I randomiserade studier har det visats att antibiotikaprofylax minskar infektionsfrekvensen med cirka 30–40 procent vid bröstcancerkirurgi.
Statens beredning för medicinsk utvärdering rekommenderar därför sedan 2010 antibiotikaprofylax vid bröstcancerkirurgi.
I Uppsala läns landsting fick totalt cirka 10 procent postoperativ infektion efter bröstkirurgi under 2009 och 2010. Ingreppets omfattning relaterar klart till risken för infektion.
Vi diskuterar i denna artikel när det kan vara indicerat att ge eller inte ge antibiotikaprofylax vid bröstcancerkirurgi.
Överviktskirurgi diskuteras nu som ett behandlingsalternativ även för patienter med typ 2-diabetes där BMI inte överstiger nuvarande indikationsgräns 35 kg/m2. Artikelförfattarna vill varna för en sådan utveckling i avvaktan på kritisk värdering av denna typ av kirurgi.
Förmaksflimmer är vanligt och förekommer hos 6–10 procent av de patienter som ska genomgå kranskärlsoperation eller klaffkirurgi. Kirurgisk ablation av förmaksflimmer i samband med kranskärlsoperation eller klaffkirurgi bör erbjudas alla symtomatiska och utvalda asymtomatiska patienter. Cox-maze III (labyrintoperation) är den metod som gett bäst resultat vad avser frihet från förmaksflimmer 1 år efter ingreppet.
Under senare år har flera nya metoder utvecklats för att åstadkomma elektriskt isolerande lesioner i hjärtats förmak. Dessa är tekniskt enklare och mindre invasiva. De är dock behäftade med sämre resultat än den ursprungliga Cox-maze III-operationen. Arytmiansvariga kirurger på landets samtliga hjärtkirurgiska kliniker har nått samstämmighet om hur förmaksflimmer bör behandlas i samband med annan hjärtkirurgi. Denna konsensus, vilken presenteras här, betonar vikten av att vid kirurgisk ablation följa lesionsmönstret i Cox-maze III och helst behandla både höger och vänster förmak för bästa långtidsresultat.
A national core curriculum in clinical nutrition was approved by the Section for Nutrition in the Swedish Society of Medicine in 1995. Here we report on the results of an anonymous diagnostic test based on this core curriculum in clinical nutrition, administered to medical students at the end of medical school. The test was the same for students in Linköping, Lund and Stockholm. Only 42% of the participants obtained an acceptable test result, with the score in Lund being significantly lower than those in Linköping and Stockholm. We compare the results with a similar test administered in Stockholm in 1996, and discuss current developmental work in clinical nutrition being done in all the medical faculties in Sweden.
På sensommaren 1988 hade man i Skåne ett stort lokalt utbrott med 61 fall av infektioner med Yersinia enterocolitica. DEn kliniska bilden var avsevärt mildare än som brukar rapporteras, med diarré, magsmärtor och feber som dominerande symtom, och endast två fall av svårare komplikationer. Den sannolika smittkällan var mjölk från ett litet mejeri där hygienen inte var den bästa, Utbrottet visar på en av många risker med distribution av industriellt framställda kylda livsmedel.
78 procent av alla barn som adopterats från Östeuropa hade ögon- och synförändringar som synnedsättning, skelning, brytningsfel, medfödda missbildningar och problem med att tolka sina synintryck.Vi rekommenderar därför att samtliga barn som adopteras från Östeuropa genomgår en ögonundersökning som ett komplement till den barnmedicinska undersökningen så snart som möjligt efter ankomsten till Sverige.Ökad kännedom om hälsoproblem hos barnen är av stor betydelse för både adoptionsorganisationer, hälso- och sjukvården och skolor, och inte minst för föräldrarna. Kunskap om ett barns problem är en nödvändig förutsättning för att barnet ska få rätt hjälp i det nya hemlandet.
En medelålders man medgravt obstruktivt sömnapnésyn-drom medförande minnesförsämring behandlades med nasalkontinuerlig övertrycksandning,nCPAP. Behandlingen ledde tillregress av sjukdomen och minnesfunktionen förbättrades remarkabelt.
Riks-Stroke, the Swedish quality register for stroke care, has been in service for twelve years. The register gives a unique opportunity to compare treatment, care, and rehabilitation of stroke patients. The protocol has now been launched in its eighth version. The most important changes include that the register now also includes cases that are treated as outpatients. Also, a more robust measure of stroke severity, the National Institutes of Health Stroke Scale (NIHSS) has been included. All quality registers are sensitive for selection bias. Therefore, it is important to aim at as complete case ascertainment as possible, both at baseline and at the 3-month follow-up. To analyze the comparability of quality parameters between different time points, or between different hospitals, we suggest the use of certain “base factors”, for example age, stroke severity, and number of patients included at baseline and at follow-up.From 2007, with a more robust measure of stroke severity, we are offered an instrument that facilitates comparisons. By registering outpatients, selection bias from this cause is avoided. We will also learn if outpatients have a worse long time outcome. A possible future direction is that the quality of medical follow-up is evaluated within the frames of Riks-Stroke, for example life style factors and treatment of hypertension.
I en enkätstudie undersöktes relationen mellan läkares uppfattning om kollegialt inflytande och lojalitet, protest och sorti.
Stark lojalitet med organisation och chef är 2–3 gånger vanligare bland dem som har stor tillgång till arenor för kollegialt inflytande. Lojaliteten med profession och patienter är stark och oberoende av tillgång till arenor.
Bland dem som har stor tillgång till arenor anser 87 procent att de får gehör för synpunkter jämfört med 21 procent bland dem med liten tillgång.
Överväganden om att byta yrke, arbetsgivare eller arbetsplats är dubbelt så vanliga vid liten tillgång till arenor.
Arbetsgivare som vill attrahera läkare måste ha arenor där läkarna får inflytande över verksamheten.
I föreliggande studie har vi riktat fokus på läkaryrket som profession och på sambandet mellan avgränsning av arbetsuppgifter och anspänning och utmattning.
Syftet med studien var att undersöka förändringar i läkares arbetsvillkor med särskild inriktning på ledning, styrning och stöd. Jämförelser gjordes av enkätdata från två slumpmässiga urval 1992 (n = 390) och 2010 (n = 1 937). Stora förändringar framkom i flera avseenden. Andelen läkare som upplever sig ha något verksamhetsansvar har minskat med 45 procentandelar, från 76 till 31 procent. Mycket stora försämringar framkom vad gäller stöd i arbetet. Tiden som läggs på fortbildning/inläsning och forskning har minskat. Utnyttjandet av läkarnas högsta kompetens har minskat.
Kapsulotomi – »det sista halmstrået« för behandling av terapirefraktärt, invalidiserande tvångssyndrom – har i Sverige under lång tid rapporterats ha försumbara risker.
Efter export av metoden till USA är resultaten mindre framgångsrika. Biverkningar av frontallobstyp kan möjligen progrediera många år efter ingreppet.
Kritik har nyligen riktats mot bristen på långtidsuppföljningar och studier med oberoende bedömare.
Trots att kapsulotomi utförts under lång tid är det vetenskapliga kunskapsläget otillräckligt. Bland annat är frågan om terapiresistens och biverkningar knapphändigt belysta.
Ett referat av en uppföljning av personer som genomgått kapsulotomi publiceras i detta nummer. Denna vetenskapligt invändningsfria studie visar betydligt mindre gynnsamma resultat än vad tidigare studier gjort.