Det hör till det läroplansteoretiska forskningsfältet att i såväl samtida som historiska kontexter analysera förhållanden mellan samhälls- och aktörsnivåer i formering och implementering av olika slags policytexter. Under det senaste decenniet har intresset för internationella relationer och transnationella policyflöden blivit ett alltmer framträdande drag inom fältet. Bland nordiskt relaterade forskare har ambitionen i flera fall varit att visa på hur utbildningspolitiska strömningar formerats och koordinerats transnationellt såväl som i förhållande till den nationella policynivån (exv. Sivesind& Wahlström, 2016; Wahlström, 2016; Wahlström & Sundberg, 2017). Samtidigt har läroplansteorin också vidareutvecklats gällande angreppssätt för att förstå nationellt knutna policyrelationer i både historiska och samtida kontexter (exv. Roman, Hallsén, Nordin & Ringarp, 2015; Baek, Hörmann, Karseth, Pizmony-Levy, Sivesind& Steiner-Khamsi, 2018).
Föreliggande konferenspaper syftar till att bidra till det läroplansteoretiska fältet genom utifrån fallstudiens ram skissera intranationella policyflöden i relationer och konfliktytor mellan skilda praktiker. Idag finns en utbredning av olika slags profilerade skolor och specialiserade klasser i det svenska utbildningslandskapet. Möjligheten till lokala utformningar av sådana slag förenklades i och med avreglerings- och decentraliseringsreformerna i början på 1990-talet, och kan begripas som symptom på ett mer individorienterat och marknadsanpassat skolsystem. Det finns utifrån svensk kontext rimliga argument för att betrakta det successiva inrättandet av så kallade musikklasser under 1900-talet som föregångare till den mer allmänna utbredningen av profil-/specialiserade klasser (Lilliedahl, under review; Roman et al., 2015).
I ett pågående projekt av undertecknad studeras därför musikklassernas historiska framväxt och etablering i Sverige i syfte att bringa klarhet i den politiska förskjutningen. Musikklassen initierades visserligen utifrån internationella förebilder, men den politiska legitimeringen och geografiska spridningen i Sverige kallar på en intranationell förklaringsmodell som lyckas fånga både vertikala påtryckningar ”underifrån” (från kommun till stat såväl som genom mer personrelaterad lobbying) och horisontella policyflöden (interkommunala policyflöden och förhållanden mellan olika sakpolitiska intressen). Studien handlar således om att belysa skeenden när normer och värden kolliderat, förhandlats och förenats i möten mellan viljor att inrätta/bevara musikklasser å ena sidan, och strävan att upprätta/upprätthålla enhetsskolan å den andra. I detta paper riktas fokus på händelser under 1980-talet. I den politiska förhandlingen har relationen mellan kommun och stat varit given. Den lokala skolstyrelsens hemställan om att få inrätta musikklasser genom jämkning av timplan och regeringens beslut om att medge försöksverksamhet hör dock till de minst konfliktfyllda. Mer spänningsfyllt har det varit i ideologiska skiljelinjer på kommunal nivå såväl som mellan olika sakpolitiska områden (utbildnings-/kulturpolitik). Vidare har sådana slags konflikter förekommit mellan politik och förvaltning, mellan nivåer inom enskilda politiska partier samt inte minst knutna till enskilda personer i maktposition. Av materialet framstår även ”dolda relationer” som betydelsefulla, närmare bestämt den policyorienterad lobbying som ägt rum genom informella möten, telefonsamtal och korrespondens mellan förespråkare och politiska makthavare. Sammantaget har den formella och informella förhandlingen varit ideologiskt grundad samtidigt som ekonomiska och juridiska förutsättningar också spelat en central roll för intranationella policyflöden och därigenom etableringen av musikprofilerade klasser. Vid presentationen kommer jag att visa på en modell för att begripa ett slags intranationellt nätverk i vilket jag placerar historiska policyflöden från min fallstudie. Min förhoppning är att på detta sätt ge förslag på hur relationerna kan begripas, med önskemål om inspel från konferensdeltagare till en diskussion om alternativa sätt att betrakta och orientera sig i det utbildningspolitiska landskapet under den aktuella perioden.
Referenser
Baek, C., Hörmann, B., Karseth, B., Pizmony-Levy, O., Sivesind, K, & Steiner-Khamsi, G. (2018). Policy learning in Norwegian school reform: a social network analysis of the 2020 incremental reform. Nordic Journal of Studies in Educational Policy, 4(1), 24-37.
Roman, H., Hallsén, S., Nordin, A., Ringarp, J. (2015). Who governs the Swedish school? Local school policy research from a historical and transnational curriculum theory perspective. Nordic Journal of Studies in Educational Policy, 2015(1), 81-94.
Sivesind, K., &Wahlström, N. (2016). Curriculum on the European policy agenda: Global transitions and learning outcomes from transnational and national points of view. European Educational Research Journal, 15(3), 271-278.
Wahlström, N. (2016). A third wave of European education policy: Transnational and national conceptions of knowledge in Swedish curricula. European Educational Research Journal, 15(3), 298-313.
Wahlström, N., & Sundberg, D. (2017). Discursive institutionalism towards a framework for analysing the relation between policy and curriculum. Journal ofEducation Policy, 33(1), 163-183.