Digitalization is a reality that governs more and more both the society and the economy, facilitating new and more efficient ways of setting up business and business collaborations. Rational agreement routines and well thought through contracts help organizations to avoid legal disputes and thus maintain long-term relations with customers and suppliers. Therefore, a digitalized platform where non-lawyers (purchasers, sellers) in a user-friendly interface can draft individual contracts without lawyers is expected to both increase the companies’ labor productivity and to facilitate the evaluation of risks and opportunities over time. To our knowledge, there is very little known about the agreement routines and the firms’ interest of making them more efficient using digital solutions. Based on semi-structured interviews that we carried out in Sweden during the autumn 2019, we found that companies and authorities are not fully in control of their agreements, when it comes to for example the origin of the agreements, the agreement routines, the storage of agreement and authorized signatures and do not fully use the potential of digital tools for managing and negotiating contracts. Unexpectedly, organizations seem to be of the opinion that the current, a little bit unmodern, system actually works for them. Therefore, new digital tools and/or digital platforms must really meet the needs of the organizations to correspond to the investment for it. Our interviews suggest that new simple digital solutions might be appreciated and used.
Reglerna om skattskyldighet i särskilda fall i 6 kap. mervärdesskattelagen (ML) – som rör bl.a. enkla bolag, partrederier, konkursbon, dödsbon och kommissionärer – har ändrats en del sedan de introducerades när mervärdesskatten infördes i Sverige 1969. Det har också tillkommit många nya regler i ML som är av betydelse för kapitlets funktion och ändamålsenlighet. Reglerna i 6 kap. är på flera sätt problematiska och dessutom knapphändigt uppmärksammade i doktrin och praxis. I boken görs en genomgång av dessa reglers förhållande till regler som har införts i mervärdesskattelagen efter Sveriges EU-inträde 1995; framför allt till registrering av s.k. mervärdesskattegrupper och till regler i det mervärdesskattedirektiv som ska vägleda tolkning och tillämpning av alla regler i mervärdesskattelagen. Vidare undersöks också reglernas förhållande till den nya kommissionslagen från 2009 och till annan relevant lagstiftning, bl.a. bokföringslagen och lagen om handelsbolag och enkla bolag. Reglerna problematiseras och olika tolkningar diskuteras.Ett viktigt inslag i framställningen är diskussionen de lege ferenda. En ambition är här att renodla ML genom att rensa i en oansad samling regler från olika tidsperioder – i stället för att bygga på ytterligare fler lager av komplexitet. En fråga som, i linje med nämnda ambition, diskuteras ingående är om det överhuvudtaget finns anledning att ha kvar de särskilda bestämmelserna 6 kap. ML. Här förordas att flera regler helt utmönstras och att de återstående överförs till 4 kap. ML och omformuleras under yrkesmässighetsbegreppet. Självfallet är också EU-rättskonformitet ett viktigt mål för analysen, inte minst då vissa av bestämmelserna i 6 kap. faktiskt är av så tidigt datum att de har överförts till den svenska momslagstiftningen från 1960 års regler om allmän varuskatt. Därutöver beaktas naturligtvis olika praktiska och bevismässiga/processuella faktorer. Slutsatsen är att 6 kap. ML inte bör finnas kvar.Boken bör vara av intresse för alla med teoretiska eller praktiska intressen för mervärdesskatten. Inte minst bör den kunna komma till nytta för den pågående reformeringen av den svenska momsen.
Regeringsrätten har under de senaste åren i några förhandsbesked prövat frågor som rör redovisning och beskattning av koncernbidrag. En av de viktiga frågorna i dessa avgöranden har varit vilken den närmare innebörden av kravet på förmögenhetsöverföring i samband med koncernbidraget är. I artikeln diskuteras bl.a. frågan om innebörden av kravet på förmögenhetsöverföringoch även frågan om ett sådant krav eventuellt kan avskaffas.
Med funktionsförsäljning avses den sortens försäljning som bäst kan beskrivas som tillhandahållandet av en funktion, snarare än av en vara eller en isolerad tjänst. Det kan t.ex. vara fråga om att kunden ska ha tillgång till en viss nivå av ljuskvalitet i sina lokaler istället för till ett antal lampor, kunna disponera en viss lyft- och transportkapacitet istället för ett antal truckar1, få en lösning som ger lastbilen bra väggrepp, lite vibrationer och lågt rullmotstånd istället för ett visst antal däck2 – utan att det är närmare specificerat hur, t.ex. med vilken utrustning, detta ska åstadkommas. Kunden betalar i princip för den funktion som erhålls. Inom ramen för funktionsförsäljning placerar funktionssäljaren ofta ut av denne ägd utrustning hos funktionsköparen. Funktionsförsäljning är en affärsmodell med betydande förtjänster och potential, inte minst med avseende på miljöeffekter och en mer cirkulär ekonomi3, men den ger upphov till ett flertal svårbesvarade frågor och det saknas i Sverige både all form av särskild rättslig reglering av, och rättsvetenskaplig forskning och rättspraxis om, funktionsförsäljning. Därför får rättsläget för affärer av detta slag, så gott det går, uttolkas ur generella regler. P.g.a. modellens olika särdrag är detta ibland, men långtifrån alltid, svårt att göra. I denna artikel kartläggs rättsläget för affärsmodellen funktionsförsäljning med avseende på skatterätt och därmed sammanhängande redovisningsrätt. Internationellt kallas funktionsförsäljning ibland ”Product as a Service”, (Paas) och man talar ibland om ”servitization”.
Tax law neutrality is an important goal for many tax policy issues, not least in Sweden. When evaluating current or possible future income tax rules from a neutrality perspective it is important to consider reciprocity and pricing issues. The purpose of this paper is to illustrate why that is so and to give some reflections on how this should or could be done.
Här ges en inledning och kommentar till artikeln strax ovan av Petri Mäntysaari. Tanken är att ge Skattenytts läsare en ingång till, och en första reflektion rörande, den användarvänliga rättsvetenskapen.
Samarbeten i olika former är mycket vanliga i näringslivet. Inte sällan sker samverkan inom ramen för enkla bolag (som dock kan ha getts en annan beteckning). Det kan t.ex. vara fråga om byggprojekt, filmskapande, produktutveckling, finans- och försäkringsverksamhet eller gruvdrift, likaväl som mer småskaliga och avgränsade, mer eller mindre långsiktiga, verksamheter. I denna bok belyses det inkomstskatterättsliga rättsläget avseende näringsverksamhet bedriven inom ramen för enkla bolag. Dessa frågor får betydelse för en stor mängd samarbeten. Samtidigt är rättsläget i många hänseenden oklart och otillräckligt belyst. Ämnet är därmed angeläget. Här behandlas bl.a. vilka transaktioner, tillgångar och skulder som ska anses ha anknytning till enkla bolag; skatterättsliga principer för resultatfördelning mellan bolagsmän; skatteeffekter när enkla bolag byggs upp; de enkla bolagens betydelse för tillgångsvärdering; skatteffekter vid handel inom ramen för enkla bolag samt de enkla bolagens ställning i omstruktureringssammanhang. Boken rör primärt enkla bolag, men framställningen kan i flera hänseenden ge ledning också för beskattning vid likartade samarbetsformer. Föreliggande bok är en av två slutrapporter i ett forskningsprojekt om enkla bolag. Här behandlas i första hand inkomstskatterättsliga frågor men också talrika redovisningsfrågor. Den andra rapporten, Jacobson, Enkla bolag: En splittrad företeelse (Jure 2014), är inriktad på civilrättsliga frågor och då ur ett rättsjämförande perspektiv.
Events after the reporting period is an interesting phenomenon, as they are both very common and can be tricky to address correctly. Yet, quite surprisingly, not much research has been carried out on how to interpret the rules regarding events after the reporting period. This article is written from a legal perspective, with the purpose of looking closely at the wording of the IAS 10, in order to discuss if, or to what extent, it is clear enough to (as far as possible) give the management of a business (or auditors, courts etc.) sufficient clarity on how to handle events after the reporting period – or if, and if so how, the rules are unclear. Some hints de lege ferenda (what improvements could be made inthe standard?) are also given, with the purpose of making the IAS 10 clearer.
Denna artikel är en uppmuntran till metoddiskussion; ett debattinlägg, eller åtminstone ett diskussionsinlägg. Det bygger på egen forskarerfarenhet, men påståendena är obestyrkta och framställningen tar inte sikte på att på ett vetenskapligt sätt beskriva och citera vad andra forskare har sagt eller gjort– det här är populärrättsvetenskap. Vad som här beskrivs är varför vad somhär kallas innovationsskatterättsdogmatik behövs, vid sidan av mer traditionell rättsdogmatik, och hur dess utmaningar och möjligheter ser ut. Artikeln är en populärvetenskaplig text om fördelar och nackdelar med, i stilistiska syften, polariserade metodologiska orienteringar.
I artikeln uppmanas till debatt och nytänkande rörande pedagogiska frågor i juridisk undervisning. Ett antal tänkbara teman för sådan diskussion förs fram och diskuteras. I artikeln diskuteras särskilt frågan vilka ämnen och perspektiv som bör uppmärksammas och studeras inom ramen för juristprogrammen.
Juridiken har betydelse för redovisningsverksamhet på fler sätt än som ofta uppmärksammas. Här beskrivs hur rättsregler inom olika rättsområden (långt utanför ”den rena redovisningsrätten”) kan komma att aktualiseras inom ramen för arbetet med att upprätta eller bedöma årsredovisningar. Därmed identifieras också ett principiellt kunskapsbehov för dem som arbetar med sådana frågor och därigenom också utmaningar för redovisningspraktiker, för högre undervisning och för redovisningsforskning.
Kunskaper och kunskapsutveckling blir allt viktigare i det ekonomiska livet, inte bara för s.k. kunskapsföretag. Skattereglerna kan stimulera, hämma eller på andra sätt styra kunskapsutvecklingen i samhället. Det är därför angeläget att den komplexa relationen mellan kunskapsutveckling och beskattning klarläggs. Denna bok belyser, från ett skatterättsligt perspektiv, relationen mellan kunskapsutveckling och inkomstbeskattning. Här undersöks hur svenska aktiebolags utgifter för att utveckla och förvärva nya kunskaper behandlas i den svenska inkomstbeskattningen. Ett stort antal olika regler inom företagsbeskattningen analyseras, t.ex. om FoU-investeringar, koncernbeskattning, uppdrag, företagsförvärv, byten och samarbeten. I bokens avslutande del diskuterar författaren reglernas ändamålsenlighet
Syftet med denna artikel är att, utan anspråk på fullständighet, ge en probleminventerande översikt över sambandet mellan redovisning och beskattning avseende materiella lagertillgångar och att ge ett bidrag till lösningen av några skatterättsliga spörsmål inom denna ram.
Artikeln inriktas i första hand på frågor om skatterättslig periodisering i samband med relativt normala affärshändelser. Därmed faller inte minst skattefrågor vid omstruktureringar i huvudsak bort. Syftet är inte att behandla fastigheter, tillgångar hänförliga till jord- och skogsbruksverksamhet eller pågående arbeten. I flera fall torde framställningen dock kunna ge viss ledning även i frågor som faller utanför den här gjorda avgränsningen.
Analysen inriktas på följande tre frågor, som alla är av central betydelse för skatterättsliga periodiseringsbeslut med koppling till lagertillgångar. Dessa frågor är vilka av ett företags tillgångar som behandlas lagertillgångar, vilka (lager)tillgångar som behandlas som företagets tillgångar och hur lagertillgångar värderas vid och efter anskaffningstillfället.
The Nordic Tax Research Council was founded in 1973 by a treaty between Denmark, Finland, Norway, and Sweden. In 2003, Iceland joined the council. Members of the council - three members from each country - are professors in tax law and economics, as well as high ranked government officers. The main purpose of the council is to strengthen the cooperation between the member countries in the field of legal and economic tax research. Ever since its foundation, the council has based its activities on two main pillars: 1) arranging seminars for members of the council and for Nordic tax experts, and 2) supporting tax research through economic grants. Every year the council publishes a yearbook which includes a description of the work of the council, as well as the papers and reports presented and discussed on the yearly council seminars. The 2011 seminar was held in Copenhagen and addressed the topic: "The Taxation of Intangible property." The reports from each country were presented and supplemented with lectures given by excellent experts. This 2011 edition of the yearbook contains the general, as well as the national, economic and legal reports to the seminar. The 2011 yearbook also contains a chapter on 'tax news' from the Nordic countries and abstracts of Nordic tax dissertations from 2010. The book provides a comparative analysis of the Nordic countries and a principled evaluation of fiscal law, which is relevant to all countries dealing with global issues on fiscal law.
Syftet med denna framställning är att illustrera varför det i vissa fall är betydelsefullt att beakta reciprocitet och prissättning vid neutralitetsanalyser i inkomstskatterättslig forskning . Metoden bygger i första hand på logikorienterade resonemang kring prissättning och skatterättsliga principer, inte på något omfattande källmaterial i form av t.ex. rättspraxis. Framställningen är orienterad mot förhållandena vid affärer mellan icke närstående parter. Affärer inom företagsgrupper, eller mellan på andra sätt närstående skattebetalare, diskuteras sålunda inte.
En affär som har formen av en omstrukturering kan innehålla moment av ersättning för prestationer. Omstruktureringslagstiftningen och dess förarbeten säger dock ytterst lite om vad som ska gälla i sådana situationer. I denna artikel analyseras översiktligt förhållandet mellan omstruktureringslagstiftningen och inkomstslaget tjänst.
En affär som har formen av en omstrukturering kan innehålla moment av ersättning för prestationer. Omstruktureringslagstiftningen och dess förarbeten säger dock ytterst lite om vad som ska gälla i sådana situationer. I denna artikel analyseras översiktligt förhållandet mellan omstruktureringslagstiftningen och inkomstlaget tjänst.
Den som gör en normativ utsaga anger en norm/rekommendation som han anser bör följas. Rättsvetenskapliga författare är ofta sparsamma med att föra djuplodande normativa resonemang och det diskuteras endast sparsamt hur normativa resonemang bör föras i rättsvetenskapliga framställningar. I uppsatsen diskuteras varför det är viktigt att normativa resonemang förs i rättsvetenskapen och något om hur de kan föras.
Skatterätten har många relevanta och intressanta beröringspunkter med frågor, perspektiv och områden utanför sin renodlat skatterättsutredande dimension (som i första hand utgörs av frågor om hur skatteregelsystemet ser ut och hur det ska det tolkas). För den eller de lärare som vidareutvecklar, eller på andra sätt beslutar om utformningen av, en akademisk grundkurs i skatterätt är en av frågorna att ta ställning till hur man i kursen ska förhålla sig till sådana icke renodlat skatterättsutredande dimensioner: Ska de uppmärksammas, och i så fall vilka frågor och hur? Situationen är delvis densamma redan inom ramen för den skatterättsutredande dimensionen, med avseende på vilka delar av skatterätten som bör ges utrymme, och vilket utrymme, i kursen. Här ges några uppslag till reflektion och vidare diskussion om dessa frågor.
Detta vänboksbidrag börjar i två termer och perspektiv – det reaktiva och det proaktiva – som sedan relateras till juridisk undervisning. Därefter diskuteras utmaningar och möjligheter med att meddela akademisk juridisk undervisning rörande det ena av dessa två perspektiv (det proaktiva), vilket inte på något sätt utesluter att man samtidigt undervisar rörande det andra (det reaktiva).
Det reaktiva tankesättet har en empiriskt verifierbar verklighet att förhålla sig till. Det proaktiva tänkandet lever sitt liv utanför, innan, i alla fall just denna empiri och har därför en annan grund än den empiriska. Kunskapsteoretiskt är det således, åtminstone delvis, väsensskilda diskurser. Det är mot denna bakgrund ingen tvekan om att skattekonsulten är proaktiv i en mer markant och direkt mening än domaren, men jag vill i denna artikel försöka inventera och illustrera några sätt på vilka det kan vara relevant, eller rentav nödvändigt, också för domstolar, att tänka i proaktiva banor. Det är uppsatsens syfte.
(Ovan är ingen "äkta abstract", men beskriver vad uppsatsen rör.)
Med anledning av att Ingrid Arnesdotter blivit pensionär vill vi, några av hennes juristvänner som arbetar eller har arbetat vid Linköpings universitet, fira henne med en liten skrift. Många fler är förstås de forskare, lärare och studenter som under åren fått del av Ingrids stora skarpsinne, energi, planeringsförmåga och villighet att lämna kloka råd i forsknings- och undervisningsfrågor. Hennes talang för att tänka nytt och genomföra dessa idéer är kanske den egenskap vi som arbetat nära henne – Sveriges första professor i affärsrätt och Linköpings universitets första professor i juridik – mest har beundrat. Det tydligaste resultatet av denna egenskap är de två affärsjuridiska programmen här vid Linköpings universitet. De hade varken funnits eller blivit sådana framgångar utan Ingrids högst betydande insatser. Att Ingrid vid sidan av att vara juris doktor också är ekonom (Handelshögskolan i Göteborg) och har arbetat som chefsjurist på bank (Sparbanksvärlden) har med all säkerhet präglat hennes sätt att verka i den akademiska världen, inte minst uttryckt i ett i hög grad proaktivt perspektiv på rätten och i hennes nydanande forskning kring moderna betalningsmetoder. Egentligen känns det paradoxalt att skriva förordet till en sådan här bok just nu, för Ingrid arbetar oförtrutet vidare för forskning och undervisning här vid universitetet. Och får vi som vi önskar, fortsätter hon med det länge till! Jan Kellgren och redaktionskommittén
Nils Mattssons vetenskapliga produktion är omfattande och täcker många områden inom skatterätten, med en tyngdpunkt på företagsbeskattning. Om några områden särskilt skall nämnas är det handelsbolag, internationell beskattning och skattepolitik. Han har också skrivit många läroböcker, varav flera i imponerande många upplagor. Hans intresse för pedagogiska frågor är också stort. Även om han synts mycket har han verkat ännu mer. Han har inte bara skapat en stimulerande och kreativ forskarmiljö i Uppsala utan också aktivt bidragit till utvecklingen av den skatterättsliga forskningen utanför Uppsala, både inom och utom Sverige. Nils forskarkollegor och vänner hyllar honom i denna festskrift med bidrag som alla är skatterättsligt inriktade och behandlar stora delar av skatterätten.
Denna bok behandlar det viktiga men komplicerade sambandet mellan redovisning och beskattning. Boken utgår från vad som här kallas företagsbeskattningens åtta grundfrågor, vilka motsvarar grundläggande kunskapsbehov när företagens inkomstskatt skall fastställas. Dessa grundfrågor utgör bokens röda tråd, och de presenteras och diskuteras ingående. Ett centralt syfte med boken är att belysa räkenskapernas roll för företagsbeskattningen. Denna frågeställning dominerar framställningen. Redovisningsrättens regleringsmetoder och olika metodproblem belyses också, liksom skatternas betydelse för redovisningen. En diskussion förs även om för- och nackdelar med olika modeller för relationen mellan redovisning och beskattning. Boken innehåller även ett i förhållande till bokens första upplaga utvidgat kapitel om bokföring, redovisning och redovisningsrätt som syftar till att ge den nödvändiga redovisningsrättsliga bakgrunden till den betydelse redovisningen har för beskattningen. De teoretiska resonemangen illustreras med talrika konkreta exempel. För mer avancerade läsare ger de finstilta avsnitten stora möjligheter till fördjupning. Redovisning och beskattning - om redovisningens betydelse för inkomstbeskattningen riktar sig till alla som vill veta mer om det viktiga men komplicerade sambandet mellan redovisning och beskattning. Inte minst bör boken kunna komma till användning i skatterättsundervisning på olika nivåer.
Genom införandet av s.k. länkningsregler (linking rules), som på senare tid har varit på frammarsch (se t.ex. i 24 b kap. inkomstskattelagen), markeras det skattepolitiska intresset för reciprocitet i inkomstbeskattningen, som ett instrument för att motverka en icke neutral beskattning. Länkningsregler innebär att skatteeffekterna av en transaktion villkoras eller påverkas av hur motparten i transaktionen beskattas och innebär t.ex. att en eljest, utan länkningsregler gällande, skattefrihet för en inkomst eller avdragsrätt för en utbetalning i vissa fall vägras om transaktionens motpart inte beskattas på ett sätt som beskrivs i respektive länkningsregel. Mot bakgrund av att bristande reciprocitet i många fall ger upphov till en likaledes bristande neutralitet i beskattningen finns det skäl att överväga om det kan vara en bra väg att försöka skapa en högre grad av reciprocitet i beskattningen genom att i klart högre grad än f.n. använda länkningsregler.
Det är för en korrekt rättstillämpning nödvändigt att fastställa per vilken tidpunkt (eller period) de förhållanden som beskrivs i rättsreglerna ska vara uppfyllda, för att regeln ska tillämpas. Detta är frågan om var den avgörande tidpunkten är placerad, enligt respektive regel och i respektive fall. Det saknas emellertid oftast särskild reglering om var den avgörande tidpunkten ligger i olika skattefrågor. Den avgörande tidpunkten måste då fastställas genom tolkning, där flera ändamål är relevanta. Hur nämnda tolkning ska göras i redovisningen och företagsbeskattningen är den ena huvudfrågan idenna bok.
När den avgörande tidpunkten väl är klarlagd aktualiseras frågan vilken betydelse händelser efter denna tidpunkt eventuellt har, för de aktuella bedömningarna. Det är den andra huvudfrågan i denna bok. Inom redovisningsrätten finns särskilda regler om denna företeelse; reglerna om Händelserefter balansdagen. Inkomstskattelagen saknar motsvarande reglering,men händelser efter den avgörande tidpunkten kan ändå få stor betydelse. De frågor som här utreds är mycket viktiga, både praktiskt och principiellt.Inte minst är de relevanta för förutsebarheten i beskattningen och vid skatteprocesser, i och med att de påverkar både vad som ska bevisas och vilket bevismaterial som därvid kan användas. I boken diskuteras t.ex.transaktionskedjebedömningar och eftersyn i relation till legalitetsprincipen och förutsebarheten i beskattningen.
Sammanfattning
Syftet med denna artikel är att påvisa några svårigheter av detta slag inom ett speciellt område, nämligen leasing. Jag kommer att visa dels på några regeltekniska svårigheterrörande relationen mellan redovisning & beskattning när det gäller leasing, dels på hur dessa svårigheter kan tvinga rättstillämpare till ”ansträngda” lagtolkningslösningar. Med ”regeltekniskt” avses framförallt förutsättningarna för att förstå gällande rätt och hur reglerna ska användas i relation varandra och till de fall de reglerar (eller tycks reglera).
Denna populärvetenskapliga guide till juridiken kring funktionsförsäljning (eller, om man så vill, as a service-försäljning) avser att ge dels en översiktlig bild av rättsläget för funktionsförsäljning, dels några goda råd, ur ett i första hand juridiskt perspektiv, för dig som överväger att börja sälja eller köpa funktion. Guiden är skriven med en tänkt målgrupp i sikte, nämligen i första hand företagsledningar som inte har någon egen större avdelning för redovisning och juridik. Vi tror och hoppas dock att den ska visa sig vara användbar för bredare grupper.
Här kommer vi också att lägga upp, stegvis förnyade, länkar till vetenskapliga publikationer om juridiken kring funktionsförsäljning (flera är under publicering). Kanske finner du också, med tiden, nya upplagor av denna guide här. Läge för ett bokmärke alltså…
Guiden har skrivits av en grupp forskare som under flera år har forskat på juridiken kring funktionsförsäljning. Forskningen har i första hand finansierats av Energimyndigheten (och i nära samarbete med forskningsorganisationen Mistra REES), men vi har också arbetat för näringslivet med dessa frågor.
Det råder i Sverige sedan länge ett starkt samband mellan företagens redovisning och inkomstbeskattningen. Den viktigaste aspekten av detta samband är att företagens räkenskaper som huvudregel styr beskattningen när det gäller frågan om när skattepliktiga respektive avdragsgilla poster påverkar den skattepliktiga nettoinkomsten. Denna huvudregel innebär med andra ord att redovisningen avgör frågan om rätt beskattningsår. Detta gäller under förutsättning att räkenskaperna är upprättade i enlighet med god redovisningssed och att frågan inte har regleras i särskilda skatterättsliga periodiseringsregler (dessa har i så fall företräde). Därtill ställer skattereglernai vissa fall upp särskilda, skattebetingade krav på företagens redovisning. Detta kan synas ganska enkelt, men området rymmer många komplicerade frågor. Förhoppningen är att föreliggande bok ska kunna hjälpa inte minst skatterättsstudenter på deras väg till förståelse av sambandet. Området kan studeras och presenteras på många sätt och ur flera olika perspektiv. Detta är en skatterättsligt orienterad bok, vilket gör att redovisningsfrågorna enbart har en tjänande roll i framställningen. Den som är särskilt intresserad av t.ex. skatternas påverkan på svenska redovisningar hittar här endast en förhållandevis översiktlig bild. Boken ger inte heller någon ingående redogörelse för bokföringsteknik eller för externredovisningensteorier och metoder. Däremot är förhoppningen att framställningen om bokföring, externredovisning och redovisningsrätt (kapitel 3) ska ge ett tillräckligt underlag för att kunna förstå bokens övriga delar.
Den svenska, skattebaserade modellen är utsatt för betydande påfrestningar. Går det att långsiktigt bibehålla omfattning och kvalitet på de offentligt organiserade verksamheterna när skattebaserna blir allt rörligare? Den anglosaxiska världen har löst detta genom att förmögenheter förväntas återföras till samhället genom donationer. Innan det är dags för den sista "fracken" - kistan - är det snarare regel än undantag att donera delar av förmögenheten.
I boken visas att donationer bidrar till att ny kunskap utvecklas och kommersialiseras, driver på tillväxt samt ökar resurser och mångfald i forskningen. Dessutom stärker donationer legitimiteten för marknaden och det kapitalistiska systemet. Det är dags att ändra det svenska samhällskontraktet!
For a correct application of tax laws, it is central to know at what time or period the conditions of each case are to be tested against the respective tax rule. For example, in many questions, the conditions at the time of the transaction are decisive, but not seldom the tax rules take aim at the conditions at the end of the year – or some other time or period. It is also important to know what significance should be given to events after this time or period, not least when the income declaration is made and assessed. Here, these partly overlooked questions are presentedand analyzed from the Swedish, Norwegian and Finnish income tax-perspectives.
Ett rättsvetenskapligt uppsatsarbete är förenat med en mängd möjligheter, svårigheter och utmaningar. Författarna vill med denna bok ge vägledning om bland annat följande frågor: Hur kan välfungerande ämnen, som också intresserar dig, identifieras? Hur kan rättsteoretiska spörsmål och olika metodfrågor hanteras på ett praktiskt hanterbart men ändå seriöst och fruktbart sätt? Hur kan du hitta en rationell skrivprocess som passar dina personliga förutsättningar? Hur kan skrivkriser och dispositionsfrågor hanteras? Att skriva uppsats i rättsvetenskap utgår från sådana frågor och problem som ofta är aktuella vid uppsatsarbetet, snarare än mer teoretiska frågeställningar. Förhoppningen är att boken därigenom ska komma till direkt nytta i skrivarbetet. Stor vikt har lagts vid att visa på hur uppsatsarbetet kan anpassas till de egna förutsättningarna och att illustrera de stora valmöjligheterna (avseende t.ex. ämne och metod) som faktiskt finns. Om man kan identifiera ämnen och arbetsmetoder som passar ens preferenser och begåvning blir arbetet mer framgångsrikt, individuellt och lustfyllt. Boken riktar sig till alla som ska skriva c- eller d-uppsats eller andra juridiska eller rättsvetenskapliga arbeten