Till Örebro universitet

oru.seÖrebro universitets publikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 16 av 16
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Andrén, Thomas
    The Swedish Confederation of Professional Associations (Saco), Stockholm, Sweden.
    Inkomstförsäkringars effekt på arbetslöshet och matchning2015Ingår i: Arbetsmarknad & Arbetsliv, ISSN 1400-9692, E-ISSN 2002-343X, Vol. 21, nr 1, s. 54-71Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Inkomsttaket i den allmänna arbetslöshetsförsäkringen är idag så lågt att få individer erhåller 80 procent av tidigare lön. Det har drivit fram alternativa lösningar för inkomstbortfall vid arbetslöshet där fackförbunden idag erbjuder sina medlemmar kompletterande kollektiva inkomstförsäkringar med högre inkomsttak. I den här artikeln undersöks dels om dessa försäkringar är associerade med längre arbetslöshetsperioder, dels om sannolikheten för återfall i nya ersättningsperioder påverkas.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Inkomstförsäkringars effekt på arbetslöshet och matchning
  • 2.
    Bejerot, Eva
    et al.
    Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro Universitet.
    Forsberg Kankkunen, Tina
    Sociologiska institutionen, Stockholms universitet, Stockholm, Sweden.
    Hasselbladh, Hans
    Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro Universitet.
    Två decennier av New Public Management: arbetsmiljön i skola och sjukvård2015Ingår i: Arbetsmarknad & Arbetsliv, ISSN 1400-9692, E-ISSN 2002-343X, Vol. 21, nr 3, s. 23-41Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 3.
    Bejerot, Eva
    et al.
    Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro Universitet.
    Hasselbladh, Hans
    Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro Universitet.
    Forsberg, Tina
    Sociologiska institutionen, Stockholms universitet, Stockholm, Sverige.
    Parding, Karolina
    Luleå tekniska universitet, Luleå, Sverige.
    Sehlstedt, Therese
    Luleå tekniska universitet, Luleå, Sverige.
    Westerlund, Joakim
    Psykologiska institutionen, Stockholms universitet, Stockholm, Sverige.
    Förberedd för läraryrket? Lärare under 40 år av reformer2018Ingår i: Arbetsmarknad & Arbetsliv, ISSN 1400-9692, E-ISSN 2002-343X, Vol. 24, nr 1-2, s. 7-26Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Studien belyser hur gymnasielärare retrospektivt uppfattar att de förberetts för sitt yrke under lärarutbildningen. Enkätsvar från 1554 gymnasielärare kategoriserades efter den tidsperiod då de examinerades. Frågan om hur väl förberedda de nyexaminerade lärarna var för sitt yrke kopplas till de nationella reformer som styrde lärarutbildningen under den period som läraren studerade. Medan utbildningen i praktisk yrkeskunskap uppfattas ha försämrats över tid, har andra områden förbättrats. Lärosäte hade inte något samband med respondenternas svarsmönster. Slutsatsen är att utbildningsreformerna har samband med förändringar i utbildningens måluppfyllelse, att förbereda lärarstudenter för sitt yrke, samt att utbildningens anpassning till yrkets krav försämrats över tid.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Förberedd för läraryrket? Lärare under 40 år av reformer
  • 4.
    Bejerot, Eva
    et al.
    Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro Universitet.
    Lampi, Laura
    Centret för utbildningsevaluering, Helsingfors universitet, Helsingfors, Finland.
    Forsberg, Tina
    Sociologiska institutionen, Stockholms universitet, stockholm, Sverige.
    Ahtiainen, Raisa
    Centret för utbildningevaluering, Helsingfors universitet, Helsingfors, Finland.
    Björk, Lisa
    Institutet för stressmedicin, Västra Götalandsregionen & Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap, Göteborgs universitet, Göteborg, Sverige.
    Hotulainen, Risto
    Centret för utbildningevaluering, Helsingfors universitet, Helsningfors, Finland.
    Parding, Karolina
    Avdelningen för arbetsvetenskap, Luleå tekniska universitet, Luleå, Sverige.
    Sehlstedt, Therese
    Avdelningen för arbetsvetenskap, Luleå tekniska universitet, Luleå, Sverige.
    Wastensson, Gunilla
    Arbets- och miljömedicin, Göteborgs universitet, Göteborg, Sverige.
    Nyexaminerade om lärarutbildningen i Sverige och i Finland2018Ingår i: Arbetsmarknad & Arbetsliv, ISSN 1400-9692, E-ISSN 2002-343X, Vol. 24, nr 3-4, s. 66-84Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    En professionsutbildning utmärks av en spänning mellan teoretisk kunskap och praktisk yrkeskunskap. Vi vet dock inte mycket om hur en professionsutbildning bäst utformas för att förbereda studenter inför yrket. Utifrån tre enkäter, två i Sverige och en i Finland, analyseras nyexaminerade lärares uppfattning om hur förberedda de var för sitt arbete efter lärarutbildningen. Området metodik och praktik hade tydligast samband med känslan av att vara väl förberedd. I flera områden var de finska respondenterna mer kritiska än de svenska. De många positiva omdömena om den finska lärarutbildningen gjorde att vi förväntat oss ett mer positivt resultat i den finska studien.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Nyexaminerade om lärarutbildningen i Sverige och i Finland
  • 5.
    Calleman, Catharina
    Örebro universitet, Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete.
    Demografi, arbetskraftsutbud och arbetsrätt2014Ingår i: Arbetsmarknad & Arbetsliv, ISSN 1400-9692, E-ISSN 2002-343X, Vol. 1, nr 1, s. 39-53Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    Fulltext
  • 6.
    Frostenson, Magnus
    et al.
    Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro Universitet.
    Englund, Hans
    Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro Universitet.
    Styrteknologier och differentiering av den professionella praktiken: Exemplet lärare2021Ingår i: Arbetsmarknad & Arbetsliv, ISSN 1400-9692, E-ISSN 2002-343X, Vol. 27, nr 4, s. 49-67Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Lärares arbetsprestationer mäts och utvärderas alltmer på individnivå. I artikeln undersöks förekomst och användning av instrument för att mäta lärares arbetsprestationer. Baserat på en enkät till 2 000 svenska grundskole- och gymnasielärare visar artikeln på en högst varierande förekomst av prestationsmätningar. Instrument som uppföljnings- och utvecklingssamtal, kursutvärderingar, prestationsbaserad lönesättning förekommer i högre grad än föräldraenkäter, klassrumsobservationer och kollegial bedömning. Instrumenten används mest i aktiebolagsdrivna friskolor. Skolledningar använder sådana instrument i olika syften, främst som underlag för individuell lönesättning. I artikeln relateras resultaten till differentiering inom lärarprofessionen. Styrning är en delförklaring till varför lärarprofessionen differentieras. 

  • 7.
    Hjort, Torbjörn
    et al.
    Lunds universitet, Lund, Sweden.
    Panican, Alexandru
    Lunds universitet, Lund, Sweden.
    Valfrihet: en utmaning för det sociala medborgarskapet2011Ingår i: Arbetsmarknad & Arbetsliv, ISSN 1400-9692, E-ISSN 2002-343X, Vol. 17, nr 3, s. 23-35Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Välfärdstjänsterna har antagit formen av marknadsbaserade tjänster på grund av en ökad marknadsorientering. I artikeln analyseras vad valfrihet gällande välfärdstjänster kan innebära för medborgaren i olika socioekonomiska positioner genom att fokusera faktorer som kan begränsa valmöjligheter. En slutsats är att både resursstarka och resurssvaga har begränsade valmöjligheter. En annan slutsats är att det sociala medborgarskapet, när det öppnar upp för valfrihet, kan befästa den sociala och etniska segregationen.

  • 8.
    Jacobsson, Kerstin
    et al.
    Sociologi, Södertörns högskola, Huddinge, Sverige.
    Löfmarck, Erik
    Baltic & East European Graduate School (BEEGS), Södertörns högskola, Hudidinge, Sverige.
    Noaksson, Niklas
    European Parliament, Brussels, Belgium.
    En expertorganisation ändrar uppfattning: Om OECDs omsvängning i arbetsmarknadspolitiken2008Ingår i: Arbetsmarknad & Arbetsliv, ISSN 1400-9692, E-ISSN 2002-343X, Vol. 14, nr 3, s. 31-43Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    I 30 år har OECD trummat ut sitt budskap om behovet av strukturreformer på arbetsmarknaden. Receptet har varit likartat oavsett patient och ofta tycks förskrivningen ha skett enligt devisen ”ju beskare medicin, desto trovärdigare behandling”. Många blev därför förvånade när OECD, efter en ambitiös översyn av sin jobbstrategi, år 2006 gav upp tanken om en enda gyllene reformväg. Artikeln pekar på viktiga förändringar i den reviderade jobbstrategin och analyserar vilka faktorer som låg bakom OECD:s omsvängning i arbetsmarknadspolitiken.

  • 9.
    Jordansson, Birgitta
    et al.
    University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden.
    Peterson, Helen
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap. University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden.
    Lokal styrning av jämställdhetsintegrering inom akademin2021Ingår i: Arbetsmarknad & Arbetsliv, ISSN 1400-9692, E-ISSN 2002-343X, Vol. 27, nr 1, s. 7-25Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Föreliggande artikel belyser olika aspekter av lokal styrning inom offentliga verksamheter där övergripande mål definieras genom politisk resultat- och målstyrning. Mer specifikt handlar det om hur Sveriges lärosäten styrs för att uppfylla det mål som gavs till dem i regeringens regleringsbrev 2016; att jämställdhetsintegrera sina verksamheter. Artikeln analyserar och diskuterar de styrtekniker som lärosätena använt sig av för att uppfylla målet. Analysen är sålunda en fallstudie av jämställdhetsarbete inom akademin. Resultaten kan dock bidra med kunskaper av en mer generell karaktär gällande styrning i offentlig verksamhet. De är dessutom av direkt relevans för totalt över 90 offentliga verksamheter som ska förverkliga det politiska uppdraget om jämställdhetsintegrering.

  • 10.
    Karlsson, Gunnel
    Örebro universitet, Humanistiska institutionen.
    Ylva Waldemarson: Kvinnor och klass - en paradoxal skapelseberättelse. LOs Kvinnoråd och makten att benämna 1898-1967. Diss2000Ingår i: Arbetsmarknad & Arbetsliv, ISSN 1400-9692, E-ISSN 2002-343X, nr 3, s. 207-211Artikel, recension (Övrigt vetenskapligt)
  • 11.
    Lehto, Arja
    et al.
    Uppsala Universitet, Uppsala, Sweden.
    Lindholm, Kristina
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Arbetsplatsernas utmaning: ett aktivt arbete mot diskriminering2014Ingår i: Arbetsmarknad & Arbetsliv, ISSN 1400-9692, E-ISSN 2002-343X, Vol. 20, nr 3, s. 26-39Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    I artikeln diskuteras utmaningar med implementeringen av de aktiva åtgärdsbestämmelserna i diskrimineringslagstiftningen bland svenska arbetsgivare. Resultaten visar att aktiva åtgärder ofta inte är integrerade i interna  uppföljningsprocesser. Styrning, uppföljning, möjlighet till reflektion och kompetensutveckling spelar stor roll för om och hur likabehandlingsarbete genomförs. Avslutningsvis reflekterar vi över tillsynens roll för att bidra till jämlika och jämställda arbetsplatser.

  • 12.
    Nylander, Per Åke
    et al.
    Örebro universitet, Institutionen för beteende-, social- och rättsvetenskap.
    Bruhn, Anders
    Örebro universitet, Institutionen för beteende-, social- och rättsvetenskap.
    Emotionellt arbete och belastning i fängelsearbete: utvecklingen över tid2023Ingår i: Arbetsmarknad & Arbetsliv, ISSN 1400-9692, E-ISSN 2002-343X, Vol. 29, nr 3-4, s. 27-41Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Kriminalvårdare är ett komplext yrke som dagligen hanterar intagna i fängelser, vilket innefattar att bemöta olika känslouttryck. Denna artikel handlar om hur detta emotionella arbete förändrats över tid. Den baseras på en jämförelse av data från två forskningsprojekt (2009 och 2019). Resultatet visar att kriminalvårdare upplever att det emotionella arbetet blivit mer påtagligt, och att den belastning och trötthet som följer av detta blivit större. Samtidigt upplever många små möjligheter till återhämtning från detta under arbetstiden.

    Utvecklingen kan ses i ljuset av den ökade beläggningen men kan också kopplas till ideologiska och organisatoriska förändringar inom den svenska kriminalvården.

  • 13.
    Nyström, Kristina
    et al.
    Ratioinstitutet, Stockholm, Sweden.
    Johansson, Dan
    Ratioinstitutet, Stockholm, Sweden.
    Sysselsättningsproblemet: räcker antalet arbetsgivare till?2006Ingår i: Arbetsmarknad & Arbetsliv, ISSN 1400-9692, E-ISSN 2002-343X, Vol. 12, nr 4, s. 241-250Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 14.
    Panican, Alexandru
    Lunds universitet, Lund, Sweden.
    Validering: att anamma ett koncept trots osäkerhet om nyttan med det2017Ingår i: Arbetsmarknad & Arbetsliv, ISSN 1400-9692, E-ISSN 2002-343X, Vol. 23, nr 2, s. 84-103Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    I artikeln analyseras branschorganisationers förhållningssätt till valideringssystem, generiska kompetenser och SeQF. Branschorganisationer visar ett svalt intresse för SeQF men är positiva till generiska kompetenser som inte kan valideras i avsaknad av valideringskriterier. Validering har fått spridning bland branschorganisationer genom homogeniseringsprocesser ochen politisk-administrativ ordning som kombinerar näringslivets styrningslogik med nyliberala marknadslösningar. Valideringssystemen har potential men omfattar risker som kan förvärra kompetensbristen och hindra etablering, precis det valideringen ämnar åtgärd

  • 15.
    Panican, Alexandru
    et al.
    Socialhögskolan, Lunds universitet, Lund, Sweden.
    Ulmestig, Rickard
    Socialhögskolan, Lunds universitet, Lund, Sweden.
    Vad är nytt? Kunskapssammanställning av kommunal arbetsmarknadspolitik2019Ingår i: Arbetsmarknad & Arbetsliv, ISSN 1400-9692, E-ISSN 2002-343X, Vol. 25, nr 3-4, s. 108-128Artikel, forskningsöversikt (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Den svenska kommunala arbetsmarknadspolitiken har expanderat sedan 1990-talet. Kommunala arbetsmarknadsåtgärder kostar 5 miljarder, involverar 5 300 årsarbetare och 110 000 deltagare årligen. Enligt den senaste kunskapssammanställningen publicerad 2012 är kunskapen om vad som görs och uppnås begränsad. I artikeln sammanfattas kunskapsläget mellan 2012-17. Vi genomför en systematisk forskningsöversikt  genom att kartlägga, redovisa och slutligen syntetisera litteraturen utifrån fyra teman: varför initieras kommunala arbetsmarknadsåtgärder, hur dessa organiseras, effekter för deltagarna samt hur det praktiska arbetet bedrivs. I artikeln dras följande slutsatser: forskningen är alltjämt begränsad, det finns få effektstudier, individualisering och decentralisering utgör centrala beståndsdelar och arbetsmarknadsåtgärderna har en tveksam kvalitet. 

  • 16.
    Zovko, Davor
    et al.
    Örebro universitet, Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete. Mälardalens högskola, Västerås, Sverige.
    Ekermo, Mats
    Mälardalens högskola, Västerås, Sverige.
    Brunnberg, Elinor
    Mälardalens högskola, Västerås, Sverige.
    Användning av utvärderingar inom Arbetsförmedlingen2016Ingår i: Arbetsmarknad & Arbetsliv, ISSN 1400-9692, E-ISSN 2002-343X, Vol. 22, nr 1, s. 6-26Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Arbetsförmedlingen använder utvärdering huvudsakligen för kontroll och återrapportering till regeringen och inte för verksamhetsutveckling avseende förbättring av stödet till de arbetssökande. Det visar en analys av policydokument och kvalitativa intervjuer med ledningspersonal inom ett lokalt arbetsmarknadsområde. Arbetsförmedlingens utvärderingar genomförs centralt och kommuniceras nedåt i organisationen. New public management-modellen i organisationen tycks vara överordnad Arbetsförmedlingens funktion som människobehandlande organisation.

1 - 16 av 16
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf