Till Örebro universitet

oru.seÖrebro universitets publikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
123 1 - 50 av 148
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Adaszak, Sofie
    et al.
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Gustafsson, Johanna
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Källström, Åsa
    Örebro universitet, Institutionen för beteende-, social- och rättsvetenskap.
    Holmefur, Marie
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Farias Vera, Lisette
    DepaKarolinska Institutet, Stockholm, Sweden.
    Navigating barriers and facilitators to support victims of violence in a close relationship with cognitive disability: Social workers´ perspectives2023Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The risk of violence in close relationships is higher for people with cognitive disabilities than in the general population. This is due to social isolation, and physical or financial dependence on others in everyday activities. To enable adequate protection for these victims, social workers need to take decisions and provide support that is based on knowledge about both violence and disability-related needs. By contrast, people with cognitive disabilities are de facto less likely to be provided with support adapted to their needs. Therefore, this study explores how social workers navigate barriers and facilitating aspects to support victims of violence with cognitive disabilities.Data were collected in individual interviews with 18 social workers, and analysed using content analysis. The inclusion criteria were 3 years or more experience in identifying and/or assessing exposure to violence in close relationships among people with cognitive disabilities.

    The emerging categories illustrate how social workers face dilemmas when navigating the balance between individuals’ rights for self-determination and complex needs for protection and support. The policies that frame social workers' practice in Sweden are discussed in relation to the need for flexible interventions and accessible support based on interprofessional collaboration related to violence and cognitive disability. The categories also problematize the power dynamics involved and how different actors’ experiences, values, and power influence the support process. The different actors involved add to the complexity that social workers need to navigate.

    This presentation focus on how social workers' practice is governed and hindered by policy, a focus on individuals' rights for self-determination, and the need to support and protect a group that may have difficulties to identify both violence and their needs for support.

  • 2.
    Alexandersson, Pär
    et al.
    Socialstyrelsen, Stockholm, Sweden.
    Andershed, Henrik
    Örebro universitet, Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete.
    Andershed, Anna-Karin
    Örebro universitet, Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete.
    Cater, Åsa
    Örebro universitet, Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete.
    Utsatthet i unga år och psykisk ohälsa i vuxen ålder : sammanfattning av resultat från en intervjustudie av 2 500 unga vuxna2015Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 3.
    Almqvist, Kjerstin
    et al.
    Department of Social and Psychological Studies, Karlstad University, Karlstad, Sweden.
    Källström, Åsa
    Örebro universitet, Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete.
    Appell, Petra
    Department of Social and Psychological Studies, Karlstad University, Karlstad, Sweden.
    Anderzen-Carlsson, Agneta
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskaper. Region Örebro län. Faculty of Health, Science, and Technology, Department of Health Sciences, Karlstad University, Karlstad, Sweden.
    Mothers’ opinions on being asked about exposure to intimate partner violence in child healthcare centres in Sweden2018Ingår i: Journal of Child Health Care, ISSN 1367-4935, E-ISSN 1741-2889, Vol. 22, nr 2, s. 228-237Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Intimate partner violence (IPV) constitutes a hidden health risk for exposed mothers and children. In Sweden, screening for IPV in healthcare has only been routine during pregnancy, despite an increase in IPV following childbirth. The arguments against routine questions postpartum have concerned a lack of evidence of beneficial effects as well as fear of stigmatizing women or placing abused women at further risk. Increased understanding of women’s attitudes to routine questions may allay these fears. In this study, 198 mothers in 12 child healthcare centres (CHCs) filled in a short questionnaire about their exposure and received information on IPV at a regular baby check-up visit. The mothers’ lifetime prevalence of exposure to IPV was 16%. One hundred and twenty-eight mothers participated in a telephone interview, giving their opinion on the screening experience. The intervention was well-received by most of the mothers who reported that questions and information on IPV are essential for parents, considering the health risks for children, and that the CHC is a natural arena for this. Necessary prerequisites were that questioning be routine to avoid stigmatizing and be offered in privacy without the partner being present.

  • 4.
    Andersson Bruck, Kjerstin
    et al.
    Örebro universitet, Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete.
    Cater, Åsa
    Örebro universitet, Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete.
    Men for Gender Equality: promising projects for preventing men’s violence against women2016Ingår i: Preventie van intergenerationeel geweld in Nederland en EU: Verkenning van wat werkt. Bijlagen / [ed] Majone Steketee, Reneé Römkens, Eliane Smits van Waesberghe, Trees Pels, Katinka Lünnemann, Jodi Mak, Jamila Mejdoubi, Hanna Harthoorn, Atria & Verwey-Jonker Instituut , 2016, , s. 13s. 51-63Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Män för jämställdhet (eng: Men for Gender Equality - MfGE) is a non-government Swedish organisation with a vision for “a gender equal society without violence”. Critical gender theory serves as the platform for the organisation and its projects. Two of MfGE’s projects: Jämt föräldraskap (eng: Equal Parenthood - EP) and Frihet från våld (eng: Freedom From Violence - FFV) are particularly good examples of how MfGE is working to prevent men’s violence against women. EP promotes equal parenting by developing and offering activities directed at new and expectant parents, with special focus on fathers. Half of their activities are directed at local parental and father groups across the country. FFV offers early violence prevention aimed at children and young people in order to limit the incidence and consequences of violence in young people’s intimate relationships by adopting methods that highlight the importance of bystanders. This programme is an adaptation of the American Mentors in Violence Prevention (MVP). Although the programmes in their Swedish versions need further evaluation to establish their evidence base, their firm correspondence to what the literature identifies as important aspects for succeeding in preventing men’s violence qualifies them as promising projects.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Men for Gender Equality
  • 5.
    Andersson, Kjerstin
    et al.
    Örebro universitet, Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete.
    Cater, Åsa
    Örebro universitet, Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete.
    Det våldbevittnande barnets ontologi2014Ingår i: Tidskrift för Genusvetenskap, ISSN 1654-5443, E-ISSN 2001-1377, ISSN 1654-5443, Vol. 35, nr 2-3, s. 82-103Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The recurring demand in Sweden today is to view children witnessing domestic violence as victims of crime. In this article, we discuss the ontological status of the child and how witnessing violence might affect this status. In light of research on children witnessing domestic violence and how these children are described in support methods, we aim to contribute to the understanding of the ontology of children and particularly of the child witnessing domestic violence. This is related to the political history of and current theories on children. Previous research shows that witnessing domestic violence increases the risk for developing violent behaviors. Despite this, current Swedish support methods pay little attention to possible use of violence among these children. This could entail that important aspects are not given discursive space within interventions. Chris Jenk’s writing on mythological imageries of children is related to children witnessing domestic violence. The imageries of Apollo and Dionysus respectively produce different ideas about innocence, vulnerability, responsibility and competence. An Apollonian imagery of children witnessing domestic violence focuses exclusively on children as victims, ignoring their potential for violence. The Dionysian imagery on the other hand generates an idea of children with an innate propensity for violence, which threatens their ontological status as victims. Furthermore, the ontology of children explored in the context of the UN Convention on the Rights of the Child and a more complex understanding of children is called for. The imagery of Athena is put forth to broaden the understanding of children as responsible and participating on their own terms. This imagery goes hand-in-hand, we argue, with John Wall’s call for a childism parallel to feminism. Athena is put forth to broaden the understanding of children as responsible and participating on their own terms. This imagery goes hand-in-hand, we argue, with John Wall’s call for a childism parallel to feminism.

  • 6.
    Anderzen-Carlsson, Agneta
    et al.
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskaper. Region Örebro län.
    Almqvist, Kjerstin
    Källström, Åsa
    Örebro universitet, Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete.
    Appell, Petra
    Gillå, Cristina
    Lind, Maria
    Lindgren Fändriks, Anna
    Child Health Care: A Place for Asking about Domestic Violence2018Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 7.
    Anderzen-Carlsson, Agneta
    et al.
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskaper. University Health Care Research Center, Region Örebro County, Örebro, Sweden; Faculty of Health, Science, and Technology, Department of Health Sciences, Nursing, Karlstad University, Karlstad, Sweden.
    Gillå, Cristina
    Central Child Health Unit, County Council of Varmland, Karlstad, Sweden.
    Lind, Maria
    Central Child Health Unit, Örebro County Region, Örebro, Sweden.
    Almqvist, Kjerstin
    Department of Social and Psychological studies, Karlstad University, Karlstad, Sweden.
    Fändriks, Anna Lindgren
    Central Child Health Unit, County Council of Varmland, Karlstad, Sweden.
    Källström, Åsa
    Örebro universitet, Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete.
    Child healthcare nurses' experiences of asking new mothers about intimate partner violence2018Ingår i: Journal of Clinical Nursing, ISSN 0962-1067, E-ISSN 1365-2702, Vol. 27, nr 13-14, s. 2752-2762Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Aims and objectives: The aim of this study was to investigate child health care nurses' experiences of asking mothers of 8-month-old children about intimate partner violence using a two-step questionnaire.

    Background: Exposure to intimate partner violence is detrimental to women and to their children, and its early detection is vital. Child health care is a promising setting for detecting intimate partner violence.

    Design: The overall project had a quasi-experimental design, and was employed in 2015 at 12 child health care centers in Sweden. The project aimed to test a two-step method for talking about intimate partner violence with mothers (n = 198) at the child health care center. In this paper we disclose the experiences of the intervention from the perspective of the nurses (n = 13) who were educated and involved in the intervention.

    Methods: Data were collected by semi-structured interviews, analyzed by thematic analysis.

    Results: Five categories emerged: Using the two-step questionnaire method, Asking about IPV as an important issue, Being comfortable in the professional role and with asking about IPV, The importance of time and place in asking about IPV, and Spill-over effects.

    Conclusions: Asking mothers visiting the child health clinic about their experiences of intimate partner violence was seen as an important task. Using a questionnaire could facilitate asking, but the questionnaire must be short and easy to use. Furthermore, the time and place for initiating a talk about this sensitive topic must be carefully chosen.

    Relevance to clinical practice: The Violence in Families questionnaire was regarded as a useful tool and could thus be implemented in practice. However, it is important to offer education to the nurses prior to implementing a routine of asking about intimate partner violence in the child healthcare setting.

  • 8.
    Arnell, Linda
    et al.
    Department of Social Work, Umeå University, Umeå, Sweden.
    Källström, Åsa
    Children’s Talk About Fathers’ Regret: Making Sense of Fathers’ Violence Against Mothers2023Ingår i: Journal of family Violence, ISSN 0885-7482, E-ISSN 1573-2851Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Purpose: The aim of this study is to investigate children’s sense-making about their fathers’ attitudes about using violence against the child’s mother. More specifically, we examine various ways in which the children reflect on whether, and if so how, their father showed regret.

    Method: This study used data from interviews with 31 children (14 boys and 17 girls) aged between 10 and 14 years, using a semi-structured interview guide. The children’s narratives were analyzed using discourse analysis.

    Results: We found that most of the children in this study positioned their fathers as regretful in relation to two discourses—on violence and on fatherhood—that are prominent in the interviews. Some children, however, positioned their fathers as inconsistent or non-regretful, saying they did not express regret emotionally, did not change their behavior, did not communicate regret, or communicated it in a self-contradictory way. In their narratives the children sometimes used interpretative repertoires—about feelings, actions, and communication—to explain why they thought their father did or did not regret his use of violence.

    Conclusion: Positioning one’s father as regretful after having committed IPV can be a way to make the father’s attitudes about the violence understandable, both to the children and to others. Discourses on violence and fatherhood can, however, constrain children’s narratives about their fathers’ violence, which is important to keep in mind when working with children who have been exposed to IPV and making decisions that concern them.

  • 9.
    Arnell, Linda
    et al.
    Örebro universitet, Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete.
    Källström, Åsa
    Örebro universitet, Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete.
    Gunnarsdottir, Hrafnhildur
    School of Public Health and Community Medicine, Institute of Medicine, University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden; Department of Health Sciences, University West, Trollhättan, Sweden.
    Relative Wellbeing of Women Maltreated as Children2022Ingår i: Violence against Women, ISSN 1077-8012, E-ISSN 1552-8448, Vol. 28, nr 12-13, s. 2947-2965Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This study explores and analyzes how adult women in Sweden exposed to childhood maltreatment describe wellbeing, by using a thematic analysis of 22 semi-structured interviews with women maltreated as children. The results show that wellbeing was described as relative to both social norms and the childhood experiences andc onstituted four dimensions: Material and/or economic; Social and relational; Emotional; and Physical and/or mental. This study concludes that it is important to consider the relative and multiple ways wellbeing can be experienced and understood and to problematize norms of wellbeing, acknowledging the various ways people appraise their lives.

