oru.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
123 1 - 50 av 101
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1. Bartlett, Jennifer L.
    et al.
    Pallas, Josef
    Frostenson, Magnus
    Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro Universitet.
    Reputation and legitimacy: accreditation and rankings to assess organizations2013Ingår i: The handbook of communication and corporate reputation / [ed] Craig E. Carroll, Chicester, West Sussex, UK: Wiley-Blackwell, 2013, 1, s. 530-544Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 2. Borglund, Tommy
    et al.
    De Geer, Hans
    Sweet, Susanne
    Frostenson, Magnus
    Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro Universitet.
    Lerpold, Lin
    Nordbrand, Sara
    Sjöström, Emma
    Windell, Karolina
    CSR - corporate social responsibility: en guide till företagets ansvar2012 (uppl. 1)Bok (Övrigt vetenskapligt)
  • 3.
    Borglund, Tommy
    et al.
    Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro Universitet.
    De Geer, Hans
    Sweet, Susanne
    Stockholm School of Economics, Stockholm, Sweden.
    Frostenson, Magnus
    Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro Universitet.
    Lerpold, Lin
    Stockholm School of Economics, Stockholm, Sweden.
    Nordbrand, Sara
    Sjöström, Emma
    Windell, Karolina
    CSR and Sustainable Business2017 (uppl. 1)Bok (Övrigt vetenskapligt)
  • 4.
    Borglund, Tommy
    et al.
    Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro Universitet.
    De Geer, Hans
    Sweet, Susanne
    Frostenson, Magnus
    Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro Universitet.
    Lerpold, Lin
    Nordbrand, Sara
    Sjöström, Emma
    Windell, Karolina
    CSR och hållbart företagande2017 (uppl. 2)Bok (Övrigt vetenskapligt)
  • 5.
    Borglund, Tommy
    et al.
    Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro Universitet.
    Frostenson, Magnus
    Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro Universitet.
    Helin, Sven
    Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro Universitet.
    Understanding Responsible Management Education from the Inside: A Case Study of a Case Study in an Insurance and Savings Company2018Ingår i: Journal of Business Ethics Education, ISSN 1649-5195, E-ISSN 2044-4559, Vol. 15, s. 97-124Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Despite some two decades of research on Responsible Management Education (RME) relatively little is known about RME within business. In particular, different variants of RME in business have not been studied enough to give us a thorough understanding of the nature, role and function of RME in business. To provide some remedy, this article studies RME from an internal business perspective. Through action research, it shows how a specific form of RME, building on the Shared Value (SV) concept, is shaped, developed and manifested within the life-insurance and savings company Skandia. Furthermore, it develops a model for a holistic understanding of RME in business, taking into account RME actors, concepts, methods, and use. Apart from being an empirical illustration from within business of how RME becomes a tool for strategy, identity and innovation, and constructing a model for understanding RME, the article also highlights SV as the conceptual basis for RME.

  • 6.
    Borglund, Tommy
    et al.
    Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro Universitet.
    Frostenson, Magnus
    Företagsekonomiska institutionen, Uppsala universitet, Uppsala, Sverige.
    Windell, Karolina
    Företagsekonomiska institutionen, Uppsala universitet, Uppsala, Sverige.
    Effekterna av hållbarhetsredovisning: En studie av konsekvenserna av de nya riktlinjerna om hållbarhetsinformation i statligt ägda företag2010Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Regeringen beslutade under 2007 om nya riktlinjer för extern rapportering för de statligt ägda företagen. Dessa ska från och med räkenskapsåret 2008 hållbarhetsredovisa enligt Global Reporting Initatives (GRI:s) riktlinjer. Krav på hållbarhetsredovisning ger staten som ägare möjlighet att följa upp att styrelserna har tagit sitt ansvar enligt statens ägarpolicy, dvs att statligt ägda företag ska vara föredömen vad gäller socialt och miljömässigt ansvarstagande. Syftet med studien är att undersöka om och i vilken utsträckning regeringens utökade krav på hållbarhetsinformation har fått effekter på statligt ägda företagens hållbarhetsarbete. Studien fokuserar på förändringar i strukturer eller processer i företagens hållbarhetsarbete som kan härledas till tillämpningen av regeringens riktlinjer och de nya prioriteringar som följer av att riktlinjerna tillämpas. Studien bygger på intervjuer och enkäter till CSR- och hållbarhetschefer i 49 statligt hel- eller delägda företag samt till styrelseordförandena i dessa företag. Sammantaget visar resultaten att införandet av de nya riktlinjerna påverkat företagen i varierande grad. De företag som tidigare saknat erfarenhet från hållbarhetsredovisningar har genomgått en större förändringsprocess än de som redan sedan tidigare redovisat sina hållbarhetsfrågor. Riktlinjerna har därmed haft störst effekter på de företag som sedan tidigare inte haft större erfarenheter från hållbarhetsarbete. Resultaten visar att riktlinjerna bidragit till att skapa uppmärksamhet och medvetenhet kring hållbarhetsfrågor i företagen samt att generera ny kunskap om hållbarhetsfrågor. I synnerhet har kunskapsnivån ökat hos de företag som sedan tidigare ansåg sig ha begränsad kunskap och bristande erfarenhet från att arbeta med hållbarhetsredovisning. Nya hållbarhetsfrågor har därmed prioriterats i vissa företag. Framförallt har företagen medvetandegjorts om vikten av hållbarhetsfrågor. Vidare visar resultaten att riktlinjerna om hållbarhetsredovisning främst bidragit till förbättrade rutiner för att redovisa hållbarhetsfrågor snarare än skapat stora förändringar av hållbarhetsarbetet som praktik. I viss mån har det skett en ökad systematisering av hållbarhetsarbetet i stort. I vissa företag har nya hållbarhetsfrågor prioriterats och nya rutiner och riktlinjer för kärnverksamhetenhar utarbetats. Studien visar att affärsstödjande processer förändras i vissa företag. Dessa processer handlar främst om miljö och inköp, även om mycket få företag rapporterar egentliga förändringar av det de upplever vara kärnverksamheten. Strukturförändringar – att den formella organisationen i företagen ändras – förekommer i begränsad utsträckning och kan i så fall hänföras till organiseringen av hållbarhetsarbete. Överlag har dock riktlinjerna främst påverkat företagens sätt att rapportera och redovisa hållbarhetsfrågor snarare än själva hållbarhetsarbetet. Det leder oss fram till slutsatsen att redovisningen av hållbarhetsfrågor i första hand stärker och förbättrar redovisningsprocedurer, medan steget till förändrad praktik är längre. Av studien framkommer att hållbarhetsredovisning handlar om en lärprocess. Att använda GRI:s riktlinjer är inte helt okomplicerat. I flera fall upplevts det som svårt att arbeta enligt riktlinjerna i synnerhet när det gäller att välja ut och styra efter relevanta GRI-indikatorer. I vissa fall anser företagen att indikatorerna inte är anpassade efter deras bransch – och att de flesta indikatorerna därmed inte är applicerbara på deras verksamhet. Företagen har lärt sig att anamma GRI i olika utsträckning. Tydligt är att GRI anpassas till företagens egen verksamhet genom att GRI:s indikatorer översätts till relevanta nyckeltal i företagen.

  • 7.
    Borglund, Tommy
    et al.
    Företagsekonomiska institutionen, Uppsala universitet, Uppsala, Sverige.
    Frostenson, Magnus
    Företagsekonomiska institutionen, Uppsala universitet, Uppsala, Sverige.
    Windell, Karolina
    Företagsekonomiska institutionen, Uppsala universitet, Uppsala, Sverige.
    Increasing responsibility through transparency?: A study of the consequences of new guidelines for sustainability reporting by Swedish state-owned companies2010Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    In 2007, the Swedish government introduced new guidelines requiring state-owned companies to provide sustainability reports in accordance with the Global Reporting Initiative (GRI). The reform was part of an active ownership policy of the Swedish government with an ambition to promote sustainability in state-owned companies. Given the lack of empirical studies on the effects of GRI reporting this explorative study examines the consequences of new requirements on GRI reporting on state-owned companies in Sweden. The purpose of the paper is to investigate if and to what extent the government’s augmented sustainability information requirements have had effects on the sustainability activities at state-owned companies. The study is based on questionnaires sent to CSR and sustainability managers at state-owned companies and to the chairmen of these companies. The questionnaires were complemented with interviews with the sustainability managers of a selection of these state-owned companies. The results show that the introduction of the new guidelines affected the companies to varying degrees. The companies that lacked previous experience of sustainability reporting have gone through a more extensive process of change than those that were already submitting sustainability reports. The results also show that the guidelines contributed mainly to improved procedures for reporting on sustainability issues rather than bringing about far-reaching changes in sustainability activities in practice. This leads us to the conclusion that the reporting of sustainability issues in the first instance strengthens and improves reporting procedures, whereas the next step – to changes in practice – is a greater one.

  • 8.
    Borglund, Tommy
    et al.
    Företagsekonomiska institutionen, Uppsala universitet, Uppsala, Sverige.
    Frostenson, Magnus
    Företagsekonomiska, institutionen Uppsala universitet, Uppsala, Sverige.
    Windell, Karolina
    Företagsekonomiska institutionen, Uppsala universitet, Uppsala, Sverige.
    Increasing responsibility through transparency?: A study of the consequences of new guidelines for sustainability reporting by Swedish state-owned companies2010Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 9.
    Borglund, Tommy
    et al.
    Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro Universitet.
    Prenkert, Frans
    Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro Universitet.
    Frostenson, Magnus
    Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro Universitet.
    Helin, Sven
    Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro Universitet.
    Du Rietz, Sabina
    Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro Universitet.
    External facilitators as ‘Legitimizers’ in designing a master's program in sustainable business at a Swedish business school: A typology of industry collaborator roles in RME2019Ingår i: The International Journal of Management Education, ISSN 1472-8117, E-ISSN 2352-3565, Vol. 17, nr 3, artikel-id 100315Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article offers new knowledge on the role of industry as external facilitators in the case of designing responsible management education (RME). Drawing on a case of a Swedish business school that developed a two year master's profile in sustainable business, we find that industry partners acted as external facilitators in the form of ‘Legitimizers’. This type of external facilitator, Legitimizer, complements Vazquez-Brust and Yakovleva’s (2017) existing categories: ‘Guides’, ‘Monitors’, ‘Enablers’, and ‘Networkers’. Based on the findings, we propose that business can take on four types of legitimizing roles in academia – business collaboration: The Visitor, The Planner, The Co-operator, and The Co-educator. We further identify various forms of legitimacy, particularly cognitive and pragmatic, that the corporate activities and interactions generate. Interestingly, in the case of RME, companies are instrumental to legitimizing the education, rather than being the ones seeking legitimacy.

  • 10. De Geer, Hans
    et al.
    Borglund, Tommy
    Frostenson, Magnus
    Handelshögskolan i Stockholm, Centrum för Etik och Ekonomi.
    Anglo-Saxification of Swedish Business: Working paper within the project 'Scandinavian Heritage'2003Ingår i: Business Ethics. A European Review, ISSN 0962-8770, E-ISSN 1467-8608, Vol. 12, nr 2, s. 179-189Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    An increasingly globalised world challenges old orders, structures and arrangements. This becomes especially apparent in the ?eld of international business, where mergers, acquisitions and foreign direct investment can trigger job cuts, divestment and the closing-down of traditional industries. For this reason mergers and acquistions are sensitive issues. When two companies from different countries merge, or when a ?rm is purchased by a foreign actor, a new dimension enters into the life of the companies. This is very likely to cause worry and unrest among employees. In such a situation con?icts and clashes may arise and old values and norms may be challenged by the new order. In this paper we examine that issue. A special focus will be given to the con?icts and clashes that can be the consequence of such an encounter between old and new. We shall exemplify this with a case concerning a Swedish company recently bought by an American competitor. The particular aspect of the problem that we are interested in is the in?uence of the new ownership on the ethical values and virtues of the Swedish company. We look speci?cally at the sense in which the changes in the ethical ?eld are expressions of a new Anglo-Saxon shareholder-oriented model, as opposed to a more traditional Scandinavian stakeholder model.

  • 11. De Geer, Hans
    et al.
    Borglund, Tommy
    Frostenson, Magnus
    Uppsala universitet, Företagsekonomiska institutionen.
    Interpreting the International Firm: Going Beyond Interviews2004Ingår i: Handbook Of Qualitative Research Methods For International Business / [ed] Rebecca Marschan-Piekkari, Catherine Welch, Edward Elgar Publishing, 2004, s. 324-341Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 12.
    De Geer, Hans
    et al.
    SSE Riga.
    Borglund, Tommy
    Hallvarsson & Halvarsson, Stockholm, Sweden.
    Frostenson, Magnus
    Uppsala universitet, Företagsekonomiska institutionen.
    Reconciling CSR with the Role of the Corporation in Welfare States: The Problematic Swedish Example2009Ingår i: Journal of Business Ethics, ISSN 0167-4544, E-ISSN 1573-0697, Vol. 89, nr 3 Supplement, s. 269-283Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article uses the Swedish example to illustrate how corporate social responsibility (CSR) is understood and interpreted when it enters a welfare state context where social issues have traditionally been the domains of the state and of politicians. Among the implications one finds a relative scepticism of traditionally strong actors on the labour market, such as the state, trade unions and employers. This relative scepticism is primarily explained by an enduring idea of the role of business in society which stands in contradistinction to the idea expressed in the corporate centred idea of CSR. Still, CSR gains a foothold in the welfare state context, mainly because of the flexibility of the concept which allows for 'escape routes' - an understanding of CSR that focusses on issues at arm's length from the traditional welfare context. CSR also benefits from being codified in soft regulation, thereby becoming a legitimate super- national point of reference for all relevant actors. The possibility of developing new global arenas for espousing ideals partly in conflict with traditional ones also explains why CSR has become an established concept. In Sweden, such arenas have been created through the activities of multinational corporations, NGOs, investors, the media, consultants and other actors.

  • 13. De Geer, Hans
    et al.
    Borglund, Tommy
    Uppsala universitet, Företagsekonomiska institutionen.
    Frostenson, Magnus
    Uppsala universitet, Företagsekonomiska institutionen.
    Reconciling CSR with welfare state actor roles: The problematic Swedish example2007Ingår i: 20th EBEN Annual Conference, 2007Konferensbidrag (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 14.
    Englund, Hans
    et al.
    Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro Universitet.
    Frostenson, Magnus
    Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro Universitet.
    Managing performance evaluation uncertainties in schools: When teachers become struggling performers2017Ingår i: European Educational Research Journal (online), ISSN 1474-9041, E-ISSN 1474-9041, Vol. 16, nr 6, s. 885-906Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Performative technologies are increasingly relied upon as a means of controlling the work of teachers. As noted in the literature, one possible outcome of this trend is the performer, a teacher identity that presupposes the internalization of, and adaptation to, a performative logic. Based on the findings from an empirical study of a Swedish upper secondary school, we suggest that teachers who actually submit to the underlying logic of performative technologies – i.e. who intentionally strive towards a performative identity – will encounter a number of performance evaluation uncertainties, due to how performative technologies may: (a) reflect and recognize teacher performances based on qualitative judgements, (b) fail to take into account their entrepreneurial endeavours, (c) depict essentially collective effects as individual performances, and (d) reflect and recognize performances in a relativizing way. Such performance evaluation uncertainties will, in turn, provoke perceived tensions as performative teachers want to be (perceived as) performers but become uncertain as to when and why they did (not) perform well. And importantly, we find that such tensions tend to turn the ongoing reproduction of a performative identity into a cognitive struggle. Based on this, we introduce and elaborate on a particular type of performative teacher identity; the struggling performer.

  • 15.
    Englund, Hans
    et al.
    Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro Universitet.
    Frostenson, Magnus
    Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro Universitet.
    Beime, Kristina S.
    Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro Universitet.
    Performative Technology Intensity and Teacher Subjectivities2019Ingår i: Scandinavian Journal of Educational Research, ISSN 0031-3831, E-ISSN 1470-1170, Vol. 63, nr 5, s. 725-743Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Critical educational literature suggests that an increased reliance upon neoliberally inspired management technologies transforms the very foundations from which images of the ideal teacher are constructed. The purpose of this paper is to add to this literature by (i) identifying and analysing a number of theoretical qualities associated with performative technologies, and (ii) discussing how such qualities contribute to the emergence of performative teacher subjectivities. Drawing upon the findings from a qualitative interview study into the extensive use of performative technologies in a Swedish upper secondary school, we discuss four key roles of performative technologies—referred to as territorializing, mediating, adjudicating, and subjectivizing—and the intensity by which they play out such roles. A key conclusion is that the intensity by which performative technologies territorialize, mediate, and adjudicate educational practices affects self-reflection and internalization among teachers and, hence, is important for understanding the subjectivizing role of performative technologies.

  • 16.
    Frostenson, Magnus
    Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro Universitet.
    A Consent and Knowledge Perspective on Normative Control2013Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    For a couple of decades, the idea of normative control has been challenged for not paying due respect to employee self-determination, self-actualization, autonomy, integrity and freedom to make moral decisions. Despite well-articulated criticism, few scholars problematize the functionality and nature of normative control given varying employee perceptions of it. This article adopts a perspective where both employee consent and knowledge of aspects and components of normative control are taken into account. Through such an approach, four different states related to normative control are identified and discussed. By doing so, the article shifts focus from the recurrent obsession with the pros and cons of value alignment to the internal legitimacy of the person(s) exercising normative control and to employee knowledge of what normative control actually brings about.

  • 17.
    Frostenson, Magnus
    Företagsekonomiska institutionen, Uppsala universitet, Uppsala, Sweden.
    Att arbeta med CSR2014Övrigt (Övrigt vetenskapligt)
  • 18.
    Frostenson, Magnus
    v, Uppsala universitet, Uppsala, Sverige.
    Att förstå det unika: Samverkan mellan privata och offentliga aktörer i slutförvarsprojektet2010Ingår i: Samhällsforskning 2010: Betydelsen för människorna, hembygden och regionen av ett slutförvar för använt kärnbränsle, Stockholm: Svensk Kärnbränslehantering AB , 2010, s. 52-67Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 19.
    Frostenson, Magnus
    Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro Universitet.
    Att förstå företagsetik2011 (uppl. 1)Bok (Övrigt vetenskapligt)
  • 20.
    Frostenson, Magnus
    Handelshögskolan i Stockholm.
    Bortom argumenten - etiska grunder och moralisk legitimitet i den svenska slutförvarsdiskussionen2008Ingår i: Samhällsforskning 2008: betydelsen för människorna, hembygden och regionen av ett slutförvar för använt kärnbränsle, Stockholm: Svensk Kärnbränslehantering AB , 2008, s. 40-63Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 21.
    Frostenson, Magnus
    Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro Universitet. Østfold University College, Halden, Norway.
    Business Legitimacy and the Variety of Normative Contexts2019Ingår i: Handbook of Business Legitimacy / [ed] Jacob Dahl Rendtorff, Cham: Springer, 2019, 1Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Legitimacy research suggests that companies obtain moral legitimacy when acting in accordance with commonly held norms and values of the social system. In recent years, more attention has been paid to the fact that such systems are heterogeneous. Assumptions about what is morally right and wrong differ, not only between normative contexts but also within them. For that reason, the issue of moral legitimation becomes complex. The focus of the chapter is on the nature of the normative contexts in which companies attain legitimacy. Light is shed on the variety of normative contexts and the way that companies relate to these. It is argued that normative contexts differ with regard to both the number of competing normative ideas and the strength of these ideas. In addition, multinational companies face a multitude of social systems in which moral legitimation takes place. The chapter provides a model for understanding various normative contexts. It is argued that depending on the nature of the contexts, moral legitimation will operate differently.

  • 22.
    Frostenson, Magnus
    Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro Universitet.
    CSR as Managerial Knowledge: But of What and For What?2012Ingår i: Mercury Magazine, ISSN 2001-3272, Vol. 1, nr 2, s. 68-70Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 23.
    Frostenson, Magnus
    Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro Universitet.
    CSR reser in i organisationen2011Ingår i: Företagsansvar: CSR som managementidé / [ed] Mats Jutterström, Peter Norberg, Lund: Studentlitteratur AB, 2011, 1, s. 133-146Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 24.
    Frostenson, Magnus
    Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro Universitet.
    CSR travels into the organization2013Ingår i: CSR as a management idea: ethics in action / [ed] Mats Jutterström, Peter Norberg, Cheltenham: Edward Elgar Publishing, 2013, 1, s. 126-140Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 25.
    Frostenson, Magnus
    Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro Universitet.
    Den förminskade medarbetaren: en intressent bland andra?2011Ingår i: Ta ansvar: en idé- och debattantologi om företagens ansvar / [ed] Lars Jederlund, Stockholm: Unionen , 2011, 1, s. 25-37Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 26.
    Frostenson, Magnus
    Företagsekonomiska institutionen, Uppsala universitet, Uppsala, Sverige.
    Den styrda läraren: Om vem och vad som egentligen styr lärarens arbete i gymnasieskolan2010Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 27.
    Frostenson, Magnus
    Företagsekonomiska institutionen, Uppsala universitet, Uppsala, Sverige.
    En professionsreform med förhinder: Lärarlegitimationens följdverkningar på lokal nivå2012Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I det svenska skolsystemet införs så kallad lärarlegitimation. Denna artikel undersöker följdverkningarna av reformen ur lokalt styrperspektiv. Även om legitimationen är statlig är en stor del av hanteringen decentraliserad till huvudmanna- och skolnivå. Konferensbidraget bygger på intervjuer med skolledare och identifierar hur dessa agerar för att förverkliga reformen i sina organisationer. Den organisatoriska aktivitet som följer på lokal nivå tolkas som decentralisering, prioritering och förhandling. Detta innebär att genomförandeansvaret stegvis skjuts längre ned i organisationerna, att skolledare aktivt prioriterar och selekterar lärare för exempelvis fortbildning och att en viktig del av det lokala reformarbetet handlar om att i förhandlingar, framför allt med de lokala fackföreningarna, fastställa villkor för genomförandet. Ur ett professionsperspektiv illustrerar studien övergripande tendenser som kan knytas till reformen, nämligen (organisatorisk) autonomisering, professionsreformering utan professionens medverkan och särskiljning (mellan skolor).

  • 28.
    Frostenson, Magnus
    Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro Universitet.
    Etiken i butiken: Recension av Tomas Bryttings bok2015Ingår i: Organisation & Samhälle, ISSN 2001-9114, Vol. 1, s. 34-35Artikel, recension (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 29.
    Frostenson, Magnus
    Handelshögskolan i Stockholm.
    Etisk argumentation i slutförvarsfrågan2007Ingår i: Samhällsforskning 2007: Betydelsen för människorna, hembygden och regionen av ett slutförvar för använt kärnbränsle, Svensk Kärnbränslehantering AB, Stockholm , 2007, s. 23-45Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 30.
    Frostenson, Magnus
    Handelshögskolan i Stockholm.
    Etisk argumentation i slutförvarsfrågan: Etiska värderingskonflikter i diskussionen om det svenska kärnavfallet2008Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Diskussionen om frågan om slutligt omhändertagande av använt kärnbränsle handlar framför allt om tre områden: vilken plats som ska väljas, vilken metod som är tillräckligt säker och hur beslutsprocessen ska se ut. Meningsskiljaktigheterna är stora mellan olika aktörer i slutförvarsfrågan. Rapporten förstår dessa främst som processdrivare, observatörer, processkritiker och kärnkraftsmotståndare. Det som miljöorganisationerna framför allt hävdar är att alternativa platser och metoder bör utredas ytterligare och att processen kring det svenska slutförvaret bör präglas av större öppenhet och demokrati.Rapporten slår fast att de olika aktörerna, fastän de står långt ifrån varandra i diskussionen, delar flera viktiga etiska värderingar, framför allt principen att inte skada, föreställningen om rättvisa mellan generationerna, producentansvarsprincipen och principen om medbestämmande. Ett viktigt resultat är dock att en stor underliggande tvistefråga handlar om relevansen av så kallade funktionella värderingar i förhållande till etiska värderingar. Detta handlar om att det finns olika synsätt på relevansen av processeffektivitet i fråga om tid, ekonomi och allmänna socioekonomiska effekter i slutförvarsfrågan.

  • 31.
    Frostenson, Magnus
    Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro Universitet.
    Etiska koder: vem angår de och varför?2012Ingår i: Etik och integritet / [ed] Hans De Geer, Claes Trollestad, Stockholm: Etikkollegiet , 2012, 1, s. 80-96Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 32.
    Frostenson, Magnus
    Företagsekonomiska institutionen, Uppsala universitet, Uppsala, Sverige.
    Flexibilitet och avprofessionalisering: Om elevers val och lärares (o)frihet2011Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 33.
    Frostenson, Magnus
    Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro Universitet.
    Företaget och hållbarheten2013Ingår i: Controllerhandboken / [ed] Nils-Göran Olve & Fredrik Nilsson, Stockholm: Liber, 2013, 10, s. 590-604Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 34.
    Frostenson, Magnus
    Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro Universitet.
    Företaget och hållbarheten2018Ingår i: Controllerhandboken / [ed] Fredrik Nilsson & Nils-Göran Olve, Stockholm: Liber, 2018, 11, s. 632-647Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 35.
    Frostenson, Magnus
    Företagsekonomiska institutionen, Uppsala universitet, Uppsala, sverige.
    How Consultants Contribute to CSR Innovation: Combining Competencies and Modifying Standards2010Ingår i: Innovative CSR: From Risk Management to Value Creation / [ed] Céline Louche, Samuel O. Idowu and Walter Leal Filho, Sheffield: Greenleaf Publishing Ltd, 2010, s. 382-404Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 36.
    Frostenson, Magnus
    Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro Universitet.
    Humility in business: A contextual approach2016Ingår i: Journal of Business Ethics, ISSN 0167-4544, E-ISSN 1573-0697, Vol. 138, nr 1, s. 91-102Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The virtue of humility is often considered to be at odds with common business practice. In recent years, however, scholars within business ethics and leadership have shown an increasing interest in humility. Despite such attention, the argument for the relevance of humility in business could be expanded. Unlike extant research that focuses on humility as a character-building virtue or instrumentally useful leadership trait, this article argues that humility reflects the interdependent nature of business. Through such an approach, the article gives an extrinsic motivation of the relevance of humility in business, and, from a theoretical point of view, links the intra-personal and intra-organizational perspective on humility to an inter-organizational one. The article contextualizes the virtue of humility by relating it to the economic, cognitive, and moral aspects of business practice and managerial work. It claims that the assumption of self-sufficiency in business is a grave misrepresentation of what business is—a practice characterized by interdependency. Potential links between virtue ethics, leadership, and contextually oriented theories of business, such as stakeholder theory, network theories, and resource dependence theory, are also identified.

  • 37.
    Frostenson, Magnus
    Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro Universitet.
    Ideological and functional CSR: Two different logics of legitimacy2013Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    A common explanation for why companies engage in CSR is that they aspire for external legitimacy. Companies try to prove themselves responsible through different activities and strategies that may meet with moral approval in a wider social context. A corollary of such approval is said to be the granting of legitimacy or a licence to operate. Although a possible explanation, this article analyses such a proposition as inadequate to capture the general functionality of CSR. The article claims that even though CSR may be seen as a legitimacy-seeking activity aimed to exhibit ideological correspondence with external social norms, many CSR activities have functional aims and follow another logical path. Such functional CSR tends to be employee-oriented and focuses on practical aspects of business rather than ideological ones. Another feature of functional CSR is that it is more oriented towards internal than external legitimacy. An implication of this is that ideological and functional CSR build on contrarian logics and processes for legitimation.

  • 38.
    Frostenson, Magnus
    Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro Universitet.
    Internal legitimacy for change in mergers and acquisitions2012Ingår i: Mergers and acquisitions: the critical role of stakeholders / [ed] Helén Anderson, Virpi Havila, Fredrik Nilsson, London: Routledge, 2012, 1, s. 82-100Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 39.
    Frostenson, Magnus
    Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro Universitet.
    Judging the Manager in Media2013Ingår i: Mercury Magazine, ISSN 2001-3272, Vol. 2, nr 5-6, s. 82-83Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 40.
    Frostenson, Magnus
    Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro Universitet.
    Legitimating CSR: exclusivity through values2015Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 41.
    Frostenson, Magnus
    Handelshögskolan i Stockholm.
    Legitimationskontrollen: en studie av etiska värderingars roll i gränsöverskridande förvärv och fusioner2006Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    From an employee perspective, the study examines the intra-firm role of ethical values in four cases where Swedish firms are acquired by or merge with foreign comptetitors. This is done by using the conceptual tool of internal legitimacy, adding up to the research question on what grounds internal legitimacy is created for changes regarding work content, work routines, and organization in the Swedish firms under study.

    A model for understanding internal legitimation in an organizational context is developed, defining internal legitimacy as an internal license to operate, understood in relational terms, given by the employees on the basis of common values, meaningfulness, self-interest, and emotional grounds. Different forms of internal legitimacy are identified. Moral (normative) legitimacy rests upon common (ethical) values, cognitive legitimacy builds on meaningfulness, pragmatic legitimacy has its roots in self-interest, while the emotional context warrants its own form of legitimacy that can be understood in identificational terms.

    The four cases differ in substance from each other. The first case concerns an Internet firm taken over by a German competitor. The second case is about a consultancy firm that is acquired by a British multinational. The third case describes an American acquisition of an industrial firm, while the fourth case focuses on a merger of equals between a Swedish and a Finnish firm within raw material extraction and manufacturing.

    Changes in work content are found to be more detrimental to internal legitimacy than changes in work routines and organization. This is due to the challenge that externally imposed changes in work content pose to the basic meaning of work as understood by the employees.

    Five factors, understood as facilitators for internal legitimacy, are identified. The autonomy factor, the competence factor, the identification factor, the market logic factor, and the instrumental factor. These factors have a strong bearing on the creation of internal legitimacy in the examined firms.

    The autonomy factor signifies a claim for relative organizational autonomy and independence from the new owners and respect for the individual need for self-realization at work. In ethical terms, both these aspects build on elements of freedom, equality, tolerance, diversity, and co-determination, ethical concepts that are closely knit together in the minds of Swedish employees and provide the basis for how they want to be treated by the new owners.

    The competence factor refers to employee expectations on the new owners' knowledge and competence. This factor can be understood as instrumental, building on self-interest, in the way that there is a strong expectation that the new owners contribute with knowledge that is good for business. But it can also be understood in value terms, signifying a respect for professional knowledge as a value, shared for example in technically oriented engineering cultures.

    The identification factor has to do with what the employees are, want to be, and to what extent the new owners facilitate their endeavor to become this. This factor is multi-faceted. Elements of narcissicstic self-interest, correspondence between employee values and the perceived values of the new owners, and emotional factors all contribute to identification, not the least in terms of status.

    The market logic factor refers to the fact that acceptance of evolutionary market logic warrants legitimacy for relatively harsh measures in terms of, for example, downsizing. The degree to which the employees consider evolutionary market logic to be valid in a functional sense is crucial since it implies the level of cognitive acceptance of the rules of the game of the market and, also, their natural consequences on a micro-level.

    The instrumental factor builds on self-interest and has to do with the degree to which personal interests, for example career interests, are furthered by the order established by the new owners.

    Ethical values play an important role in the sense that they are fundamental to trust, which must be enjoyed by a foreign owner to gain acceptance from an internal Swedish employee force. Trust is manifested in the autonomy factor and the identification factor. Knowledge can also be seen as a value, however not an ethical one, that is also vital to trust and is manifested in the competence factor.

    One important finding is that there seems to be a common Swedish understanding of the ethical values at stake. Autonomy, expressed as freedom, is linked to participation, equality, and respect for the individual. Another important finding is that, contrary to intuitive expectations, there is no connection between conventionally understood macro-level national cultural similarity and micro-level internal legitimacy for changes in terms of work content, work routines, and organization. Internal legitimacy is virtually absent in the German-Swedish case and relatively low in the Finnish-Swedish case. To some degree it exists within the British-Swedish case while it is high in the U.S.-Swedish case. This shows that assumptions of macro-level cultural similarity are not good predictors when it comes to micro-level outcomes concerning the human side of mergers and acquisitions. Rather, the five factors mentioned above have more significance in terms of internal legitimacy creation.

  • 42.
    Frostenson, Magnus
    Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro universitet.
    Läraren som konkurrensmedel: kunskapskälla, stödperson eller icke-person?2011Ingår i: Utbildning och Demokrati, ISSN 1102-6472, E-ISSN 2001-7316, Vol. 20, nr 2, s. 27-48Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 43.
    Frostenson, Magnus
    Företagsekonomiska institutionen, Uppsala universitet, Uppsala, Sverige.
    Läraren som konkurrensmedel: Kunskapskälla, stödperson eller icke-person?2011Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Syftet med konferensbidraget är att empiriskt visa hur gymnasieskolor beskriver, förstår och presenterar lärare i sin externa kommunikation. Ambitionen är att visa vilken betydelse läraren egentligen har i profileringen av enskilda skolor. En innehållsanalys görs av svenska gymnasieskolors egengenererade material för extern publik. Kommunala och fristående gymnasier jämförs. Till studiens slutsatser hör att lärare i mycket begränsad utsträckning profilerar skolorna i den externa kommunikationen. Andra aspekter än lärarnas kompetenser framhålls. När lärare väl omnämns är det oftast som avpersonifierad allmän kategori vars funktion – till exempel vilken roll läraren ska spela i det pedagogiska koncept som skolan använder – är det som skolorna lyfter fram. I stort sett finner studien inga skillnader mellan kommunala och fristående gymnasier i kommunikationen kring lärarens roll. Förståelsen av lärarens roll i skolan tycks vara ungefär densamma att döma av kommunikationen. Resultaten av studien kan bland annat förstås i förhållande till diskussionen om lärarnas status. Genom att de förvandlas till ”icke-personer” i skolornas kommunikation förstärks bilden av lärarna som en grupp med låg yrkesstatus som får begränsat utrymme i skolornas informations- och marknadsföringsmaterial. 

  • 44.
    Frostenson, Magnus
    Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro Universitet.
    Lärarlegitimationen som organisationsfråga: strategisk respons och professionella konsekvenser2014Ingår i: Utbildning och Demokrati, ISSN 1102-6472, E-ISSN 2001-7316, Vol. 23, nr 2, s. 45-69Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The Swedish teacher certification reform can beseen as a professional reform introduced to enhance the status and knowledge level of the teaching profession. However, a high degree of autonomy is granted to local schools when it comes to organizing and preparing for the reform. The article identifies different strategic responses of schools and discusses their professional consequences. Strategic responses include, for example, organizational selection and prioritization between certified and non-certified teachers, unwanted re-organization of schools and emergency solutions. It is argued that such responses imply a stronger division between certified and non-certified teachers as well as a clash between formalized competence and ideals relating to professional practice.

  • 45.
    Frostenson, Magnus
    Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro Universitet.
    Lärarnas avprofessionalisering och autonomins mångtydighet2012Ingår i: Nordiske organisasjonsstudier, ISSN 1501-8237, Vol. 14, nr 2, s. 49-76Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 46.
    Frostenson, Magnus
    Handelshögskolan i Stockholm.
    Medarbetare och CSR: En rapport om de interna följderna av företags sociala ansvarstagande2007Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Rapporten behandlar frågan om vilka interna konsekvenser som följer av företags CSR-arbete. Ett internt inriktat CSR-arbete kan medföra att kraven på medarbetarna ökar. Medarbetarna förutsätts skaffa sig kunskap om CSR, relatera begreppet till den egna arbetssituationen, prestera konkret i fråga om CSR och bejaka företagets normativa ställningstaganden. Dessa krav medför fyra grundläggande problem som företagen behöver kunna hantera i sitt internt inriktade CSR-arbete. Kunskapsproblemet innebär att medarbetare och chefer i organisationer ofta är omedvetna om de begrepp som används och vad den allmänna diskussionen kring företagens sociala ansvar handlar om. Relevansproblemet innebär att det är svårt att knyta etiskt laddade begrepp och idéer om ett socialt ansvar till den egna arbetssituationen. Prestationsproblemet handlar om att kraven på medarbetarna att prestera ökar, bland annat som en följd av ökade krav på rapportering. Det normativa problemet uppstår om medarbetarna inte är överens med företagsledningen om vad som bör ses som etiskt rätt och riktigt. I de två fallstudierna visar sig kunskaps- och relevansproblemen vara de största. Att knyta begrepp som ansvarsfullt företagande, mission, vision och värderingar till den dagliga arbetssituationen är inte okomplicerat, särskilt inte i de fall då de chefer som kommunicerar ut dessa begrepp långt ifrån alltid själva tycks ha en förståelse för vad de innebär och vilken relevans för det praktiska arbetet som de har. Samtidigt visar det sig att CSR-arbetet också får positiva följder. Det kan nämligen bidra till att medarbetarna identifierar sig på ett tydligare sätt med företagets verksamhet och sätter in den i en större helhet.

  • 47.
    Frostenson, Magnus
    Uppsala universitet, Företagsekonomiska institutionen.
    När chefer talar etik och medarbetare lyssnar (?)2009Ingår i: Etik i arbetsliv och affärer, Stockholm: SNS Förlag , 2009, s. 98-114Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Kapitlet berör de interna processer som uppstår när företag tar initiativ till etikprogram och CSR-strategier. Fyra centrala problem diskuteras: kunskapsproblemet, relevansproblemet, formaliseringsproblemet och det normativa problemet. Dessa problem uppstår när programmen och strategierna implementeras i organisationen och kan utgöra allvarliga hinder för ett framgångsrikt etikarbete. Möjligheten att hantera dessa problem ligger i att fördjupa och bredda den etiska reflektionen. Det är viktigt att låta etikarbetet ta sin utgångspunkt i organisationens egen vardag. Detta förutsätter att medarbetarna involveras i processen och att cheferna, för att kunna leda etikarbetet, aktivt arbetar med sin egen professionella yrkesetik.

  • 48.
    Frostenson, Magnus
    Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro Universitet.
    Organisatoriska åtgärder på skolnivå till följd av lärarlegitimationsreformen2015Rapport (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Denna rapport identifierar organisatoriska åtgärder som följer av lärarlegitimationsreformen på skolnivå. Rapporten besvarar frågan om vilka organisatoriska åtgärder med relevans för lärares arbetssituation som skolledningar vidtar med hänvisning till införandet av lärarlegitimation. Studien genomförs i gymnasieskolan, dels via en enkät skickad till skolledare i samtliga svenska gymnasieskolor, dels via en kvalitativ intervjustudie. Studien visar att kompetensutvecklande insatser för att lärare ska uppnå ämnesbehörighet är de vanligaste. En annan viktig åtgärd är att låta legitimerade lärare sätta betyg för klasser och undervisningsgrupper där legitimerad lärare saknas. Andra vanliga åtgärder är kompetensutvecklande insatser för att säkerställa pedagogisk behörighet, nyrekrytering av lärare för att leva upp till legitimationskravet, samt att rektor får sätta betyg när undervisande lärare saknar legitimation. Mindre vanligt är exempelvis organisatorisk samordning med skolor med andra huvudmän och nedläggning av verksamheter för vilka legitimerade lärare inte finns att tillgå. En övergripande slutsats är att legitimationsreformen tvingar skolor och huvudmän till omfattande organisatoriska åtgärder där det är osäkert om intentionerna med reformen kan förverkligas inom existerande ramar.

  • 49.
    Frostenson, Magnus
    Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro Universitet.
    Political Justification of CSR in the Scandinavian Context: Self-Idealization and Normative Wishful Thinking?2014Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Whereas much research has discussed the cultural conditioning of CSR practices and understandings, this article adopts a cultural perspective on the justification of CSR. The article illustrates the normative and instrumental justification of CSR in political rhetoric, using the Swedish case as an example. By analyzing the underlying assumptions of political CSR justification, it goes beyond present illustrations of CSR justification in normative and instrumental terms. The article points to the strong role of culture as a self-reflective phenomenon in the justification of CSR. A political conviction found in the case is the belief in a reliable, robust and attractive welfare state value base in Scandinavian companies that can be exported to remote countries through trade and business activities. In justifying CSR and in defining its functionality, politicians in Scandinavia assert the uniqueness and superiority of their own cultural values in a questionable way. CSR justification becomes a way of contrasting cultures against each other. 

  • 50.
    Frostenson, Magnus
    Uppsala universitet, Företagsekonomiska institutionen.
    Reaktiv offentlig organisering: Kommunal organisering i förhållande till slutförvar av använt kärnbränsle2009Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
123 1 - 50 av 101
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf