To Örebro University

Syftet med den här undersökningen är att belysa faktorer som påverkar läraren när den planerar sin undervisning i kursen Estetisk verksamhet med inriktning musik. Av särskilt intresse är vilken påverkan lärarens intressen, utbildning och erfarenhet samt elevernas intressen och färdigheter har. Undersökningen har genomförts genom att fyra stycken verksamma lärare på olika skolor i olika städer intervjuats. Resultatet visar att lärarna till stor del låter eleverna vara med och planera innehållet i kursen och att innehållet mestadels utgörs av praktiskt musicerande. Det som har allra störst påverkan på att kursen utformas åt detta håll är den syn som läraren har på eleven och på ämnet samt elevernas färdigheter och intressen. Resultatet överrensstämmer därmed med tidigare forskning.

In this essay, I want to achieve an accessible and applicable entrance to Alexander Technique as a method for learning to use the body in such a way as to allow emotional expression in music. It is necessary to see the real need of Alexander Technique for the active musician, and therefore important components of music-making will be presented. These components are presented from an Alexander-perspective in order to produce a clear picture of the method of application.The prerequisite for emotional expression in music is musicians and music listeners with the ability to generate, and respond after emotional impressions. Alexander Technique provides an approach to make it easier for musicians, especially guitarists, to express emotions in a performance situation.After years of practice and obtaining musical knowledge and practical skills at the instrument, it is common that muscle tension and ingrained patterns contribute to limited expression. Muscle tensions arising from pressured situations such as auditions, competitions and concerts. Repetitive movements contribute to this, and lays the foundation for an insufficient technique. It is clear that traditional learning methods need to be complemented with an approach that treats body awareness as an essential part of musical performances. The notion that the use of the body affects mental states is now a truism, and one can see an opening towards new approaches that facilitate learning as well as performance of musical works. The emotional expression is in focus here, and this study deals with musical production based on the philosophy that music should be driven by decisions involving emotional expression.

Syftet med denna magisteruppsats är att undersöka två musiklärares uppfattning om kunskap i musik. Uppsatsen baseras på en diskursanalys där jag i intervjuer med två musiklärare ställt frågor som berör deras kunskapssyn. Utsagorna vittnar om två ganska skilda beskrivningar där det musikaliska uttrycket betonas i den ena medan vikten av att eleverna har de verktyg som krävs för och musicera i grupp den andra. Även om utsagorna skiljer sig åt verkar instrumentalspelet och sången spela en viktig roll. I ena fallet som en form av kanal för det musikaliska uttrycket medan det i det andra fallet fungerar som en typ av färdighetsmässig nyckel till den gruppgemenskap som musicerandet innebär. I sina beskrivningar av andra moment som musikteori och musikhistoria framstår de som betydelsefulla först då det vävs samman med instrumentalspelet och sången. I musiklärarnas utsagor framträder en bild där vissa kunskapsmoment värderas högre än andra vilket också får betydelse för musikundervisningen. 

Syftet med studien är att belysa vilket värde arbetsprocessen mot ett framträdande har i teatergrupper med olika funktionsvariationer. Frågeställningarna undersöker hur teaterledare beskriver arbetsprocessen och framträdandet i teatergrupper med olika funktionsvariationer, vilket lärande ledarna anser att de ser i samband med arbetsprocessen och framträdandet samt vad deltagarna själva anser att aktivt teaterskapande och framträdande har gett dem. Studien har genomförts med hjälp av kvalitativa intervjuer med sex stycken informanter, varav 4 är ledare och 2 är deltagare. Alla informanter jobbar/deltar i arbetsprocesser mot ett framträdande. Analysen är gjord utifrån den teoretiska utgångspunkten Känsla av sammanhang (KASAM) som består av de tre aspekterna: begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Den övergripande slutsatsen är att både arbetsprocessen och framträdandet utgör ett stort värde i teatergrupper med olika funktionsvariationer, p g a utvecklingarna som skett hos individerna samt deras behov av att bli sedda. Tack vare ledarnas sätt att arbeta, och se individerna i gruppen för dem de är, har aktiviteterna blivit meningsfulla för deltagarna och de har upplevt en känsla av sammanhang.

Syftet med detta arbete är att undersöka flow i processen för skrivandet av en låt utan att den hamnar i en specifik genre. Undersökningen fokuserar på hur ackord, harmonik och melodi påverkar resultat. Genom att skapa två versioner av samma låt i olika genrer, house och rock, utifrån en demoversion, undersöks min term genrefluiditet. För att genomföra detta har en strukturerad arbetsgång följts där låtens kärna bevarats genom hela processen medan stilistiska och genremässiga anpassningar har gjorts för att uppnå autentiska representationer av respektive genre.

This essay describes a single case self-study of a music composer in order to track the compositional process in real time. In the study the subject and the researcher are the same person. The study builds on previous empirical studies that have used methodological approaches such as analysis of computer-based digital data collection, verbal protocol and video observations. It deals with issues of the compositional process related to for example time consumption, number of artistic decisions, the different roles and skills of a music composer, and methods of research in the musical composition process. During three shifts the researcher worked as a music composer dealing with the issue of converting an audio sketch of a composition into a representative finished audio product. The aim of the study was to highlight a specific phase the composititional process. The results can be divided into artistic and a scientific perspective. An artistic result is a developed and improved musical composition. Examples of scientific results is making visible and discussing artistic strategies in the context of musical composition. The study discusses different artistic roles that the composer uses during composing, each role with different skills and conditions, and how this role-playing significantly may influence the artistic result.

Den här uppsatsen efterforskar vilken funktion och användning supportramsor och deninspelade musiken har i hockeysammanhang och för fem unga vuxna i Sverige med intresse förÖrebro hockey, som uppsatsen är avgränsad till. Studien undersöker även om musiken ellersupportramsorna kan ha en roll som identitetskonstruktörer för publiken. Arbetet utgår frånföljande huvudfrågeställningar, Vilken funktion och användning har musiken som spelas iarenan och hur upplever publiken den ur ett individuellt som kollektivt perspektiv? Hur användssupportramsor vid lagsportevenemanget hockey? Har musiken och supportramsorna enfunktion som identitetskonstruktör för publiken, och i sådana fall hur? För att undersöka dettahar jag genomfört fem semi-strukturerade kvalitativa intervjuer. Detta för att lyfta fram varjeinformants erfarenheter och personliga åsikter om ämnet. Studien tar teoretisk utgångspunkt iStuart Hall och Paul du Gays definition av begreppet identitet (Hall & du Gay, 1996) sominnebär att identitet inte är något statiskt utan det formas i ett samspel med omgivningen ochLars Lilliestams resonemang om musikens betydelse för människan, hur den ger reaktioner ikroppen samt hur musik kan reglera vårt humör.Det finns lite tidigare forskning om musikens funktion i hockeysammanhang. Denna uppsatsbidrar med kompletterande perspektiv till de få studier som har gjorts (Ahlsved 2014, 2017).Uppsatsen visar i likhet med tidigare forskning hur musiken har specifika funktioner under enhockeymatch samt hur supportramsorna är ett tecken på samhörighet och gemenskap. Dennagemenskap visar även hur supportramsorna och musiken fungerar som identitetsmarkörer förpubliken. På grund av att det inte finns mycket tidigare forskning om just musik och hockey såutgår detta arbete från mina informanters perspektiv. Resultatet för uppsatsen avser inte att varaheltäckande utan det är en fallstudie utav en grupp supportrar om deras upplevelser, tankar ochidéer om musiken och supportramsorna.

I det här självständiga arbetet har jag fördjupat mig i improvisationens värld, närmare bestämt dess betydelse i pianokonsertens sammanhang utifrån främst en wienklassicistisk kontext. Med stöd från litteraturen och genom egna observationer har jag fått en förståelse för hur man kan förhålla sig till och applicera egna improvisatoriska uttryck till kadenser vars tillhörande musik är över tvåhundra år gammal. Genom att metodisk använda mig av loggboksföring, ljudinspelning och konserttillfällen har jag bearbetat och reflekterat mig till vissa slutsatser. Undersökningen visar bland annat formens och strukturens direkta betydelse och påverkan av improvisationen och hur det många gånger kan leda till att improvisationen i sig blir friare. Den har också påvisat hur man som nutida musiker kan förhålla sig till dåtida stilistiska drag utifrån sitt eget artisteri. Även improvisationens komplexitet bearbetas och i synnerhet dess förhållning till komposition. Tack vare detta arbete har jag fått en större förståelse för improvisationens roll och funktion i den wienklassicistiska pianokonserten och vilka friheter och begränsningar man kan förhålla sig till.

Den här studien tar sin utgångspunkt i tidigare forskning som indikerar att individualiseradundervisning bidrar till en mer motiverande och stimulerande undervisning. Studiens syfte äratt undersöka hur individualiserad trumundervisning påverkar elevers motivation till att öva.En kvalitativ metod har använts och empirin har samlats in med hjälp av kvalitativasemistrukturerade intervjuer med två deltagare. Intervjuerna har sin utgångspunkt i eleversupplevelser av individualiserad trumundervisning och hur det påverkar deras motivation tillatt öva där två lektioner har genomförts för att kunna ge svar på dessa frågor. Samtligarespondenter upplevde att den individualiserade undervisningen var lättare att motiveras avoch att lyckas öva till. De redogjorde för positiva konsekvenser kring det anpassadematerialet och då även i vilken grad det bidrog till större motivation. Den individualiseradeundervisningen mötte deltagarnas önskemål gällande material under lektionerna. Detpåverkade i sin tur motivationen till att öva då materialet var enklare att relatera till.

Motivation är något som ständigt förändras och den kan under tidens gång både öka ochminska. Motivation är något de allra flesta stöter på under livet i många olika former. Jag harbland annat sett dess betydelse i skolan och för den undervisning som bedrivs. Samtidigt harjag sällan hört lärare resonera kring motivation under mina år som elev och studerande.Därför har en nyfikenhet väckts kring detta ämne där jag som musiklärarstudent ärintresserad av att höra lärares syn på det hela. Syftet med uppsatsen är således att belysa hurmusiklärare på gymnasiets estetiska program resonerar kring motivation med utgångspunkt ikurserna Instrument eller sång och Ensemble. Jag har valt att avgränsa studien till dessakursen då jag anser att de i styrdokumenten påminner om varandra. Samtidigt finns detuppenbara skillnader i den faktiska undervisningen mellan de olika kurserna då Instrumenteller sång fokuserar på individuell undervisning, medan Ensemble fokuserar på undervisningi grupp. Därför är jag intresserad av vilka skillnader och likheter lärare uppmärksammar i ettjämförande mellan de olika kurserna och undervisningsmetoderna? Studien har genomförtsmed hjälp av frågeställningar gällande hur musiklärare beskriver sitt arbete med motivation,vilka aspekter av motivationsarbetet som framträder som betydelsefulla samt hur lärareupplever elevers motivation i individuell- respektive ensembleundervisning. I studienanvändes en kvalitativ metod där tre lärare deltog i semistrukturerade intervjuer. Intervjuernaanalyserades sedan med hjälp av självbestämmandeteorin som teoretisk utgångspunkt.Studiens resultat visar att de intervjuade lärarna uttrycker betydelsen av ett aktivt arbete medmotivationen i undervisningen. Trots en enad syn kring detta har lärarna olika syn på vilkadelar av motivationsarbetet som anses betydelsefulla vid olika tillfällen i de olika kurserna.

Syftet med det här arbetet är att undersöka en metod för att systematiskt och struktureratarrangera populärmusikaliska kompositioner tillsammans med en ensemble och se hur detinverkar på arrangeringsprocessen och det klingande resultatet. I tidigare studie av Biasuttiom musikskapande i grupp observeras och identifieras ett antal aktiviteter. Biasuttisobservationer används i detta arbete för att utforma en metod för att skapa arrangemang igrupp. Metoden testas vid två tillfällen i replokal och arrangemangen dokumenteras genom enljudinspelning som sedan utvärderas. Resultatet visar att metoden kan fungera som ett sätt att,i grupp, skapa utkast till arrangemang som både kan kännas intressanta och oväntade menkanske på bekostnad av den konstnärliga integriteten. Att bjuda in andra musiker att sätta sinprägel på ens musik kan vara en svår balansgång.

Detta forskningsarbete undersöker om och hur olika, tydliga musikaliska begränsningar påverkar min musikaliska identitet. Syftet med detta arbete är att få en djupare förståelse för vem jag är som låtskrivare och musikskapare.

För att besvara de frågeställningar mitt syfte skapar, har jag utfört två experiment i form av två låtar som jag skrivit på obegränsat respektive begränsat sätt. De begränsningar jag använde mig av var speedwriting utifrån ett tema, ordassociationer kring temat, samt en kort tidsbegränsning på 24 timmar. Arbetsprocessen dokumenterades med hjälp av förandet av en loggbok, där jag skrivit ner de observationer och reflektioner jag gjort under skaparprocessens gång.

Studiens resultat var att begränsningarna gav upphov till betydligt ökad kreativitet och produktivitet i mitt musikskapande, utan att kränka eller på något sätt förminska det som redan utmärkte mig som låtskrivare och topliner. Dessa begränsningar förstärkte snarare de aspekter som tillsammans bildar mitt musikaliska ID.

Forskningsarbetet har gett mig flertalet verktyg för att vidareutveckla mitt musikaliska skapande i min framtida praktik. Undersökningen har också gett mig insikter om när jag känner mig som mest uppfylld som kreatör och en nyfikenhet om att ta del av mer forskning kring begränsat skapande har väckts till liv.

I det här arbetet har jag utforskat hur jag genom att skapa tydliga ramar för mitt skapande kan främja kreativiteten och öka min motivation inför skapandet i fråga.Genom att undersöka grunderna för motivation och flow har jag skapat en ram för skapande, i form av en redan skriven saga som jag har komponerat musik och ljud till.Undersökningen visar att sagoformen bidrog med en tydlig begränsning som främjade motivationen och gav ramar för mitt konstnärliga arbete. Detta går helt i linje med den forskning och bakgrund som presenteras i arbetet.

Uppsatsens syfte är att belysa hur teaterlärare på kulturskolan resonerar kring att skapadelaktighet och inkludering i teatergrupper. För att uppnå detta har semistrukturerade intervjueranvänts, med hjälp av öppna observationer som endast används för att skapa en gemensamgrund för intervjuerna. Resultatet har visat att lärarna kan se sina lärarroller som guider ellertydliga ledare. Det visar även att lärarna skapar delaktighet och inkludering genom att balanseramellan att acceptera elevernas olikheter och att utmana dem. Att acceptera eleverna och se tillatt alla har en plats kan exempelvis göras genom att möta eleverna i deras utveckling ochtillstånd, undvika att pressa eleverna, bjuda in eleverna och vara ett stöd, samt anpassa val avlekar och instruktioner. Lärarna kan också skapa forum som är anpassade för att alla elever skaha en plats, exempelvis genom att arbeta med rundor och ge deltagarna möjlighet att uttryckasig i olika former. Lärarna kan också se till att eleverna känner att de har en plats genom attläraren visar att hen ser eleverna. Resultatet visar också att lärarna kan utmana eleverna för attskapa förutsättningar för delaktighet, exempelvis genom övningar, anpassad rollsättning, attsamtala med elever och genom att öva eleverna i samarbete, att se och lyssna på varandra.Slutligen visar resultatet att lärarna och eleverna ofta har inflytande i samråd med varandra närde skapar material, där lärarens kompetens kan användas för att pussla ihop elevernas idéereller hjälpa eleverna att utveckla ny kunskap. Upplägget för teatergruppernas arbete beslutarofta läraren om, även om eleverna kan få påverka i vissa fall. På lektionerna tar lärarna inelevernas impulser i väldigt olika grad, från att lärarna bestämmer mest själva i regiarbetet, attregi läggs i samråd med läraren, till att eleverna får bestämma mest själva.

Jag har undersökt sätt att integrera ett mer rytmiskt fokus i min improvisation som kontrabasist, och hur det rytmiska fokuset påverkat min improvisation. Jag har jämfört inspelningar och transkribtioner från innan och efter jag började applicera mer rytmik i mina soloinsatser, med målet att hitta skillnader mellan de två och se huruvida de skillnaderna är positiva eller inte. Som forskningsbakgrund har jag tittat på vilken roll kontrabasen har i ensemblen historiskt och hur den interagerat med resten av gruppen. Slutligen har jag också undersökt på vilka olika sätt den rollen har fyllts, och hur de i sin tur utvecklats genom åren.

Objectives: Parent’s active involvement during painful procedures is considered a critical first step in improving neonatal pain practices. Of the non-pharmacological approaches in use, the biopsychosocial perspective supports parent-delivered interventions, in which parents themselves mediate pain relief, consistent with modern family-integrated care. 

Methods: A scoping review was performed to achieve a broad understanding of the current level of evidence and uptake of parent-driven pain- and stress-relieving interventions in neonatal care. Specific objectives of the scoping review were to:1. Explore the breadth and extent of the literature, identify the types of available evidence, map and summarize the evidence, and inform future research on parent-delivered pain- and stress-relieving interventions in neonatal care. 2. Describe parents’ experiences of delivering pain and pain-related stress relief to their newborn infant. 3. Map and summarize recommendations as well as define knowledge gaps in national and international guidelines and in professional organizations or networks.


Results: There is strong evidence for the efficacy of skin-to-skin contact and breastfeeding, 
preferably in combination. These parent-delivered interventions are safe, valid, and ready for 
 prompt introduction in infants’ pain care globally. Research into parents’ motivations for, and 
experiences of, alleviating infant pain is scarce. More research on parent-delivered 
pain alleviation, including relationship-based interventions such as the parent’s musical 
presence, is needed to advance infant pain care. Guidelines need to be updated to include infant pain management, parent-delivered interventions, and the synergistic effects of 
combining these interventions and to address parent involvement in low-income and low-tech 
settings.


Conclusions: A knowledge-to-practice gap currently remains in parent-delivered pain 
management for infants’ procedure-related pain. This scoping review highlights the many advantages of involving parents in pain management for the benefit not only of the infant and 
parent, but also of health care.

Syftet med studien är att genom intervjuer undersöka hur fem bildlärare ser på sitt ämne och om de fokuserar bildkommunikation eller bildskapande.

Studien visar att det kommunikativa begreppet upplevs som komplext och svårbegripligt. Därmed tolkas det på många olika sätt av bildlärarna. De tycks välja det sätt som passar in i deras synsätt och i undervisning.

Undersökning baserat på forskningslitteratur samt kursplaner. Dessa tyder på att det kommunikativa har hamnat i skuggan av skapandeprocessen, men i uppsatsen lyfts även vikten av skapandet fram. Flera forskare menar att de båda begreppen bildskapande och bildkommunikationen kompletterar varandra.

Resultatet tyder på att en förändring tycks vara på väg, trots att forskningen pekar åt annat håll.

Music-pedagogical philosophy – An approach to professionalize the field of music education

A carefully considered music-pedagogical philosophy is necessary to develop professional knowledge for the individual music teacher, as well as for music-pedagogical communities and for the music teacher profession as a whole. In this article we elaborate on individuals’ music pedagogical philosophies (no: profesjonsforståelser) as a fruitful approach to articulate and discuss leading ideals and norms for quality within the field of music education. We argue that the professions “body of knowledge” is invisible and irreproachable, and that it is crucial to articulate, clarify and discuss the professional knowledge, expertise and mandate that is held within this vocational field. This article is informed by professional literature and research in music education, and focuses the aspects jurisdiction, certification and authorization, as well as power, identity and knowledge. In conclusion we argue that music pedagogical philosophy should be a focused part of music teacher education, in order to professionalize the field and qualify the discussions about quality, both inside and around the field of music education.

Policy changes and higher education reforms challenge performing musician programmes across Europe. The academisation of arts education means that classical performance programmes are now marked by strong expectations of research paths, publications, and the standardisation of courses, grades and positions. Drawing on interviews with ten teachers and leaders within the field of higher music education, this article discusses notions of mandate, knowledge and research in classical performance music education in Norway. Against the backdrop of academisation, the aim of this article is to illuminate central tensions and negotiations concerning mandate, knowledge and research within higher music education. The problem concerns issues of who should be judged as qualified and who should have the authority to speak on behalf of the performing music expertise community. The study is part of the larger study Discourses of Academisation and the Music Profession in Higher Music Education (DAPHME), conducted by a team of senior researchers in Sweden, Norway and Germany. Through an analytic-theoretical reading of the empirical data, informed by Foucault’s power/knowledge concept, two discourses on mandate are identified (the awakening discourse and the Bildung discourse) as well as three discourses on knowledge (the handicraft discourse, the entrepreneurship discourse and the discourse of critical reflection) and two discourses on research (the collaborative discourse and the ‘perforesearch’ discourse). The latter of the two research discourses pinpoints a subject position as a musician/researcher with knowledge, craft and skills in both music performing and research.

Jag valde att att utföra den här undersökningen för att se hur olika arbetssätt kan förändra min kreativa skrivarprocess när jag komponerar musik. För att ta reda på det komponerade jag två olika låtar på två olika sätt. Ena arbetssättet gick ut på att jag började med helheten, för att sedan arbeta mig in mot kärnan. Andra arbetssättet gick ut på att jag började med kärnan av låten, för att sedan arbeta mig utåt mot helheten. Under den första arbetsprocessen använde jag mig främst av en DAW (Digital Audio Workstation) när jag komponerade, producerade och skrev musiken. Under den andra arbetsprocessen använde jag en DAW mest för inspelning. Studien är kvalitativ och jag förde loggbok under min skrivarprocess. Resultatet av undersökningen blev två helt olika låtar, som satte olika delar av musikskapandet i fokus. Under skrivandet av låten skriven utifrån och in upplevde jag mycket “flow”. Processen gick ut på att komponera i stora penseldrag. Under skrivandet av låten komponerad inifrån och ut så hamnade sångens uttryck och känsla mycket i fokus. Här ägnade jag mig mer tid åt detaljerna, och kände att låten på något sätt “fanns” mer, eftersom att jag kunde spela den utan hjälp av en datorn. Processen krävde också mer fysiskt arbete, vilket gjorde att låten kändes mer levande. 

Författare: Hanna Arneman

Titel: Bildämnet som öppnare av en demokratisk samtalsmiljö - Bildämnets funktion som enskilt ämne och i ett ämnesövergripande arbete.

Title in English: Arts as means to create a democratic conversation environment - The function of arts as an individual subject and in interdisciplinary work.

C-uppsats i bild, Musikhögskolan vid Örebro universitet, 2006.

Syftet med denna studie är att genom jämförande litteraturstudier tydliggöra bildämnets innehåll och funktion som enskilt ämne och i ett ämnesövergripande arbete. Samtidigt ska bildämnet belysas som ett arbetssätt som kan öppna för ett demokratiskt samtalsklimat. Följande frågeställningar utreds i studien

 Vad är bildämnets innehåll och funktion?

 Hur kan bildämnets innehåll och funktion appliceras på övriga ämnen i skolan?

 Hur kan bildämnet fungera som startskottet för ett demokratiskt samtalsklimat?

Studien ska ses ur ett grundskoleperspektiv, de lägre åldrarna, detta på grund av att det är lättare att visa på ett helhetsperspektiv här, eftersom eleverna oftast har en och samma lärare genom skoldagen.

I studien kommer ett avsnitt, om demokratiskt samtalsklimat, som innefattas av ett historiskt perspektiv på skolan och det deliberativa samtalet, Deweys centrala tankegångar och dess bärkraft idag, det deliberativa samtalet som värdegrund, sociokulturell teori och det flerstämmiga klassrummet.

Ett andra avsnitt i studien belyser, om bildämnet, där det aktiva seendet tas upp, bildprocessen, reflektioner på en bildproduktion, före, under och efter och bildens material och teknik.

Bildämnets innehåll har funktionen att den visar på ett arbetssätt som belyser vikten av att ta bildämnet på allvar som enskilt ämne och vidare över ämnesgränserna. Detta arbetssätt med bland annat processen och utgångspunkten i elevers erfarenheter är viktiga verktyg oavsett ämne. Arbetssättet främjar också utvecklandet av ett demokratiskt samtalsklimat, där ledorden är delaktighet och allas rätt till att få yttra sig i ett klimat fyllt av tolerans.

This study investigates how teachers of the subject ensemble in Swedish upper secondary school talk about their choices of subject content in light of their background as musicians and/or music teachers? According to current regulations and curricula (Läroplan för de frivilliga skolformerna, Lpf 94; Programmål för Estetiska programmet, ES 2000:05) the Swedish upper secondary school system can be described as goal-centered, which implies that the goals of the education are in focus and that methods and material to achieve those goals can show great variances. The aim of this study is to investigate how music teacher talk about their choices of content in relation to several background factors like music teacher education and experience and their experience as professional performers.

Research questions are:

* How do musicteachers talk in groupinterviews regarding choices of content in ensemble in upper secondary school?

* What do musicteachers perceive as essential contents in music teaching in the subject ensemble?

The conceptual framework in this study is inspired by Berger and Luckmann’s (1966/1979) theories of the construction of reality. This means that a non-essentialist approach is taken and that subject matter, content and curricula all are understood as constructs in relation to a context, historically and cultural specific (Burr, 2003). This explains the focus on the interviewees professional backgrounds in relation to choice of content. Furthermore it relies on discourse psychology (Potter & Wetherell, 1987) where interpretative repertoires is used as an analytical tool. By focus group-interviews (Wibeck, 2000; Morgan, 1998) data has been collected and then analyzed. The interviewees are both professional musicians and music teachers, and they are all working as music teachers in upper secondary schools.

The results of the study indicates that the teachers’ talk about choices of content is constructed mainly through their experiences of performing and professional musicianship and that didactical constructions highly relies on those experiences. This means that music as a subject (cf. Nielsen, 1998) is often seen as a product, as in a concert or a recording, and that the music teachers’ professional experiences of making music is an important ground for accomplishing that task. This raises further questions about how music teaching should be carried out and what implications the focus on a product has on musical learning from a democratic as well as a pedagogical perspective.

I detta arbete har jag haft för avsikt att utmana mina färdigheter i komposition. Detta gjorde jag genom att sätta upp ramar i form av stjärntecken att hålla mig inom. I genomförandet av undersökningen har jag läst horoskop från diverse tidningar och utefter dessa texter improviserat fram melodiskt och harmoniskt material för att skapa fyra låtar. Även stjärntecknets astrologiska ”personlighet” har vävts in i kompositionerna. Namnen på låtarna är Fiskarna, Vågen, Oxen och Skytten. Varje låt är baserat på stjärntecknet med samma namn. Arbetet resulterade även i en femte låt som bär namnet Zodiac och är en sammanfattning av de andra fyra styckena. Målet för kompositionerna var att skrivas i genren frijazz. Jag har därför lyssnat mycket på den sortens musik för att få inspiration under arbetets gång. Även grupper som rör sig inom modern jazz har givit mig oväntat många idéer för fria improvisationskoncept. Jag har också utmanat min kompositions frekvens, delvis genom att skriva de fem låtarna på nio dagar och även försöka att inte överarbeta det jag skrivit. Med detta arbete hoppas jag kunna inspirera andra kompositörer till att utforska nya typer av kompositionsmetoder och skapa annorlunda tankesätt som kan inspirera nya fantastiska melodier och konstverk.

The relationship between color and music, and their relation to the human being and our surrounding universe has been subject of studies, theories and experiments since the old ages. From the ancient China and Persia to the present times, philosophers, scientists and artists have tried to explain these connections between color and music and also tried to find answers to this ancient enigma.

The invention of the color organ c. 1730, an instrument that was intended to display color in addition to the musical auditive experience, was the first attempt to materialize the practical correlation between notes and color. This correlation has its foundation in the ideas of Isaac Newton, who through his book Optics published only a few years earlier, conformed the beginning of a new art culture: “Visual music”, in which image and sound are the fundamental elements in the creative process.

The “visual music” concept is not only grounded in the ideas of music and sound, but also in the extraordinary creative capability of certain individuals. In short, those blessed with the gift of synaesthesia, a condition that provides a very small percentage of our population with very unique abilities like seeing color when hearing sound. Synaesthesia, a term that has been surrounded by scepticism and disbelief until the middle of the 19th century, will be the ingredient that would open for a complete new world of creative experiences, and became one of the main subjects of investigation and creation for many modern artists like Kandinsky and Klee, poets like Baudelaire, and composers like Skrjabin, Schoenberg or Wagner.

In this essay, I’ll create three different studies in which image and sound will be combined to conform unique works. And based on my own synesthetic experience, I will approach my own creative process with the intention of analyzing it and explain how this correlation of image and sound works from my own and subjective artistic perspective.

Detta är en undersökning om hur fingersättningar på den klassiska gitarren påverkar ett musikaliskt resultat, med särskilt fokus på klang och interpretation. Jag har fingersatt ett stycke på två kontrasterande sätt och jämfört det klingande resultatet. Skillnaden mellan fingersättningarna var påtalande. Jag upptäckte att jag i regel föredrar fingersättningar som underlättar mitt spel mekaniskt över fingersättningar som offrar teknisk bekvämlighet för klanglig vinst, med vissa undantag där musiken tjänar på mer uttrycksfullt spel.