oru.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 9 av 9
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Boström, Magnus
    Stockholm University, Stockholm, Sweden.
    Frivilligorganisation och frivillig reglering: miljöorganisationer i standardiseringsprocesser2002Ingår i: Nordiske organisasjonsstudier, ISSN 1501-8237, Vol. 4, nr 1, s. 4-25Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 2.
    Carlsen, Benedicte
    et al.
    UNI Rokkansenteret, Bergen, Norway.
    Sataøen, Hogne L.
    University of Bergen, Bergen, Norway.
    ’Når pengene rår, forsvinner andre verdier i systemet’: Helsearbeideres syn på den norske samhandlingsreformen2013Ingår i: Nordiske organisasjonsstudier, ISSN 1501-8237, Vol. 15, nr 1, s. 29-54Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    How do key personnel un derstand and experience the many public sector reforms? This is at the core of this article, which focuses on the Norwegian Coordination Reform. The article is based on an exploratory indepth study of health care professionals through focus group interviews. Considering the numerous health care re  forms in Norway the last decades, as well as previous empirical and theoretical studies of such reforms, we had expected to find reform fatigue and signs of only superficial adaptation to the reform. In the analyzes of group discussions, however, we find little support for a symbolic adaptation to the reform, and informants express a positive basic attitude to the main ideas of the reform, such as better coordination between hospitals and municipalities and strengthening of expertise at the municipal level. An important exception is the attitude toward the financial incentives, where the informants consistently expressed skepticism. The article thoroughly explains this aspect. The study utilizes a qualitative approach and is based on data collected through eight semistructured focus groups and two individual interviews during winter 2011/2012, where a total of 35 in formants participated.

  • 3.
    Dar, Ravi
    Uppsala University, Department of Business Studies, Uppsala, Sweden.
    What is the Actor in Organizational Institutionalism?2009Ingår i: Nordiske organisasjonsstudier, ISSN 1501-8237, Vol. 11, nr 3, s. 23-44Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Aktören finns såväl i teatern som i studiet av det sociala. Den uppfattade paradoxen i det oförenliga mötet av strukturell påverkan och handlingsfrihet har präglat mycket av den sociologiska institutionella teorins diskurs om organisationer. Med fokus på fältets konstitution och dess inbäddade stabilitet studeras de bilder av aktören som framträder ur det som producerats inom diskursen. Med hjälp av idén om avatarer, Erving Goffman’s idéer om interaktion och föreställning samt den institutionella teorins distinktion mellan processer mot likhet och mot variation; identifieras 4 avatarer som uppbär aktörsbegreppet inom organisatorisk institutionalism. Slutsatserna är att med en teoretisk stringent användning av förmedlare, översättare, förändringsagenter och entreprenörer blir inte det inbäddade aktörskapet ett problem eller svaghet för organisatorisk institutionalism, utan tvärt om, det blir dess styrka.

  • 4.
    Frostenson, Magnus
    Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro Universitet.
    Lärarnas avprofessionalisering och autonomins mångtydighet2012Ingår i: Nordiske organisasjonsstudier, ISSN 1501-8237, Vol. 14, nr 2, s. 49-76Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 5.
    Johansson, Owe L.
    et al.
    Örebro universitet, Institutionen för ekonomi, statistik och informatik.
    Klinton, Markus
    Örebro universitet, Institutionen för ekonomi, statistik och informatik.
    Sandström, Johan
    Örebro universitet, Institutionen för ekonomi, statistik och informatik.
    Corporate citizenship: ett begrepp på avvägar?2007Ingår i: Nordiske organisasjonsstudier, ISSN 1501-8237, Vol. 9, nr 1, s. 35-54Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 6.
    Jönhill, Jan Inge
    Örebro universitet, Institutionen för samhällsvetenskap.
    Kommunikationer med beslut som medium och form: en introduktion till Luhmanns organisationsteori2001Ingår i: Nordiske organisasjonsstudier, ISSN 1501-8237, Vol. 3, nr 2, s. 5-11Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 7.
    Lundberg, Kjetil G.
    et al.
    Uni Rokkansenteret, Bergen, Norway.
    Sataøen, Hogne L.
    Institutt for administrasjon og organisasjonsvitskap, University of Bergen, Bergen, Norway.
    Institusjonell etnografi: Ei inspirasjonskjelde for den skandinaviske organisasjonsteorien?2014Ingår i: Nordiske organisasjonsstudier, ISSN 1501-8237, Vol. 16, nr 1, s. 30-50Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    At the core of this article is neo-institutional theory’s dominance in contemporary organizational research. This theory has, among other things, contributed to the understanding of symbolic and cultural aspects of organizations and their surroundings, and how ideas and concepts travel and translate. At the same time, the theory has been criticized for having unclear concepts of actors and power, and that practical aspects of how ideas travel is undertheorized. As a possible inspiration for neoinstitutional theory, we present institutional ethnography (IE). We argue that IE can give impulses to a deeper understanding of processes of change within contemporary organizations. In particular, we discuss how IE can provide an alternative to the neoinstitutional concepts of travel and translation. This is done through a rich conceptual methodology where the level of actors is utilized in order to understand organizational ideas as part of the ruling relations.

  • 8.
    Sataøen, Hogne L.
    et al.
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Nygård, Daniel
    University of Bergen, Bergen, Norway.
    Omdømmehåndtering i høyere utdanning: Argumentasjon og selvfremstilling i studiekataloger2018Ingår i: Nordiske organisasjonsstudier, ISSN 1501-8237, Vol. 20, nr 1, s. 45-66Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Reputation management is an important practice for contemporary highereducation institutions. In this article, the viewbooks of 9 Norwegian universitiesand university colleges are analyzed. We find that higher educationinstitutions often communicate a complex, diverse and sometimes evencontradictory profile towards prospective students. Further, we find manysimilarities between the different viewbooks, and a limited degree of sharpdistinctions towards competitors. This is not in line with the dominatingrecommendations of the management literature on the topic, claiming thata strong reputation is built through consistent communication and differentiationvis-à-vis competitors. We ask if the findings signalize an institutionalizationof the image of which characteristics a “good higher educationinstitutions” must possess, limiting the space for reputation building througha more singular and distinct profile. Higher education institutions must payattention to diverse (and often conflicting) goals and values in their reputationmanagement, and incorporate them simultaneously in their communicationto achieve legitimacy.

  • 9.
    Öberg, Christina
    Lund University, Lund, Sweden.
    Hårda fakta och mjuka värden: Årsredovisningar som underutnyttjad källa för studier av dynamik i affärsrelationer2009Ingår i: Nordiske organisasjonsstudier, ISSN 1501-8237, Vol. 11, nr 4, s. 71-93Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
1 - 9 av 9
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf