser för den sociala fördelningen av kunskaper i de yrkesorienterade utbildningarna2011In: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 16, no 2, p. 81-100Article in journal (Refereed)
    Abstract [sv]

    I föreliggande artikel analyseras den pågående gymnasiereformen (Prop 2008/09:199, SOU 2008:27) utifrån dess innebörd för kunskapers organise-ring i de yrkesorienterade utbildningarna. För att diskutera reformens möjliga kon-sekvenser analyseras den i relation till befintliga praktiker i en fordonsprograms-klass. Problemet som står i fokus är den ojämlika sociala fördelningen av kunskap och makt som föreligger mellan olika samhällsklasser. I denna problematik har de yrkesorienterade utbildningarna en central position, då dessa huvudsakligen både rekryterar elever från, tillika socialiserar för, arbetarklasspositioner. De teoretiska begreppen hämtas framförallt från utbildningssociologen Basil Bernstein, som skil-jer på kunskap organiserad i horisontella och vertikala diskurser, vilka ger olika förutsättningar för handling i olika sammanhang. Resultaten från analysen visar att befintliga praktiker i huvudsak är horisontellt organiserade och att de riskerar att ytterligare styras i den riktningen genom att reformen premierar starkt kontextbun-den, färdighetsorienterad, kunskap. För den sociala fördelningen av kunskap inne-bär detta att reformen i högre grad än vad som redan är fallet utestänger hälften av gymnasieungdomarna, företrädelsevis med bakgrund i arbetarklassen, från vertika-la diskurser, från kunskap som ger makt.

    Download full text (pdf)
    Nylund & Rosvall (2011)
  • 15.
    Paldanius, Sam
    Örebro University, School of Humanities, Education and Social Sciences.
    Det monotona arbetets möjligheter till lärande2016In: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 21, no 3, p. 235-260Article in journal (Refereed)
  • 16.
    Quennerstedt, Ann
    Örebro University, School of Humanities, Education and Social Sciences.
    Den politiska konstruktionen av barnets rättigheter i utbildning2010In: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 15, no 2/3, p. 119-141Article in journal (Refereed)
  • 17. Schmidt, Catarina
    et al.
    Gustavsson, Bernt
    Örebro University, School of Humanities, Education and Social Sciences.
    Läsande och skrivande som tolkning och förståelse: skriftspråket som meningsskapande literacypraxis2011In: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 16, no 1, p. 36-51Article in journal (Refereed)
  • 18.
    von Wright, Moira
    Örebro University, Department of Education.
    Skillnadens pedagogik och den utbildningspolitiska betydelsen av ansvaret för den Andre: Carl Anders Säfström: Skillnadens pedagogik. Nya vägar inom den pedagogiska teorin. Lund: Studentlitteratur, 20052005In: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 10, no 2, p. 155-157Article, book review (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 19.
    Wedin, Åsa
    Örebro University, School of Humanities, Education and Social Sciences.
    Bedöma eller döma?: Språkbedömning och lästest i grundskolans tidigare år2010In: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 15, no 2/3, p. 219-231Article in journal (Other academic)
    Abstract [sv]

    I denna artikel argumenteras för vikten av att språkbedömning och lästestning i grundskolans tidigare år ger en mer rättvisande bild av elevernas kunskaper och färdigheter. Med lästest som endast mäter läsning i en begränsad form, som en teknisk färdighet, riskerar man att missa elevers förmåga att använda skrift i andra sammanhang än i skolmiljö. Dessutom riskerar man att flerspråkiga elever i hög grad nedvärderas genom att inte ta hänsyn till deras flerspråkiga kompetens. Sett ur ett demokratiperspektiv bör alla elever ha rätt inte bara till en bedömning som är mer rättvisande, utan också till att själva få ta aktiv del i planering och genomförande av testning. Detta ställer stora krav på lärare som därför behöver ha tillräcklig kunskap både om barns och ungdomars språkutveckling och om bedömning. Av den anledningen är det viktigt att lärarutbildning och lärarfortbildning utformas så att möjligheter ges även för lärare mot skolans tidigare år att skaffa sig fördjupad kunskap.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 20.
    Wedin, Åsa
    Örebro University, School of Humanities, Education and Social Sciences.
    Monologen som en resurs i klassrummet2009In: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 13, no 4, p. 241-256Article in journal (Refereed)
    Abstract [sv]

    I denna artikel analyseras språkmönster i helklassundervisning i skolans tidigare år med fokus på andraspråkselever. Jag argumenterar i artikeln för monologens betydelse för elevernas språkutveckling samt för att mer kunskap behövs om den språkverklighet som andraspråkseleverna befinner sig i, i synnerhet vad gäller helklassinteraktion. Utgångspunkt för analysen tas i Hallidays Systemic Functional Linguistics. Den visade att läraren i detta fall använde sig av tydlighet och ett varierat språk, vilket är positivt för andraspråkseleverna. Eleverna gavs däremot inte utrymme för egen produktion av krävande språk vilket är viktigt för alla elevers språkutveckling, inte minst andraspråkseleverna. Dessutom gynnades elever med förmåga att ta för sig av talutrymmet vilket missgynnar tysta elever.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
1 - 20 of 20
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf