Artikeln tar upp hur den kvinnliga elitfotbollen kommersialiserades och hur inte bara manlig elitfotboll utan också kvinnlig elitfotboll håller på att utveckla fotbollsföretag.
During the second parts of the nineteenth century and the first part of the twentieth century the middle class patriarch played an important role in the formation and transformation of the bourgeoisie in Sweden - especially in the upper middle class dominated by industrialists, wholesalers and owners of "bruk". According to the comic press in the early twentieth century appearance was characteristic. Obviously he was a man. In the caricatures he often carried a high cylinder, wore a sturdy moustache á la Bismarck, was evidently thick and because of that a back leaned posture, and had a authoritative appearance. Often he smoked a fat cigar. Here we will discuss his world view. First of all we discuss him on the basis of the changes in the bourgeois public and its patriarchal relations. Then we consider important parts of the world view and lastly we discuss the middle class patriarch as an industrialist.
En jämförande studie mellan Japan och Sverige om hur företagspatriarkalismen har förändrats från sent 1800-tal till sent 1900-tal, där genus, välfärdsstat och arbetarnas kollektiva förhandling om de patriarkaliska villkoren fungerar som analytiska redskap.
Artikeln analyserar de tidiga filmerna som Clint Eastwood medverkade i - inklusive de tre filmer som Sergio Leone regisserade och Dirty Harry-filmerna. Med särskild utgångspunkt i Mannen med oxpiskan (Eastwood 1973) behandlas manlig heder, hämnd, proportioneligt våld, genus, rasism och nationalism samt synen på det moderna. Utifrån denna analys diskuteras Eastwoods högerpopulism.
Boken behandlar fackföreningarnas roll i formeringen av den svenska välfärdsstaten; hur detta förutsatte skapandet av en socialdemokratisk hegemoni samt hur den socialdemokratiska hegemonin försvagades.
Massornas teater analyserar utifrån begreppen iscensättning och scenario hur folkmassor agerar kollektivt och känslostyrt, vilket kan leda till upplopp och andra former av kravaller, slagsmål och känsloutlevelse
Artikeln behandlar den kommersiella marknadens "invasion" av arbetarkulturen och hur borgerligheten och arbetarrörelsen har bekämpat den kommersiell kulturen. Artikeln diskuterar också varför den kommersiella kulturen så framgångsrikt har påverkat arbetarkulturen. Det beror på att den tillfredsställer behov av underhållning, avkoppling och verklighetsflykt. Dessutom har nöjeskonsumtionen varit ett sätt att distansera sig från den borgerliga kulturen.
Keynoteföredraget handlar om hur och varför arbetarkulturen har så lätt att påverkas av den kommersiella massmarknadens kulturyttringar.
I boken behandlas rockmusikens upproriska karaktär med hjälp av begreppen rebelliskhet, karnevaliskhet, motkulturell upproriskhet och vänsterpolitisk upproriskhet. Här behandlas även hur ledande artister som Elvis Presley, Beatles, Rolling Stones och Who samt Doors, Grateful Dead och Jefferson Airplane i sina framträdanden och i texter behandlar sexualitet och genusordningen.
Boken behandlar amerikansk och brittisk rock från och med 1950-talet till och med 1970-talet och sätter in musiken i ett samhälligt sammanhang utifrån begreppen klass, genus och etnicitet. Här diskuteras bland annat hur rocken var vit och manlig; hur den svarta rocken uttrycktes; hur kvinnor underordnades inom rocken; och hur samhällsförändringarna påverkade. Ett kapitel tar upp vit, brittisk blues; ett annat den judiska bluesen och rocken i USA.
I artikeln behandlas hur fotbollen kommersialiseras, vilket leder till uppkomsten av fotbollsföretag med aktiebolag och koncernägande. Detta bidrar i sin tur till att föreningarnas demokratiska fundament urholkas.
Med särskild utgångspunkt iu filmen Jägarna (Sundvall 1996) behandlar artikeln utifrån klass, genus och etnicitet hur relationen mellan centrum och periferi gestaltar sig; hur Norrland ses som problem med tillskriven högerpopulism. Jägarna jämförs sedan med några andra samtida filmer som på olika sätt behandlar periferin.
I antologin som Björn Horgby och Cecila Trenter redigerat diskuteras film och högerpopulism. Boken innehåller analyser av hur filmer gestaltar och förmedlar folkets förmenta vilja; genus, våld och frihet; populism i politiska partiers historiebruk; identitet och gemenskaper i centrum och periferi; nationellt laddade landskap i svenska filmer; förintelseförnekelse; vetenskapsförakt och fascistoida fantasier.