oru.sePublications
Change search
Refine search result
1234567 1 - 50 of 885
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Agnesdotter, Malin
    et al.
    Örebro University, Department of Education.
    Söderlind, Anette
    Örebro University, Department of Education.
    Utomhuspedagogik: pedagogers syn på utomhuspedagogik2006Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Syftet med föreliggande uppsats är att belysa vilken betydelse pedagoger inom förskola och skola anser att utomhuspedagogik har för barns lärande och utveckling.

    Vidare är syftet att orientera om hur och varför pedagoger inom förskola och skola använder utomhuspedagogik. Två olika frågeställningar ligger som till grund för vår uppsats.

    Dessa är:

    Vad anser pedagoger inom förskola och skola om betydelsen av utomhuspedagogik för barns lärande och utveckling?

    Hur använder pedagoger inom förskola och skola utomhuspedagogik och varför?

    För att nå syftet har vi valt att genomföra en kvalitativ intervjustudie. Vi har intervjuat fem olika pedagoger på två olika skolor och två olika förskolor. Dessa förskolor/skolor ligger i Mellansverige och närheten till naturen ser olika ut vid dessa förskolor och skolor.

    Efter genomförda intervjuer kan vi se att pedagogernas syn på utomhuspedagogik är mycket positiv och att de flesta pedagoger använder sig av utomhuspedagogik i någon utsträckning. Pedagogerna anser att utomhuspedagogiken ger barnet en större möjlighet att uppleva med flera sinnen samt att det kan vara bra för barn som är lite oroliga inomhus och behöver röra på sig för att lära. Vi kan även se att förskolorna använder sig av utomhuspedagogik i större utsträckning än vad man gör i skolan.

  • 2.
    Aho, Arja
    et al.
    Örebro University, Department of Education.
    Pettersson, Therese
    Örebro University, Department of Education.
    Hellsberg-Storm, Annica
    Örebro University, Department of Education.
    Inkludering-ett sätt att se på den specialpedagogiska verksamheten2007Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Inkludering är ett begrepp som har diskuterats politiskt, ute i skolverksamheterna och även på lärarutbildningarna. Med inkludering menas att ingen elev ska särskiljas från den grupp eleven tillhör, utan eleven ska ha rätt till att få sin utbildning inom klassens ram. Specialpedagoger är den profession som tillsammans med rektor och lärare ansvarar för att elever i behov av särskilt stöd får anpassad undervisning, som utgår från elevens förutsättningar och behov. Syftet med vår studie var att behandla innebörder av en inkluderande lärandemiljö inom den specialpedagogiska verksamheten. För att få svar på vårt syfte anväde vi oss utav en kvalitativ forskningsmetod och reflexiva intervjuer. I studien har fem specialpedagoger från tre kommuner ingått. Resultatet av vår studie visade på att arbetet med inkludering har kommit olika långt på skolorna men att alla informanterna hade en strävan mot att arbeta inkluderat och de arbetade alla med inkludering i någon form. Gemensamt för alla informanterna var att de betonade vikten av en anpassad lärandemiljö för elever i behov utav särskilt stöd. Alla informanter ansåg vidare att en helt inkluderad verksamhet och tanken om en skola för alla inte är genomförbar i sin helhet. Informanterna menade att alla pedagoer så långt det går ska anpassa den ordinarie skolan så att det fungerar för så många elever som möjligt. Det är ett mål att sträva mot.

  • 3.
    Aho Tarkka, Aila
    Örebro University, Department of Education.
    Arbetslagets samarbete för barn i behov av särskilt stöd: faktorer som påverkar2008Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 4.
    Ajagán-Lester, Luis
    et al.
    Örebro University, Department of Education.
    Ledin, Per
    Örebro University, Department of Humanities.
    Rahm, Henrik
    Lunds universitet.
    Intertextualiteter2003In: Teoretiska perspektiv på sakprosa / [ed] Boel Englund, Per Ledin, Lund: Studentlitteratur, 2003, 1, p. 203-237Chapter in book (Refereed)
  • 5.
    Akpan, Grace-Toyin
    et al.
    Örebro University, Department of Education.
    Birgersson, Anette
    Örebro University, Department of Education.
    Andersson, Jimmy
    Örebro University, Department of Education.
    Lek: En studie om pedagogernas roll och deras uppfattningar om lärandet i leken2007Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 6.
    Al-Baghdadi, Ahmed
    Örebro University, Department of Education.
    Problemlösning i matematik: Inom gymnasieskola2006Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Jag har i denna uppsats valt att belysa uppfattningar om problemlösningen i matematik och dess vikt för lärandet. Det löses alltid problem under matematiklektionerna men ur nyfikenhet tänker jag i mitt arbete bland annat skaffa mig en uppfattning om hur viktigt lösningarna av matematiska uppgifter är för att utveckla matematiska kunskaper.

    Syftet med uppsatsen är att från lärarnas perspektiv försöka belysa problemlösningens roll i matematikundervisningen på gymnasieskolorna. Dessutom tänker jag skaffa mig en uppfatt-ning om många av de faktorer som eleverna brister i när de löser matematiska problem och de orsaker som ligger bakom denna brist.

    I min undersökning använde jag mig av en kvalitativ forskningsintervju som ägde rum på en gymnasieskola. Jag intervjuade fem matematiklärare, tre män och två kvinnor, både erfarna och oerfarna och de undervisar i olika program på gymnasienivån.

    Undersökningen visade att nästan samtliga lärare var eniga om att problemlösningen utgör ryggraden i matematikundervisningen. De menade att den finns överallt och spelar en stor roll för lärandet. De flesta lärare tyckte att textförståelse är en svårighet som ofta förekommer under lösningar av matematiska problem d.v.s. eleverna har svårt att skaffa sig en riktig bild av uppgiftens kärna. Samtliga var övertygade om att det dåliga självförtroendet och matema-tikångest är de främsta orsakerna som ligger bakom matematiksvårigheter rörande problem-lösning.

  • 7.
    Alderblad, Charlotta
    Örebro University, Department of Education.
    Läxan en del av det vardagliga skolarbetet: en fallstudie kring läxans betydelse för elever och lärare2008Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 8.
    Alfredsson, Maria
    et al.
    Örebro University, Department of Education.
    Rosvall, Lena
    Örebro University, Department of Education.
    Hur utbildningsplanering påverkas av människo- och kunskapssyn: -en kvalitativ studie av en kommuns föresatser2008Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Den här uppsatsen handlar om hur man inom en kommunal verksamhet ser på människor och kunskap samt hur detta påverkar den pedagogiska inriktningen utbildandet har. Genom en ökad förståelse för de olika utbildningsbegreppen och hur de vuxit fram, samt de problem som kan uppstå, kan vi som framtida personalvetare ses som bättre rustade att arbeta med dessa frågor efter uppsatsens färdigställande.   Vi har använt oss av triangulering med en kvalitativ ansats, där de olika delarna 1 samt bestått av textanalys av styrdokument, intervjuer med personal inom HRen observation av ett utbildningstillfälle. Vi har under arbetets gång sett på de symboler och metaforer som används inom organisationen och utifrån dessa dragit paralleller och slutsatser om den människo- och kunskapssyn som representeras.  Det vi har fått fram är att de använder sig av både förmedlande och progressiv pedagogik, vilket i uppsatsen inte värderas utan vi har sett på de faror som eventuellt kan förknippas med respektive ståndpunkt. Vi vill dock poängtera att organisationen använder processer i hög grad, men att det förmedlande till stor del ligger som grund.

  • 9.
    Allanson, Maria
    et al.
    Örebro University, Department of Education.
    Qvarfordt, Susanna
    Örebro University, Department of Education.
    Hur kan eget arbete bidra till elevers lärande?: En studie av lärares uppfattningar av eget arbete som arbetsform2007Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 10.
    Allard, Camilla
    et al.
    Örebro University, Department of Education.
    Liljenhed, Monika
    Örebro University, Department of Education.
    Klassrummtes fysiska miljö2008Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Forskning och rekommendationer om hur en bra fysisk klassrumsmiljö i klassrum bör vara för allas trivsel .

  • 11. Almqvist, Jonas
    et al.
    Quennerstedt, Mikael
    Örebro University, School of Health and Medical Sciences.
    Öhman, Johan
    Örebro University, Department of Education.
    Öhman, Marie
    Örebro University, School of Health and Medical Sciences.
    Östman, Leif
    Pragmatic investigation: studies of meaning-making in educational practices2008Conference paper (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [en]

    The overall aim of this paper is to present and discuss a pragmatic approach for studies of meaning-making in different educational practices. The approach – built on a framework developed within the SMED-group (Studies of Meaning-making in Educational Discourses) at the universities of Uppsala and Örebro – is illustrated in a number of empirical studies. The main point of departure in the studies is taken in pragmatic curriculum theory and sociocultural perspectives on learning, and is inspired mainly by John Dewey, Ludwig Wittgenstein and Michel Foucault. A special focus is directed to communication practices and content selection within Physical education, Environmental education and Science education. A common ambition is to offer a language that enables studies and discussions on questions concerning how meanings are made in people’s actions. Another ambition is to make these investigations beyond assumptions of dualisms, essentialism, causality and determinism. In this perspective learning and socialisation is viewed in communicative perspective. Therefore, many of the studies are built on video recorded classroom conversations, but also on analysis of various kinds of written texts. We argue in the paper that this approach makes it possible to study meaning-making – learning and socialisation – in different kinds of educational practices.

  • 12.
    Almström Persson, Mona
    et al.
    Örebro University, Department of Education.
    Wegelius, Marie-Louise
    Örebro University, Department of Education.
    Vad, hur och varför bedömning?: Lärares uppfattningar om vad i en elevtext de bedömer, hur de bedömer och vad bedömningens syfte är.2007Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med vårt arbete har varit att undersöka lärares uppfattningar om bedömningar av elevtexter. Våra egna erfarenheter ligger till grund för vårt val av ämne i detta examensarbete. Dessa erfarenheter har vi skaffat oss under vår verksamhets förlagda utbildning (VFU) och vi har förstått att bedömning är en komplicerad del av det uppdrag en lärare har att utföra. Vi har med hjälp av intervjuer med lärare, sökt nå detta syfte. I vår undersökning kunde vi se att ämnet bedömning var angeläget och att lärarnas förståelse av hur elevernas skrivutveckling gick till, hade en betydelse för vad de bedömde i en elevtext. Hur bedömningen gick till skiljde sig från lärare till lärare främst när det gällde att bedöma tillsammans med andra lärare. Varför de bedömde elevtexter hade de också olika uppfattningar om. Att lärarna skulle få underlag till betygsättning och att de ville att eleverna skulle klara de nationella proven var en del av uppfattningarna lärarna hade. Elevernas skrivutveckling var ändå det som stod i fokus även om lärarna gav uttryck för andra syften med sin bedömning. Att denna skrivutveckling ägde rum i ett kommunikativt sammanhang med formella övningar var något vi drog som slutsats efter vår studie.

  • 13.
    Alsiö, Elisabeth
    et al.
    Örebro University, Department of Education.
    Eriksson, Doris
    Örebro University, Department of Education.
    Hellman, Malin
    Örebro University, Department of Education.
    Krävande situationer: Att möta socioemotionella svårigheter i förskola och skola2006Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna uppsats är att belysa skillnader och likheter i synen på barn i socioemotionella svårigheter hos pedagoger på förskola och skola. Vi ville undersökta om förskolan och skolans traditioner gör skillnad i valet av åtgärder för att komma tillrätta med svårigheterna. Vi ville ta reda på vilken samverkan det finns mellan skolformerna för att överbrygga svårigheterna för barnen. Vi belyser frågan ur ett sociokulturellt perspektiv och har fördjupat våra kunskaper inom området med hjälp av litteratur som vi anser vara relevant för vår undersökning.

    För att kunna besvara vårt syfte och våra frågeställningar har vi använt oss av kvalitativa intervjuer som metod. Vår studie har bedrivits på två förskolor och två skolor i två likvärdiga områden. Inom varje verksamhet har intervjuer med förskollärare och lärare genomförts. För att få en kompletterande bild av förskollärarnas och lärarnas synpunkter har även specialpedagogerna från de utvalda förskolorna och skolorna intervjuats.

    Förskolan och skolan är två olika kulturer med olika traditioner som enligt de båda läroplanerna, Lpfö 98 och Lpo 94, ska länkas samman och tillsammans utgöra en röd tråd i lärandet. Resultat i den här studien visar att förskolorna och skolorna i studien är präglade av sina respektive historiska traditioner. Orsaken till att barn befinner sig i socioemotionella svårigheter överensstämmer mellan förskollärarna och lärarna och synsättet kan härledas hundra år bakåt i tiden. Orsakerna förläggs till individ och hemförhållanden. Vi har funnit skillnader i valet av åtgärder. Åtgärderna i förskolorna styrs av förskolans tradition och förläggs till största delen på organisationsnivå. I skolorna styrs åtgärderna också av historiska traditioner och förläggs främst på individnivå. Få åtgärder förläggs på gruppnivå inom båda verksamheterna. Den samverkan som förekommer mellan verksamheterna i vår studie är begränsad och sker främst vid övergången från förskola till förskoleklass.

  • 14.
    Alsterbo, Marianne
    et al.
    Örebro University, Department of Education.
    Forzelius, Pernilla
    Örebro University, Department of Education.
    Gehrke, Lena
    Örebro University, Department of Education.
    Lärares möten med pedagogisk forskning2008Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 15.
    Altun, Marcus
    Örebro University, Department of Education.
    Lärares pedagogiska strategier vid läs- och skrivlärande i en flerspråkig miljö: En kvalitativ intervjustudie2007Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Frågan om läs- och skrivlärande har debatterats flitigt i den pedagogiska debatten. Barns läs- och skrivlärande är grundläggande för barnens läroprocess i skolan, men inte bara något som hör skolan till utan något som i allra högsta grad angår såväl föräldrar som hela samhället. Denna fråga kan möjligtvis kompliceras i en flerspråkig miljö, eftersom flera språk är inblandade.

    Utgångspunkten för examensarbetet är att utveckla kunskap om lärares pedagogiska strategier vid läs- och skrivlärande i en flerspråkig miljö. Studien syftar till att söka förstå lärares val av strategier men också att se dessa strategier i relation till aktuell forskning på området.

    Undersökningen är byggd på en kvalitativ intervjustudie med observationsstudie som stödmetod. Tre lärare har intervjuats och observerats. Modersmålets betydelse för såväl den språkliga utvecklingen som den kulturella identiteten är något som samtliga intervjuade lärare betonar. Av studien framgår också att flerspråkighet är en mångfacetterad företeelse som kräver lärare som är väl medvetna om sina arbetssätt och inriktade mot flerspråkiga barns behov.

  • 16.
    Alén, Leif
    Örebro University, Department of Education.
    Matematik för alla?: Hur lärare arbetar med individualisering2006Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Utgångspunkt för arbetet har varit de brister i matematikkunskaper hos eleverna som framkommit

    i ett flertal rapporter, samtidigt som många framställningar pekar på att dagens matematikundervisning

    bedrivs på ett mycket traditionellt sätt.

    Syftet med denna uppsats har varit att ur ett matematikdidaktiskt perspektiv belysa hur

    matematiklärare i grundskolans senare år planerar, genomför, följer upp och utvärderar sin

    undervisning i avsikt möta den stora variation av elever som finns i varje elevgrupp, dvs hur

    lärare arbetar för att variera sin undervisning i syfte att individualisera för eleverna.

    Undersökningen har genomförts som en kombination av enkät och intervju, där den inledande

    enkäten dels har gett en bred bild av lärarnas uppfattningar inom några väsentliga områden

    dels använts för att fånga in intervjupersoner för den efterföljande intervjun. Den senare

    delen av undersökningen, där avsikten varit att komma några utvalda lärare närmare in på

    livet, har genomförts som kvalitativa intervjuer.

    Resultatet av undersökningen visar att det både finns stora variationer mellan olika lärares

    sätt att arbeta, samtidigt som det finns många gemensamma uppfattningar. Den bild som

    jag fått genom intervjuerna, vilken i mycket stämmer överens med flera tidigare undersökningar,

    är att den dominerande formen av individualisering är hastighetsindividualisering där

    eleverna arbetar med samma material men i olika takt.

    För att individualisera undervisningen på ett mer effektivt sätt krävs troligtvis en större

    variation, än vad denna undersökning kunnat visa, både vad gäller innehåll och metoder. Ofta

    handlar det om resurser, intentioner kontra betingelser, och frågan om att låta sig styras eller

    att försöka påverka och styra. För att kunna arbeta efter det senare alternativet krävs ett systematiskt

    och strukturerat angrepps- och arbetssätt. Detta kräver i sin tur åtgärder på flera

    olika nivåer inom skolan.

  • 17.
    Andersen, Liv
    et al.
    Örebro University, Department of Education.
    Eriksson, Ida
    Örebro University, Department of Education.
    Nivågruppering – för elevernas eller lärarnas skull?: En intervjustudie av lärares åsikter om nivågruppering2007Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Sverige är på väg mot ett skolsystem som ger en ökad uppdelning av elever. Det skapas fler och fler valmöjligheter och alternativ för dagens elever. Nivågruppering innebär att eleverna delas upp i lättare och svårare grupper inom ett och samma ämne. I grundskolan har dessa grupper tidigare kallats allmän och särskild kurs. Framförallt är det i engelska och matematik som nivågruppering förekommer. Lärare känner sig otillräckliga och försöker med nivågruppering hitta en bra lösning för svaga, medelpresterande och starka elever. Nivågruppering kan vara ett sätt att hantera klasser med stor elevvariation.

    Detta examensarbete syftar till att beskriva och tolka hur engelsklärare i klass 7-9 uttrycker sina erfarenheter och uppfattningar av nivågruppering. Arbetet fokuserar på tre områden. Den första delen handlar om lärares attityder till nivågruppering. Lärares motiv för att använda nivågruppering är det andra området och den sista delen är för- och nackdelar som finns i arbetet med nivågruppering enligt lärarna. Fyra engelsklärare verksamma i grundskolan har intervjuats.

    Resultatet av intervjuerna visar att samtliga lärare har en positiv attityd till arbetet med nivågruppering i engelska. Ett av lärarnas främsta motiv för att nivågruppera är svårigheter att arbeta med stora sammanhållna klasser. Detta är på grund av elevernas olika kunskapsnivå.

    Resultatet visar även att lärarna ser en stor fördel med att arbeta i nivågrupperade grupper. De nämner bara några negativa aspekter i deras arbete och för de starka eleverna anger lärarna endast fördelar. Nivågruppering för de svaga eleverna har både för- och nackdelar. De negativa aspekterna är dock framträdande.

  • 18.
    Andersson, Emma
    Örebro University, Department of Education.
    Att förstå sin lärobokstext: En studie av läsbarhet i några läroböcker i ämnet svenska som andraspråk2006Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Under min lärarutbildning har jag läst många olika kurser, men den kurs som ligger mig varmast om hjärtat är den kurs som gick under benämningen ”svenska som andraspråk med didaktisk inriktning”. Jag läste 40 poäng i ämnet, och under det året väcktes mitt intresse för hur elever med svenska som andraspråk lär sig ett nytt språk och huruvida klassrumssituationen och läromedlen har betydelse för hur lärprocessen ser ut hos dessa elever. Jag har valt att göra en kritisk lingvistisk textanalys med pragmatiska inslag eftersom det passar mitt syfte och mina forskningsfrågor bäst. Först studerar jag hur tidigare forskning kring ämnet sett ut. Därefter analyseras läromedlen. Här undersöks om läsbarheten påverkas av hur texterna är skrivna. Jag har funnit att det vore bra om man utvecklade läroböcker som inte bara kan läsas av eleverna utan också ger dem en förståelse för vad det är de läser. Genom att i undervisningen använda en lärobok som kan läsas med förståelse av större delen av eleverna , behöver eleverna inte uppleva att de misslyckas i lika stor utsträckning som tidigare. Det bör göra dem mer intresserade av att läsa i läroböckerna och ju mer de läser desto mer förtrogna blir de med detta sätt att skriva.

  • 19.
    Andersson, Erika
    Örebro University, Department of Education.
    Naturvetenskap som allmänbildning och inspiration: om att kommunicera naturvetenskap med med icke-naturvetare2006Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Denna uppsats har sin grund i den vetenskapliga forskning som påvisar elevers osäkerhet, deras svårigheter med att överbrygga sina vardagsföreställningar och de problem elever ibland upplever i mötet med den naturvetenskapliga begreppsbildningen.

    I uppsatsen studerar jag hur naturkunskapslärare undervisar naturvetenskap i klasser som utgörs av elever från andra diskurser än den naturvetenskapliga. Syftet med studien var att undersöka hur naturkunskapslärare möter elever ur andra sociala och diskursiva miljöer än den naturvetenskapliga. Förhoppningen var att få kunskap kring hur naturvetenskap kommuniceras i klasser med icke-naturvetarelever, samt undersöka om lärarna i studien var medvetna om elevers vardagsföreställningar och svårigheter med begreppsbildning.

    För att uppnå syftet har jag utifrån ett kvalitativt perspektiv valt att använda mig av metoderna etnografisk observation och forskningsintervju.

    Utifrån de resultat som framkommit i studien kan man bland annat se att lärarna kommunicerar naturvetenskap med sina elever genom samtal och visualisering. Man använder sig ofta av ett vardagligt språk som blandas upp med lättare naturvetenskapliga begrepp och termer. Ur ett sociokulturellt perspektiv är samtalet ett bra sätt att undervisa och bilda nya kunskaper. Dock kan det finnas svårigheter även i denna arbetsmetod.

    Studiens resultat visar även att lärarna har olika kunskap om begreppet vardagsföreställningar och att de utnyttjar vardagsföreställningar på olika sätt i sin undervisning. Resultaten tyder dock på att man kan vara bekant med fenomenet vardagsföreställningar även om man är obekant med begreppet.

  • 20.
    Andersson, Frida
    et al.
    Örebro University, Department of Education.
    Lindström, Linda
    Örebro University, Department of Education.
    Söderberg, Sara
    Örebro University, Department of Education.
    Elevsamtalets betydelse för elevers syn på utvecklingssamtal2006Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med vår studie var att få ett elevperspektiv på utvecklingssamtal och elevsamtal. Vi ville undersöka om elever, som under sin skolgång har ordnade samtal med sin lärare, har en annan syn på utvecklingssamtal än elever som ej har sådana samtal. För att ta reda på detta gjorde vi en kvantitativ enkätundersökning. Enkäten lämnades dels till en klass med fungerande elevsamtal, dels till sex klasser på en annan skola där vi visste att sådana samtal ej förekom. Vi jämförde sedan resultaten från klassen med resultaten från skolan. Vi fann att klassens elever var mer positiva till utvecklingssamtalet och mer medvetna om sin egen roll under samtalet än skolans elever.

  • 21.
    Andersson, Helena
    et al.
    Örebro University, Department of Education.
    Hultdin, Anders
    Örebro University, Department of Education.
    Samverkan mellan hem och skola ur ett föräldraperspektiv2008Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Vårt syfte med denna uppsats är att undersöka skillnader i hur föräldrar med barn i olika åldrar ser på samverkan. Som grund för uppsatsen har vi använt tidigare forskning och litteratur som skildrar föräldrars syn på samverkan. Vi har sedan utgått från en kvantitativ ansats med karaktär av en fallstudie och genomfört en enkätundersökning med 79 föräldrar. Undersökningen riktade sig till föräldrar i två grundskolor med barn i årskurserna 1 och 3 samt 7 och 9.

  • 22.
    Andersson, Jennie
    et al.
    Örebro University, Department of Education.
    Björsson, Sofia
    Örebro University, Department of Education.
    Att vilja och våga tala: En studie om lärares tankar kring muntlig kommunikation och metoder för målspråksanvändning i språkklassrummet2007Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 23.
    Andersson, Jerry
    Örebro University, Department of Education.
    "Vad gör vi på idrotten idag?": En studie om elevers uppfattning om innehållet i ämnet idrott och hälsa.2006Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Styrdokumenten har förändrats till att enbart ge direktiv angående mål och riktlinjer i och med övergången till en målstyrd skola. Tolkningsutrymmet i läroplaner och kursplaner har ökat. Detta medför att lärare och elever har möjlighet att påverka den dagliga undervisningen i stor utsträckning. Denna uppsats behandlar elevers uppfattning om innehållet i ämnet idrott och hälsa. Studiens syfte är att belysa elevers uppfattning om innehållet i ämnet idrott och hälsa och att relatera elevernas uppfattning om innehållet i ämnet idrott och hälsa med riktlinjerna samt målen i styrdokumenten. Uppsatsen har vägletts av följande frågeställningar: Hur uppfattar eleverna innehållet i ämnet idrott och hälsa?, Hur ser elevernas uppfattning om innehållet i idrott och hälsa ut i relation till riktlinjerna i Lpo 94 och målen i kursplanen för idrott och hälsa?

    Uppsatsen inleds med en historisk tillbakablick. Där tar jag upp idrottsämnets utveckling i Sverige samt legitimeringen av ämnet. Även utvecklingen av grundskolans läroplaner utveckling tas upp. Detta är gjort för att belysa ämnets innehållsmässiga expansion.

    För att uppnå mitt syfte har jag har intervjuat åtta elever i årskurs nio. Dessa elever har mer idrott än vad de andra på skolan har därför att de går i en idrottsklass. Deras svar ligger till grund får mitt resultat.

    Resultatet visar att eleverna har den uppfattningen att innehållet är varierat och roligt. Vidare visar det att det är läraren som bestämmer vad de ska göra på lektionerna förutom när eleverna själva leder lektionen. Elevernas uppfattning är att de vill vara med och bestämma vilket överensstämmer med riktlinjerna i Lpo 94. Elevernas uppfattning är att det inte förekommer någon utvärdering. Trots att det i styrdokumenten står att de utvecklar sin förmåga att utöva inflytande och ansvarstagande om de får delta i den dagliga planeringen och utvärdera den.

  • 24.
    Andersson, Karl-Johan
    et al.
    Örebro University, Department of Education.
    Karlsson, Johnny
    Örebro University, Department of Education.
    DAMP och synen på lärande2005Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Den här uppsatsen handlar om dampdiagnostisering av barn i skolan. Denna debatt har under flera år varit intensiv och tidvis ganska infekterad. Flera forskare beskriver DAMP som ett stort folkhälsoproblem där så många som 5 % av vårt lands barn och ungdomar har symtom som kan leda till en diagnos. Detta innebär i så fall att det finns ungefär ett barn i varje klass som lider av detta, ett problem som i många fall dessutom fortsätter upp i vuxen ålder. Samtidigt finns det personer som kraftigt motsätter sig diagnoser och menar att framförallt DAMP är rena påhittet. En diagnos på ett barn, menar dessa, är detsamma som att stämpla denne för resten av livet

    Uppsatsen har genomgående två spår, det medicinska/biologiska och det sociokulturella/ sociologiska och syftet är att se hur förespråkare för de olika perspektiven argumenterar för sina ståndpunkter. Utifrån detta vill vi också undersöka om, och i så fall hur, synen på lärande och arbetssättet skiljer sig åt beroende på vilket perspektiv läraren har på DAMP och dess orsaker. Som ett komplement till detta har vi också valt att se hur debatten speglas i media. Anledningen till detta är att tidningarnas debattsidor är en av de största opinionsbildarna idag och många uppfattningar och åsikter formas genom det som tas in genom media.

    En första slutsats är att det finns en stor och väldigt viktig skillnad i synen på lärande utifrån de båda synsätten. Det medicinska perspektivet utgår från att barnet har någon form av brist. Det sociokulturella perspektivet utgår istället från att varje individ är unik och att alla kan lära. Det medicinska perspektivet menar att situationen för ett barn med DAMP kan underlättas, men denne kan aldrig bli fri från sitt ”handikapp”. Det sociokulturella perspektivet menar att det är barnens sociala och kulturella omgivning som formar dem till vad de är. Arbetssättet för oss som lärare i arbetet med barn med DAMP blir utifrån detta väldigt annorlunda beroende på vilket synsätt som gäller. Utgår man från det medicinska perspektivet innebär detta att ansvaret för dessa barn till stor del skjuts över på specialpedagoger och stödpersonal. Eleverna särskiljs från gruppen och placeras i specialklasser och får individuell undervisning. Om det sociokulturella perspektivet anammas blir arbetssättet ett helt annat. Detta innebär då att alla elever skall få plats i samma klassrum och erbjudas undervisning utifrån sina förutsättningar. Den ordinarie läraren har allt ansvar och varje enskild lärare skall kunna hantera denna situation.

    När det gäller mediedebatten innehåller inte den någon egentlig sakinformation. Debatten mellan i första hand Christofer Gillberg och Eva Kärfve hamnar mer på personangreppsnivå. Risken är då att läsarna bildar sin uppfattning utan att egentligen vara särskilt insatt i ämnet. Utifrån den typen av debatt vi har sett anser vi att den kan göra mer skada än nytta. Det riskerar att bli väldigt polariserat, antingen håller man på Gillberg eller också håller man på Kärfve, svart eller vitt.

  • 25.
    Andersson, Li
    et al.
    Örebro University, Department of Education.
    Jonsson, Anna
    Örebro University, Department of Education.
    Wallin, Åse
    Örebro University, Department of Education.
    Pedagogers synsätt på mobbning idag och var de främst söker orsaker till hur mobbning uppstår2005Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Utgångspunkten i vår uppsats är hur synsätt hos pedagoger påverkar handlandet i en mobbningssituation. Syftet med uppsatsen är att ta reda på pedagogers synsätt på mobbning och var de främst söker orsaker till hur mobbning uppstår.

    Vårt fokus i uppsatsen är fyra olika forskare Peter-Paul Heinemann, Dan Olweus, Anatol Pikas och Zelma Fors, deras definitioner och forskning kring mobbning. Vi har även valt att fokusera på orsaker till hur mobbning uppstår utifrån de ovan nämnda forskarna och Patricia Tudor-Sandahls objektrelationsteori. Vi belyser orsakerna ur ett makt-, hemmiljö- och psykologiskt perspektiv.

    I vår forskningsstudie ingick en enkätundersökning, i vilken ett flertal pedagoger i årskurs 4-6 och 7-9 på slumpvis utvalda skolor deltog. Resultaten visar pedagogers åsikter om vad mobbning är, förekomst av mobbning, information och pedagogers kompetens inom ämnet, orsaker till hur mobbning uppstår, hur mobbning utövas och förekomst av relationer och gränssättningar mellan pedagoger och elever. Utifrån vår studie har vi kunnat urskilja likheter och skillnader mellan forskningen och pedagogers uppfattningar kring mobbning.

    Mobbning är ett viktigt och aktuellt ämne i dagens skolor, som alltid måste tas i beaktning och bekämpas.

  • 26.
    Andersson, Linda
    et al.
    Örebro University, Department of Education.
    Lindwall, Lindha
    Örebro University, Department of Education.
    Samarbete mellan pedagoger som arbetar med barn i behov av särskilt stöd - två fallstudier2007Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 27.
    Andersson, Magdalena
    et al.
    Örebro University, Department of Education.
    Ivarsson, Anna-Maria
    Örebro University, Department of Education.
    TRÄNINGSSKOLAN: En studie om verksamma pedagogers och rektorers uppfattning om den funktionella lärarbehörigheten2007Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Vårt syfte med studien var att belysa lärarbehörigheten i träningsskolan. Studien har varit inriktad på vilka uppfattningar ett antal verksamma pedagoger och rektorer i skolformen har om utbildning och kompetens för undervisning inom träningsskolan. Vi har betraktat lärarbehörigheten utifrån två perspektiv: dels ur ett juridiskt perspektiv som utgår från Högskoleförordningens examensbeskrivningar för pedagogiska utbildningar, och dels ur ett funktionellt perspektiv som belyser vad undervisning innebär och hur lärarbehörigheten uppfattas i praktiken. För studien har vi valt att belysa hur den funktionella lärarbehörigheten uppfattas.

    Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med en öppen intervjuguide bestående av tre temaområden: träningsskolan, lärarbehörighet och kompetens samt ”en skola för alla”, för att få svar på våra frågeställningar. Vi har för studien intervjuat sex pedagoger, med fyra olika utbildningar, samt två rektorer. Alla respondenterna är verksamma inom träningsskolan.

    Studiens resultat visar att rektorerna i första hand anser att specialpedagogen är den som innehar adekvat lärarbehörighet. Flertalet av respondenterna i studien anser att en pedagogisk grundutbildning till förskollärare och sedan påbyggnadsutbildning till specialpedagog är relevant behörighet för klassläraren i träningsskolan. Pedagogens yrkesroll beskrivs som dubbel, i betydelsen av att pedagogen ansvarar för elevernas undervisning samt innehar en handledande och arbetsledande funktion i arbetslaget. De verksamma pedagogerna uttrycker att rollen som klasslärare är komplex och innebär att pedagogen behöver kompetens om elevernas olika funktionshinder, kompetens för att utforma undervisningen utifrån enskilda elevens förutsättningar samt kompetens att samverka med föräldrar, assistenter och externa stödinstanser.

    Avslutningsvis kan vi i studien konstatera att det är angeläget att se över behovet av utbildning och kompetens för framtida pedagoger till träningsskolan. I dagsläget finns det ingen utbildning som både ger en juridisk och en funktionell behörighet för att arbeta som klasslärare i träningsskolan.

  • 28.
    Andersson, Maria
    et al.
    Örebro University, Department of Education.
    Clerissy, Fam
    Örebro University, Department of Education.
    Portfolio under utvecklingssamtal2006Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    I denna uppsats behandlas portfolions roll inför och under utvecklingssamtal. Syftet med vår studie är att belysa lärarnas syn på portfolio under utvecklingssamtal samt deras syn på portfolions möjligheter för elevers utveckling. Studien fokuserar på lärarnas syn på elevers lärande utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv. Det socialkonstruktivistiska perspektivet betonar att lärandet är en aktiv process. Perspektivet utgår från att lärande bygger på reflektioner kring det upplevda och därmed konstrueras förståelse av världen.

    I vår teoribakgrund beskriver vi portfolio och utvecklingssamtal som två skilda delar. Detta gör vi av den anledningen att den litteratur vi tagit del av främst berör antingen portfolio eller utvecklingssamtal. Detta resulterade även i vårt val av område för studien, vilket är användandet av portfolio under utvecklingssamtal. I vår studie framkom det att när portfolio används under utvecklingssamtal används det många gånger även inför utvecklingssamtal.

    I vår kvalitativa studie intervjuade vi fem lärare som arbetar med portfolio inför och under utvecklingssamtal. Dessa lärare är verksamma i F-6 skolor. Vi kom fram till att lärarna hade en positiv inställning till portfolio inför och under utvecklingssamtal trots att det ansågs vara tidskrävande. Detta påverkade även graden av användandet av portfolio som redskap vid utvecklingssamtal. De menade emellertid att portfolio är nödvändigt i dagens mål- och resultatstyrda skola.

    I uppsatsens slutskede ställde vi oss frågan; kommer portfolio inför och under utvecklingssamtal bli ett måste i framtiden?

    Nyckelord: portfolio, utvecklingssamtal, lärande, socialkonstruktivistiskt perspektiv

  • 29.
    Andersson, Mikael
    et al.
    Örebro University, Department of Education.
    Blad, Linda-Maria
    Örebro University, Department of Education.
    Språket som förutsättning för framgång i skolan: En komparativ studie om undervisning av elever med utländsk bakgrund2006Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Syftet med denna uppsats är att undersöka hur elever med utländsk bakgrund klarar sig i skolan i England jämfört med Sverige. Syftet är också att se om olika undervisningssätt leder till olika resultat. För att besvara syftet har vi valt att göra en komparativ undersökning där vi jämför svenska och engelska skolor med hjälp av observation. Uppsatsen består av bakgrund där vi beskriver hur de båda skolsystemen är uppbyggda. Sen kommer en jämförelse av observationerna vi gjort i de båda länderna. Observationerna är indelade i tre olika områden för att lättare kunna göra en jämförelse, de olika områdena är: ordets betydelse för förståelse, språkliga missförstånd och lärarnas bemötande av elever med utländsk bakgrund.

    Efter insamlandet av material gjorde vi en analys som består av observationerna i relation till den litteratur som vi använder os av. Genom att jämföra analyserna kom vissa likheter och skillnader fram som visar vilka fördelar och nackdelar som finns med de båda skolsystemen gällande elever med utländsk bakgrund. I diskussionen kommer vi fram till att det i dag inte finns någon perfekt lösning på de problem som kan uppstå i mångkulturella klassrum. Men genom att kombinera fördelarna från båda länderna kan det vara möjligt att förbättra undervisningen för elever med utländsk bakgrund.

  • 30.
    Andersson, Monica
    et al.
    Örebro University, Department of Education.
    Sköld, Carina
    Örebro University, Department of Education.
    Stökiga barn eller Stökiga fröknar?: - En kvalitativ studie om förskollärares och specialpedagogers perspektiv på 2006Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med det här arbetet var att öka kunskapen om förskollärares och specialpedagogers perspektiv kring barn som de upplever ”stökiga”, det vill säga såpass aktiva i verksamheten att det blir bekymmer omkring dem, för att se om perspektiven skiljer sig åt. Vi ville även se vilka faktorer som påverkar arbetet med ”stökiga” barn. I syftet ingick dessutom att belysa om de förväntningar som förskollärare har på specialpedagogers sätt att arbeta motsvarar det arbete som utförs. Vi har utgått från de två perspektiv som Emanuelsson m.fl. (2001) benämner kategoriskt perspektiv respektive relationellt perspektiv och delat in vår bakgrund utifrån dessa perspektiv. I det avsnitt som handlar om det kategoriska perspektivet har vi valt att presentera litteratur som kategoriserar barn utifrån diagnoser och i det avsnitt som handlar om det relationella perspektivet har vi valt att presentera litteratur utifrån socioemotionella problem där kännetecknet är att problemen inte lokaliseras till barnet utan att orsakerna söks utanför barnet. För att få svar på våra forskningsfrågor har vi intervjuat fem förskollärare och två som arbetar som specialpedagoger. I våra resultat såg vi att varken förskollärare eller specialpedagoger utgick ifrån något renodlat perspektiv. Specialpedagogernas perspektiv skiljde sig från förskollärarnas p.g.a. att de inte definierade ”stökiga” barn i beskrivande termer utan istället arbetar utifrån att det alltid finns orsaker till beteendena. Vi såg dock även skillnader mellan de som arbetade som specialpedagoger, vilket till viss del kan bero på skillnader i utbildningar. I frågeställningen om förskollärares förväntningar på specialpedagogerna fick vi tämligen diffusa svar eftersom ingen av de tillfrågade förskollärarna egentligen vet vad man ska ha en specialpedagog till då de inte har någon erfarenhet av detta. I vår undersökning såg vi också att faktorer som tid och samarbete påverkar arbetet med ”stökiga” barn. Flera av förskollärarna pratade om att det är svårt att få tiden att räcka till för alla barn när barngrupperna är stora, vilket upplevs som ett stressmoment. Personalen saknar också tid till reflektion.

  • 31.
    Andersson, Ninna
    et al.
    Örebro University, Department of Education.
    Haglund, Annika
    Örebro University, Department of Education.
    Talutrymmets fördelning i den offentliga kommunikationen i klassrummet2007Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Syftet med vår C-uppsats är att få kunskap om hur talutrymmet fördelas i klassrummet, vilka

    elever som kommer till tals och vad de kommer till tals om. Vi var även intresserade av att

    jämföra vårt undersökningsresultat med lärares egna uppfattningar om hur det förhåller sig

    med talutrymmet i klassrummet.

    Vårt fokus har legat på att studera hur det förhåller sig med elevernas talutrymme i den offentliga

    kommunikationen i klassrummet, därför har vi använt observation som vår huvudsakliga

    forskningsmetod. För att ta reda på lärarens egna uppfattningar om talutrymmet vid det observerade

    tillfället, genomförde vi korta intervjuer direkt efter observationstillfället. Vår studie

    har vi genomfört i tre klasser i skolår 2 vid sammanlagt sex tillfällen.

    Våra resultat av observationer och intervjuer stämmer till viss del överens med tidigare forskning

    på området. Pojkar dominerar den offentliga klassrumskommunikationen till större del

    än flickor, men det är bara ett fåtal av pojkarna som har stort talutrymme. Våra resultat visar

    också att lärare ofta är omedvetna om att pojkar tar så stort talutrymme som de gör. En aspekt

    som vi fann anmärkningsvärd var att det fanns ett flertal elever som inte kom till tals alls i den

    offentliga kommunikationen under de tillfällen vi observerade klasserna.

  • 32.
    Andersson, Sofia
    et al.
    Örebro University, Department of Education.
    Linda, Eriksson
    Örebro University, Department of Education.
    Pedagogers beskrivning av sitt arbete med Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94.2006Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Fokus i denna uppsats är läroplaner, skolplan och arbetsplan. Vi forskade kring vad läroplan, skolplan och arbetsplan är och hur de ska vara uppbyggda genom att titta på vad Skolverkets litteratur och vad andra författare har sagt om ämnet. Intresset för detta ämne berodde på att vi som blivande pedagoger kommer ha läroplanen som uppdrag och ville he en fördjupad kunskap om vad läroplansarbete innebär.

    Syftet med uppsatsen var att nå en förståelse av relationen mellan olika pedagogers arbete och uppdrag. I vår studie ingick en enkätundersökning riktad till pedagoger i skolår 1-9.

    Resultatet visar på hur pedagoger beskriver sitt arbete med de olika dokumenten, hur de ser på läroplanens mål och vilka de informerar om dessa. Även hur de utvärderar och reflekterar över arbetsplanen samt samarbetet kollegor emellan. Vi tittade på pedagogernas beskrivningar med sitt läroplansarbete och reflekterade över deras olikheter och likheter i sitt sätt att arbeta. Detta satte vi i relation till vad vi skrev om i vår bakgrund.

  • 33.
    Andersson, Therese
    Örebro University, Department of Education.
    Kulturmöte och identitet: en textanalys av tre skönlitterära texter2008Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Jag har valt att skriva om kulturmöten och hur de påverkar identiteten, vilket även är min problemformulering, med underfrågan; Vilka problem kan uppstå och hur hanteras dessa problem? Jag har undersökt denna problematik genom att göra en textanalys av tre skönlitterära böcker som behandlar detta ämne. Theodor Kallifatides, Ett nytt land utanför mitt fönster, Marjaneh Bakhtiari, Kalla det vad fan du vill och Jonas Hassen Khemiri, Ett öga rött. De tre böckerna ger en bred bild av mitt problem, då huvudpersonerna har olika förhållningssätt till den nya kulturen och till ursprungskulturen samt har olika skäl till mötet med den nya kulturen. Empirin i uppsatsen utgörs av min tolkning av dessa skönlitterära böcker. Kulturmöten innebär stora förändringar för individen. Nytt språk, ny miljö och nya förutsättningar påverkar identiteten. Hur vi hanterar förändringen beror på många olika saker, bland annat hur vår identitet är uppbyggd, hur och varför kulturmötet skedde samt hur man förhåller sig till den gamla och den nya kulturen. Hur vi ser på oss själva beror till stor del på hur omgivningen ser på oss, vilket är en viktig punkt i kulturmötet. Om omgivningen påpekar vissa drag hos individen kan dessa drag bli viktigare för denne.

  • 34.
    Andersson, Tony
    et al.
    Örebro University, Department of Education.
    Malmqvist, Per
    Örebro University, Department of Education.
    Värför är dom där: En studie om vilka faktorer som motiverar eleverna på idrottslektionerna2007Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 35.
    Andreassén, Helena
    et al.
    Örebro University, Department of Education.
    Andersson, Josefin
    Örebro University, Department of Education.
    Överlämnandet från grundskolan till gymnasieskolan för elever i behov av särskilt stöd: en väg mot helhet i utbildningen2007Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna uppsats är att undersöka hur överlämningen från grundskolan till

    gymnasieskolan fungerar med avseende på dess organisation samt dess informationsinnehåll.

    Uppsatsen belyser även samsynen mellan dessa två skolformer och hur stor insyn de har i

    varandras verksamheter. Eftersom Lpo 94 betonar att samarbete mellan skolformerna är

    speciellt viktigt för att uppmärksamma elever i behov av särskilt stöd fokuserar denna uppsats

    framför allt på dessa elever.

    Genom att utföra kvalitativa intervjuer med sex stycken verksamma pedagoger på

    grundskolan och gymnasieskolan har vi skapat oss en uppfattning om hur de upplever att

    överlämningen fungerar och i vilken utsträckning de anser att det finns samsyn mellan

    skolformerna.

    Intervjuundersökningen visade att vår undersökningskommun har väl utarbetade riktlinjer för

    informationsöverlämningen och att dessa riktlinjer till stor del följs. Intervjudeltagarna

    upplever att de pedagogiska överlämnandeunderlagen som används i kommunen är tydliga

    och att den information som lämnas över till stor del är relevant och användbar. Alla

    intervjuade är eniga om att det finns brister i organiseringen av informationsöverlämningen

    för de elever som väljer att byta kommun när de påbörjar sina gymnasiestudier.

    Beträffande samsynen upplever alla intervjudeltagare att den brister, de är dock oeniga om det

    skulle behövas ett aktivt arbete för att samsynen ska öka. Intervjudeltagarna uppger även att

    de inte har så stor insyn i den angränsande verksamheten, utan menar att grundskolan och

    gymnasieskolan till stor del är skilda verksamheter.

  • 36.
    Angbrant, Annika
    et al.
    Örebro University, Department of Education.
    Menchini, Gunilla
    Örebro University, Department of Education.
    Specialpedagogers val av arbetssätt i mötet med: - utifrån två perspektiv2007Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med arbetet har varit att belysa specialpedagogers val av arbetssätt i mötet med elevers läs - och skrivlärande med utgångspunkt från individualpsykologiskt respektive socialinterauktionistiskt perspektiv på hur vi lär oss läsa och skriva. Går det att särskilja de olika synsätten i det praktiska arbetet?

    Den empiriska studien belyser hur några specialpedagogers beskrev sina didaktiska val beträffande undervisningsinnehåll och arbetsformer samt vad som påverkade deras val. I vår undersökningsbakgrund har vi presenterat två dominerande perspektiv på läs - och skrivlärande – det individualpsykologiska och det socialinterauktionistiska perspektivet. Vi utförde fyra kvalitativa intervjuer med specialpedagoger om hur specialpedagogerna beskrev sina didaktiska val beträffande undervisningsinnehåll och arbetsformer samt vad som påverkade dessa val.

    Resultatet av intervjuerna jämförde vi med aktuell forskning inom samma område. Sammanfattningsvis visade vårt arbete att specialpedagogers arbetssätt varierade och att det såg olika ut på olika skolor. Varierande svårigheter hos eleverna krävde också flexibel organisation av det specialpedagogiska stödet.

  • 37.
    Antonsson, Jenny
    et al.
    Örebro University, Department of Education.
    Karlsson, Ida
    Örebro University, Department of Education.
    Toresson, Alexandra
    Örebro University, Department of Education.
    Utomhuspedagogik: kvalitativa forskningsintervjuer med verksamma pedagoger2007Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 38.
    Aravand, Diana
    Örebro University, Department of Education.
    Lek, språk och utveckling i förskola: -en kvalitativ intervju studie2007Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Barn älskar att leka och i leken finns många möjligheter till utveckling. Med detta arbete vill jag belysa lekens betydelse för språkutvecklingen i förskolan, då lek och språk hänger ihop. Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare ser på leken och dess betydelse för barns utveckling, samt hur man arbetar med språkutveckling i förskolan. Undersökningen innehåller en bakgrund kring tidigare forskning om lek och barns språkutveckling.

    Min undersökning utfördes genom kvalitativa intervjuer med tre förskollärare som arbetar på samma förskola. Jag har i intervjuerna utgått ifrån mina frågeställningar som handlar om hur förskollärarna uppfattar begreppen lek och språk, men också hur de uppfattar sitt eget arbete med att främja barns språkutveckling på förskolan. Mitt resultat visar att förskollärarna är väl medvetna om lek och dess betydelse. De har samma uppfattning om leken, den ska vara roligt, lustfylld och den är lärorik.

    Förskollärarna anser att lek har stor betydelse för barns utveckling genom att de lär sig socialt samspel, att ta hänsyn till andra och empati. Utifrån min studie visar det sig att alla förskollärarna är överens om att när man arbetar med yngre barn sker språkutveckling hela tiden i förskolan, eftersom man hela tiden pratar med barn och benämner och sätter ord på saker. Förskollärarna anser också att leken är ett viktigt inslag i barns språkutveckling. Barnen måste kommunicera med andra i leken och i samspel med andra och barn kräver nästan av varandra att de ska kunna kommunicera.

  • 39.
    Ardland, Sanna
    et al.
    Örebro University, Department of Education.
    Carlsson, Carolina
    Örebro University, Department of Education.
    Larsson, Jessika
    Örebro University, Department of Education.
    Lärares didaktiska val vid läs- och skrivundervisning2007Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 40.
    Arneback, Emma
    Örebro University, Department of Education.
    In the grey zone of free speech: a study of local policy documents against xenophobia in school2008Conference paper (Other academic)
    Abstract [en]

    The problem of living together gives school a communicative and democratic task – to live democracy. In the Swedish national curriculum (Lpo/Lpf 94) democracy is a central concept, that regulates the values the school should promote, but it also supports the idea of free speech for pupils. The occurrence of xenophobic expressions in schools presents to the democratic task a specific challenge: How can schools respond to xenophobic expressions in relation to free speech and the right not to be violated in school?

    This paper focuses on three local policy-documents that regulate how staff in school should respond to xenophobic expressions. The theoretical approaches are based on the tension between free speech and human inviolability, and philosophy of communication by Jürgen Habermas and Moira von Wright. My purpose related reading focuses on three questions: 1) How do the documents define the content in xenophobia, 2) what or/and who is the xenophobic and the xenon (the foreigner) in the documents, and 3) in which way do the documents prescribe how to respond to xenophobic expressions? Finally, I discuss what possible consequences different way of thinking can have for how to look upon teachers’ assignment and limitations in the grey zone of free speech.

  • 41.
    Aronsson, Magdalena
    et al.
    Örebro University, Department of Education.
    Frosthagen, Maria
    Örebro University, Department of Education.
    En studie om kopplingar mellan specialpedagogers metoder/modeller och arbetsminnesträning2008Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 42.
    Augustini, Martin
    et al.
    Örebro University, Department of Education.
    Gustafsson, Mattias
    Örebro University, Department of Education.
    Språkets bruk och byggnad i svenskundervisningen: Lärares syn på realiseringen av ett centralt kursplanemål2007Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Denna uppsats undersöker lärares syn på hur det centrala kursplanemålet ”Eleven skall (…) kunna tillämpa grundläggande regler för språkets bruk och byggnad samt vara medveten om skillnader mellan talat och skrivet språk,” (SV1201) realiseras i undervisningen i svenska A på gymnasiet. Den undersöker också hur detta mål konkretiseras i skolors dokumenterade lokala tolkningar. Metoden är framförallt kvalitativ där vi intervjuar lärare både muntligt och med hjälp av en enkät. Vi gör också en egen analys av lokala dokumenterade tolkningar. Syftet är framförallt att undersöka hur en lärares realisering och skolors konkretisering kan se ut. Studien genomförs utifrån vår egen tolkning av ovanstående mål som att det påbjuder någon form av grammatikundervisning. Denna tolkning problematiseras och testas mot lärares syn på sin egen undervisning och skolors lokala styrdokument.

    Slutsatser som kan dras utifrån den empiriska undersökningen är att realiseringen av detta mål i skolan blir att arbeta med språkriktighet på ett integrerat sätt. Denna realisering kommer enligt oss av en ganska diffus pragmatisk syn på grammatikundervisning som ett normativt pedagogiskt hjälpmedel att ta till när eleven gör fel. Denna syn på grammatiken i skolan är enligt oss förenlig med centrala styrdokument.

  • 43.
    Axelsson, Andreas
    et al.
    Örebro University, Department of Education.
    Joannisson, Andreas
    Örebro University, Department of Education.
    Att arbeta med elever i behov av särskilt stöd: En intervjustudie av synsätt hos lärare i ämnet idrott och hälsa2006Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att undersöka idrottslärares synsätt på elever i behov av särskilt stöd. Vi vill undersöka om idrottslärarna har ett individorienterat eller interaktions- och relationsorienterat synsätt. Enligt litteratur och tidigare forskning är dessa två synsätt de rådande, där det individorienterade synsättet är det dominerande i dagens skola. För att söka svar på idrottslärarnas synsätt har vi använt oss av kvalitativa intervjuer, där vi intervjuat sex verksamma idrottslärare i grundskolan. Genom intervjuerna har idrottslärarna fått beskriva sin syn på och sitt arbete med elever i behov av särskilt stöd. Utifrån idrottslärarnas beskrivningar har vi kunnat utläsa, att dessa har en blandning av de båda synsätten. Den teoretiska synen på elever i behov av särskilt stöd speglar ett individorienterat synsätt där eleven ses som bärare av problemet, medan det praktiska arbetet kan hänföras till ett interaktions- och relationsorienterat synsätt där undervisningen är individanpassad och eleven inkluderad.

  • 44.
    Axelsson, Magnus
    et al.
    Örebro University, Department of Education.
    Gustafsson, Caroline
    Örebro University, Department of Education.
    Lärares arbete med positiv självbild i idrott och hälsa2008Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Då läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, Lpo 94, infördes fick hälsa en allt mer framträdande roll i kursplanen för ämnet idrott och hälsa. Synen på hälsa ska innefatta en helhetssyn på människan där fysiska, psykiska och sociala faktorer spelar in i utvecklandet av en god hälsa, även benämnt som ett salutogent perspektiv på hälsa. Detta perspektiv på hälsa blir synligt i det första strävansmålet där det står att; ”skolan skall i sin undervisning i idrott och hälsa sträva efter att eleven utvecklar sin fysiska, psykiska och sociala förmåga samt utvecklar en positiv självbild”. Sambandet mellan en positiv självbild och en god hälsa är tydligt och syftet med denna studie är att utifrån ett didaktiskt perspektiv belysa lärares arbete med att eleven under lektionerna i idrott och hälsa utvecklar en positiv självbild.

    Studien består av fem kvalitativa intervjuer med lärare i idrott och hälsa som är verksamma i åk 7-9. Av den analys och bearbetning som gjordes av det insamlade materialet framkom att det finns en tydlig medvetenhet bland lärarna i idrott och hälsa om och kring positiv självbild, samt betydelsen av denna. Däremot framträder en viss variation bland lärarna beträffande vilken innebörd de ger begreppet positiv självbild, vilken utgångspunkt det har samt vilket innehåll de väljer och hur de arbetar för att en positiv självbild skall utvecklas hos eleverna.

  • 45.
    Axelsson, Sofia
    et al.
    Örebro University, Department of Education.
    Ilic, Sandra
    Örebro University, Department of Education.
    Pedagogisk dokumentation: En studie ur ett didaktiskt perspektiv2007Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Denna uppsats handlar om användningen av pedagogisk dokumentation i förskolans verksamhet. Syftet med denna studie var att, utifrån ett didaktiskt perspektiv, nå en förståelse av hur förskollärare arbetar med pedagogisk dokumentation. Vi ville genom vår undersökning studera hur förskollärare beskriver att de arbetar med pedagogisk dokumentation samt hur förskollärare motiverar sitt sätt att arbeta med pedagogisk dokumentation.

    Hur förskollärare arbetar idag med pedagogisk dokumentation placerar vi i ett sammanhang genom att beskriva dokumentationens framväxt genom en historisk tillbakablick, med hjälp av tidigare forskning. Därefter visar vi på betydelsen av förskollärares didaktiska kompetens för dennes arbete med pedagogisk dokumentation i förskolans verksamhet utifrån relevant litteratur.

    Denna studie utfördes genom kvalitativa intervjuer med fem förskollärare från tre olika förskolor. Vår empiriska studie har visat att arbetet med pedagogisk dokumentation har stor betydelse för barn, förskollärare och för utveckling av förskolans verksamhet. Förskollärarna anser bland annat att pedagogisk dokumentation synliggör barns lärande och utveckling samt att förskollärarna genom att arbeta med pedagogisk dokumentation ges möjlighet till egen yrkesutveckling. Dokumentationen, visar sig, kunna ligga till grund för en kontinuerlig utveckling inom förskolan genom att förskollärarna gemensamt eller att föräldrar och barn reflekterar kring den. Förskollärarna anser att arbetet med pedagogisk dokumentation är en process där man ständigt går tillbaka till dokumentationen för att reflektera och diskutera det som blivit dokumenterat för att sedan kunna ompröva sina egna tolkningar tillsammans med andra. Utifrån vår studie visar det sig att förskollärarnas didaktiska kompetens har stor betydelse för att kunna genomföra arbetet med pedagogisk dokumentation på ett bra och kompetent sätt.

  • 46.
    Axéll, Johanna
    et al.
    Örebro University, Department of Education.
    Gustafsson, Alexander
    Örebro University, Department of Education.
    Vems fel är det då?: en studie om lärarstudenters tal om sin utbildning2007Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med föreliggande uppsats är att, utifrån den kritik som ofta riktas mot lärarutbildningen, undersöka hur lärarutbildningen tar form via hur studenter uppfattar dess innehåll. För att nå syftet har vi valt att dela upp uppsatsen i tre delar. Till att börja med har vi beskrivit de befintliga styrdokumenten för lärarutbildningen samt dess uppkomst. Vidare har vi gjort en kvantitativ enkätundersökning på lärarstudenter som läser Pedagogik med didaktisk inriktning vid Örebro universitet vårterminen 2007. Denna undersökning har vi avslutningsvis satt i relation till de befintliga styrdokumenten. Resultatet av vår undersökning visar att utbildningen tar form genom beslutsfattarna men även genom studenternas tillgodogörande av och därigenom deras tal om den. Vi konstaterar att det vare sig är beslutsfattarnas eller studenternas fel att utbildningen fått utstå så mycket kritik, utan att det snarare är föreställningarna om utbildningen som är den starkast bidragande orsaken till kritiken.

  • 47.
    Backlund, Stefan
    et al.
    Örebro University, Department of Education.
    Runedahl, Bibbi
    Örebro University, Department of Education.
    Lärares uppfattningar om didaktisk kompetens2007Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Inom pedagogiken diskuteras lärarprofessionalitet ofta som en förmåga eller särskild lärarkompetens snarare än som professionalism i traditionell sociologisk mening. Denna speciella kompetens har ofta kallats didaktisk kompetens. Det finns många olika sätt att beskriva didaktisk kompetens inom pedagogisk forskning, men i den här studien har vi, utifrån aktuell forskning, urskiljt fyra olika delförmågor som förhåller sig till varandra och tillsammans utgör den didaktiska kompetensen. Dessa delförmågor kallar vi; samhällsuppdraget, som innebär en förmåga att reflektera över innebörden av lärarens uppdrag; Lärarteori, som innebär en förmåga att reflektera över teorier om lärande; Lärarpraktik, som innebär en förmåga att skapa meningsfulla lärandesituationer i praktiken och ett reflekterande förhållningssätt till sin praktik och till sist metareflektion som innebär en förmåga att reflektera över sina egna val och reflektioner och genom detta utvecklas som lärare. Syftet med denna undersökning är därmed att kasta ljus över lärares egna uppfattningar kring dessa olika komponenter och därmed över deras uppfattningar om didaktisk kompetens och lärarprofessionalitet. För att göra det har vi intervjuat fem olika lärare med en illustration över hur vi tänker oss didaktisk kompetens som grund för samtalet. Den första av våra frågeställningar var hur lärare uppfattar spänningsfältet mellan lärarteori och lärarpraktik och sin egen relation till det. Där fann vi att lärarna förefaller uppfatta båda delarna som delar av sitt yrke, men att teori är mindre närvarande i vardagen, dock menar de att deras praktiska och teoretiska kunnande utvecklas i en växelverkan. Ytterligare en av dessa frågeställningar var vad lärare har för uppfattningar om metareflektion, vilket lärarna förefaller uppfatta som en förutsättning för att vara en god lärare, en premiss för att en växelverkan mellan teori och praktik ska äga rum. De verkar också uppfatta metareflektion som dels en individuell förmåga, men också som en kollektiv process. Den sista frågan vi ställde anknöt till lärarnas samhällsuppdrag. Det föreföll uppfattas som tvådelat mellan ett kunskapsuppdrag och ett fostransuppdrag där det i våra resultat tenderade att skilja sig mellan olika lärare hur tyngdpunkten var fördelad mellan de två uppdragen. Dock uppfattade lärarna uppdraget som demokratiskt, dels för att det härrör från folket, dels för att det innebär att förmedla demokratiska värden. Lärarna föreföll uppfatta samhällsuppdraget som liktydigt med styrdokument och tenderade att beskriva det i hierarkiska ordalag och sin egen roll som tolkare snarare än medskapare. Avslutningsvis har vi diskuterat vad detta kan ha för betydelse för vilka innebörder detta kan ha för hur en professionell lärare och en professionell lärarkår kan uppfattas.

  • 48.
    Backström, Sara
    Örebro University, Department of Education.
    Åtgärdsprogram: En studie om hur syftet med åtgärdsprogram efterlevs i grundskolan2006Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Till att börja med belyses i denna uppsats tankar om dagens skola, för att sedan beskriva åtgärdsprogram som begrepp och hur ett arbete med åtgärdsprogram kan se ut.

    Syftet med studien, är att undersöka i vilken utsträckning intentionerna med åtgärdsprogram har slagit igenom i verksamheten, sett utifrån hur åtgärdsprogram verkligen skrivs. Den centrala delen i arbetet grundar sig på åtgärdsprogrammens huvudtanke om hur den övergripande analysen av eleven ser ut, vad ett samspel mellan tre parter, elev-förälder-pedagog betyder och vilka möjligheter åtgärdsprogram har som underlag för utvärdering och planering. För att få svar på mitt syfte har jag granskat ca. 80 åtgärdsprogram från sammanlagt fyra skolor samt intervjuat två specialpedagoger. Jag har även sökt finna faktorer som kan påverka hur arbetet med åtgärdsprogram utformar sig.

    Resultatet visar att åtgärdsprogrammen varierar ganska mycket i innehåll och kvalitet. Samt att intentionen med åtgärdsprogram inte helt är etablerat i skolorna. Den kartläggning som görs på eleven innefattar sällan vad som kan påverka eleven på individ- grupp- och organisationsnivå. Det är även få problemområden som beskrivs och åtgärdsprogrammen är svåra att utvärdera då de inte är konkret skrivna. Inte heller tas föräldrars åsikter eller frågor med i materialet.

  • 49.
    Bagga-Gupta, Sangeeta
    Örebro University, Department of Education.
    Aspects of diversity, inclusion and democracy within education and research2007In: Scandinavian Journal of Educational Research, ISSN 0031-3831, E-ISSN 1470-1170, Vol. 51, no 1, p. 1-22Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Educational arenas are important sites for understanding how diversity and democracy become operationalised since they constitute and at the same time must attend to students' different needs. This article focuses on diversity from two specific angles: how research activities allow for particular ways of understanding human differences and how human pluralism is conceptualised in the organisation of education. These discussions emerge from the position that our use of language itself shapes human realities. The organisation of the segregated Swedish special schools for the deaf and research that focuses on this specific “human category” are used to illustrate and discuss issues pertaining to diversity and democracy. Pupils in special schools are conceptualised both as “handicapped” as well as belonging to a “linguistic-minority” group. Democratic tensions related to maintaining a separate school and conducting research on the human category defined on the basis of “deafness” are discussed and alternatives raised. Implications regarding (the lack of) pluralism in research perspectives and agendas are also discussed and the need for integrating studies of marginalisation into mainstream academia is highlighted.

  • 50.
    Bagga-Gupta, Sangeeta
    Örebro University, Department of Education.
    Bilingual ideologies and visually oriented language practices: reflections from research2003Conference paper (Other academic)
1234567 1 - 50 of 885
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf