oru.sePublikasjoner
Endre søk
Begrens søket
1 - 20 of 20
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Berge, Kjell Lars
    et al.
    Universitetet i Oslo, Oslo, Norway.
    Ledin, Per
    Stockholms universitet, Stockholm, Sweden.
    Perspektiv på genre2001Inngår i: Rhetorica Scandinavica, ISSN 1397-0534, Vol. 18, s. 4-16Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Artikeln diskuterar moderna genreteorier och presenterar artiklarna i detta temanummer. Den visar hur nordiska och internationella forskningstraditioner vuxit fram och förhåller sig till varandra. Även om dagens genreforskning förenas av ett pragmatiskt perspektiv är det uppenbart att det inte finns någon enighet om vad genre är för slags fenomen. I syfte att bringa ordning i den begreppsförvirring som råder, jämförs olika skolbildningar. Det sker först utifrån kunskapsintressen och sedan utifrån hur genre har relaterats till kulturkontext, socialisering, situationskontext, textstruktur och språk.

  • 2.
    Eriksson, Anders
    Örebro universitet, Humanistiska institutionen.
    Afthonios: Västerlandets lärare2002Inngår i: Rhetorica Scandinavica, ISSN 1397-0534, nr 24, s. 20-34Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 3.
    Eriksson, Anders
    Örebro universitet, Akademin för humaniora, utbildning och samhällsvetenskap.
    Aktuell retorikanalys: Marie Lund Klujeff & Hanne Roer (red.): Retorikkens aktualitet. Grundbog i retorisk analyse2009Inngår i: Rhetorica Scandinavica, ISSN 1397-0534, nr 52, s. 57-62Artikkel, omtale (Annet vitenskapelig)
  • 4.
    Eriksson, Anders
    Örebro universitet, Humanistiska institutionen.
    [Cornificius/Cicero]: "Ad Herennium, bok I"2005Inngår i: Rhetorica Scandinavica, ISSN 1397-0534, nr 34, s. 4-16Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 5.
    Eriksson, Anders
    Örebro universitet, Akademin för humaniora, utbildning och samhällsvetenskap.
    Retorikens didaktik: progymnasmata som förening av praktik och teori2006Inngår i: Rhetorica Scandinavica, ISSN 1397-0534, nr 38, s. 26-43Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Progymnasmata som förening av praktik och teori. Retorik är ett skolämne. Förhållandet mellan retorik och didaktik är därför ett centralt forskningsfält inom retoriken. Författaren hävdar att retoriken är en didaktik som utgår från elevernas egna övningar och där den teoretiska reflektionen är en följd av den egna praktiken. Detta manifesteras tydligast i det retoriska övningsprogrammet progymnasmata. Övningarna tränar grundläggande färdigheter, där en av de viktigaste är förmågan att skilja mellan res, sak, och verba, uttryckssätt, samt att förena dem på bästa sätt. Artikeln söker presentera den pedagogiska tanken bakom progymnasmata.

  • 6.
    Eriksson, Anders
    et al.
    Örebro universitet, Humanistiska institutionen.
    Sigrell, Anders
    Retorikens didaktik: ett utbildningsvetenskapligt forskningsprojekt  2002Inngår i: Rhetorica Scandinavica, ISSN 1397-0534, nr 21, s. 68-74Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 7.
    Forsberg, Per
    Handelshögskolan. Gothenburg Research Institute (GRI), Göteborg, Sweden.
    Kalkylering och övervägande retorik2005Inngår i: Rhetorica Scandinavica, ISSN 1397-0534, nr 35, s. 33-46Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Den traditionella och allmänt spridda föreställningen att rationella kalkylmodeller ligger till grund för ­investeringsbeslut i företag och att beslutsfattarna strävar efter avkastning på kort sikt stämmer dåligt med hur det ser ut i praktiken. Det finns ett stort gap mellan teori och praktik. I föreliggande artikel ­argumenteras för att beslutsprocesser i företag i stället bör förstås som ’retoriskt övervägande samtal’. Syftet med artikeln är att visa hur idéer från retoriktraditionen kan berika företagsekonomisk forskning och överbrygga gapet mellan teori och praktik.

  • 8.
    Gelang, Marie
    et al.
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Petermann, Waldemar
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Actio som förkroppsligad attityd: En burkesk och multimodal metod för analys av ickeverbal kommunikation2017Inngår i: Rhetorica Scandinavica, ISSN 1397-0534, nr 75, s. 7-26Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Denna artikel presenterar en studie av attityder som visas i en medlingssituation i en svensk reality-teveserie om grannkonflikter. Syftet är att utveckla en teoretisk och metodologisk ram för retorisk analys av ickeverbala yttranden. I artikeln skisseras en teori baserad på retorikens actio och Kenneth Burkes syn på förkroppsligad attityd. Actio utforskas genom en multimodal analys, det vill säga genom hur olika mänskliga modaliteter– såsom gester, ansiktsuttryck, huvudrörelser, kroppshållning, röstnyanser etc. – samverkar och skapar mening åt den ickeverbala kommunikationen. Med hjälp av skillnader i actiokvaliteter identifierades två attityder vilka tydligt påverkade medlingen: nedlåtenhet och trots. Tillsammans bildar de en struktur som befäster konflikten. I artikeln dras slutsatsen att de teoretiska begreppen attityd och actio-kvaliteter tillsammans utgör en meningsfull modell för att analysera kroppsspråket i kommunikativa situationer och att tidiga iakttagelser av ickeverbala yttranden kan bidra till lyckad medling.

  • 9.
    Hansson Nylund, Helena
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Riskkommunikation och expertis i kärnavfallsfrågan: doktorandpresentation2008Inngår i: Rhetorica Scandinavica, ISSN 1397-0534, Vol. 46, s. 88-94Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 10. Hansson, Stina
    et al.
    Eriksson, Anders
    Örebro universitet, Akademin för humaniora, utbildning och samhällsvetenskap.
    Retoriska övningar: Presentation av ett nytt forskningsprojekt1999Inngår i: Rhetorica Scandinavica, ISSN 1397-0534, nr 9, s. 54-59Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 11.
    Mral, Brigitte
    Örebro universitet, Akademin för humaniora, utbildning och samhällsvetenskap.
    Attitude matters: attitydyttringar som retoriska medel2010Inngår i: Rhetorica Scandinavica, ISSN 1397-0534, nr 56, s. 4-30Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Rhetorical criticism refers primarily to studying and critically analyzing explicit expressions of actors in rhetorical situations: arguments, stylistic approaches, visual messages, etc. It can also refer to additionally mapping a more implicit, unspoken and elusive level of implications, for instance, as well as underlying values and premises. This article presents a discussion on yet another elusive but often decisive communication level that has received little attention within the study of rhetoric, namely communication attitudesand how they manifest themselves, verbally as well as non-verbally. When controversial issues are discussed, a personal engagement often colors the exchange. The attitude individuals or groups have developed regarding a certain issue greatly determines what is said and negotiated. Within a rhetoric context, Kenneth Burke discusses the concept of attitude and in interesting but undeveloped lines of reasoning suggests that his own model of dramatism, the pentad (Act, Scene, Agent, Agency, Purpose), be complemented with attitude as a sixth element. Burke seems to even see attitudes as the core of rhetorical, symbolic action. In this article, in relation to Burke but also to Michael Billig, a line of thought is developed regarding attitudes and attitude expressions as rhetorical tools, that is communicative factors that can certainly be unconscious but can also be chosen just like other rhetorical strategies can.

  • 12.
    Mral, Brigitte
    Örebro universitet, Akademin för humaniora, utbildning och samhällsvetenskap.
    Demagogens röst: Hitler som radiotalare2009Inngår i: Rhetorica Scandinavica, ISSN 1397-0534, nr 51, s. 25-51Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Hur kunde det hända att Adolf Hitler med sin demagogi lyckades påverka mycket stora befolkningsgrupper under lång tid? Frågan har sysselsatt både lekmän och forskare ända sedan han började dominera den politiska scenen tidigt på 1920-talet under en tid av stora kriser. Hitlers framgångar ter sig närmast paradoxala för vi har idag svårt att förstå hur denne i eftervärldens ögon både livsfarlige och i viss mån löjeväckande politiker kunde samla massorna bakom sig, i stor utsträckning med hjälp av det talade ordet. Hur ska man förklara att en person som Adolf Hitler på några få år kunde leda ett i många avseenden sofistikerat land från en spirande, om än kaotisk, demokrati till den mest extrema diktaturen.

  • 13.
    Mral, Brigitte
    Örebro universitet, Humanistiska institutionen. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.
    Den offentliga kvinnan: kvinnliga talare vid sekelskiftet i Sverige1997Inngår i: Rhetorica Scandinavica, ISSN 1397-0534, nr 2, s. 28-35Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 14.
    Mral, Brigitte
    Örebro universitet, Akademin för humaniora, utbildning och samhällsvetenskap.
    "Gerade wir Deutschen wissen, was Solidarität vermag": Tsunamikrisen som epidiktisk situation2008Inngår i: Rhetorica Scandinavica, ISSN 1397-0534, nr 46, s. 36-55Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The tsunami disaster of Christmas 2004 struck without warning and many countries were faced with totally unforeseen problems. One of these was how the citizens in the tourists' home countries should be informed and how the political leaders should act in order to create as much trust as possible for the crisis management and for the actions taken in response to the catastrophe. This task was, as known, dealt with in different ways in the countries that were affected and among others Sweden received extensive critic for failure to act and for lacking in communicative ability. In this study on of the positive examples shall be in focus, more precisely the German government's communicative actions taken the days after the catastrophe.

  • 15.
    Mral, Brigitte
    Örebro universitet, Humanistiska institutionen.
    Motståndets retorik: om kvinnors argumentativa strategier2003Inngår i: Rhetorica Scandinavica, ISSN 1397-0534, nr 27, s. 34-50Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 16.
    Mral, Brigitte
    Örebro universitet, Humanistiska institutionen.
    Retorik i Sverige: en lägesbeskrivning1999Inngår i: Rhetorica Scandinavica, ISSN 1397-0534, nr 12, s. 44-50Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 17.
    Mral, Brigitte
    Örebro universitet, Humanistiska institutionen.
    Vetenskap online: retorisk utmaning eller argumentationens död?2001Inngår i: Rhetorica Scandinavica, ISSN 1397-0534, nr 19, s. 38-51Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Det ställs numera allt större krav och förväntningar på forskare och lärare att utnyttja Internets möjligheter för akademisk kommunikation, i form av till exempel distansundervisning, diskussion och presentation av vetenskapliga resultat via nätet. Men vad händer med den argumentativa, akademiska diskursen och traditionen när den ska föras vidare i det icke-linjära mediet ”hypertext”? Brigitte Mral undersöker i denna artikel mediets starka och svaga sidor med avseende på den veten­skapliga och demokratiska dialogen – med exempel från hypertidskriften Kairos.

  • 18.
    Näslund, Shirley
    Örebro universitet, Akademin för humaniora, utbildning och samhällsvetenskap.
    Monstervisan i retorisk och historisk belysning2010Inngår i: Rhetorica Scandinavica, ISSN 1397-0534, nr 54, s. 30-48Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Ett missfoster har rest sig ur graven för att förkunna, ett sto har fött människobarn med hästhovar, en man har förvandlats till hund … Det är några exempel på utgångspunkterna i en genre skillingtryck från 1600-talet och 1700-talets början. Sällsamma missbildningar och metamorfoser görs i monstervisorna till offentliga angelägenheter, till speglar av samhällets tillstånd och individens tygellöshet som förorsakat detta tillstånd. Denna koppling mellan samhälle och individ gör monstervisorna intressanta för en retorisk analys. I historievetenskapliga analyser har liknande material använts för att belysa vidare företeelser som svunna tiders syn på abnormitet, estetik och genus. En retorisk analys kan emellertid få monster visan att framträda i sin egen rätt, eftersom en sådan analys innebär en närläsning som sätter visans utformning och processinriktade interaktion med mottagaren i brännpunkt. I föreliggande artikel visar jag hur dessa till synes bisarra visor fungerar som en form av epideiktisk retorik

  • 19.
    Vigsö, Orla
    Örebro universitet, Akademin för humaniora, utbildning och samhällsvetenskap.
    Kriskommunikation - men från vem till vem?: Apologia, politik och redaktionell inramning2008Inngår i: Rhetorica Scandinavica, ISSN 1397-0534, nr 46, s. 75-87Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    När generaldirektören och styrelseordförande för Försäkringskassan publicerar en artikel på Dagens Nyheter, DNs debattsida, där de i rubriken, underraden och ingressen medger att Försäkringskassan inte har kunnat erbjuda medborgarna ett effektivt och serviceinriktat arbete, väcker detta förväntningar hos läsaren om någon form av ursäkt och förklaring. Men förväntningarna på en apologia uppfylls inte i själva artikeln, och en analys av texten utifrån retorisk kriskommunikationsteori visar att det finns en motsättning mellan själva debattinlägget och DN:s redaktionella inramning: vad DN vill få att framstå som apologia gentemot medborgarna är i själva verket politisk kommunikation riktad till politikerna.

  • 20.
    Vigsö, Orla
    Örebro universitet, Humanistiska institutionen.
    Vad är svenskt i svensk retorik?2006Inngår i: Rhetorica Scandinavica, ISSN 1397-0534, nr 38, s. 59-61Artikkel, omtale (Annet vitenskapelig)
1 - 20 of 20
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf