To Örebro University

Sammanfattning: Intresset för innovation i offentlig sektor ökar på flera fronter. Policymakare talar om innovation i ökad utsträckning. Allt fler konkreta innovationsinsatser genomförs i statliga myndigheter, regioner/landsting och kommuner. Med detta ökande intresse följer behov av både kunskapsutveckling och kompetensutveckling. I denna rapport redovisar vi resultat från ett praktikinriktat forskningsprojekt som har arbetat integrerat med både kunskapsutveckling och kompetensutveckling avseende innovation i offentlig sektor. Under ett år (höst 2013 – vår 2014) har Linköpings universitet och Governo AB tillsammans bedrivit projektet ”Action Innovation – gemensamt kunskapsbyggande för stärkt innovationskraft i offentliga verksamheter” med finansiellt stöd från VINNOVA (dnr 2013-02747). I detta projekt har 13 organisationer från offentlig sektor deltagit. Dessa organisationer har deltagit i två samlärandeprogram (under hösten respektive under våren) för att öka sina kunskaper om innovation samtidigt som bidrag till generell kunskaps-utveckling ges. Dessa samlärandeprogram har genomförts med stöd av metoden Action Innovation som utvecklats av Governo i tidigare VINNOVA-projekt. En huvudpoäng i upplägget är att medlemmar från en organisation går ut och studerar hur innovationsarbete går till i en annan organisation. Varje organisation har deltagit med 3-4 personer som då bildat ett undersökningsteam. Processen Action Innovation utgörs av tre gemensamma seminarier och mellanliggande arbete av intervjuer i besökt organisation och därpå följande analys och rapportskrivning. Kunskapsdelning sker på gemensamma seminarier genom ”spegling” och dialog. I första undersökningstillfället studeras exempel på en innovation; i det andra studerades förutsättningar för innovationsarbete.

I forskningsprojektet har ingått att studera användningen av Action Innovation som metod för undersökningar och samlärande. Metoden består av olika kunskapsstöd som bl.a analysmodell, intervjuguide, undersökningsinstruktioner, rapportmall och presentations-mall. Metoden har successivt vidareutvecklats under projektet baserat på empiriska observationer och teoretisk analys. I rapporten beskrivs metoden Action Innovation. Redovisning sker av olika svårigheter och utmaningar som deltagarna haft och som föranlett vidareutveckling av metoden. Artikulering av bakomliggande lärprinciper för Action Innovation görs också. Förslag till fortsatt vidareutveckling av Action Innovation ges. Rapporten avslutas med reflektioner om innovationer i offentlig sektor. Dessa reflektioner har stimulerats av genomförda studier i Action Innovation.

Evaluation of information systems (IS) has come to be an important topic for study as well as practice. IS scholars perform studies of how to evaluate IS and different IS related phenomena, like e.g. methods and strategies. Evaluation is also used as a research approach in many IS research studies. However, the use and interest of evaluation seem to be rather fragmented and diversified in the IS field. The purpose of this paper is to bring more structure to evaluation in IS research. Based on a review of literature on evaluation in IS research and on evaluation research in general a conceptualisation of evaluation in IS is presented. This consists of 1) a conceptual practice model of evaluation (including generic questions for the design of evaluation) and 2) a classification of different roles of IS evaluation research. This classification consists of three main research types: 1) research about evaluation, 2) research through evaluation and 3) research about evaluation research. The second research type has been divided into three sub-classes: 2a) research through evaluation as main strategy, 2b) research through evaluation as companion strategy and 2c) research through evaluation as re-use strategy. The different research types have been characterized and exemplified.

Innovations are usually conceived as new technical products aimed for commercial markets. However, the interest for innovations in the public sector is increasing and accompanying this interest follows a need for deeper knowledge about public sector innovation. A co-learning program among public sector organisations has been carried out in order to enhance innovation knowledge among public administrators. One of the main ideas of this learning program is that members from one organisation study innovation work in another organisation and then share their learnings to all participants of the learning program. In order to conduct such an inquiry the participants have used different innovation concepts structured in an innovation model. This supportive knowledge has been framed as a practical theory (following pragmatist epistemology) in this paper. The paper presents how this practical theory on public sector innovation has been continually improved during the learning program. The practical theory consists of three parts: An innovation concept, a description of the innovation process and the innovation context (internal and external preconditions). The development of the practical theory has been done following principles of multi-grounding (theoretical grounding, empirical grounding and internal grounding).

Internet resources have been ascribed transformative powers in the development of educational organizations and students in developing regions. However, most development projects relating to Internet resources focus on publishing material without much analysis of the actual use. The question then is how we can go deeper in our analysis and study actual development outcomes. The analysis in this paper is based on Amartya Sen’s Capability Approach where both the means and ends are evaluated. The research question is “What are the benefits of using Amartya Sen’s Capability Approach when evaluating development outcomes?”. We answer the question by evaluating what capabilities and functionings Internet resources can enable for students in higher education. Findings show that the Capability Approach enables us to gain a deeper understanding of why and how development outcomes are achieved. We are also able to follow the development process from the intervention to the realized outcomes. 

In the last decade several researchers have addressed the problem that there does not seem to be much evidence of extensive use of interpretive evaluation approaches in practice. Researchers have though recognized the interpretive evaluation approach as well founded academically and theoretically offering potential advantages such as stakeholder commitment and learning opportunities. One reason for this non-use could be that there are few, if any, interpretive evaluation methods ready at hand for evaluators in practice. An interpretive IS evaluation method means a method in support for doing evaluation as interpretation. This research presents a practical method for doing evaluation of information systems as a joint act of interpretation performed by the stakeholders of the information system in use. In our research we have expanded the interpretive philosophical base to embrace a pragmatic knowledge interest in order to underpin the overall strive for evaluation that is to contribute to change and betterment. The method presented is named VISU (Swedish acronym for IS evaluation for workpractice development). The process of evaluating accordingly to the VISU method has been extensively tested in practice and in theoretical grounding processes and is now considered ready for wider use. The research process for developing VISU has been conducted with canonical action research through parallel work with evaluation and method development in six episodes within two cases. VISU consists of prescribed actions that are anchored in a set of underlying principles stemming from the philosophy of American pragmatism. Evaluation according to VISU is performed in three phases; arrange, evaluate and develop. In the paper VISU is described according to phases, actions, main concepts and principles. The use of VISU is demonstrated through examples from a performed evaluation of an information system in support for social welfare services.

In the last decade several researchers have addressed the problem that there does not seem to be much evidence of extensive use of interpretive evaluation approaches in practice. Researchers have though recognized the interpretive evaluation approach as well founded academically and theoretically offering potential advantages such as stakeholder commitment and learning opportunities. One reason for this non-use could be that there are few, if any, interpretive evaluation methods ready at hand for evaluators in practice. An interpretive IS evaluation method means a method in support for doing evaluation as interpretation. This research presents a practical method for doing evaluation of information systems as a joint act of interpretation performed by the stakeholders of the information system in use. In our research we have expanded the interpretive philosophical base to embrace a pragmatic knowledge interest in order to underpin the overall strive for evaluation that is to contribute to change and betterment. The method presented is named VISU (Swedish acronym for IS evaluation for workpractice development). The process of evaluating accordingly to the VISU method has been extensively tested in practice and in theoretical grounding processes and is now considered ready for wider use. The research process for developing VISU has been conducted with canonical action research through parallel work with evaluation and method development in six episodes within two cases. VISU consists of prescribed actions that are anchored in a set of underlying principles stemming from the philosophy of American pragmatism. Evaluation according to VISU is performed in three phases; arrange, evaluate and develop. In the paper VISU is described according to phases, actions, main concepts and principles. The use of VISU is demonstrated through examples from a performed evaluation of an information system in support for social welfare services.

In the last decade several researchers have addressed the problem that there does not seem to be much evidence of extensive use of interpretive evaluation approaches in practice. Although the approach seem well founded academically and theoretically to offer potential advantages such as stakeholder commitment and learning opportunities. One reason for this non-use could be that there are very few, if any, interpretive evaluation methods ready at hand for evaluators in practice. An interpretive IS evaluation method means a method in support of doing evaluation as interpretation. This research presents a practical method for doing evaluation of information systems as a joint act of interpretation performed by the stakeholders of an IS in use. The method is named VISU (Swedish acronym for IS evaluation for workpractice development). The process of evaluation according to VISU has been extensively tested in practice and in theoretical grounding processes and is now considered ready for wider use. The research process for developing VISU has been conducted with canonical action research through parallel work with evaluation and method development in six episodes within two cases. VISU can be used by an evaluator in order to evaluate an information system in use in an organisation. The evaluation process according to VISU is performed in three phases; arrange, evaluate and develop. In the paper the method is described according to phases, actions and main concepts. The use of VISU is demonstrated through examples from a performed evaluation of an information system supporting social welfare services.

The aim in this paper has been to elaborate on the sociomaterial view of the IT artefact. A further purpose is to investigate if the sociomaterial perspective could serve as a theoretical foundation for conceptualising the information system as evaluation object in an interpretive approach for evaluation. The investigation take a conceptualisation of a social work information system, developed on basis of empirical work, as starting point. Several premises in the sociomaterial view match the premises in the empirical conceptualisation. A further analysis identifies several problems with using a sociomaterial view in combination with a practice perspective. The analysis elaborate on the question of theoretical grounding of conceptualisation of the information system in the context of evaluation, alternative ways to proceed are suggested.

Syfte: Det övergripande syftet med avhandlingen är att utveckla en intressentbaserad utvärderingsmetod för att utvärdera informationssystem. Jag har valt att kalla utvärderingsmetoden för VISU (Verksamhetsutvecklande Informations System Utvärdering). I VISU uppfattas utvärderingsprocessen som en social process där människor arbetar tillsammans för att bestämma sig för egenskaper och värden hos det informationssystem som utvärderas. Utgångspunkten för utvärderingsprocessen enligt VISU är att utvärdering ska användas praktiskt av människor för att skapa utveckling och förbättring i verksamheter.

Frågor: Två övergripande forskningsfrågor har drivit avhandlingsarbetet: 1. Hur bör en metod för utvärdering av informationssystem vara utformad för att bidra till en verksamhets utveckling? 2. Vad innebär en pragmatiskt grundad modell för IS-Utvärdering?

Forskningsmetod: I avhandlingsarbetet utvecklar jag VISU och undersöker hur metoden fungerar samt vilka konsekvenser som användandet av VISU ger i praktiska utvärderingssammanhang. Forskningsarbetet har bedrivits enligt Canonical Action Research. Aktionsforskningsstrategin har valts för att motsvara undersökningsbehovet vid metodutveckling - behovet av att pröva metoden i praktiska utvärderingsprocesser där metoden är avsedd att användas. Vidare grundas och förankras VISU i pragmatiska kunskapsteorier och teorier om utvärdering (särskilt intressentmodellen). VISU är också grundad i forskning om IS-utvärdering och förankrad i skolan om interpretativ IS-utvärdering.

Kunskapsbidrag: Det praktiska bidraget från avhandlingen är en metod, VISU, för att utvärdera informationssystem. De teoretiska kunskapsbidragen är: rationalitet för en pragmatisk utvärderingsprocess, en multiparadigmmodell för IS-utvärdering samt en modell för utvärderingsbruk .

In the age of digitalisation social work is transforming. With increased use of information systems social workers are meeting new professional challenges. In this paper we report findings covering a nine-year longitudinal study on critical issues in the use of a Case Management System in a Swedish social work agency. The study includes a stakeholder based evaluation, interviews and document analysis. Comparing the evaluation findings with literature helped us identify six areas in need of intensified research: i) Usability and interface design ii) Mismatch between social conceptualisation and system conceptualisation of the case iii) Skills and training for information systems use iv) Statistical production for accountability and quality assurance v) Terminology for interpersonal understanding vi) IT Governance. As can be seen from the areas above, this kind of research depends on professional knowledge from the social work field - but also from the field of information systems. Hence, we suggest deeper collaboration between the two areas of knowledge in order to scrutinize the complexity of social work information systems. Clearly the intersection of social work and information systems is a neglected research area and we attempt to contribute by providing guidance for intensified research and practical knowledge generation.

In this research we investigate how ethical guidelines can be applied in the context of a robotic process automation (RPA) that makes decisions on income support in a Swedish social work agency. Our purpose is to identify ethical concerns that might be subject for regulation and governance when new RPA technology has been implemented in the decision-making process.As a first step we apply the assessment list for trustworthy artificial intelligence (ALTAI) as the evaluation framework. The rapid growth of AI techniques has made both the public and private sector call for new ethical and regulatory frameworks (e.g., Stahl et al., 2021; Schneiderman, 2020). As a response, the area of ethical guidelines for AI has been particularly active where a diverse range of organizations, researchers and national bodies work with and debate ethical frameworks and principles to make use of, or control, these new techniques to serve people and society.Our research question is three-folded: i) How is the RPA implemented and how can the implementation be described? ii) What ethical concerns emerge when income support decision-making is handed over to a RPA? iii) Where can ALTAI provide support for identifying ethical concerns in the context of social work RPA decision-making? We contribute with a description of the RPA as an anatomy of the digital infrastructure for automation of income support in the case municipality and an analysis of the RPA in relation to each key requirement of ALTAI summarizing ethical concerns. We end with preliminary conclusions on the applicability of ALTAI to capture ethical considerations in the context of RPA in social work.

IT governance is a challenging area in healthcare organisations. Healthcare organisations are under pressure to transform and make use of new information technologies in order to be more effective and serve a growing number of patients. Healthcare IT implementation projects typically involve multiple stakeholders whose ideas and images of processes and results can differ severely. In this case study, at a large Swedish hospital, we investigate how different institutional logics conflict and interplay in a Health IT project and what this implies for IT governance. Our research questions are (i) How do institutional logics influence IT project activities and interactions? (ii) What implications have an institutional logics perspective for IT governance in healthcare organisations? Institutionalised views of different stakeholders may enable or slow down IT development and implementation. We have identified four logics affecting actions and interactions in the studied project which are; medical logic, management logic, IT function logic and vendor logic. The institutional logics perspective contributes to important understanding on complexities in Health IT projects and guidance on how to overcome complications providing important implications for IT governance.

IT Governance models represent ideals for how a collection of practices or mechanisms shall enhance the achievement of IT/business alignment in the organisation. In practice IT Govern-ance (ITG) models are interpreted and adapted to get the work done. In this paper we suggest an evaluation method for comparing an ideal ITG model (the model-in-concept) with the cor-responding use of the model in daily operations (the model-in-use). Theoretically we have approached the development of the ITG evaluation method from a deployment perspective meaning that a model first is developed and described by model developers and thereafter interpreted, adapted and used in the organisational context. Further, we have applied the con-cept of model rationale in order to express the logic of the model-in-concept as intended by the model developers. In our action research study we show how we have developed and test-ed the ITG evaluation method as part of an evaluation of the deployment and use of an ITG model in a large healthcare organisation. Our findings suggests that the evaluation method give support for in depth evaluation, dialog and learning concerning the complex logic of an ITG model-in-concept and model-in-use.

In this study we investigate the deployment of a model for IT governance named pm in a large healthcare organisation. We are especially interested in if and how the basic goals, the inherent rationality, of the pm model-in-concept change in translation during the model deployment process. The concept of model rationality is suggested as a beneficial approach for analysing differences between pm3-in-concept and pm-in-use. We have identified three main contributions with the suggested approach that are of benefit for both research and practice: 1) We can define and express the rationality in the pm3 model for IT and governance in a clear manner, 2) we have used the pm3 rationality as an evaluation tool that has proven to be useful in practice, and 3) we have also identified the main problems in deploying pm in the investigated healthcare organisation. 

Det pågår en transformation av vården där digitala innovationer ses som centrala möjliggörare. I denna studie preciserar vi ett perspektiv på digital innovation i offentlig vård. Vår första utgångspunkt är definitioner av innovation och innovationstyper i offentlig sektor och vård. Vår andra utgångspunkt är att digitala innovationer representeras av informationssystem, och ett att informationssystem är en sammansatt artefakt som utgörs av en teknisk artefakt, en informationsartefakt och en social artefakt. I rapporten redogör vi för en konceptuell analys som relaterar definierade innovationstyper till den sammansatta artefakten informationssystem. Resultatet av analysen är en konceptuell modell för digital innovation – en innovationsrymd. Innovationsrymden är en modell för att precisera och beskriva grundtanken med en digital innovation utifrån dess ingående dimensioner och den avsiktliga nyttan.

In this paper we investigate the IT governance practice in a large Swedish healthcare organisation by studying how two maintenance teams apply the IT governance model pm 3. We have compared the teams’ way of working in daily operations with the logic inherent in the IT governance model in order to draw conclusions on problems and obstacles that needs to be overcome in order to better align IT to the care practices.

In this research we contribute with an eHealth Innovation Staircase that represents innovation processes in healthcare based on service-dominant logic as a complement to the traditional goods-dominant logic view on innovation. The eHealth innovation staircase is useful for practice and research to better understand and evaluate innovation processes. Improved understanding will also contribute to better use of opportunities and benefits offered by eHealth innovations in practice.

In this paper we investigate appropriate cross-border collaboration areas, by introducing the concept eHealth governance area (eHgov area). Our basic principles lie in the perspective of information infrastructures and IT governance, and investigate areas of collaboration in health care. The empirical data originates from a study in Swedish health care. Our conclusion from this study implies that the basis in workflow processes is the key issue to reach appropriate cross-border collaboration in health care. In the paper we identify 9 areas for collaboration; laboratory test diagnosis, dental care, perioperative care, pregnancy and obstetric care, emergency medical care, imaging and functional diagnosis, prescription, patient administration, and medical records.

Rapporten innehåller en konceptualisering av begreppet kliniska beslutsstöd. Fem centrala frågor diskuteras och besvaras; vilket är ursprunget för kliniska beslutsstöd?, vad är kliniska beslutsstöd?, var existerar kliniska beslutsstöd?, vilken funktion/syfte har kliniska beslutsstöd?, vad är kontexten för kliniska beslutsstöd?, hur pratar vi om kliniska beslutsstöd?. Resultatet används som avstam för vidare forskning kring IT-governance för kliniska beslutsstöd. 

Vården genomgår en transformation till följd av bl.a. grundläggande krav om jämlik och tillgänglig vård i kombination med en åldrande befolkning och ökad folkmängd. Medborgare, beslutfattare, profession och forskare är alla överens om att uppgiften är grannlaga och mycket angelägen. I den här boken lyfts innovation och digitalisering fram som medel för vårdens transformation. Innehållet i boken är baseras på följeforskning av Innovationslabbet för eHälsa, stationerat på Innovationsplatsen vid Karolinska Universitetssjukhuset, i samarbete med Karolinska Institutet. Innovationslabbet för eHälsa möjliggjordes av en Vinnova finansierad testbädd för Vårdinformatik som startade hösten 2013 och avslutades hösten 2016.

I boken visar vi hur digital plattformsförmåga i kombination med organisatorisk innovationsförmåga är avgörande för att lyckas med digitalisering. Som läsare får du också följa 23 innovationsberättelser genom olika vårdgrenar och teknisk infrastruktur.Syftet med boken är att inspirera och bidra till kunskap om digital innovation. Boken vänder sig till dig som är intresserad av vårdens digitalisering.

Vården befinner sig i en dynamisk transformeringsfas där ökad patientinvolvering, värdebaserad vård och personaliserad vård snabbt växer i betydelse. Detta kräver en förbättrad informationsbehandling i klinisk verksamhet, kvalitetsarbete, management samt för innovation och klinisk forskning. Rapporten visar att samma information idag hanteras i flera separata strukturer, vilket i framtiden skall kunna undvikas om vi, genom god organisering, kan skapa ändamålsenliga informationssystem för klinisk verksamhet.

Vi delar problembilden med utredningen ”Nästa fas i e-hälsoarbetet”, men medan den utredningen fokuserar på statens roll som samordnare och normerare, fokusera vi på vårdgivarnas roll och vad dessa kan göra för att förbättra strukturer och processer mellan klinisk verksamhet och IT-verksamhet.

Rapporten genomsyras av perspektivet informatik (informationssystem). Detta område har fått ökad uppmärksamhet i och med behovet av ökad semantisk interoperabilitet, då patienter vårdas i kedjor och nätverk av många vårdgivare, och det förväntas att informationen följer patienten. Den här rapporten handlar dock inte om semantisk interoperabilitet eller teknik/arkitektur, utan om hur vårdgivarna kan och bör organisera fram adekvata informationssystem. Samtidigt som man säkrar stabilitet i de cirka 12 500 informationssystem som används i Sverige i vården idag. Vi etiketterar detta klinisk IT-governance, för att betona det kritiska i behovet av samverkan mellan klinisk verksamhet och IT-verksamhet, för att dessa mål ska uppnås. I rapporten påvisas en komplexitet som kan förefalla avskräckande, men som vi menar är en realitet som måste hanteras. Det finns tyvärr inga Silver Bullets för att lösa behovet av informationsförsörjning. Det handlar om enträgenhet, systematiskt och hårt arbete.    

Rapporten bygger på tre studier där vi har undersökt; IT-governance hos vårdgivare i hela landet (L-ITG), hur det informatiska gapet kan överbryggas vid utveckling av kliniska beslutsstöd (BIG), samt behov av strukturer och arbetssätt för digital innovation i Innovationslabbet för eHälsa (Innovationslabbet) vid Karolinska Universitetssjukhuset. Vi som har skrivit rapporten har alla mångårig erfarenhet som forskare, praktiker och lärare inom medicin och/eller informatik.

Digitalisering och innovation är två metoder som ofta nämns i samband med utveckling av vården. Utmaningen är grannlaga inte minst eftersom det handlar om att styra mot ett rörligt mål som definieras av ett samhälle i förändring, men vården har också ett ständigt tillflöde av kunskap genom forskning och kvalitetsarbete. Även den explosionsartade användningen av teknik i samhället sätter förväntansnivåer hos såväl medborgare, patienter som vårdpersonal och forskare. I den här rapporten undersöker vi hur informatisk innovation (benämnd digitalisering) kan användas som instrument i vårdens förändringsarbete. Rapporten bygger på en studie av Innovationslabbet för eHälsa, som via en initial finansiering från Vinnova, etablerades på Karolinska Universitetssjukhuset 2013–2016. Arbetet i innovationslabbet har varit explorativt, i linje med beviljad ansökan, och genom följeforskning har vi studerat innovationsverksamheten genom 25 innovationsberättelser som författas av innovationslabbets medarbetare. Frågeställningarna har handlat förmågor i en digital plattform såväl som organisatorisk innovationsförmåga i form av strukturer, metoder och relationella mekanismer. Arbetet har genomsyrats av praktikforskning och varit indelat i tre faser: I. prövning och generering av frågeställningar II. Utforskande i teori och praktik III. Analys och rapportering. Vi betraktar denna rapport som en delrapportering av en pågående kunskapsutveckling om innovation inom vård och omsorg. Resultatet från studien visar att digital plattformsförmåga och organisatorisk innovationsförmåga måste integreras för att uppnå klinisk digitaliseringsförmåga. Om detta skall vara möjligt måste det förhärskande produktperspektivet överges till förmån från ett mer verksamhetsorienterat perspektiv, där vårdgivare har möjlighet att utveckla verksamheten baserat på behov hos patienter och vårdpersonal snarare än att fokusera på implementation av nya tekniska produkter. Våra studier och erfarenheter visar att, visst behövs nya digitala plattformar för att möta framtidens utmaningar, men det är minst lika viktigt att skapa en organisatorisk innovationsförmåga som kan hantera förändring i klinisk verksamhet när nya digitala verktyg ska utvecklas och implementeras. Utforskandet av en digital plattformsförmåga som kan stödja detta dynamiska arbetssätt visar att en plattform bör ha förmåga till processorkestrering, semantikkonvertering, MT/IT-integration samt förmågan att suga ut data från olika källsystem i syfte att skapa kliniska beslutsstöd. När det gäller strukturer för innovation argumenterar vi för innovationsarenor där legitimitet är ett centralt begrepp. Om innovation ska användas som metod i vårdens förändringsarbete, måste innovation göras legitimt. Vårt förslag att göra övergången från innovationsarenor till förvaltningsstyrning är att tillämpa genererade principer för innovationsförvaltning. Gemensamt för både innovationsarenor och innovationsförvaltning är en professionsstyrning där aktiva kliniker och systemutvecklare interagerar, i syfte att nyskapa. Vi vill även lyfta fram Triple Helix som samarbetsform, men betona vikten av ett gemensamt mål för att undvika konflikter i mål och värden.

När det gäller innovationsmetoder vill vi särskilt lyfta fram alternativa metoder som innovationsupphandling, proof of concepts, nätverkande, matchning och crowdsourcing. Digitala innovationer är flerdimensionella och ett kunskapsbidrag från studien är metoden för innovationsrymd, som på ett enkelt, men ändå kraftfullt sätt kan ”spänna upp” det flerdimensionella i digitala innovationer med fokus på värde. Vi lyfter också fram de relationella mekanismer vi sett är nödvändiga för att skapa innovation. Det är lätt att tekniken hamnar i fokus i digitaliseringssammanhang, men vi vill betona att det faktiskt är människor som agerar på innovationsarenor. Med en ömsesidig respekt för profession och uppdrag, inte minst genom att fokusera ett gemensamt mål, visar vår studie att det är möjligt att bedriva innovation i gränslandet vårdteknik, befintligt-nytt och kund-leverantör.