In this article, the #MeToo movement, as a socio-political form of e-discourse (discourse enacted on social media platforms and other types of online channels), will be examined in terms of the effectiveness of its discursive forms and the kinds of effects these have had on social consciousness generally with regard to sexual misconduct in the workplace, and in terms of the cases it has made famous against individuals via “trial-by-social-media,” and their outcomes in people’s lives. The specific cases discussed in this paper are those concerning well-known Swedish and American media personalities, which are assessed within a broad discourse and legal framework. Overall, we conclude that, while movement has had a profound effect on social consciousness, so far it has not impugned the validity of legal systems in countries such as Sweden and the United States.
För några år sedan lanserade RFSU ordet slidkrans som ersättning för mödomshinna i syfte att motverka myter om oskuld och mödom som orsakar stort lidande för unga kvinnor. Tidigare forskning har visat att kvinnor och flickor i Sverige ber om och i vissa fall får så kallad hymenrekonstruktion (Essén m.fl. 2010) och att ordet mödomshinna ger upphov till missförstånd som begränsar kvinnors sexuella handlingsutrymme (Cristianson & Eriksson 2011). Forskning visar också att ordet slidkrans kan utmana en traditionell syn på oskulds-begreppet (Cooper & Nylander 2010, Malmgren 2011), men också att sexualpolitiska försök att ifrågasätta mytbildningen kring oskuld och mödomshinnan inte alltid är oproblematiska och inte nödvändigtvis leder till den kvinnofrigörelse som man hoppas (Cinthio 2015). Vi behöver alltså mer kunskap om hur ordet slidkrans fungerar och vad ordet innebär för dem som använder det. Någon utvärdering av hur RFSU:s initiativ har slagit ut har heller ännu inte gjorts. Därför undersöker vi hur ordet slidkrans fungerar i vårdpraktiken.
Studien består dels av en enkätstudie, dels av en fokusgruppsstudie. I ett första steg har vi kontaktat de ungdomsmottagningar som ligger i eller närmast Stockholms city för att samla in enkäter både från vårdpersonal och besökande ungdomar. I artikeln redogör vi för några preliminära resultat från denna pilotstudie, bland annat hur stor andel av vårdgivarna som använder ordet slidkrans, hur många ungdomar som känner till det och vilken betydelse de lägger in i ordet.