To Örebro University

Relating to norms in a criterion-referenced system of evaluation.

Since the 1990s, the Swedish system of evaluation is criterion-referenced. In this system, one of the main purposes of national tests is to promote equity in assessment. This article explores how teachers in the subject fields of English and Swedish in compulsory school (grades 6 and 9), understand the relationship between the act of grading and the national test results. We find that the teachers we have interviewed typically dismiss quantitative data and comparisons at aggregated levels and we argue that this dismissal has its root cause in an erroneous understanding of criterion-referenced assessment as completely independent of norms. A better, more nuanced understanding of the role of norms in criterion-referenced assessment would, we suggest, allow teachers to make better use of the potential of national tests in promoting equity.

The study describes a pedagogic adaptation of the matched guise technique with the aim to raise linguistic self-awareness of L2 accentedness stereotyping effects among Swedish pre-service teachers. In the experiment, 290 students attending teacher training programs were exposed to one of two matched guises, representing either L1 accented Swedish, or L2 accented Swedish. Both guises were based on the same recording, but the L2 accented version had been digitally manipulated using cut-and-paste techniques in order to replicate certain vowel sounds (the [u:]-sound in particular) associated with low-prestige Swedish L2 accentedness. The findings from this experiment were then used as starting point for language awareness raising activities. Our overall results show that the L2 accented manipulated recording was evaluated more favourably than the original L1 accented recording on all investigated variables. One proposed explanation is that respondents were inadvertently influenced by so-called shifting standards effects, i.e. lower standards/expectations are being used as reference points when evaluating the L2 accented recording. This tendency, however, seemed to be less apparent among respondents with bi/multilingual linguistic identities. Following debriefing discussions based on the experiment findings, there were clear indications that respondents did become more aware of inadvertent linguistic stereotyping by participating in the activities.

A sample of 1049 Norwegian teachers in grades 1–3 were surveyed about how they taught writing as well as their preparation and efficacy to do so. Although there was moderate variability in their response to survey items, most teachers provided students with a multi-faceted writing program. Teachers indicated students typically spent 20 min a day writing, and they were assigned various types of writing over the course of the school year. The average teacher applied numerous instructional practices frequently to teach writing skills, support students’ writing, provide students with feedback, and conference with them about writing. Less commonly, teachers taught planning and revising, promoted students’ motivation for writing, and applied evaluation data to adjust writing instruction. While teachers were not generally positive about their preservice preparation to teach writing, they believed that their inservice preparation was adequate. They were slightly to moderately positive about their efficacy to teach writing. Teachers’ beliefs about preparation and efficacy as well as their use of data-driven practices each uniquely predicted teachers’ reported writing practices. Recommendations for future research were offered.

Den trettioåttonde sammankomsten ägde rum den 4 till 6 maj 2022 och arrangerades av Svenska språket vid Örebro universitet. Temat för konferensen, som samlade 178 deltagare, var denna gång Språk, plats och rum. Ambitionen var att på olika sätt belysa, problematisera och diskutera svenska språket i relation till rumslighet och geografiska platser, men också platsbundet språk och språklig mediering av plats och rum.

Sektionsföredragens ämnesmässiga spännvidd var som vanligt för konferensserien stor och föredragen berörde de flesta områden inom ämnet svenska språket. Under konferensen presenterades tre plenarföreläsningar som belyste konferensens tema ur olika perspektiv. I 111 separata sektionsföredrag beskrevs svenska språket ur olika perspektiv, och många av dessa belyste konferensens tema.

Ett ovanligt stort antal manus skickades in till konferensvolymen. Efter såväl intern som extern granskning publiceras i denna konferens-volym 58 av de föredrag som hölls vid sammankomsten. För att göra det stora antalet manus överblickbart har de indelats utifrån olika per-spektiv på svenska språket, som också återspeglas i de tre plenarföreläsarnas bidrag. 

Del I innehåller bidrag som beskriver svenska språket ur grammatiska och systemorienterade perspektiv. Denna volym inleds med Jan Ola Östmans plenarföredrag Om plats och ställe som grammatiska verktyg, och innehåller därtill 21 bidrag som på olika sätt beskriver svenska språket ur systemperspektiv.

Den trettioåttonde sammankomsten ägde rum den 4 till 6 maj 2022 och arrangerades av Svenska språket vid Örebro universitet. Temat för konferensen, som samlade 178 deltagare, var denna gång Språk, plats och rum. Ambitionen var att på olika sätt belysa, problematisera och diskutera svenska språket i relation till rumslighet och geografiska platser, men också platsbundet språk och språklig mediering av plats och rum.

Sektionsföredragens ämnesmässiga spännvidd var som vanligt för konferensserien stor och föredragen berörde de flesta områden inom ämnet svenska språket. Under konferensen presenterades tre plenarföreläsningar som belyste konferensens tema ur olika perspektiv. I 111 separata sektionsföredrag beskrevs svenska språket ur olika perspektiv, och många av dessa belyste konferensens tema.

Ett ovanligt stort antal manus skickades in till konferensvolymen. Efter såväl intern som extern granskning publiceras i denna konferens-volym 58 av de föredrag som hölls vid sammankomsten. För att göra det stora antalet manus överblickbart har de indelats utifrån olika per-spektiv på svenska språket, som också återspeglas i de tre plenarföreläsarnas bidrag.

Del II innehåller bidrag som beskriver svenska språket utifrån hur det används i olika sociala sammanhang. Denna volym inleds med Ellen Bijvoets, Karin Senters och Margareta Svahns plenarföredrag Från storstad till landsort – förortsindexerat tal i dagens Sverige, och innehåller därtill 18 bidrag som på olika sätt beskriver hur svenska språket används och vilken roll det spelar i en rad olika sociala sammanhang.

Den trettioåttonde sammankomsten ägde rum den 4 till 6 maj 2022 och arrangerades av Svenska språket vid Örebro universitet. Temat för konferensen, som samlade 178 deltagare, var denna gång Språk, plats och rum. Ambitionen var att på olika sätt belysa, problematisera och diskutera svenska språket i relation till rumslighet och geografiska platser, men också platsbundet språk och språklig mediering av plats och rum.

Sektionsföredragens ämnesmässiga spännvidd var som vanligt för konferensserien stor och föredragen berörde de flesta områden inom ämnet svenska språket. Under konferensen presenterades tre plenarföreläsningar som belyste konferensens tema ur olika perspektiv. I 111 separata sektionsföredrag beskrevs svenska språket ur olika perspektiv, och många av dessa belyste konferensens tema.

Ett ovanligt stort antal manus skickades in till konferensvolymen. Efter såväl intern som extern granskning publiceras i denna konferens-volym 58 av de föredrag som hölls vid sammankomsten. För att göra det stora antalet manus överblickbart har de indelats utifrån olika perspektiv på svenska språket, som också återspeglas i de tre plenarföreläsarnas bidrag.

Del III innehåller bidrag som beskriver svenska språket ur text- och diskursanalytiska perspektiv. Denna volym inleds med Johan Järleheds plenarföredrag ”Bo högt, högre, högst”: Vertikalitet i Göteborgs stadsutvecklingsdiskurs, och innehåller därtill 16 bidrag som på olika sätt beskriver hur svenska språket i vid bemärkelse tas i bruk i form av texter, genrer och diskurser.

Projektet TOKIS visar att lärare varierar fokus på vad som ska skrivas, på hur det ska skrivas och på varför det ska skrivas, vilket ger olika slags skrivprocesser för eleverna. En insikt är att lärarens mål med skrivandet bör vara tydligt men att graden av språklig formalisering bör variera mellan olika skrivprojekt, beroende på vilket slags text och skrivande som är för handen. En annan insikt är att olika slags textsamtal leder till olika slags skrivande, vilket kan kopplas till olika typer av skrivpedagogiker.

I projektet utgår forskarna från att det finns kulturellt givna sätt att skapa text, som beskrivs i termer av textaktiviteter och genrer, och att dessa sätt tas i bruk i undervisningssituationer där eleverna rör sig mot olika mål, vilket gör att olika textuella lösningar blir möjliga. Projektet har fokuserat på relationen mellan talande, skrivande och läsande i undervisningen genom en rad klassrumsobservationer.

How can we facilitate a functional and purpose-oriented writing instruction for first grade students? This article discusses the relationship between writer development and writing development, the students’ text experiences and repertoire of meaning making resources, and their self-efficacy. The discussion is anchored in previous research and a multimodal social semiotic perspective on writing and substantiated through analysis of ethnographical data and student texts from ongoing research.

This dissertation constitutes an illustration of how writing instruction in elementary school, year three, is conducted. At this stage of schooling, most pupils are assumed to have acquired basic reading and writing skills, and from now on, and increasingly over the years that follow, they are expected to read and write longer texts within different genres and subjects. The aim of this thesis is to study writing lessons that were conducted under the framework of four writing projects in a classroom, and the student-written texts that that resulted thereof. The writing pro-jects are characterised by focus on similar text types, which in my mate-rial includes "the fairy tale", "a letter to the editor", "instructions" and a "factual text". The focus of the study is on the relationship between the learning support offered to the pupils in the classroom and the na-ture of texts that the pupils then write.

The research is inspired by ethnographic methodology, and is based on material consisting of field notes, video recordings and student texts. The theoretical framework assumes a socio-cultural view of learning and a dialogical view of text and writing. The teaching practices are studied on the basis of how they are built up by different chains of activities (reading, conversation and writing). Particular attention is paid to which text dimensions are addressed in classroom conversations: content, form or function. The pupils’ texts are analysed on the basis of their macro structure, and the analysis builds on the concept of "text activity".

On an overall level, the results point to writing being a social activity, which is also closely interconnected to reading, and above all dialogue and conversation. The writing instruction offered to the students is also characterized by a broad view of what literacy is about. The study points out the value of versatile learning support, where the function, form and content of texts, in relation to the learning goals, are made explicit in the teaching. An important result is that the functional dimension of writing, in particular, favours writing development. On a more general level, the study raises the question of which literacy skills can and should be pro-moted by writing education in the early primary school years.