oru.sePublications
Change search
Refine search result
1 - 5 of 5
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Harrysson, Christer
    Örebro University, Department of Technology.
    Byggbranschens behov av förnyelse: en väg till småhus med lägre livscykelkostnader2006In: Bygg & teknik, ISSN 0281-658X, Vol. 98, no 5, p. 61-68Article in journal (Other academic)
    Abstract [sv]

    Småhus byggs på många olika sätt och tekniska lösningar. Några av dessa måste vara bättre än andra. Valet av lösning inriktas ofta på att minska produktionskostnaden utan vederbörlig hänsyn till drift- och underhållskostnader. Produktionskostnaden för småhus har ökat kraftigt liksom energipriset. Olika åtgärders energibesparing har ofta helt eller delvis uteblivit. Byggandet har blivit allt mer komplicerat och påkostat med många nya oprövade material, konstruktioner och installationer. Larmrapporter duggar tätt om hälsoproblem för de boende och byggskador. Nya hus har ofta helt andra och delvis okända egenskaper än tidigare, de är t ex fuktkänsligare.

     

    Råd ges för utformning av energieffektiva och komfortabla småhus till låga livscykelkostnader. Man kan sänka produktionskostnaden med 30 % genom åtgärder som minskar slöseriet under byggprocessen. Den totala energianvändningen för värme, varmvatten och hushållsel kan sänkas med 30 % genom rätt teknisk lösning och god innemiljö utan att öka produktionskostnaden. Fönster ska vara energieffektiva, ytan begränsas till 10 á 15 % av golvarean och avskärmas för besvärande solinstrålning. Luftvärme och energislösande golvvärme bör undvikas.

     

    Energianvändningen i småhus varierar kraftigt mellan såväl nominellt lika som olika hus på grund av skillnader i boendevanor, individuell mätning och debitering av energi och vatten, arbetsutförandets kvalitet (isolering, tätningar, injustering av värme och ventilation) och valet av teknisk lösning.

     

    Småhus byggda sedan mitten på 1980-talet har normalt i medeltal den totala energianvändningen för värme, varmvatten och hushållsel 13 000 – 15 000 kWh/år eller 120 – 130 kWh/m2 år. Det finns en god lösning som har 70 – 80 kWh/m2 år. Denna karakteriseras bland annat av frånluftsventilation med väggventiler och radiatorer samt frånluftsvärmepump för värme och varmvatten. Lösningen ställer inte speciella krav på projektörer, byggare, förvaltare  och brukare till skillnad från passivhus.

     

    Gruppbyggda småhus jämfört med flerbostadshus har i allmänhet per kvadratmeter lägenhetsyta:

    ·        30 % lägre produktionskostnad

    ·        50 % lägre total energianvändning för värme, varmvatten och hushållsel

  • 2.
    Harrysson, Christer
    Örebro University, School of Science and Technology.
    Erfarenheter och rekommendationer: bättre golv och grunder i källarlösa småhus genom ökat systemtänkande: tema: golv och grund2008In: Bygg & teknik, ISSN 0281-658X, no 8, p. 34-39Article in journal (Refereed)
    Abstract [sv]

    Vanliga grundläggningssätt och konstruktioner har studerats för platta på mark och krypgrund, såväl uteluftsventilerade, slutna som inneluftsventilerade. Utvecklingen beskrivs sedan oljekrisen 1973. Sammanställning och analys har gjorts av erfarenheter, problem och åtgärder för att avhjälpa dessa. Rekommendationer ges för utformning av goda lösningar för golv och grunder.

     

    Husgrunden är vanligtvis den byggnadsdel som är utsatt för mest klagomål bland annat beroende på lokala förhållanden, entreprenadform och samspelet överbyggnad - grund. Platta på mark med isolering under betongplattan har normalt lägre produktionskostnad än krypgrund. Hus med golvvärme har vanligen högre produktionskostnad och ett par tiotal procent högre total energianvändning än hus med radiatorsystem. Energieffektiv golvvärme medför ytterligare fördyringar med drygt 700 kr/m2 golvarea.

     

    Golvbeläggningsmaterialet har stor inverkan på valet av värmesystem liksom grundläggningssättet. Som basvärme rekommenderas radiatorsystem. Använd i första hand golvbeläggningsmaterial med låg värmekapacitet, densitet och värmeledningsförmåga. Hus med träbjälklag och trägolv eller "flytande" på cellplastisolering har tillräcklig termisk komfort med radiatorsystem. För utrymmen med klinkerplattor rekommenderas tidstyrd elektrisk golvvärme som komfortvärme (deleffekt).

     

  • 3.
    Harrysson, Christer
    Örebro University, School of Science and Technology.
    Husdoktorn går ronden: en bok om sjuka hus och drabbade människor2006 (ed. 1)Book (Other academic)
    Abstract [en]

    "Småhusbranschen är infekterad. Inte bara av fukt och mögel, utan framförallt av fusk och mygel"Boken inehåller ett 40-tal kapitel av olika praktikfall, utredningar och debattinlägg. Kritik riktas mot slarviga husföretag och entreprenörer, mot mäklare som hellre tänker på snabba klipp än på kundens bästa, mot partiska och slarviga besiktningsmän, förorenande luftvärme och dyrbar golvvärme, skattesubventionerad energi- och kostnadskrävande fjärrvärme och mycket annat. "Självvärmda hus", glättade huskataloger, mögelhundar och media får sin besärda del av kritiken.

    I en lång rad skadefall belyses "den lilla människans" ibland hopplösa kamp för att få rätt mot företag och makthavare. En del av fallen har gått till domstol, andra har lösts genom medling eller med stöd av medial uppmärksamhet. För privatpersoner kan det vara psykiskt betungande samt en lika tidsödande som kostnadskrävande sak att processa mot t ex ett husföretag eller besiktningsmän.

    Bokens syfte är att väcka debatt, informera och utbilda husköpare och husägare till kritiskt tänkande. Goda råd ges till dem som planerar att bygga småhus, köpa begagnat eller funderar på att bygga om. Som en röd tråd löper rådet att välja opartiska rådgivare och besiktningsmän som inte går i mäklarnas eller byggföretagens ledband utan genomför sina uppdrag med kundens/husköparens bästa för ögonen.

    Byggbranschen måste förnyas och gamla kunskaper tillvaratas. Om vi använder känd kunskap i ökad utsträckning behöver vi inte så ofta säga "det var bättre förr". Vi lever i ett Lort-Sverige som är farligare än när författaren Lubbe Nordström berättade om bostadssituationen i slutet av 1930-talet. Skillnaden mellan då och nu är att vi idag inte ser "skiten", men känner den i form av astma och allergier.

  • 4.
    Harrysson, Christer
    Örebro University, School of Science and Technology.
    Klimatsmarta flerbostadshus och energismarta hyresgäster kan tillsammans spara 50 % energi: erfarenheter av innemiljö, energianvändning och livscykelkostnader för några lösningar och undersökningar2008In: Bygg & teknik, ISSN 0281-658X, Vol. 3, no 8, p. 65-75Article in journal (Other academic)
    Abstract [sv]

    Sammanställning och analys av innemiljö, energianvändning och livscykelkostnader har gjorts av ett antal undersökningar i flerbostadshus med olika lösningar. Energianvändningen uppgår i medeltal till ca 200 kWh/m2 år totalt för byggnadsuppvärmning, varmvatten, fastighetsel och hushållsel. Variationerna i energianvändning är stora. Mellan två husområden med likartad lösning kan energianvändningen förhålla sig som 1:2. Det finns nyare områden som har högre total energianvändning än äldre.

     

    Möjligheterna är avsevärda att förbättra innemiljön och effektivisera energianvändningen. Energisparpotentialen är i många fall 50 % eller mer, såväl för äldre hus som nyare. Recept ges för goda lösningar som kan sänka både produktionskostnaderna och energianvändningen med 30 %. Detta kan ske genom helhetssyn, där byggnad och installationer ses som ett system, tillsammans med lämplig entreprenadform och krav på uppföljning. En utvärderingsstrategi för material, konstruktioner och produkter beskrivs.

  • 5.
    Harrysson, Christer
    Örebro University, School of Science and Technology.
    Möjligheter och risker med passivhus och olika lågenergikoncept: passivhus kräver aktiva byggare och brukare2008In: Bygg & teknik, ISSN 0281-658X, Vol. 8, no 6, p. 69-71Article in journal (Other academic)
    Abstract [sv]

    Innemiljö, energianvändning och livscykelkostnader har analyserats och jämförts för olika lösningar i nya småhus. Stora skillnader föreligger mellan beräknade och uppmätta värden beroende på beräkningsmetodernas relevans för nya småhus, brukarvanor m m. Den totala energianvändningen för byggnadsuppvärmning, varmvatten och hushållsel för nya småhus uppgår normalt till 120 - 130 kWh/m2 år.

     

    En god lösning finns som ligger mellan 80 och 90 kWh/m2 år. Denna lösning, som man har drygt 20 års erfarenheter av, karakteriseras bland annat av vattenradiatorer, frånluftsventilation och frånluftsvärmepump för byggnadsuppvärmning och varmvatten. Lösningen är fabrikatsoberoende, har god innemiljö, 30 % lägre energianvändning utan ökad produktionskostnad. Två passivhusområden som utvärderats visar sig ha den totala energianvändningen 70 - 80 kWh/m2 år. Passivhustekniken kräver särskilda utbildningsinsatser för att man i praktiken skall nå avsedda mål. Deras komplicerade installationer är underhållsintensiva.

     

    Förslag ges till utformning av nya småhus med god innemiljö, effektiv energianvändning och låg livscykelkostnad. För- och nackdelar med olika lösningar belyses liksom underhållskostnader, entreprenadform och metoder för kvalitetssäkring. Risker med tjock isolering, stora glasytor samt komplicerade värme- och ventilationssystem behandlas.

     

    Enighet råder i stort om att satsa på god isolering och täthet. Värme- och ventilationssystem bör vara enkla och beprövade, lätta att sköta samt ha noggrann och snabb brukarstyrd reglering för högt gratisvärmeutnyttjande.

     

1 - 5 of 5
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf