oru.sePublications
Change search
Refine search result
1 - 43 of 43
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Andersson, Fredrik
    et al.
    Örebro University, Örebro University School of Business. SCB.
    Lodefalk, Magnus
    Örebro University, Örebro University School of Business.
    Svenska affärsänglar: hur lyckas de med sina investeringar?2018In: Ekonomisk Debatt, ISSN 0345-2646, Vol. 46, no 3, p. 29-39Article in journal (Other academic)
    Abstract [sv]

    Aktiebolag som affärsänglar investerar i blir med högre sannolikhet snabbväxande företag, s k gasellföretag, jämfört med ett slumpmässigt valt aktiebolag. Resultatet håller även efter att affärsänglarnas företag jämförts med liknande ”tvillingföretags” tillväxt. Detta kan indikera att det är affärsänglarna som bidrar och hjälper till att utveckla företag i stället för att de enbart väljer ut ”vinnarföretag” att investera i, s k picking cherries-beteende.

  • 2.
    Apel, Mikael
    et al.
    Sveriges riksbank, Stockholm, Sweden.
    Österholm, Pär
    Örebro University, Örebro University School of Business.
    Alltför långtgående slutsatser om implikationerna av sekulär stagnation för penningpolitiken2017In: Ekonomisk Debatt, ISSN 0345-2646, Vol. 45, no 7, p. 65-67Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 3.
    Bjuggren, Carl Magnus
    et al.
    Ratioinstitutet, Stockholm, Sweden.
    Johansson, Dan
    Ratioinstitutet, Stockholm, Sweden.
    Privat och offentlig sysselsättning i Sverige 1950-20052009In: Ekonomisk Debatt, ISSN 0345-2646, Vol. 37, no 1, p. 41-53Article in journal (Other academic)
    Abstract [sv]

    Ny statistik gör det möjligt att analysera den privata och offentliga sysselsätt-ningsutvecklingen utifrån fler ägarkategorier samt verksamheters branschtillhörighet och storlek. Jämfört med tidigare har den privata sysselsättningen utvecklats svagare. Privata företag utan koncerntillhörighet uppvisar en sjunkande sysselsättning. Hade deras sysselsättning som andel av den arbetsföra befolkningen varit oförändrad skulle ytterligare 225 000 personer ha varit sysselsatta år 2005. Sysselsättningen i stora industrikoncerner har fallit kraftigt. Minskningarna förklaras rimligtvis till viss del av strukturomvandling, men också av utslagning. Den ekonomiska politikens effekter på privatpersoners incitament att starta och expandera företag bör tas upp till diskussion.

  • 4.
    Bjuggren, Per-Olof
    et al.
    Internationella Handelshögskolan, Jönköping, Sweden.
    Du Rietz, Gunnar
    Ratioinstitutet, Stockholm, Sweden.
    Johansson, Dan
    Ratioinstitutet, Stockholm, Sweden.
    3:12-reglerna: en ekonomisk analys2007In: Ekonomisk Debatt, ISSN 0345-2646, Vol. 35, no 7, p. 18-30Article in journal (Other academic)
    Abstract [sv]

    3:12-reglerna, vilka reglerar beskattningen av ett fåmansföretags överskott som förvärvs- respektive kapitalinkomst, har kritiserats för att de är krångliga och ger felaktiga incitament. Vi ansluter till denna kritik från en annorlunda infallsvinkel. Reglernas utformning står i strid med slutsatserna i beprövade teorier om hur politiken ska utformas för att uppnå sysselsättning och tillväxt, exempelvis behandlas inte ersättningen till kapital som en residual. 3:12-reglerna skapar olikformigheter i beskattningen, öppnar möjligheter till skatteplanering och orsakar snedvridningar. Reglernas komplexitet torde i sig fungera som ett etablerings- och tillväxthinder för produktivt entreprenörskap. Lagstiftaren har underskattat de negativa konsekvenserna av 3:12-reglerna, främst för snabbväxande entreprenörsföretag.

  • 5.
    Bjuggren, Per-Olof
    et al.
    Internationella Handelshögskolan, Jönköping, Sweden.
    Johansson, Dan
    Ratioinstitutet, Stockholm, Sweden.
    Svar till Edin och Lodin angående 3:12-reglerna2008In: Ekonomisk Debatt, ISSN 0345-2646, Vol. 36, no 5, p. 57-59Article in journal (Other academic)
  • 6. Braunerhjelm, Pontus
    et al.
    Carlsson, Bo
    Case Western Reserve University, Ohio, USA.
    Johansson, Dan
    Kungliga Tekniska Högskolan (KTH), Stockholm, Sweden.
    Industriella kluster, tillväxt och ekonomisk politik1998In: Ekonomisk Debatt, ISSN 0345-2646, Vol. 26, no 6, p. 419-430Article in journal (Other academic)
    Abstract [sv]

    Sedan 1970-talets mitt har tillväxten i svensk ekonomi legat under OECDs genomsnitt, andelen sysselsättning i den privata sektorn minskat och den industriella förnyelsen varit svag. Viktiga orsaker till skillnader i tillväxttakter och industriell dynamik som lyfts fram i senare års forskning är dels kunskapsackumulering, dels sättet att organisera industriell produktion med betoning på decentraliserade strukturer och klusterformationer. I föreliggande artikel analyseras i vilken utsträckning skillnader i industriell dynamik i USA och Sverige kan hänföras till förekomsten av sådana klusterbildningar, samt hur dessa klusters kunskapsintensitet och sammansättning skiljer sig mellan länderna.

  • 7.
    Daunfeldt, Sven-Olof
    et al.
    HUI Research AB, Stockholm, Sweden; Department of Economics, Dalarna University, Borlänge, Sweden.
    Gustavsson Tingvall, Patrik
    The Ratio Institute, Stockholm, Sweden; Södertörn University, Huddinge, Sweden.
    Halvarsson, Daniel
    The Ratio Institute, Stockholm, Sweden.
    Statliga innovationsstöd till små och medelstora företag: har de någon effekt?2016In: Ekonomisk Debatt, ISSN 0345-2646, Vol. 44, no 1, p. 6-19Article in journal (Other academic)
    Abstract [sv]

    Det blir alltmer vanligt att politiker och forskare föreslår en mer aktiv roll för staten när det gäller att stimulera innovationer och företagstillväxt. I denna artikel analyserar vi effekterna av två selektiva företagsstöd i Sverige, VINN NU och Forska & Väx, som båda riktas mot innovativa små och medelstora företag. Den kontrafaktiska effektutvärderingen är möjlig genom tillgång till en databas över utbetalda företagsstöd. Förutom svaga positiva effekter på omsättningen finner vi inga statistiskt säkerställda effekter av stöden på antal anställda, arbetskraftsproduktiviteten, omsättningstillväxten, andelen högutbildade arbetstagare eller andelen forskare efter stödperiodens slut. Vår analys ger således inget stöd för att riktade stöd till innovationsbenägna små och mellanstora företag är en effektiv politik för att få fler växande företag.

  • 8.
    Eliasson, Kent
    et al.
    Umeå universitet, Umeå, Sverige; Tillväxtanalys, Östersund, Sverige.
    Hansson, Pär
    Örebro University, Örebro University School of Business. Tillväxtanalys, Östersund, Sverige.
    Lindvert, Markus
    Tillväxtanalys, Östersund, Sverige.
    Tjänsteexporten allt viktigare för Sverige2011In: Ekonomisk Debatt, ISSN 0345-2646, Vol. 39, no 7, p. 28-40Article in journal (Refereed)
    Abstract [sv]

    Den svenska utrikeshandeln domineras av varuhandeln. Endast runt 30 procent av den totala exporten utgörs av export av tjänster, medan tjänstesektorns andel av BNP eller av den totala sysselsättningen är avsevärt större än tillverkningsindustrins. Tjänsteexporten har emellertid på senare år vuxit snabbare än varuexporten och det finns, som redogörs för i uppsatsen, anledning att hävda att tjänstehandelns betydelse i förhållande till varuhandeln underskattas. I uppsatsen analyseras hur det internationella specialiseringsmönstret ser ut inom den svenska tjänstesektorn och dessutom diskuteras det ökade samspelet mellan varu- ochtjänsteproducerande sektorer. Slutligen argumenteras för att tjänstehandeln behöver belysas bättre i den ekonomiska statistiken.

  • 9.
    Eliasson, Kent
    et al.
    Umeå universitet, Umeå, Sweden; Tillväxtanalys, Östersund, Sweden.
    Hansson, Pär
    Örebro University, Örebro University School of Business. Tillväxtanalys, Östersund, Sweden.
    Lindvert, Markus
    Tillväxtanalys, Östersund, Sweden.
    Utländska uppköp: hot eller möjlighet?2017In: Ekonomisk Debatt, ISSN 0345-2646, Vol. 45, no 7, p. 41-55Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 10.
    Eliasson, Kent
    et al.
    Umeå universitet, Umeå, Sverige; Tillväxtanalys, Sverige .
    Hansson, Pär
    Örebro University, Örebro University School of Business.
    Lindvert, Markus
    Tillväxtanalys, Sverige .
    Är exportfrämjandet motiverat?2010In: Ekonomisk Debatt, ISSN 0345-2646, Vol. 38, no 1, p. 31-45Article in journal (Refereed)
    Abstract [sv]

    Enligt handelsminister Ewa Björling är handels- och investeringsfrämjande åtgärder avgörande för att säkra Sveriges position som en framgångsrik handelsnation och en viktig spelare på den globala marknaden. Hon menar också att i tider av ekonomisk oro, när den globala handeln minskar, blir handels- och investeringsfrämjandet än mer angeläget (Ds 2009:35, s 7–8). I denna artikel diskuteras vilka samhällsekonomiska motiv som kan ligga bakom exportfrämjande åtgärder och huruvida det finns empiriskt stöd för sådana. Vår slutsats är att även om det finns både teoretiska argument och empiriska belägg för att offentligt finansierade satsningar på exportfrämjande åtgärder har effekt, överskattas sannolikt dessa insatsers betydelse.

  • 11. Falkenhall, Björn
    et al.
    Johansson, Dan
    Örebro University, Örebro University School of Business.
    Svenskt företagsklimat i internationell jämförelse: slutsatser och lärdomar2013In: Ekonomisk Debatt, ISSN 0345-2646, Vol. 41, no 6, p. 5-16Article in journal (Refereed)
    Abstract [sv]

    Företagsklimatet i olika länder har på senare år mätts genom olika index. Vi redogör för några av de vanligaste och undersöker särskilt vad de indikerar angående det svenska företagsklimatet. De tyder på att förutsättningarna i Sverige för entreprenörskap och växande företag är i världsklass på många områden. Om ett ytterligare stärkt företagsklimat önskas, förefaller det viktigt att försöka begränsa det offentliga företagsägandet, sänka vissa skatter och avreglera arbetsmarknaden. Forskning tyder på att sådana reformer har potential att stärka såväl tillväxt- som sysselsättningsutveckling.

  • 12.
    Falkenhall, Björn
    et al.
    Swedish Agency for Growth Policy Analysis, Östersund, Sweden.
    Månsson, Jonas
    Institutionen för nationalekonomi och statistik (NS), Linnéuniversitetet, Växjö, Sweden.
    Tano, Sofia
    Örebro University, Örebro University School of Business. Swedish Agency for Growth Policy Analysis, Östersund, Sweden.
    Rätt lagat?: Effekter av sänkt moms på restaurang och cateringtjänster i Sverige2016In: Ekonomisk Debatt, ISSN 0345-2646, Vol. 44, no 5, p. 40-50Article in journal (Refereed)
    Abstract [sv]

    Vår analys av den sänkta restaurangmomsen visar på relativt kraftiga effekter på de undersökta variablerna omsättning, anställningar, lönesumma, rörelsemarginal och nettotillskott av företag i branschen. Den kortsiktiga effekten på sysselsättningen motsvarar 11 300 heltidstjänster över tre år. Vi bedömer att den sänkta restaurangmomsen även kommer att ha en långsiktigt positiv effekt på den varaktiga sysselsättningen. För analysen har vi vidareutvecklat en metodansats benämnd matchning med syntetiska kontrollgrupper, vilket enligt oss ökar möjligheterna att kunna uppskatta effekter av reformer som påverkar alla företag i en bransch.

  • 13.
    Forsstedt, Sara
    et al.
    Transportstyrelsen, Norrköping, Sverige.
    Hultkrantz, Lars
    Örebro University, Örebro University School of Business.
    Nilsson, Jan-Eric
    Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI), Linköping, Sverige.
    Yarmukhamedov, Sherzod
    Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI), Linköping, Sverige.
    Hur väl fungerar försäkringsbranschen?2015In: Ekonomisk Debatt, ISSN 0345-2646, Vol. 43, no 6, p. 40-47Article in journal (Other academic)
  • 14.
    Halvarsson, Daniel
    et al.
    Ratio, Stockholm, Sverige.
    Korpi, Martin
    Södertörns högskola, Huddinge Sweden.
    Wennberg, Karl
    Linköpings universitet, Linköping, Sverige.
    Entreprenörskap och inkomstspridning: hur företagare påverkar ojämlikheten2017In: Ekonomisk Debatt, ISSN 0345-2646, Vol. 45, no 1, p. 53-59Article in journal (Other academic)
    Abstract [sv]

    Forskningen om inkomstojämlikhet har utvecklat modeller för att analysera inkomstspridning men har underlåtit att inkludera entreprenörskap – ett allt vanligare yrkesval. Vi undersöker hur antalet och typen av företagare påverkar inkomstskillnaderna i Sverige. Vi finner en tydlig polariseringseffekt av andelen företagare i arbetskraften: Egenföretagare ökar inkomstspridningen genom att flertalet har låga inkomster relativt löntagare, medan det omvända gäller för aktiebolagsföretagare. Påverkan sker således främst i svansarna av fördelningen, och den tycks vara som störst för egenföretagare.

  • 15.
    Hansson, Pär
    et al.
    Trade Union Institute for Economic Research, Stockholm, Sweden.
    Henrekson, Magnus
    Trade Union Institute for Economic Research, Stockholm, Sweden.
    Den svenska tillväxten: Blir vi omsprungna eller bara upphunna?1991In: Ekonomisk Debatt, ISSN 0345-2646, Vol. 19, no 3, p. 261-266Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 16.
    Hansson, Pär
    et al.
    Trade Union Institute for Economic Research, Stockholm, Sweden.
    Krafft, Kerstin
    Uppsala University, Uppsala, Sweden.
    Lundberg, Lars
    Trade Union Institute for Economic Research, Stockholm, Sweden.
    Internationalisering och produktivitet1992In: Ekonomisk Debatt, ISSN 0345-2646, Vol. 20, no 1, p. 39-51Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 17.
    Hatzigeorgiou, Andreas
    et al.
    Örebro University, Örebro University School of Business. Ratio, Stockholm, Sweden.
    Lodefalk, Magnus
    Örebro University, Swedish Business School at Örebro University. Ratio, Stockholm, Sweden.
    Brexflektioner: Vilka blir de ekonomiska konsekvenserna av att Storbritannien lämnar EU?2016In: Ekonomisk Debatt, ISSN 0345-2646, Vol. 44, no 6, p. 15-27Article in journal (Other academic)
    Abstract [sv]

    En kommande brexit kommer att få politiska och ekonomiska konsekvenser, inte minst genom minskad utrikeshandel och försämrat ekonomiskt samarbete i Europa. Vi diskuterar de ekonomiska konsekvenserna av en brexit, med fokus på handel och handelspolitik. Förmodligen har de negativa ekonomiska konsekvenserna underskattats eftersom den handelshämmande effekten av minskad migration inte beaktats. Vår slutsats är att brexit kommer att försämra den ekonomiska integrationen mellan EU och Storbritannien samt leda till en försvagad brittisk handelspolitik, vilket särskilt kan drabba Sverige. För att minimera kostnaderna av brexit bör Sverige eftersträva ett så ambitiöst och heltäckande ekonomiskt partnerskapsavtal mellan EU och Storbritannien som möjligt. 

  • 18.
    Hatzigeorgiou, Andreas
    et al.
    Ratio, Stockholm, Sweden.
    Lodefalk, Magnus
    Örebro University, Swedish Business School at Örebro University.
    Utlandsfödda kan främja företagens export av tjänster2015In: Ekonomisk Debatt, ISSN 0345-2646, Vol. 43, no 6, p. 28-38Article in journal (Refereed)
    Abstract [sv]

    Ekonomin blir alltmer tjänsteorienterad. Sveriges BNP utgörs nu till ca 70 pro- cent av tjänster. Den andel av arbetskraften som sysselsätts inom tjänstesektorn ökar, samtidigt som industrin blir mer tjänsteintensiv. Men trots att karaktären på svensk utrikeshandel följer en liknande trend brister förståelsen av vad som driver och hämmar tjänsteutrikeshandeln. Denna kunskapslucka har fått oön- skade konsekvenser och kan förklara varför insatser för att underlätta interna- tionalisering avseende tjänster har fått en undanskymd roll i handelspolitiken. Denna artikel analyserar hur utlandsfödda inverkar på företagens utrikeshan- del med tjänster. Vi finner stöd för att svenska företag kan öka sin tjänsteutrikes- handel genom att anställa utlandsfödda med högskoleutbildning.

  • 19.
    Henrekson, Magnus
    et al.
    Industriens Utredningsinstitut (IUI), Stockholm, Sweden.
    Johansson, Dan
    Kungliga Tekniska Högskolan (KTH), Stockholm, Sweden.
    Endast Sverige snapsglas har?: Svar till Sven-Olof Lodin1999In: Ekonomisk Debatt, ISSN 0345-2646, Vol. 27, no 6, p. 356-358Article in journal (Other academic)
  • 20.
    Henrekson, Magnus
    et al.
    Industriens Utredningsinstitut (IUI), Stockholm, Sweden.
    Johansson, Dan
    Industriens Utredningsinstitut (IUI), Stockholm, Sweden.
    På spaning efter de mellanstora företagen1997In: Ekonomisk Debatt, ISSN 0345-2646, Vol. 25, no 4, p. 217-227Article in journal (Other academic)
    Abstract [sv]

    Som en viktig förklaring till den svaga sysselsättningsutvecklingen i näringslivet hävdas ofta att tillväxtviljan bland de små företagen är alltför liten. I denna artikel konstaterar Magnus Henrekson och Dan Johansson att ett flertal studier har dokumenterat en sådan bristande vilja till tillväxt. De redovisar data över antalet företag i olika storleksklasser från slutet av 1960-talet fram till 1993 och sysselsättningens storleksfördelning sedan 1984. Redovisningen indikerar att de mellanstora företagen haft en svag utveckling. Detta avspeglar sannolikt att det finns en storleksmässig tröskel som alltför få företag klarar att ta sig över. Författarnas analys av de institutioner och spelregler som styrt företagandets villkor visar att oförmånliga villkor kan vara en viktig förklaring till att de små företagen hämmats i sin tillväxt och att därmed få små företag växt sig ur de allra minsta storleksklasserna.

  • 21.
    Henrekson, Magnus
    et al.
    Industriens Utredningsinstitut (IUI), Stockholm, Sweden.
    Johansson, Dan
    Kungliga Tekniska Högskolan (KTH), Stockholm, Sweden.
    Sysselsättnings- och företagsstrukturen: Endast Sverige snapsglas har, eller?"1999In: Ekonomisk Debatt, ISSN 0345-2646, Vol. 27, no 3, p. 139-149Article in journal (Other academic)
  • 22.
    Henrekson, Magnus
    et al.
    Research Institute of Industrial Economics (IFN), Stockholm, Sweden.
    Johansson, Dan
    Högskolan Dalarna, Borlänge, Sweden.
    Stenkula, Mikael
    Linköpings universitet, Linköping, Sweden.
    Den svenska företagsstrukturen – utvecklingen i de medelstora företagen efter 1990-talskrisen2012In: Ekonomisk Debatt, ISSN 0345-2646, Vol. 40, no 2, p. 27-38Article in journal (Refereed)
    Abstract [sv]

    Nya koncernkorrigerade data från SCB visar att andelen anställda i medelstora företag (här definierade som företag med mellan 10 och 199 anställda) har stigit i det privata näringslivet mellan 1993 och 2009. Mer än en tredjedel av de anställda arbetar i dag i medelstora företag och andelen i Sverige är jämförbar med övriga Europa. Förutom outsourcing och konsolidering torde det ändrade institutionella ramverket, t ex förändringar av arbetsmarknadens reglering och i skattesystemet, utgöra en förklaring till det mönster vi kan se i statistiken. Det är i dag betydligt mer förmånligt att starta och expandera företag än för 20 år sedan.

  • 23.
    Hultkrantz, Lars
    Örebro University, Örebro University School of Business.
    Intellektuellt funktionshindrade etablering på arbetsmarknaden: kommunerna kan göra mycket mer2016In: Ekonomisk Debatt, ISSN 0345-2646, Vol. 44, no 7, p. 65-76Article in journal (Other academic)
    Abstract [sv]

    En stor andel av de ungdomar som går på särgymnasiet hamnar utanför arbetsmarknaden trots statliga lönebidrag. I stället blir de sysselsatta i kommunernas ”daglig verksamhet”, som sällan leder vidare. Enligt flera studier som här sammanfattas konstaterar jag att detta i hög grad beror på brister i den ekonomiska styrningen. Det finns beprövade arbetssätt som väsentligt ökar chanserna till arbete efter examen. Trots att dessa kostar rätt mycket är den samhällsekonomiska lönsamheten hög och kan även vara kostnadsbesparande för kommunerna. Vidare är det de kommuner som har systematiska rutiner för att få brukarna av ”daglig verksamhet” i arbete som lyckas med detta.

  • 24.
    Hultkrantz, Lars
    Örebro University, Örebro University School of Business.
    Kalkylräntan2018In: Ekonomisk Debatt, ISSN 0345-2646, Vol. 46, no 7, p. 50-54Article in journal (Other academic)
  • 25.
    Hultkrantz, Lars
    Örebro University, Örebro University School of Business.
    Sociala investeringsfonder2016In: Ekonomisk Debatt, ISSN 0345-2646, Vol. 44, no 3, p. 36-48Article in journal (Other academic)
    Abstract [sv]

    Den svenska välfärdssektorns framtid ligger till stor del i kommunernas händer. Det är där en stor del av det utvecklingsarbete måste ske som krävs för att möta ökad efterfrågan, förbättra kvaliteten och förhindra att kostnaderna rusar. Kommunerna måste bli bättre på dels att genom tidiga insatser och prevention minska framtida utgiftsbehov, dels utveckla ett systematiskt evidensbaserat förändringsarbete. Men kommunernas ekonomiska styrning tenderar snarare att uppmuntra till kortsiktighet, stuprörstänkande och ointresse för effektutvär-deringar. I denna artikel ger jag en översikt över det aktuella läget när det gäller sociala investeringsfonder i kommuner och landsting/regioner. Jag menar att några av dessa börjat utveckla arbetssätt som kan bli goda förebilder för hela kommunsektorn. Fortsatt utvecklingsarbete behövs liksom engagemang på både statlig och regional nivå.

  • 26.
    Hultkrantz, Lars
    et al.
    Örebro University, Swedish Business School at Örebro University.
    Svensson, Mikael
    Örebro University, Örebro University School of Business.
    Ekonomiska utvärderingar i svensk offentlig sektor - likheter och skillnader2015In: Ekonomisk Debatt, ISSN 0345-2646, Vol. 43, no 3, p. 40-50Article in journal (Other academic)
  • 27.
    Johansson, Dan
    Kungliga Tekniska Högskolan (KTH), Stockholm, Sweden.
    Den experimentellt organiserade ekonomin, kompetensblock och ekonomisk tillväxt2000In: Ekonomisk Debatt, ISSN 0345-2646, Vol. 28, no 7, p. 655-688Article in journal (Other academic)
    Abstract [sv]

    I artikeln presenteras teorin om den experimentellt organiserade ekonomin och kompetensblock. Teorin betonar att industriell utveckling är en evolutionär process där de ekonomiska aktörernas kompetens, och dess allokering, är avgörande för processens utfall. Utformningen av institutionerna, samhällets spelregler, är kritisk, då de bl a bestämmer aktörernas incitament. Teorin kan ses som en utveckling av en svensk tradition som analyserar industriell dynamik och industriell utveckling, där entreprenörskap och innovationer spelar en central roll. Mot bakgrund av den teoretiska framställningen dras slutsatsen att det finns en betydande potential för förbättringar av den svenska ekonomins funktionssätt.

  • 28.
    Johansson, Dan
    Ratioinstitutet, Stockholm, Sweden.
    Den intressanta IT-industrin: Lärdomar för ekonomisk teori, tillväxt och politik2003In: Ekonomisk Debatt, ISSN 0345-2646, Vol. 31, no 1, p. 40-49Article in journal (Other academic)
    Abstract [sv]

    I föreliggande artikel studeras den svenska IT-industrins storlek och tillväxt. Speciellt analyseras de nya och små företagens betydelse för sysselsättningstillväxten. I artikeln diskuteras också IT-industrin i ett teoretiskt perspektiv. Analysen visar att nya och små företag har haft avgörande betydelse för IT-industrins sysselsättningsutveckling under den studerade tidsperioden. Vidare konstateras att informationsteknologins utveckling sätter fokus på ekonomiska teorier som betonar dynamik, förändring och det ekonomiska såväl som politiska beslutsfattandets experimentella karaktär.

  • 29.
    Johansson, Dan
    Ratioinstitutet, Stockholm, Sweden.
    Entreprenören i läroboken: Förekomst, innebörd, konsekvens2005In: Ekonomisk Debatt, ISSN 0345-2646, Vol. 33, no 4, p. 45-57Article in journal (Other academic)
    Abstract [sv]

    I artikeln undersöker författaren förekomsten och innebörden av begreppen ”entrepreneur”, ”innovation” och ”invention” i läroböcker på den svenska forskarutbildningen i nationalekonomi. Syftet är att studera om teorier som förklarar ekonomisk tillväxt som en dynamisk process driven av entreprenörskap är representerade i utbildningen. Författaren menar att begreppen knappast förekommer och att de, när de gör det, har en urvattnad innebörd. Han drar därmed slutsatsen att det entreprenöriella perspektivet inte är representerat och diskuterar konsekvenserna av detta.

  • 30.
    Johansson, Dan
    Ratioinstitutet, Stockholm, Sweden.
    Tillväxt som "gratislunch"?2002In: Ekonomisk Debatt, ISSN 0345-2646, Vol. 30, no 5, p. 427-437Article in journal (Other academic)
    Abstract [sv]

    Svensk och internationell forskning har visat att nya och små företag spelar en viktig roll för att skapa industriell utveckling och ekonomisk tillväxt. Det finns dock belägg för att Sverige i ett internationellt perspektiv kännetecknas av en låg nyetableringstakt och en brist på små och snabbväxande företag. En förklaring kan vara att lagar och regler under lång tid försvårat, inom vissa branscher t o m förbjudit, etableringen och expansionen av nya och små företag. I artikeln argumenteras att detta förmodligen är en viktig förklaring till Sveriges sämre ekonomiska utveckling jämfört med andra OECD-länder. Vidare konstateras att avsevärda förbättringar av företagsklimatet, med stor potentiell effekt på den ekonomiska tillväxten, emellertid är möjliga till försumbara, eller så låga, statsfinansiella kostnader att de närmast är att betrakta som samhällsekonomiska ”gratisluncher”.

  • 31.
    Jordahl, Henrik
    Institutet för Näringslivsforskning.
    Bred analys av tjänstesektorn med Sverige i fokus2015In: Ekonomisk Debatt, ISSN 0345-2646, Vol. 43, no 3, p. 95-96Article in journal (Other academic)
  • 32.
    Jordahl, Henrik
    Institutet för Näringslivsforskning.
    Nyttig introduktion till mänsklighetens främsta ekonomiska fråga2016In: Ekonomisk Debatt, ISSN 0345-2646, Vol. 44, no 3, p. 66-67Article, review/survey (Other academic)
  • 33.
    Jordahl, Henrik
    IFN - Institutet för Näringslivsforskning.
    Omprövning av en djärv ESO-rapport2017In: Ekonomisk Debatt, ISSN 0345-2646, Vol. 45, no 5, p. 6p. 68-73Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 34.
    Jordahl, Henrik
    Institutet för Näringslivsforskning.
    Vad jag skrev2017In: Ekonomisk Debatt, ISSN 0345-2646, Vol. 45, no 6, p. 63-67Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 35.
    Jordahl, Henrik
    Institutet för Näringslivsforskning.
    Vad kännetecknar vår tid?2015In: Ekonomisk Debatt, ISSN 0345-2646, Vol. 43, no 4Article, book review (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 36.
    Lodefalk, Magnus
    Örebro University, Örebro University School of Business. Ratio.
    Behovet av en ny handelspolitik2017In: Ekonomisk Debatt, ISSN 0345-2646, Vol. 45, no 6, p. 3-5Article in journal (Other academic)
  • 37.
    Lodefalk, Magnus
    Örebro University, Örebro University School of Business. Ratio.
    Den trumpska hästen2018In: Ekonomisk Debatt, ISSN 0345-2646, Vol. 46, no 5, p. 3-5Article in journal (Other academic)
  • 38.
    Lodefalk, Magnus
    Örebro University, Swedish Business School at Örebro University.
    Hur undervisar vi i nationalekonomi?2013In: Ekonomisk Debatt, ISSN 0345-2646, Vol. 41, no 1Article in journal (Refereed)
  • 39.
    Lunander, Anders
    Örebro University, Örebro University School of Business.
    Konsten att jämföra pris och kvalitet2004In: Ekonomisk Debatt, ISSN 0345-2646, Vol. 32, no 3, p. 3p. 3-5Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 40.
    Lunander, Anders
    Department of Economics, Uppsala University, Uppsala, Sweden.
    Offentlig upphandling - En nationalekonomisk angelägenhet2001In: Ekonomisk Debatt, ISSN 0345-2646, Vol. 29, no 8, p. 3p. 523-525Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 41.
    Nerhagen, Lena
    et al.
    VTI, Borlänge, Sweden.
    Forsstedt, Sara
    Transportstyrelsen, , Sverige.
    Hultkrantz, Lars
    Örebro University, Örebro University School of Business.
    Analyser av politikens samhällskonsekvenser är otillräckliga i Sverige2017In: Ekonomisk Debatt, ISSN 0345-2646, Vol. 45, no 3, p. 30-40Article in journal (Other academic)
  • 42.
    Skedinger, Per
    et al.
    Industriens Utredningsinstitut.
    Johansson, Dan
    Ratioinstitutet, Stockholm, Sweden.
    Syns professorerna i globaliseringsdebatten?2002In: Ekonomisk Debatt, ISSN 0345-2646, Vol. 30, no 7, p. 605-609Article in journal (Other academic)
  • 43.
    Österholm, Pär
    Örebro University, Örebro University School of Business.
    Är hushållens förväntningar rörande bolåneräntan realistiska?2017In: Ekonomisk Debatt, ISSN 0345-2646, Vol. 45, no 5, p. 22-32Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    I denna artikel studeras hushållens förväntningar på bolåneräntan. Analysen baseras på data från Konjunkturbarometern under perioden 2010 till 2016. Resultaten indikerar att hushållens förväntningar rörande den framtida bolåneräntan på ett års sikt i genomsnitt har varit för höga. Generellt sett tenderar dock förväntningarna att uppvisa rimliga egenskaper. Dessa resultat utesluter inte att somliga hushåll baserar sina beslut vid bostadsköp på orimligt låga förväntningar, men för hushållen som helhet förefaller det ändå befogat att dra slutsatsen att förväntningarna rörande bolåneräntan varit realistiska under den studerade perioden.

1 - 43 of 43
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf