ADHD är den snabbast växande diagnosen på senare tid och har länge setts som en problematik främst förekommande bland barn. Den befintliga forskningen gällande ADHD är därför mer anpassad till yngre individer och syftet med denna studie är därför att undersöka vuxnas upplevelse och hur de förhåller sig till diagnosen samt omgivningens reaktioner gentemot ADHD utifrån respondentens perspektiv. För att kunna ta reda på detta intervjuades fem individer med ADHD och en kvalitativ forskningsansats valdes som metod för intervjuerna. Vidare valdes meningskoncentrering som analysmetod för intervjuerna då den kortar ner och koncentrerar utvalda citat som användes i analysen. För att tolka och analysera respondenternas upplevelser kring ADHD användes valda teorier som verktyg; stigma, rollteori samt jagpsykologi. Detta för att få en bredare förståelse för respondenternas upplevelser samt förklaringar utifrån teorierna. Slutsatsen berörde diskussioner gällande hur intervjurespondenterna lever med ADHD idag, hela utvecklingsprocessen som diagnosen gav upphov till samt omgivningens syn på ADHD som något avvikande. Utvecklingsprocessen som respondenterna genomlevde innan de accepterade diagnosen som en del av sin identitet gav upphov till en modell som tydligare förklarar de faser respondenterna upplevde. Detta från att diagnosen sattes tills de anammat diagnosen och även använde sig av den i positiva ändamål, exempelvis att arbeta med andra som har ADHD.

Sammanfattning

Följande studie är en kvalitativ litteraturstudie, grundat på kvantitativ forskning, som undersöker det befintliga kunskapsläget angående de långsiktiga behandlingseffekterna rörande sambandet mellan KBT-inriktad behandling och återfall hos pedofiler och övriga sexualförbrytare. Studien syftar till att granska vilket utfall KBT-inriktade behandlingsprogram har för vuxna, manliga pedofiler samt övriga sexualförbrytare. Vidare ämnar litteraturstudien att undersöka om befintlig forskning tar hänsyn till och belyser problematiken som kan uppstå i samband med utvärderingar av behandlingsprogrammen. 14 kvantitativa vetenskapliga artiklar har inkluderats och ligger till grund för denna litteraturöversikt. De vetenskapliga artiklarna har genom en tematisk analys syntetiserats och analyserats utifrån stämplingsteorin samt begreppen makt och stigma. Resultatet av litteraturöversikten visar att KBT- inriktade behandlingsprogram visar blandade resultat när det kommer till att minska återfallsfrekvensen hos pedofiler och övriga sexualförbrytare. Vidare visar resultatet att de studier som inkluderats i denna litteraturöversikt i olika grad tagit hänsyn till och belyst olika problem som kan uppstå i samband med utvärderingar, men generellt är denna aspekt väldigt bristfällig i samtliga studier. Det framkom även att samtliga artiklar hade olika förutsättningar i sina studier då de exempelvis har olika uppföljningstider, har utfört behandlingsprogrammen på olika institutioner, majoriteten saknar en definition av återfall samt att artiklarna inkluderat olika typer av sexualförbrytare i sina studier. Därav är det inte möjligt att sammanställa resultaten av samtliga inkluderade artiklar. Utifrån detta går det således heller inte att veta huruvida KBT-inriktade behandlingsprogram är verksamma för de olika typerna av sexualförbrytare.

Uppsatsens övergripande syfte är att undersöka om, och i så fall hur, unga vuxnas erfarenheter av separation och vårdnadstvist mellan föräldrarna under barndomen inverkat när det gäller inställning till samlevnadsfrågor. Mer konkret är avsikten att söka svar på frågor som beaktar principen om barnets bästa, attityder gentemot relationer, separationer och giftermål liksom dagens relation till föräldrarna. Tolkningsramen som användes för att tolka och förstå uppsatsens empiriska material baseras på de inledande bestämmelserna enligt 6 kap. föräldrabalken, några risker med socialarbetarens förhållningssätt, barnets känsla av ansvar, lojalitet och hemlighållande, barnets överlevnadsstrategier och kognitiv dissonansteori. Dessa tolkningsredskap var effektiva för att belysa unga vuxnas erfarenheter från barndomen och deras attityder till samlevnadsfrågor. En kvalitativ metodansats tillämpades för att inhämta det empiriska materialet och fem kvinnliga respondenter intervjuades med hjälp av en semistrukturerad intervjuguide. Uppsatsens slutsatser indikerar att principen om barnets bästa inte alltid beaktades för de unga vuxna under barndomen. Deras attityder gentemot relationer, separationer och giftermål präglas av en öppen inställning till olika familjekonstellationer med goda kvalitéer, positiva respektive negativa följder av föräldrarnas separation och uppfattningen om att vilja gifta sig i framtiden. Dagens relation till den ena föräldern har visat sig vara fortsatt god medan relationen till den andra föräldern varierar.  

Syftet med föreliggande studie är att kartlägga vilka behandlingsmodeller som finns för män som utövar våld mot kvinnor i nära relationer och vilka effekter de mest vanligt förekommande behandlingsinsatserna har. Vidare är syftet att undersöka behandlingsmodellernas teoretiska grundantaganden och behandlingsinnehåll. Föreliggande studie genomförs som en litteraturstudie där kunskaper om behandlingsmodeller för våldsutövande män i nära relation sammanställs. Studiens resultat visar att de behandlingsmodeller som är mest vanligt förekommande är Emerge, The Duluth Model, Change och ATV (Alternativ till våld). Utvärderingar visar att de flesta behandlingsmodeller uppvisar små men signifikanta effekter och att återfall av våldsbrott minskar på kort sikt. Studier lyfter dock upp frågan kring de svårigheter som finns i samband med att utvärdera behandlingsprogram.

ÖREBRO UNIVERSITY

Department of Behavioural, Social and Legal Sciences Programme in social care oriented towards social pedagogy C-essay, Social Work, 41-60 p

Autumn term 2005 Social Work in School A qualitative study influenced by youths experiences and needs.

Authors: Pernilla Abrahamsson & Sandra Liljemark

Tutor: Marianne Freyne-Lindhagen

Abstract

The aim with this study is to investigate young adult´s experiences and need of social work in school, and a qualitative method was used to take part of their experiences. Groupquestionnaires with open questions was formed and three year one classes in uppersecondary school participated. In the process of making the questions a testquestionnaire was tested with one of the three classes as particpants. Information has also been collected throug an interview over the phone with the school´s welfare officer, and the school´s policy dokuments have been read. Social work in schools is mentioned in the study as preventive measures with youths when it comes to bullying, alcohol, drugs, sex and coexistance and tobacco. The concept youths include individuals born in 1989 and the year they was born was chosen in the study instead of a specific age to include youths who are not yet sixteen and to exclude the ones who are born earlier. The main questions are: What kind of experiences do yoths have of social work in school? What kind of need do youths have of social work in school? The result show the respondents experiences and needs of social work in school throug quotation and the answers. The result is also illustrated throug two diagrams which show the questionnaires frequence of answer. There is a need of social work in the uppersecondary school, and the need of it is not more then what the school today can offer. The respondents had the oppotunity to freely be able to express their opinion of social work in school, but the result shows that the youths who participated do not have the interest to give their opinion in the subject. This emerge throug answers with few words and a high frequence of “don´t know”-answers in many of the questions in the questionnaire. The analysis and discussion in this study opens up for new questions that can be used as further research. Key words: social work in school, youths

Syftet med föreliggande studie är att skapa en förståelse kring hur före detta kriminella upplever och hanterar sin vardag efter frigivning från fängelse. Vidare syftar studien till att skapa en förståelse för hur de upplever bemötandet av stödjande myndigheter, såsom socialtjänsten och frivården. För att erhålla data genomförs fyra kvalitativa intervjuer med före detta kriminella vid en stödorganisation. Vårt urval består av före detta kriminella män och kvinnor som var över 20 år. Samtliga har suttit minst ett år i fängelse och har därefter bestämt sig för att avstå från brott. Resultatet analyseras utifrån Beckers stämplingsteori och Hirschis kontrollteori, samt ett relationellt maktbegrepp. Resultatet visar att respondenterna upplever olika svårigheter såsom att återuppta gamla relationer, umgås med "normala människor", ordna ett boende och återuppbygga sitt självförtroende. Respondenterna hanterar ibland sina svårigheter genom att de tillfälligt återgår till ett tidigare missbruk. Respondenterna har olika upplevelser kring bemötandet av socialtjänsten, medan deras upplevelser av bemötandet från frivården är mer likartade. En slutsats är att stämpling från omgivningen är en orsak till en del av de svårigheter de upplever efter frigivningen.

Studien är en systematisk litteraturöversikt vars syfte är att med utgångspunkt i tidigare forskning, sammanställa och beskriva den forskning som undersöker sociala riskfaktorer till ungdomars våldsbrottslighet. Detta för att skapa en tydlighet över de sociala riskfaktorerna samt att förstå hur sociala riskfaktorer kan ge utfallet våldsbrottslighet bland ungdomar. Totalt har 15 internationella studier av kvantitativ karaktär inkluderats i litteraturöversikten. All data har sammanställts och strukturerats upp i en tabell. Resultatet har därefter tematiserats utifrån dess nyckelfynd i en tematisk analys. För en fördjupad förståelse har resultatet också analyserats utifrån social inlärningsteori och anknytningsteorin. Resultat visar att de mest frekventa sociala riskfaktorerna finns inom familj- och uppväxt, skola- och umgänge och grannskap. Av dessa kategorier har familj och uppväxt framkommit som den mest betydande sociala riskfaktorn till ungdomars våldsbrottslighet, vilket framförallt avser fysiskt och psykiskt våld, försummelse, sexuella övergrepp eller andra brister i omvårdnaden under barndomen. Detta förklaras genom att individer, som under barndomen, vistats i en utsatt miljö tenderar att observera och efterlikna omgivningens beteende och därmed själv utveckla ett normbrytande och våldsamt beteende i ungdomsåren. Sammanfattningsvis har det framkommit att kontextuella förhållanden har en stor inverkan på utvecklandet av ungdomars våldsbrottslighet. Det har också framkommit att riskfaktorer är komplexa och samspelar på olika nivåer och förstärker effekterna av varandra, vilket medför en svårighet att förutse dess utfall.

Syftet är att undersöka om det finns skillnader i hur pojkar och flickor beskrivs i barnavårdsutredningar. De senaste 26 LVU-fallen från två kammarrätter och sju länsrätter, räknat från den 1 oktober 1997 och bakåt granskades, 13 ärenden med pojkar och 13 med flickor. Uppdelning skedde i miljöfall och beteendefall. Ett flertal skillnader mellan könen kan konstateras. Exempelvis beskrivs pojkar som aggressiva och hotfulla och som en fara för andra. Flickor beskrivs som farliga för sig själva. I miljöfallen beskrivs flickorna som rädda, ledsna och oroliga. I samtliga utredningar förekommer inga eller ytterst få situationsbeskrivningar kopplade till de personbeskrivande orden. 

Sammanfattning

Det övergripande syftet med denna uppsats är att undersöka hur personal på en daglig verksamhet upplever skapandet av relationer med sina klienter på verksamheten, samt vad personalen beskriver som viktigt i och vilka strategier de använder sig av i skapandet av relationer till sina klienter. I studien genomförs fyra intervjuer med personal på en dagligverksamhet. Resultatet analyserades och strukturerades upp med ett hermeneutiskt förhållningssätt och kvalitativ innehållsanalys, samt belystes därefter utifrån tidigare forskning och teorier i Emotionell Intelligens, att "använda sig själv", Mentalisering och Anknytningsteori. Resultatet visar att personalen uppfattar relationen som en självklar del av deras arbete och en viktig del för utförandet av verksamheten. Relationen bidrar med trygghet, tillit och förtroende hos klienterna, som resultatet visar, utgör vitala delar för att en relation ska kunna skapas. Till hjälp i relationsskapandet använder sig personalen av sig själv som verktyg, personliga egenskaper, professionell arbetslivserfarenhet och individuellt erhållen kunskap kring varje klient. Resultatet bekräftar den forskning och de teorier som användes i studien. I relationskapande krävs det att socialarbetaren är empatisk, har en reflekterande förmåga kring sig själv, sina egna och klienters känslor, samt förmåga att kunna identifiera känslors ursprung och reglera dessa hos sig själv och i sina klienter

The purpose of this study is to examine young adults', 18-19 years old, attitudes towards corporal punishment and with the help of social constructionism, grid-group theory and relevant concepts analyze the results and compare it with previous research. The research questions introduce various factors such as gender, origin and personal experiences of corporal punishment that may affect the attitudes. In order to fulfill the purpose and answer the research questions, a quantitative research method has been selected. There was 118 participants in the survey. The study was conducted by means of surveys in high schools in Örebro. Social constructionism made us realize how the community, perceptions and expectations might influence attitudes. Grid-group theory gave us an insight into how different family structures may explain why attitudes toward corporal punishment of children differ between individuals. One of the conclusions of this study is that the long-term trend of decreasing positive attitudes toward corporal punishment seems to continue. Results show that all of 41, 2% of young adults in our study, with parents born outside the Nordic countries, have been subjected to corporal punishment. Personal experiences and parents' origin has been shown to have effects on attitudes towards corporal punishment. Different family structures and attitudes towards child rearing may be important to understand and take into consideration in social work. The study shows that corporal punishment still exists, which makes the topic worth of attention and we recommend it to be studied further.

Syftet med studien var att undersöka familjehemsföräldrars upplevelser av stödet de fick från en kommuns socialtjänst. Centrala frågor bestod utav hur familjehemsföräldrarna upplevde tillgängligheten av stödet och det emotionella stödet de fick från socialtjänsten samt hur stödet från socialtjänsten upplevdes i kontakt med den placerades nätverk. I studien har tio familjehemsföräldrar från fem familjehem i en mindre kommun i mellansverige intervjuats om deras upplevelser av stödet de får från socialtjänsten. Det är en kvalitativ studie som utgår ifrån utvecklingsekologisk teori samt systemteori. Studiens resultat visade att familjehemsföräldrarna var nöjda med stödet de fick från socialtjänsten i form av telefonsamtal och besök, och för ett av familjehemsparen även via e-post. Dock fanns missnöje över att familjehemsparen inte fick tillräckligt med stöd från socialsekreterarna i början av placeringen vilken upplevdes som en mer oviss och krävande tid. Socialsekreterarna upplevdes många gånger som otillgängliga och svåra att få tag på via telefon. Annat som lyftes fram var svårigheter med att urskilja vilket ansvar som låg på familjehemsparen och vilket ansvar som låg på socialsekreterarna. Osäkerhet fanns kring vem det egentligen var som skulle ansvara för delar av familjehemsuppdraget. Starkast upplevdes detta i upprätthållandet av kontakten med den placerades nätverk som i vissa fall upplevdes som ansträngt. Trots vissa svårigheter upplevdes det totala stödet som bra av samtliga familjehemsföräldrar.

Syftet med studien är att undersöka om barn till alkoholberoende föräldrar som har deltagit i så kallade Tryggve-grupper upplevde att gruppen varit till någon hjälp. I så fall på vilket sätt? Detta görs genom att studera Tryggvegruppens betydelse för barnen, hur barnen upplevt deltagandet i gruppen samt om de upplevt att vardagen förändrats på något sätt. För ändamålet utförs intervjuer med nio barn som har deltagit i Tryggvegrupper de senaste åren. De teorier som används i studien är systemteori, rollteori och gruppteori.

Resultatet visar att samtliga respondenter är nöjda med gruppverksamheten. Den största betydelsen för barnen har varit att få kunskaper och förståelse om beroende och missbruk, insikt om att det inte är deras fel att en eller båda föräldrarna missbrukar alkohol samt att känna att de inte är ensamma i sin situation. Gruppträffarna var något barnen längtade till och såg fram emot. Tystnadsplikten uppges som betydelsefull för trygghetskänslan i gruppen.

Majoriteten av barnen tycker att det skett en positiv förändring och att de idag mår bättre. Barnen anser att de upplevt förändringar i livssituationen efter Tryggve främst på det personliga planet i form av förbättrad självkänsla och förmåga att visa känslor. Majoriteten hävdar att deras nätverk har vidgats och att de där kan få stöd och hjälp.

Syftet med uppsatsen var att undersöka socialtjänstens biståndsbedömning och arbetssätt när det gäller unga män och kvinnor i åldrarna 18-25 år med narkotika missbruksproblem, utifrån ett etnicitets-, kulturellt- och könsperspektiv.

För att uppnå syftet med studien användes en kvalitativ forskning, vilket gick ut på att författarna intervjuade 6 socialsekreterare som arbetade inom socialtjänsten i Örebro kommun med myndighetsutövning. Detta innebär att man utreder olika sociala frågor och att man gör bedömningar om lämpliga åtgärder, i form av olika insatser. Intervjuerna genomfördes på socialtjänstens lokaler. De teorier som ligger till grund för analysen är kön och genus, kvinnligt och manligt, kvinnor i missbruk, etnicitet och kultur samt etnocentrism. Resultaten visade att kön är en aspekt som ligger till grund för socialsekreterarnas biståndsbedömning, vilket innebär att ett bistånd kan ges snabbare och att socialsekreterarna oroar sig mer för kvinnliga klienter tillskillnad från manliga klienter för att kvinnors problematik beskrivs som mer komplexa, då de blir oftare utsatta för misshandel, prostitution och sexuella övergrepp, männens beskrivs som kriminella och avsaknad av skamkänsla, vilket överensstämmer med tidigare forskning att kvinnliga klienter framställs som offer för sexuella övergrepp och misshandel och manliga klienters problem och behov överskuggas oftare av kriminella handlingar.

Vidare påvisas det att vårdbehoven skiljer sig bland klienter med andra kulturella och etniska tillhörigheter än svenska klienter, då utländska klienter använder tyngre droger, vilket kräver mer insatser och längre behandling. Trots de olika könsmässiga och kulturella problematiken och behoven påvisas det att de insatser som erbjuds klienterna i första hand är öppenvård inom kommunen oavsett kön, etnicitet eller andra kulturella tillhörigheter. Författarnas bedömning är att öppenvård inte motsvarar klienternas olika behov av hjälp för sina missbruksproblem

Purpose: This article aims to analyze and discuss the role of moral development in treatment of behavior problems and, further, to describe differences and similarities between two different methods – Milieu Therapy (MT) and Cognitive Behavioral Therapy (CBT) – in terms of addressing criminogenic needs and promoting moral development.

Design: By performing a literature review, the study shows that even though there are both pros and cons using MT and CBT in institutional care, relationships strong enough to restructure a young person’s moral reasoning require time, and involves not only the young person’s parents and social network members, but also a genuine therapeutic alliance with clinical staff at the institution.

Findings:These are central factors articulated in both CBT and MT, but are more explicitly expressed in MT. The results of this article highlight some important practical implications: In order to redevelop moral self and societal values, an overly narrow focus on criminogenic needs might exclude other components or processes of treatment and behavioral change. Together with a treatment program that view close staffresident interactions as of secondary importance, this could impair the possibility to obtain positive and long-lasting treatment results.

Implications: In practice, moral development itself should be considered as an overall treatment goal, integrated into the daily life at the institution, twenty-four hours a day. Finally, the possibility to work with moral development in institutional settings is discussed.

Juveniles in institutional treatment lack the skills to cope with societal expectations, rules, and moral values. If not prevented by staff, bonds are established with other deviant youth and the placement serves as a perfect "school of crime." This article aims to explore staff strategies to prevent negative peer cultures, as well as their theoretical foundations and relation to staff academic level and professional experience. Data were collected at eight Swedish institutions, using the Correctional Program Assessment Inventory 2000, questionnaires, observations, and interviews with clinical staff. Results show that most facilities lack negative-peer-culture strategies, but this is not related to academic level or experience. The importance, in terms of influencing the residents, of theoretical knowledge concerning psychological group-processes, peer culture, and moral development, as these relate to staff-supervised or unsupervised time, is discussed.

To promote behavioral change processes in young people in institutional care, it is important that staff groups have common therapeutic goals, a unified view on how to achieve change, and similar attitudes towards the use of theory and methods. This article examines the level of Staff Group Unanimity at 8 treatment wards, by using the Correctional Program Assessment Inventory 2000 (CPAI), a questionnaire, additional interviews with key staff, and observations. Results show that most staff members have different views of the theory and methods used, low common therapeutic goals, and low agreement on how treatment should be performed, accompanied by low to modest confidence in management overall, and management’s ability to promote staff unity. The complexity of promoting positive interactions in the staff group without also creating distance to the residents is discussed.

One prerequisite for effective institutional care is that staff agree on how to deliver treatment and have a unified view of how to achieve change—in other words, to have staff group unanimity (SGU). This study used the Correctional Program Assessment Inventory (CPAI) 2000, interviews with key staff, and observations of daily activities to examine the levels of SGU on eight treatment wards in Sweden. Results show that staff members had differing views of the theory and methods, low common therapeutic goals, low to modest confidence in management, and low agreement about how treatment should be delivered. At institutions displaying low and medium levels of SGU, observations revealed significantly less interactions between staff and residents, and the residents spend a lot less time in staff supervised activities than at institutions with a high level of SGU. This article also considers the complexity of promoting positive interactions among the staff while maintaining close relationships between the staff and residents.

Purpose

Institutional staff encounter juveniles with complex problems (externalizing and internalizing)which calls for adequate formal education/training and professional experience to deliver quality treatment, contributing to an effective organization and increasing public value. The purpose of this paper is to investigate staff’s formal education, professional experience and the institutions’ organizational strategies providing knowledge and clinical training to staff.

Design/methodology/approach

The study includes staff questionnaires from eight wards (n¼102). In addition, 39 in-depth interviews were conducted with management and staff members.

Findings

Results show that institutions lack clearly defined target groups, 70 percent of staff members lack college education, 30 percent has never been offered education within the organization, and the vast majority of staff does not feel competent in performing their daily work.

Practical implications

The results from this study shed light on an overlooked area in institutions, detention centers and prison settings, and are important to policy makers and governmental organizations responsible for coercive care of juveniles.

Originality/value

Unlike previous studies, treatment and detention organizations are emphasized as similar to manufacturing industry and profit organizations, and the results are discussed with departure in organizational theory.

Syftet med studien var att undersöka hur familjerättsekreterarna upplever barns situation i samband med deras uppdrag med vårdnads-, boende- och umgängesärenden. Frågeställningarna var; Hur definierar familjerättssekreterarna sitt uppdrag vid vårdnads-, boende- och umgängesärenden vid föräldrars separation? Vilka instrument/verktyg använder familjerättssekreterarna för att ta reda på barns situation i samband med vårdnads-, boende- och umgängesärenden vid föräldrars separation? Hur upplever familjerättssekreterarna att barns fysiska och psykiska hälsa samt relation till föräldrarna påverkas i samband med föräldrarnas separation? Studien utfördes med en kvalitativ forskningsmetod där undersökningen innefattade åtta semistrukturerade intervjuer med familjerättssekreterare. I vår studie har vi utgått från systemteorin och gräsrotsbyråkratin. Detta för att familjerättssekreterarna har myndighetsutövning och att de vid utredningsärenden tittar på hur familjemedlemmarna samspelar med varandra. Resultatet tolkades utifrån den fenomenologiska ansatsen som visade att det fanns väsentliga skillnader i hur familjerättssekreterare tolkade vad som ingick i deras uppdrag. Familjerättssekreterarnas främsta instrument vid ärendehanteringar visade sig vara samtal. Ett annat viktigt resultat var att alla familjerättssekreterare ansåg att barns hälsa påverkades av sina föräldrars separation samt att deras relation till föräldrarna också påverkades både negativt och positivt, på kort och långt sikt.

Unaccompanied children that arrives in Sweden are usually placed in homes for care and residence, called HVB. It is the municipality's responsibility to provide adequate care and protection for the children. The aim of the study is to examine how a workgroup on a HVB home for unaccompanied children is working to meet the needs of the children, and how the workgroup improves the children’s integration process. The study also aims to examine the emotional labour of the workgroup, which illustrates how they can manage their own emotional behavior when working with the unaccompanied children.

The study is based on a qualitative approach with detailed descriptions of five semi-structured interviews with the workgroup and assistant managers. The study relieved that the workgroup of the HVB home are able to cater to the individual needs of the unaccompanied children based on difficulties and their past experience. The result shows that the professional approach of the workgroup differs when working with the unaccompanied children’s needs and integration process. The results also relieved that the overall goal of the studied HVB home – to make the unaccompanied children completely independent and responsible young adults, is not completely fulfilled. In order to further improve the children's development in their new environment, previous studies have found that it is important to not only understand the importance of a professional approach but also to collaborate with others. This in order to contribute to the children’s development in the new society.

Denna studie syftar till att undersöka hur man som förälder påverkas av att ha ett barn som missbrukar narkotika, vilket stöd föräldrarna har fått från olika instanser de har kommit i kontakt med i samband med barnets missbruk samt vad som skulle utgöra det optimala stödet enligt föräldrarna. Med studiens syfte som utgångspunkt valdes en kvalitativ forskningsansats och insamling av empiriskt material skedde genom semistrukturerade intervjuer. Tidigare forskning inom området är tydligt begränsad, dock visar forskning som finns att stöd till anhöriga är ett eftersatt område. Studiens resultat visar att föräldrarnas vardagsliv har påverkats dramatiskt då barnets missbruk har fört med sig negativa konsekvenser både praktiskt, ekonomiskt, känslomässigt och socialt. Resultatet visar på en brist av stöd från framförallt socialtjänsten. Enligt föräldrarna kan det optimala stödet utgöras av tidiga insatser, samverkan mellan de instanser de kommer i kontakt med i samband med barnets missbruk samt att få träffa andra föräldrar med liknande erfarenheter.

Syftet med studien är att undersöka hur handledare från ett Fontänhus upplever sin handledarroll

samt undersöka om och hur rollen har någon påverkan på maktförhållandet i relationen mellan

handledare och medlemmar. För att fullfölja studiens syfte har följande tre frågeställningar

behandlats:

1. Hur upplever handledarna sitt arbete utifrån sin handledarroll på Fontänhuset?

2. Hur kan handledarnas upplevelser av handledarrollen förstås utifrån Goffmans rollteori?

3. På vilket sätt påverkar handledarrollen maktförhållandet mellan handledare och medlem

på Fontänhuset och hur kan det förstås utifrån Foucaults maktteori?

Studien baseras på sex kvalitativa semistrukturerade intervjuer med handledare från ett

Fontänhus i en mellanstor stad i Sverige som sedan transkriberats, tematiserats,

meningskoncentrerats och avslutningsvis analyserats utifrån begrepp från Goffmans rollteori och

Foucaults maktteori. Resultaten i studiens analys visar att handledarrollen är begränsande men

även flexibel, eftersom handledarna inom ramen för verksamhetens riktlinjer har utrymme att

utforma rollen. Samtidigt inrymmer handledarrollen paradoxala förväntningar genom att

handledarna förutsätts dela ansvaret samt arbeta sida vid sida med medlemmarna, parallellt som

handledarna har det övergripande ansvaret för verksamhetens struktur. Slutsatserna är att

handledarrollens delade förpliktelser medför att handledarna måste balansera mellan

verksamhetens, medlemmarnas samt sina egna personliga intressen, vilket ibland leder till

rollkonflikter som upplevs svårhanterliga. Att handledarna i sitt agerande utifrån rollen försöker

fullfölja dessa förpliktelser medför att handledarna indirekt får en högre maktposition gentemot

medlemmarna som påverkar maktförhållandet dem emellan, trots att relationen förutsätts vara

jämlik och ansvarsfördelad.

Det som behövs för att bygga upp en fungerande organisation är av vikt i behandlingsarbete eftersom att uppbyggnaden påverkar kvaliteten på det arbete som bedrivs. För detta krävs främst en fungerande personalstyrka och syftet med denna studie är således att ta reda på huruvida det sker något arbete för att främja förutsättningar för bra behandlingsvård. För att vidare undersöka sådant som kan komma att påverka det dagliga arbetet inom organisationer har en specifik behandlingsverksamhet valts ut där fem anställda intervjuades. Dem framkomna informationen analyserades sedan utifrån olika teorier och begrepp som valts ut och som redogörs för i den teoretiska ramen. Vidare valdes meningskoncentrering som analysmetod då denna metod tillåter en att komprimera utvalda citat som kan användas i analysen. Studiens slutsats berör diskussioner och reflektioner kring hur arbetet med främjandet av en positiv personalkultur och struktur ser ut samt vilka utforskandet av vilka potentiella styrkor och svagheter det kan finnas inom verksamheten. Respondenterna upplever att det råder en kultur och struktur inom verksamheten som ökar förutsättningar för ett enhetligt arbete. Detta har främst skapats utifrån strategier som personalmöten, rapporteringar och dylikt. En av svagheterna som identifierats är brister i att personalstyrkan inte innehar gemensamma utbildningar vad gäller de behandlingsmetoder som används inom verksamheten vilket minskar förutsättningar för ett gemensamt tillvägagångssätt.

The aim of this study is to analyse conditions that either promote or hamper the implementation of methods for systematic documentation, follow-up and evaluation in social-work services with individuals and families. The theoretical framework consists of organization theories. Human Service Organizations (HSO) theory is complemented with concepts from the new institutionalism, domain theory, implementation theory, and theory about interventions.

A concrete case, a project has been studied. The purpose of project was to implement methods for systematic documentation in public social services. With the notation “integrated” is meant that the methods should be built in and adjusted to the social-work practice. The methods were ASI (Addiction Severity Index) and IUS (a locally based model for integrated evaluation by inspiration from Göran Sandell).

Data has been captured in a pretest/ posttest design (Marlow 2000). This means that “state of things” has been described before the intervention and after. The methods used were surveys and interviews (individual and group). The process has been documented through research notes proceeding records, protocols and some diaries written by social workers. Four municipalities from the middle of Sweden took part with five working groups. Two groups contained social workers acting with children and families and three groups were working with drug abusers. The population consisted of the social workers, the managers responsible for the individual and family entities, the politicians and the clients who were affected during the time of the project.

The implementation of ASI and IUS has not occurred in the extent that was stated in the intervention theory. This means that ASI and IUS were not used in all new cases that occurred during the time of the project. The interviews supposed to be done in the beginning of the clients contact with the agency tended to be done more often than the follow-up interviews. After the project ended, three of five working groups decided to continue to use ASI (one group) and IUS (two groups). The overall impression is that the respondents comprehend, they have the willingness but they do not have the capability of using ASI and IUS. The organization does not seem to have the capacity of imposing requirements and giving resources. The outcomes do not seem to be the most important issue for the social services. These conditions are discussed in the study by means of the theoretical concepts. In the end, there is an effort to adjust the implementation theory to human service organizations.

Syftet med denna studie är att undersöka på vilket sätt Örebro tingsrätt beaktar barnets vilja i sina domar gällande vårdnad, boende och umgänge. Studien grundar sig på en kvalitativ dokumentgenomgång, där 30 domar från år 2016 har studerats. En tematisk innehållsanalys har genomförts, i syfte att tolka och förstå domarna. Av studien framgår att tingsrätten endast beaktar barnets vilja i ett fåtal fall samt att barnets vilja har en påverkan på domslutet i ännu färre fall. Resultatet har analyserats med utgångspunkt i teorier kring begreppen "barn" och "barns rättigheter att komma till tals" som sociala konstruktioner. Av analysen framgår att de sociala konstruktioner som finns av barn, har en påverkan på sättet vilket barnets vilja beaktas av tingsrätten. I de fall där barnets vilja framkommer i domarna, uttrycks viljan med hjälp av ställföreträdare i form av socialsekreterare, föräldrar, andra anhöriga eller umgängesstöd. Barnet har således en sekundär ställning i den familjerättsliga processen. Den här studien ämnar följaktligen att uppmärksamma barns rättigheter i vårdnadstvister, för att på så sätt stärka deras rättsliga ställning. Det kan vidare tänkas vara av intresse för de socialsekreterare som arbetar med dessa frågor, att få en överblick av hur det socialrättsliga läget ser ut.