Denna artikel tillägnas ordförande i Fastighetsmäklarinspektionens disciplinnämnd, tillika ansvarig utgivare av denna tidskrift, professorn Marie Karlsson-Tuula. Antalet mäklare som får en disciplinpåföljd av Fastighetsmäklarinspektionen i form av en återkallelse av registreringen som mäklare, en erinran eller en varning har ökat. I denna artikel analyseras vilka fastighetsmäklare som får en disciplinpåföljd och vad som behövs för att minska antalet anmälningar och disciplinpåföljder. Frågor som ska besvaras är:
1) Vad är skälet till att antalet anmälningar mot mäklare har ökat liksom antalet disciplinpåföljder? 2) Av de mäklare som får en disciplinpåföljd - finns det några likheter eller skillnader när det gäller mäklarnas ålder, kön, utbildning eller geografiska fördelning?
Rekonstruktionslagstiftning i allmänhet är för närvarande föremål för granskning inom hela EU. EU har funnit att vissa medlemsstater saknar en väl fungerande rekonstruktionslagstiftning och har därför kommit med ett förslag till direktiv på området för medlemsstaternas tillnärmning av lagstiftningen. Vissa kriterier har ställts upp om vad en rekonstruktionslagstiftning bör innehålla för att underlätta för Entreprenörskap och investeringar. I USA har Entreprenörskapet och Bankruptcy Code varit frekvent studerad under lång tid. Entreprenörskap har lyfts fram även i Europa. I denna artikel beskrivs EU:s pågående arbete och hur man i USA har tillskapat en väl fungerande lagstiftning med hjälp av att fastställa vilken inriktning som en väl fungerande insolvenslagstiftning bör ha.
Enligt 3 kap. 25 § lagen om företagsrekonstruktion (LFR) uppställs det, under vissa förutsättningar, krav på att en gäldenär ska ställa betryggande säkerhet vid fullgörande av ett offentligt ackord. Vad är det då som kan anses utgöra betryggande säkerhet i lagens mening? Frågan som också kan ställas är om rekvisitet betryggande säkerhet i 3 kap. 25 § LFR kan likställas med ”samma” rekvisit som stadgas i 2 kap. 10 § konkurslagen.
I denna artikel behandlas Bankruptcy Codes syften samt olika rättsteorier som ska tjäna som förklaring till varför den amerikanska konkurslagstiftningen Bankruptcy Code har fått sin nuvarande utformning. Här presenteras den normativa förklaringsmodellen samt de normativa principerna reorganization-och equity policy. Det redogörs också för både den rättsekonomiska och den sociala förklaringsmodellen. Rätteoretiska anslag på den insolvenslagstiftningen är ovanliga i Sverige. Därför presenteras dessa teorier i det följande.
Lagen om företagsrekonstruktion trädde i kraft september 1996. 3 kap. om offentligt ackord infördes med endast några smärre korrigeringar och förarbetena till 1970-års ackordslagstiftning utgör därför fortfarande den primära rättskällan. 3 kap. uppvisar brister på flera punkter. Några av dem har varit föremål för utredningar men har ännu inte lett till några lagändringar. I det följande behandlas frågorna beträffande värdering av oprioriterade fordringsanspråk vid företagshypotek och den rättsverkan som värderingen har i en efterföljande konkurs. Även frågor beträffande de lege ferenda berörs.
Frågan om överlåtelse av gäldenärens avtal under företagsrekonstruktion har varit föremål för diskussion under en längre tid. I utländsk rätt och framför allt i amerikansk finns denna möjlighet för gäldenären sedan länge stadgad i 365 § Bankruptcy Code. Syftet med bestämmelsen är bl.a. att en överlåtelse ska underlätta rekonstruktionsförfarandets genomförande.* I Entreprenörskapsutredningen föreslås att en överlåtelsemöjlighet för gäldenärens avtal till tredje man ska införas också i vår lagstiftning i lagen om företagsrekonstruktion. Av remissvaren framgår dock att flera remissinstanser ställer sig tveksamma till om gäldenären ska ha en sådan möjlighet under ett rekonstruktionsförfarande. I denna artikel diskuteras denna fråga och en kort jämförelse sker med innehållet i amerikansk rätt. Frågorna som aktualiseras är komplexa och inrymmer flera detaljfrågor. Dessa kan på grund av utrymmesskäl inte behandlas här.
Betingelser är olika slag av begränsningar som kan åvila ägaren av ett förmögenhetsobjekt och som inte kan klassificeras såsom en bruksrätt eller en säkerhetsrätt. Betingelser kan indelas i tre kategorier, nämligen som 1) optionsrätter, 2) ändamålsbestämmelser, samt 3) överlåtelseförbud. Betingelser uppfattas som ett komplicerat område inom sakrätten. De senaste årens rättspraxis har dock kommit att kasta ljus över betingelsernas sakrättsliga verkan. Några av dessa prejudikat analyseras i denna artikel.
I denna festskriftsartikel till Catharina Calleman diskuteras lönegaranti i gränsöverskridande insolvenssituationer. Lönegarantireglerna innefattar, särskilt i insolvenssituationer, en mängd regler att ta hänsyn till. Utöver de nationella reglerna i förmånsrättslagen, lönegarantilagen men även arbetsrättsliga regler utgör den internationella dimensionen en ytterligare utmaning. I denna artikel diskuteras några av dessa regler.
En gäldenär som inte kan eller vill fullgöra sina förpliktelser mot en borgenär kan bli föremål för utsökning. Verkställighet som avser betal-ningsskyldighet sker genom utmätning och utsökningsmålet handläggs av Kronofogdemyndigheten. Den utmätta egendomen ska säljas på offentlig auktion eller under hand. En korrekt värdering som möjligt krävs för att Kronofogdemyndigheten ska kunna bestämma hur mycket av gäldenärens egendom som behöver utmätas. Denna artikel syftar till att teoretiskt och empiriskt analysera hur värderingen av några olika typer av tillgångar görs i ett exekutionsrättsligt perspektiv. Frågor som ska besvaras är: 1) När ska man värdera? 2) Efter vilka principer görs värderingen?