  • 10.
    Broberg, Anders
    et al.
    Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet, Göteborg, Sweden.
    Almqvist, Kjerstin
    Institutionen för sociala och psykologiska studier, Karlstads universitet, Karlstad, Sweden.
    Appell, Petra
    Institutionen för sociala och psykologiska studier, Karlstads universitet, Karlstad, Sweden.
    Axberg, Ulf
    Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet, Göteborg, Sweden.
    Cater, Åsa
    Örebro universitet, Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete.
    Draxler, Helena
    Institutionen för sociala och psykologiska studier, Karlstads universitet, Karlstad, Sweden.
    Eriksson, Maria
    Akademin för hälsa, vård och välfärd, Mälardalens högskola, Västerås, Sweden.
    Grip, Karin
    Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet, Göteborg, Sweden.
    Hjärthag, Fredrik
    Institutionen för sociala och psykologiska studier, Karlstads universitet, Karlstad, Sweden.
    Hultmann, Ole
    Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet, Göteborg, Sweden.
    Iversen, Clara
    Sociologiska institutionen, Uppsala universitet, Uppsala, Sweden.
    Röbäck de Souza, Karin
    Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet, Göteborg, Sweden.
    Utveckling av bedömningsinstrument och stödinsatser för våldsutsatta barn2015Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 11.
    Broberg, Anders
    et al.
    Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet, Göteborg, Sweden.
    Almqvist, Linnea
    Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet, Göteborg, Sweden.
    Axberg, Ulf
    Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet, Göteborg, Sweden.
    Almqvist, Kjerstin
    Karlstads universitet, Karlstad, Sweden.
    Cater, Åsa
    Örebro universitet, Akademin för juridik, psykologi och socialt arbete.
    Eriksson, Maria
    Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Social Sciences, Department of Sociology, Uppsala University, Uppsala, Sweden.
    Stöd till barn som upplevt våld mot mamma : Preliminära resultat från en nationell utvärdering2011Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 12.
    Broberg, Anders
    et al.
    Göteborgs universitet, Göteborg, Sweden.
    Almqvist, Linnea
    Göteborgs universitet, Göteborg, Sweden.
    Axberg, Ulf
    Göteborgs universitet, Göteborg, Sweden.
    Grip, Karin
    Göteborgs universitet, Göteborg, Sweden.
    Almqvist, Kjerstin
    Karlstads universitet, Karlstad, Sweden.
    Sharifi, Ulrika
    Karlstads universitet, Karlstad, Sweden.
    Cater, Åsa
    Örebro universitet, Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete.
    Forssell, Anna
    Örebro universitet, Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete.
    Eriksson, Maria
    Uppsala universitet, Uppsala, Sweden.
    Iversen, Clara
    Uppsala universitet, Uppsala, Sweden.
    Stöd till barn som bevittnat våld mot mamma: resultat från en nationell utvärdering2011Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 13.
    Bruhn, Anders
    et al.
    Örebro universitet, Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete.
    Källström, Åsa
    Örebro universitet, Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete.
    Inledning: Relationsbyggande på det sociala arbetes fält - utmaningar och möjligheter2018Ingår i: Relationer i socialt arbete : I gränslandet mellan profession och person / [ed] Bruhn, Anders & Källström, Åsa, Stockholm: Liber, 2018, s. 9-15Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 14.
    Bruhn, Anders
    et al.
    Örebro universitet, Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete.
    Källström, ÅsaÖrebro universitet, Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete.
    Relationer i socialt arbete : I gränslandet mellan profession och person2018Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    En väl fungerande relation mellan socialarbetare och klient är ett nödvändigt villkor och ett grundelement i allt professionellt socialt arbete. Men trots att relationsarbete är svårt, så problematiseras det sällan i texter som rör det sociala arbetets kärna och karaktär.

    I den här boken tar vi oss an just den uppgiften. Några exempel på frågeställningar som boken tar upp:

    • Vad kännetecknar ett gott relationsarbete på det sociala arbetets fält?
    • Hur kan en väl fungerande relation etableras mellan den professionelle tjänsteutövaren och en klient i ett mer eller mindre utsatt läge?
    • Hur och under vilka villkor kan ett gott relationsarbete utföras av socialarbetare inom olika verksamhetsområden?

    Bokens kapitel inrymmer både teoretiska fördjupningar och praktiska exempel och kan därför användas såväl inom utbildningar för socionomer och på angränsande fält som inom praktik på olika sociala yrkesfält.

  • 15.
    Bruhn, Anders
    et al.
    Örebro universitet, Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete.
    Källström, Åsa
    Örebro universitet, Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete.
    Slutord2018Ingår i: Relationer i socialt arbete : I gränslandet mellan profession och person / [ed] Bruhn, Anders & Källström, Åsa, Stockholm: Liber, 2018, s. 279-284Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 16.
    Cater [Källström Cater], Åsa
    Örebro universitet, Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete.
    Att intervjua barn2015Ingår i: Handbok i kvalitativa metoder / [ed] Ahrne, Göran & Svensson, Peter, Stockholm: Liber, 2015, 2, s. 68-80Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 17.
    Cater [Källström Cater], Åsa
    Örebro universitet, Akademin för juridik, psykologi och socialt arbete.
    KvinnoCentrums stöd för barn som bevittnat våld: en utvärdering med fokus på verksamhetsutveckling2009Rapport (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 18.
    Cater [Källström Cater], Åsa
    Örebro universitet, Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete.
    Trappan-modellen för samtal med barn som upplevt våld i familjen: en utvärdering för metodutveckling2009Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Föreliggande rapport har tillkommit inom enheten för FoU-stöd vid Regionförbundet i Uppsala län. Initiativet till utvärderingen togs av personal som arbetar med barn i våldsutsatta familjer vid Trappan, en Råd och stödverksamhet i Uppsala kommun. Barn som lever i familjer där våld ingår i vardagen far mycket illa. Vart tionde barn har någon gång sett eller hört en förälder – oftast mamma – bli slagen. På initiativ från Rädda Barnen utvecklades under slutet av 1990-talet en modell för krissamtal med barn i våldsutsatta miljöer. Modellen kallas Trappan och den presenteras bl a i Inger Ekboms och Ami Arnells bok ”och han sparkade mamma…”. Trappan-modellen har sedan dess spridits över landet, men någon utvärdering som inkluderar barnen och som fokuserar på effekter har inte tidigare gjorts. Trappan-modellen används i Uppsala kommun sedan 2000. Personalens erfarenheter är att insatsen verkar ge ett betydelsefullt stöd till barnen, men man hade ett behov av att få mer tillförlitlig kunskap om Trappan-modellens effektivitet.

    Studien har genomförts av fil dr Åsa Källström Cater, från Örebro Universitet, med ekonomiskt stöd via projektmedel från Länsstyrelsen. Eftersom studien gjorts med begränsade resurser har det inte funnits möjligheter att göra ett upplägg med kontrollgrupp, men Regionförbundets FoU-verksamhet var angelägna om att anlita en forskare för att få ett vetenskapligt hållbart upplägg på utvärderingen. En referensgrupp med representanter från Trappan, från IFO-ledningen i Uppsala kommun, professor Elisabet Näsman vid Sociologiska institutionen, Uppsala universitet samt FoU-stöd har följt projektet. Resultatet av utvärderingen visar att Trappan-samtalen kan förbättra barnens allmänna psykiska hälsa och livssituation.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 19.
    Cater [Källström Cater], Åsa
    Örebro universitet, Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete.
    Utsatthet för våld under uppväxten i Sverige: preliminär rapport från 2500 unga vuxna2012Ingår i: Den 7:e nordiske konferanse om barnemishandling og omsorgssvikt: Program & abstrakt, 2012, s. 17-17Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Barns utsatthet för olika former av våld är ett betydande problem. Internationell forskning visar att ett och samma barn ofta drabbas av flera olika typer av våld, såsom fysisk eller psykisk barnmisshandel, sexuella övergrepp, mobbing respektive att uppleva våld mellan föräldrarna, och försummelse. Internationell forskning visar också att barn som utsätts på flera sätt löper ökad risk för att utsättas även senare i livet.

    Det övergripande syftet med Resumé-studien (REtrospektiv Studie om Unga Människors Erfarenheter av utsatthet och stöd i unga år) är att, i ett representativt urval av unga vuxna i Sverige, ta reda på hur vanligt det är att de har utsatts för olika typer av våld och försummelse under barndom och ungdomsår.

    Ett slumpmässigt urval av 2 500 20-24-årin-gar i Sverige har face-to-face-intervjuats och besvarat frågor om utsatthet via en elektronisk enkät.

    I denna presentation presenteras för första gången resultat från Resumé-studien. Presen-tationen besvarar frågor som: Hur vanligt är det att unga vuxna i åldrarna 20-24 år rapport-erar att de varit utsatta för olika typer av våld? Vem har utfört våldet och var någonstans har personerna utsatts? Hur vanligt är det att man utsatts för olika typer av våld av samma person och/eller i samma miljö i förhållande till att ha utsatts av flera personer och i olika miljöer? Vilka statistiskt typiska och antitypiska kombi-nationer av utsatthet kan utifrån svaren på dessa frågor identifieras bland unga vuxna i Sverige idag?

  • 20.
    Cater [Källström Cater], Åsa
    et al.
    Örebro universitet, Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete.
    Forssell, Anna
    Örebro universitet, Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete.
    Descriptions of fathers’ care by children exposed to intimate partner violence (IPV): relative neglect and children’s needs2014Ingår i: Child & Family Social Work, ISSN 1356-7500, E-ISSN 1365-2206, Vol. 19, nr 2, s. 185-193Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The situation of children exposed to intimate partner violence (IPV) raises certain issues related to child neglect. Little is known about how children exposed to IPV perceive and describe their living conditions. This paper addresses this lack by analysing aspects of fathers’ care in descriptions given by children whose fathers have subjected the mothers to IPV. The analysis is based on qualitative interviews with 10 children aged 8–12 years. Three themes constitute the results. First, the fathers are not described by the children as engaged and responsible care providers. Second, in their general descriptions of how mothers and fathers fill complementary roles for the child, parenthood seems to mean in practice that the mother is the provider of (almost) everything the child may need. Third, the mere absence of violence seems to be judged ‘good-enough’ fathering in the children’s descriptions. Altogether, this leads to the conclusion that being exposed to IPV and believing that mothers are responsible for their welfare precludes children from viewing their fathers as responsible for their well-being. The limited utility for child welfare practice of a ‘child-based’ definition of neglect in cases of IPV is discussed, and alternatives are suggested.

  • 21.
    Cater [Källström Cater], Åsa
    et al.
    Örebro universitet, Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete.
    Miller-Graff, Laura
    Department of Psychology, University of Notre Dame, Notre Dame IN, United States; Kroc Institute for International Peace Studies, University of Notre Dame, Notre Dame IN, United States.
    Howell, Kathryn
    Department of Psychology, University of Memphis, Memphis TN, USA.
    Graham-Bermann, Sandra
    Department of Psychology, University of Michigan, Ann Arbor MI, USA.
    Childhood exposure to intimate partner violence and adult mental health problems: relationships with gender and age of exposure2015Ingår i: Journal of family Violence, ISSN 0885-7482, E-ISSN 1573-2851, Vol. 30, nr 7, s. 875-886Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Relatively little is known about the associations between childhood exposure to intimate partner violence (IPV) and adulthood mental health problems. This study used 2,500 Swedish young adults’ retrospective self-reports to determine the prevalence of childhood exposure to IPV and examine the relationships between such exposure and gender, age of exposure and adult mental health problems. Twenty-eight percent of participants reported any childhood exposure to IPV. Exposure was more common among women, who were also younger at first exposure and exposed to more severe violence than men. Both exposure and severity of IPV were related to all mental health problems examined. The interaction of IPV exposure and gender, while significant, explained relatively little of the variance in mental health problems.

  • 22.
    Cater, Åsa
    Örebro universitet, Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete.
    Barndomsupplevelser av våld i hemmet: omfattning, begrepp och relation till hälsa som vuxen2014Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 23.
    Cater, Åsa
    Örebro universitet, Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete.
    Barndomsupplevelser av våld och konflikter mellan föräldrarna: unga vuxnas erfarenheter och hälsa2015Ingår i: Att se barn som anhöriga : Om beroende i relationer, interventioner och omsorgsansvar / [ed] Järkestig Berggren, Ulrika, Magnusson, Lennart och Hanson, Elizabeth, Kalmar: Nationellt kompetenscentrum anhöriga (Nka) , 2015, s. 327-342Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 24.
    Cater, Åsa
    Örebro universitet, Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete.
    Barns beskrivelser och tolkninger av fedres vold2010Ingår i: Barns stemmer om vold: å tolke og forstå / [ed] Eriksson, M., Källström Cater, Å., Dahlkild-Öhman, G. & Näsman, E., Gyldendal Akademisk, 2010, s. 71-88Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 25.
    Cater, Åsa
    Örebro universitet, Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete.
    Barns bilder av fader: med pappas våld som referens2004Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 26.
    Cater, Åsa
    Örebro universitet, Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete.
    Barns erfarenheter av våld: brottsofferskap och offerskap2005Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 27.
    Cater, Åsa
    Örebro universitet, Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete.
    Barns förståelse av föräldrars våld2002Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 28.
    Cater, Åsa
    Örebro universitet, Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete.
    Child participation in interventions for children exposed to intimate partner violence: a qualitative study2015Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 29.
    Cater, Åsa
    Örebro universitet, Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete.
    Children exposed to domestic violence: challenges in developing support systems2011Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 30.
    Cater, Åsa
    Örebro universitet, Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete.
    Children’s descriptions of participation processes in intervention for children exposed to intimate partner violence2014Ingår i: Child and Adolescent Social Work Journal, ISSN 0738-0151, E-ISSN 1573-2797, Vol. 5, nr 31, s. 455-473Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In recent years, interventions have been developed to meet the needs of children exposed to intimate partner violence (IPV). This study explores and analyses processes of participation during counselling as described by 29 children who had received community-based intervention for children exposed to IPV. The results of the analysis show how participation processes in the different phases of the intervention are related to three prerequisites for children actually receiving the intervention offered, namely (1) the child getting in contact with the unit, (2) the child starting the intervention process, and, because the intervention is directed at their experiences of IPV, and (3) the child actually talking about the violence. The implications of these results are used to discuss children’s willingness and reluctance to talk about IPV during interventions in which talking about their experiences is thought to be of therapeutic value.

  • 31.
    Cater, Åsa
    Örebro universitet, Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete.
    Children’s meaning-conciliations of fathers, violence and their father’s violence2006Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 32.
    Cater, Åsa
    Örebro universitet, Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete.
    Children’s strategies for understanding their father’s violence2004Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 33.
    Cater, Åsa
    Örebro universitet, Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete.
    Children’s understanding of their fathers’ violence against mother2005Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 34.
    Cater, Åsa
    Örebro universitet, Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete.
    Dealing with research ethics in child interviews concerning exposure to interpersonal violence2008Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 35.
    Cater, Åsa
    Örebro universitet, Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete.
    Ethics in social research with children: acknowledging agency and practice development2006Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 36.
    Cater, Åsa
    Örebro universitet, Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete.
    Experiences of violent victimization from child to adult in Sweden2012Ingår i: 19th ISPCAN International Congress on Child Abuse and Neglect, 2012, s. 176-176Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 37.
    Cater, Åsa
    Örebro universitet, Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete.
    From sadness, shame and subordination to empowered pride: the recovery processes of child victims of domestic violence and the role of individual counseling2009Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 38.
    Cater, Åsa
    Örebro universitet, Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete.
    From shame to pride: an interactionist analysis of children’s descriptions of their recovery processes from experiencing DV2009Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 39.
    Cater, Åsa
    Örebro universitet, Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete.
    Negotiating normality and deviation: father’s violence against mother from children’s perspectives2005Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 40.
    Cater, Åsa
    Örebro universitet, Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete.
    Pappas våld mot mamma: barns varierade erfarenheter och behov2015Ingår i: Skolhälsan, ISSN 0284-284X, nr 4, s. 16-17Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 41.
    Cater, Åsa
    Örebro universitet, Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete.
    Pappor, våld och pappas våld mot mamma: barns förståelse2005Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 42.
    Cater, Åsa
    Örebro universitet, Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete.
    Parenthood and gendered violence from children’s perspectives2002Ingår i: Kön och våld i Norden: rapport från en konferens i Køge, Danmark, 23-24 november 2001 / [ed] Maria Eriksson, Nenola, Aili & Nilsen, Marika M., TemaNord , 2002, s. 261-272Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 43.
    Cater, Åsa
    Örebro universitet, Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete.
    Parenthood and gendered violence from children’s perspectives2001Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 44.
    Cater, Åsa
    Örebro universitet, Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete.
    Perspektiver på kunnskap om stötte til barn som har opplevd vold2010Ingår i: Barns stemmer om vold: å tolke og forstå / [ed] Eriksson, M., Källström Cater, Å., Dahlkild-Öhman, G. & Näsman, E., Gyldendal Akademisk, 2010, s. 188-206Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 45.
    Cater, Åsa
    Örebro universitet, Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete.
    Samtal som behandling av unga som upplevt våld i föräldrarnas parrelation2015Ingår i: När livet känns fel: ungas upplevelser kring psykisk ohälsa, Stockholm: Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor , 2015, s. 197-217Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 46.
    Cater, Åsa
    Örebro universitet, Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete.
    Stödinsatser i Sverige: vad vi vet och vad vi behöver barns hjälp att förstå2015Ingår i: Barns röster om våld : att lyssna, tolka och förstå / [ed] Eriksson, M., Källström Cater, Å. och Näsman, E., Gleerups Utbildning AB, 2015, 2, s. 185-198Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 47.
    Cater, Åsa
    Örebro universitet, Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete.
    Support to children who have witnessed violence against their mothers: results from a national evaluation study2012Ingår i: Social Work Social Development 2012, 2012Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Witnessing violence against a parent as a child entails a heightened risk of the child developing problems such as post-traumatic stress, depression, behavioral problems, or difficulties with social relationships. Knowledge about the effectiveness of methods developed to support children who have witnessed violence against their mothers is needed. This presentation reports the results from a national evaluation with the aim to study changes in the health and wellbeing of children after participating in support interventions. Eight group-based or individual support interventions directed at children who had witnessed violence against their mother from her partner were compared to: child and adolescent psychiatry, women’s shelters, and the social services, including the individual and family services, and family law. This report is based on mothers’ ratings of 295 children between 3 and 13 years of age, and self-ratings from 64 of these children, aged 9 to 13 years. The study is based on measurements at three times; before or in connection with the start of the intervention (pre-test), when the child had finished the intervention 4 to 6 months later (post-test), and one year after the child started the intervention (one-year follow-up). The mothers, and any 9 to 13-year-old children who agreed to participate, were interviewed and filled out questionnaires about psychological health and wellbeing. Measures included the Strengths and Difficulties Questionnaire, the Trauma Symptom Checklist for Children (TSCC), and measures of emotion regulation and general psychological well-being. The agencies offering support aimed directly at children tended to have better effect than agencies not providing support aimed at children. Generally, children with a high degree of psychological illness at pre-test improved more than children with fewer difficulties. However, the effect sizes were small, and at the one-year follow-up the mothers still rated their children’s psychological illness considerably higher compared to “children in general”. Further, children whose mothers had been subjected to physical violence during the last six months tended to have a more negative development in psychological health, younger children’s psychological health tended to improve more compared to older children’s, and longer interventions had better effect than shorter ones. The implications of these results for practice are discussed.

  • 48.
    Cater, Åsa
    Örebro universitet, Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete.
    Supporting children exposed to domestic violence: evaluation of a model for individual crisis intervention2007Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 49.
    Cater, Åsa
    Örebro universitet, Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete.
    The rights of children exposed to violence2006Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 50.
    Cater, Åsa
    Örebro universitet, Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete.
    Understanding father and his violence: children’s negotiation strategies, poster2004Konferensbidrag (Refereegranskat)
123 1 - 50 av 148
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf