oru.sePublikasjoner
Endre søk
Begrens søket
123 1 - 50 of 133
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1. Andersson, Johnny
    et al.
    Eriksson, Charli
    Örebro universitet, Hälsoakademin.
    Järliden, Eva
    Från hälsoprojekt till partnerskap för hållbar välfärdsutveckling2010Inngår i: Partnerskap för hållbar välfärdsutveckling: utveckling och forskning under sex år i fyra städer / [ed] Charli Eriksson, Eva Järliden, Annika Larsson, Solveig Sandberg, Örebro: Örebro universitet , 2010, s. 3-11Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 2.
    Andrews-Chavez, Johanna
    et al.
    Friedman School of Nutrition Science and Policy, Tufts University, Boston, USA.
    Biswas, Animesh
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin.
    Gifford, Mervyn
    Department of Public Health Sciences, University of Skövde, Skövde, Sweden.
    Eriksson, Charli
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin.
    Dalal, Koustuv
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin.
    Identifying households with low immunisation completion in Bangladesh2012Inngår i: Health, ISSN 1949-4998, E-ISSN 1949-5005, Vol. 4, nr 11, s. 1088-1097Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The objective of this study was to investigate if the mothers’ demographics and household characteristics—including type of use of cooking fuel, energy and toilet facilities—have any implication for complete immunisation rates among their children. A cross-sectional data analysis of a nationally representative sample of 4925 women with at least one child was performed. Chisquared tests and multivariate logistic regression analyses were used. Immunisation coverage was positively associated with the mother’s education and with household characteristics such as toilet facility, electricity and involvement in a microfinance group. These findings indicate the need for further advocacy for increased knowledge on the importance of vaccination and affordable public immunisation programs focusing on higher risk households such as those with pit facilities, lack of electricity and no participation in a microfinance group. Such households warrant further attention and can be targeted for immunisation coverage.

  • 3. Axelsson, Roland
    et al.
    Jansson, Charlotte
    Järliden, Eva
    Westblad, Johan
    Jendteg, Stefan
    Sedelius, Thomas
    Sandberg, Andreas
    Eriksson, Charli
    Örebro universitet, Hälsoakademin.
    Indikatorer för hållbar välfärdsutveckling på stadsdelsnivå2010Inngår i: Partnerskap för hållbar välfärdsutveckling: utveckling och forskning under sex år i fyra städer / [ed] Charli Eriksson, Eva Järliden, Annika Larsson, Solveig Sandberg, Örebro: Örebro universitet , 2010, s. 219-240Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 4.
    Beckman, Linda
    et al.
    Faculty of Medicine and Health, School of Health Sciences, Örebro University, Örebro, Sweden; Department of Public Health, Karlstad University, Karlstad, Sweden.
    Svensson, Mikael
    Health Metrics, The Sahlgrenska Academy, University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden.
    Geidne, Susanna
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Eriksson, Charli
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Effects on alcohol use of a Swedish school-based prevention program for early adolescents: a longitudinal study2017Inngår i: BMC Public Health, ISSN 1471-2458, E-ISSN 1471-2458, Vol. 17, artikkel-id 2Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background: The aim of the study was to address the lack of evaluations of school-based substance use prevention programs and to conduct a quasi-experimental evaluation of the alcohol use part of the Triad intervention.

    Methods: Eleven Swedish intervention schools (285 pupils) and three control schools (159 pupils) participated in the evaluation. Baseline measurements were conducted in 2011 before the alcohol part in the prevention program was implemented in the intervention schools (school year 6, ages 12–13). We estimated an Intention-To-Treat (ITT) Difference-in-Difference (DD) model to analyze the effectiveness of the intervention on subsequent alcohol use measured in grades 7, 8 and 9.

    Results: The main results show no effect on the likelihood of drinking alcohol or drinking to intoxication.

    Conclusions: The lack of positive effects highlights the need for policy-makers and public health officials need to carefully consider and evaluate prevention programs in order to ensure that they are worthwhile from school, health, and societal perspectives.

  • 5.
    Biswas, Animesh
    et al.
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskaper. Centre for Injury Prevention and Research (CIPRB), Dhaka, Bangladesh.
    Halim, Abdul
    Centre for Injury Prevention and Research (CIPRB) , Dhaka, Bangladesh.
    Rahman, Fazlur
    Centre for Injury Prevention and Research (CIPRB) , Dhaka, Bangladesh.
    Eriksson, Charli
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Dalal, Koustuv
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskaper.
    The Economic Cost of Implementing Maternal and Neonatal Death Review in a District of Bangladesh2016Inngår i: Journal of Public Health Research, ISSN 2279-9028, E-ISSN 2279-9036, Vol. 5, nr 3, s. 99-103, artikkel-id 729Artikkel, forskningsoversikt (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Introduction: Maternal and neonatal death review (MNDR) introduced in Bangladesh and initially piloted in a district during 2010. MNDR is able to capture each of the maternal, neonatal deaths and stillbirths from the community and government facilities (hospitals). This study aimed to estimate the cost required to implement MNDR in a district of Bangladesh during 2010-2012.

    Materials and Methods: MNDR was implemented in Thakurgaon district in 2010 and later gradually extended until 2015. MNDR implementation framework, guidelines, tools and manual were developed at the national level with national level stakeholders including government health and family planning staff at different cadre for piloting at Thakurgaon. Programme implementation costs were calculated by year of costing and costing as per component of MNDR in 2013. The purchasing power parity conversion rate was 1 $INT = 24.46 BDT, as of 31st Dec 2012.

    Results: Overall programme implementation costs required to run MNDR were 109,02,754 BDT (445,738 $INT $INT) in the first year (2010). In the following years cost reduced to 8,208,995 BDT (335,609 $INT, during 2011) and 6,622,166 BDT (270,735 $INT, during 2012). The average cost per activity required was 3070 BDT in 2010, 1887 BDT and 2207 BDT required in 2011 and 2012 respectively. Each death notification cost 4.09 $INT, verbal autopsy cost 8.18 $INT, and social autopsy cost 16.35 $INT. Facility death notification cost 2.04 $INT and facility death review meetings cost 20.44 $INT. One death saved by MNDR costs 53,654 BDT (2193 $INT).

    Conclusions: Programmatic implementation cost of conducting MPDR give an idea on how much cost will be required to run a death review system for a low income country settings using government health system.

  • 6.
    Biswas, Animesh
    et al.
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin. Centre for Injury Prevention and Research (CIPRB), Dhaka, Bangladesh.
    Rahman, F.
    Centre for Injury Prevention and Research (CIPRB), Dhaka, Bangladesh.
    Eriksson, Charli
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin.
    Dalal, Koustuv
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin.
    Maternal and neonatal death review (MNDR): A useful approach in identifying appropriate and effective maternal and neonatal health initiative in Bangladesh2014Inngår i: Health, ISSN 1949-5005, Vol. 6, s. 1669-1679Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Objectives: To identify the effects of Maternal and Neonatal Death Review (MNDR) in terms of improving maternal and neonatal health at the community level in Bangladesh.

    Methods: Both quantitative and qualitative methods were undertaken for collecting data in Kashipur Union, Bangladesh. Death notifications from households, subsequent data collections from a focus-group discussion (FGD), a group discussion (GD) and in-depth interviews (IDIs) were obtained using structured tools and guidelines.

    Results: A total of four maternal deaths, 21 neonatal deaths and 15 still birthswere reported in the MNDR death notification system at Kashipur Union in 2010. Data were presented to local programme managers, who took various initiatives including awareness programmes, pregnancy registration, antenatal care, birth planning, and also the revitalization of a community clinic. The coverage of antenatal care, delivery in clinics, postnatal care and referral of complications increased through the active participation of the community. Community healthcare providers, care recipients and members of the community expressed satisfaction with the quality of maternal and neonatal services. In the preceding two years, maternal and neonatal deaths substantially reduced in Kashipur (in 2011 maternal death = 1, neonatal death = 20, stillbirth = 8; in 2012 maternal death = 1, neonatal death = 8, still birth = 13).

    Conclusions: The MNDR system successfully delivered notification of all maternal and neonatal deaths in the defined area and collected information for the formulation and implementation of specific interventions, which resulted in visible and tangible changes in care-seeking and client satisfaction.

  • 7.
    Biswas, Animesh
    et al.
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin. Centre for Injury Prevention and Research, Bangladesh (CIPRB), Dhaka, Bangladesh.
    Rahman, Fazlur
    Centre for Injury Prevention and Research, Bangladesh (CIPRB), Dhaka, Bangladesh.
    Eriksson, Charli
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin.
    Dalal, Koustuv
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin.
    Community Notification of Maternal, Neonatal Deaths and Still Births in Maternal and Neonatal Death Review (MNDR) System: Experiences in Bangladesh2014Inngår i: Health, ISSN 1949-5005, Vol. 6, nr 16, s. 2218-2226Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Objectives: The aim of the study was to examine the process of community maternal, neonatal deaths and still births notification within the Bangladesh government health structure using the Maternal and Neonatal Death Review (MNDR) system. The study also explored the feasibility and acceptance of community death notification in the MNDR system.

    Methods: The study was under-taken in the Thakurgaon district of Bangladesh during 2010. During the study a mix of both qualitative and quantitative information was collected. A review of the documentation process of community death notification was undertaken and focus group discussions (FGDs) with community members, health care providers and managers in a sub-district were conducted, with in-depth interviews (IDIs) with district heath and family planning managers. Quantitative data were collected from community death notifications in the district during January to December 2010.

    Results: The death notification process was implemented by the government health care system within the Thakurgaon district. Field level health and family planning staff collected maternal and neonatal death information, recorded the death on the notification form and reported back to the Upazila (sub-district of the district) focal point at the Upazila health complex (primary health care centre). Community people were encouraged to share their death information to field level health staff. The health and family planning managers in the district periodically discussed the maternal and neonatal deaths and prepared remedial action plans in high death notified areas. In 2010, 59 maternal deaths, 739 neonatal deaths and 633 still births were reported in Thakurgaon district. District health and family planning departments performed community death notification as part of their routine daily work and integrated these procedures with other field level activities.

  • 8.
    Biswas, Animesh
    et al.
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin. Centre for Injury Prevention and Research, Bangladesh (CIPRB), Dhaka.
    Rahman, Fazlur
    Centre for Injury Prevention and Research, Bangladesh (CIPRB), Dhaka.
    Eriksson, Charli
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin.
    Dalal, Koustuv
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin.
    The economic cost of implementing maternal and neonatal death review in a district of BangladeshManuskript (preprint) (Annet vitenskapelig)
  • 9.
    Biswas, Animesh
    et al.
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin. Centre for Injury Prevention and Research (CIPRB), Dhaka, Bangladesh.
    Rahman, Fazlur
    Centre for Injury Prevention and Research (CIPRB), Dhaka, Bangladesh.
    Eriksson, Charli
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin.
    Halim, Abdul
    Centre for Injury Prevention and Research (CIPRB), Dhaka, Bangladesh.
    Dalal, Koustuv
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin.
    Facility Death Review of Maternal and Neonatal Deaths in Bangladesh2015Inngår i: PLoS ONE, ISSN 1932-6203, E-ISSN 1932-6203, Vol. 10, nr 11, artikkel-id e0141902Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Objectives: To explore the experiences, acceptance, and effects of conducting facility death review (FDR) of maternal and neonatal deaths and stillbirths at or below the district level in Bangladesh.

    Methods This was a qualitative study with healthcare providers involved in FDRs. Two districts were studied: Thakurgaon district (a pilot district) and Jamalpur district (randomly selected from three follow-on study districts). Data were collected between January and November 2011. Data were collected from focus group discussions, in-depth interviews, and document review. Hospital administrators, obstetrics and gynecology consultants, and pediatric consultants and nurses employed in the same departments of the respective facilities participated in the study. Content and thematic analyses were performed.

    Results: FDR for maternal and neonatal deaths and stillbirths can be performed in upazila health complexes at sub-district and district hospital levels. Senior staff nurses took responsibility for notifying each death and conducting death reviews with the support of doctors. Doctors reviewed the FDRs to assign causes of death. Review meetings with doctors, nurses, and health managers at the upazila and district levels supported the preparation of remedial action plans based on FDR findings, and interventions were planned accordingly. There were excellent examples of improved quality of care at facilities as a result of FDR. FDR also identified gaps and challenges to overcome in the near future to improve maternal and newborn health.

    Discussion: FDR of maternal and neonatal deaths is feasible in district and upazila health facilities. FDR not only identifies the medical causes of a maternal or neonatal death but also explores remediable gaps and challenges in the facility. FDR creates an enabled environment in the facility to explore medical causes of deaths, including the gaps and challenges that influence mortality. FDRs mobilize health managers at upazila and district levels to forward plan and improve healthcare delivery.

  • 10.
    Biswas, Animesh
    et al.
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin. Centre for Injury Prevention and Research, Bangladesh (CIPRB), Dhaka.
    Rahman, Fazlur
    Centre for Injury Prevention and Research, Bangladesh (CIPRB), Dhaka.
    Eriksson, Charli
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin.
    Halim, Abdul
    Centre for Injury Prevention and Research, Bangladesh (CIPRB), Dhaka.
    Dalal, Koustuv
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin.
    Social Autopsy: A Social Intervention to Generate Community Awareness of Maternal and Neonatal DeathsManuskript (preprint) (Annet vitenskapelig)
  • 11.
    Biswas, Animesh
    et al.
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskaper. Centre for Injury Prevention and Research, Dhaka, Bangladesh.
    Rahman, Fazlur
    Centre for Injury Prevention and Research, Dhaka, Bangladesh.
    Eriksson, Charli
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Halim, Abdul
    Centre for Injury Prevention and Research, Dhaka, Bangladesh.
    Dalal, Koustuv
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Social Autopsy of maternal, neonatal deaths and stillbirths in rural Bangladesh: qualitative exploration of its effect and community acceptance2016Inngår i: BMJ Open, ISSN 2044-6055, E-ISSN 2044-6055, Vol. 6, nr 8, artikkel-id e010490Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Objectives: Social Autopsy (SA) is an innovative strategy where a trained facilitator leads community groups through a structured, standardised analysis of the physical, environmental, cultural and social factors contributing to a serious, non-fatal health event or death. The discussion stimulated by the formal process of SA determines the causes and suggests preventative measures that are appropriate and achievable in the community. Here we explored individual experiences of SA, including acceptance and participant learning, and its effect on rural communities in Bangladesh. The present study had explored the experiences gained while undertaking SA of maternal and neonatal deaths and stillbirths in rural Bangladesh.

    Design: Qualitative assessment of documents, observations, focus group discussions, group discussions and in-depth interviews by content and thematic analyses.

    Results: Each community's maternal and neonatal death was a unique, sad story. SA undertaken by government field-level health workers were well accepted by rural communities. SA had the capability to explore the social reasons behind the medical cause of the death without apportioning blame to any individual or group. SA was a useful instrument to raise awareness and encourage community responses to errors within the society that contributed to the death. People participating in SA showed commitment to future preventative measures and devised their own solutions for the future prevention of maternal and neonatal deaths.

    Conclusions: SA highlights societal errors and promotes discussion around maternal or newborn death. SA is an effective means to deliver important preventative messages and to sensitise the community to death issues. Importantly, the community itself is enabled to devise future strategies to avert future maternal and neonatal deaths in Bangladesh.

  • 12.
    Biswas, Animesh
    et al.
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin. Centre for Injury Prevention and Research Bangladesh (CIPRB), Dhaka, Bangladesh.
    Rahman, Fazlur
    Centre for Injury Prevention and Research Bangladesh (CIPRB), Dhaka, Bangladesh.
    Halim, Abdul
    Centre for Injury Prevention and Research Bangladesh (CIPRB), Dhaka, Bangladesh.
    Eriksson, Charli
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin.
    Dalal, Koustuv
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin.
    Experiences of community verbal autopsy in maternal and newborn health in Bangladesh2015Inngår i: HealthMed, ISSN 1840-2291, E-ISSN 1986-8103, Vol. 9, nr 8, s. 329-338Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Introduction: Verbal autopsy in maternal and neonatal deaths is commonly used in developing countries to understand the medical and social causes of death in the community. Bangladesh first undertook a community verbal autopsy program in 2010. This was implemented under the maternal and neonatal death review (MNDR) system.

    Objectives: To know the process of implementation of community verbal autopsy, its acceptability and effect in maternal and neonatal health, Bangladesh.

    Methods: A qualitative study was performed In two districts of Bangladesh in 2011. A review of documents, observations, focus group discussions (FGDs) and in-depth interviews (IDIs) were conducted with health care providers from different systems. Data were analysed using a thematic approach

    Results: Community verbal autopsy was developed in Bangladesh using existing available tools and guidelines. First line field supervisors from health and family planning departments conducted verbal autopsies at the deceased’s home. It has been adopted within the government health system and is able to identify medical and social causes, including delays within the community that are the major contributing factors of maternal and neonatal deaths. Verbal autopsy findings are shared at the Upazila level (sub-district) and these influence the development and implementation of local action plans. Recall bias and hard to reach areas are still challenges to be overcome in the conduction of verbal autopsies.

    Conclusions: The use of community verbal autopsy to identify medical and social causes of maternal and neonatal deaths is possible in an encouraging country context. The Government health system can comfortably conduct autopsies within the community. The findings of autopsy can be an effective tool and can be used by the local health and family planning managers to take the initiative at local level to improve health status of the mother and newborn.

  • 13.
    Biswas, Animesh
    et al.
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin. Centre for Injury Prevention and Research, Dhaka, Bangladesh.
    Rahman, Fazlur
    Centre for Injury Prevention and Research, Dhaka, Bangladesh.
    Halim, Abdul
    Centre for Injury Prevention and Research, Dhaka, Bangladesh.
    Eriksson, Charli
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin.
    Dalal, Koustuv
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin.
    Experiences of Community Verbal Autopsy in Maternal and Newborn Health of Bangladesh2015Manuskript (preprint) (Annet vitenskapelig)
  • 14.
    Biswas, Animesh
    et al.
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin. Centre for Injury Prevention and Research (CIPRB), Dhaka, Bangladesh.
    Rahman, Fazlur
    Centre for Injury Prevention and Research (CIPRB), Dhaka, Bangladesh.
    Halim, Abdul
    Centre for Injury Prevention and Research (CIPRB), Dhaka, Bangladesh; Department of Obstetrics and Gynaecology, Kumudini Women’s Medical College, Tangail, Bangladesh.
    Eriksson, Charli
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin.
    Dalal, Koustuv
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin.
    Maternal and neonatal death review (MNDR): A useful approach to identifying appropriate and effective maternal and neonatal health initiatives in Bangladesh2014Manuskript (preprint) (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Objectives: To identify the effects of Maternal and Neonatal Death Review (MNDR) in terms of improving maternal and neonatal health at the community level in Bangladesh.

    Methods: Both quan- titative and qualitative methods were undertaken for collecting data in Kashipur Union, Bangla- desh. Death notifications from households, subsequent data collections from a focus-group discus- sion (FGD), a group discussion (GD) and in-depth interviews (IDIs) were obtained using structured tools and guidelines.

    Results: A total of four maternal deaths, 21 neonatal deaths and 15 still births were reported in the MNDR death notification system at Kashipur Union in 2010. Data were presented to local programme managers, who took various initiatives including awareness pro- grammes, pregnancy registration, antenatal care, birth planning, and also the revitalization of a community clinic. The coverage of antenatal care, delivery in clinics, postnatal care and referral of complications increased through the active participation of the community. Community health- care providers, care recipients and members of the community expressed satisfaction with the quality of maternal and neonatal services. In the preceding two years, maternal and neonatal deaths substantially reduced in Kashipur (in 2011 maternal death = 1, neonatal death = 20, still birth = 8; in 2012 maternal death = 1, neonatal death = 8, still birth = 13).

    Conclusions: The MNDR system successfully delivered notification of all maternal and neonatal deaths in the defined area and collected information for the formulation and implementation of specific interventions, which resulted in visible and tangible changes in care-seeking and client satisfaction.

  • 15.
    Bortes, Cristian
    et al.
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin.
    Geidne, Susanna
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin.
    Eriksson, Charli
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin.
    A longitudinal effect study of contract signing for preventing alcohol use among Swedish school children2015Inngår i: European Journal of Public Health, ISSN 1101-1262, E-ISSN 1464-360X, Vol. 25, nr Suppl. 3Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background: Around 40% of the primary schools in Sweden have programs to prevent tobacco and alcohol use. One popular program is carried out by the Non-Governmental Organization SMART. The aim is to prevent or postpone alcohol, tobacco and other drug use among children through positive reinforcement and signing of contracts. The contract in this longitudinal study also contains items on good conduct behavior. Are there differences in youth problem behaviors between those who signed the contract all years versus those who signed the contract shorter time? What factors characterize those who signed the contract all the years compared to the others?                                                                         

    Methods: Students in five schools in a middle-sized municipality in Sweden answered class-room questionnaires in three waves: 7th (n=432), 8th (n=458), and 9th (n=422) grade. Response rates were 88%. Students are divided into three groups, based on response at T3 on many years of contract signing: long-attendees, short-attendees, sporadic- or non-attendees. A repeated measure ANOVA was conducted to analyze changes over time. Binge drinking was the outcome measure in this analysis. Identifying predictors for duration of the contract signing will be analyzed with multiple logistic regressions.                              

    Results: Short-attendees, 40%, signed contract only two to four consecutive years starting in 4th grade. Long-attendees, 22.5%, signed contract five to six years. Sporadic- or non-attendees, 20.5%, signed contract only in some non-consecutive, or none of the years. 17.2% missing-response. Long-attendees have significant lower levels of binge drinking in 9th grade (M=1.72) compared to short-attendees (M=2.43) and sporadic- or non-attendees (M=2.41). F(2,408) = 9.52, p=<.001.                                             

    Conclusion: Schools are an important setting for alcohol and tobacco prevention. Promising results were found regarding binge drinking for students that were long-attendees in the program. Further analysis of different outcomes and predictors, mediators and moderators is on-going.                                                                                                                  

    Key messages:

    Schools are an important setting for alcohol and tobacco prevention.

    There is a need for longitudinal evaluations of preventive programs in national contexts.

  • 16.
    Bortes, Cristian
    et al.
    School of Health and Medical Sciences, Örebro University, Örebro, Sweden.
    Geidne, Susanna
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Eriksson, Charli
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Evaluating the effectiveness of the SMART contract-signing strategy in reducing the growth of Swedish Adolescents’ substance use and problem behaviors2016Inngår i: BMC Public Health, ISSN 1471-2458, E-ISSN 1471-2458, Vol. 16, nr 1, artikkel-id 519Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background: In 2013, around 40 % of the schools in Sweden had structured programs to prevent tobacco and alcohol debut in compulsory school. There has unfortunately been a lack of scientific evidence to support most of the prevention methods focusing on primary prevention in schools in Sweden. The aim and purpose of the present study is to evaluate the effectiveness of the Non-Governmental Organization SMART contract-signing strategy in reducing the growth of youth substance use and other problem behaviors amongst Swedish adolescents.

    Methods: Students from five schools in a medium-sized Swedish municipality were surveyed in three waves from 7th to 9th grade of compulsory school. We used General Linear Model (GLM) repeated-measures ANOVA to test if the outcome measures smoking, use of snus and alcohol, drunkenness, delinquency, and bullying significantly changed different amounts over time in groups that had participated in the SMART program for long time, a short time, sporadically- or not at all. Groups were compared on demographic background variables, and outcome measures were assessed on all measurement occasions by a one-way ANOVA. The magnitude of group differences at the end of the study was estimated according to Cohen’s d.

    Results: Number of years with a contract has an effect on the levels of self-reported youth problems in 9th grade. We found small to medium-sized differences in measured outcomes between students who participated in the program for the longest period of time, 5 years, and who participated for the shortest time, 0–2 years.

    Conclusion: Findings suggests that the SMART program has preventive effects on adolescent substance use.

  • 17.
    Bortes, Cristian
    et al.
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin.
    Geidne, Susanna
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin.
    Eriksson, Charli
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin.
    Preventing Alcohol Consumption During Pregnancy: A Randomized Controlled Trial2015Inngår i: Health, ISSN 1949-4998, Vol. 7, nr 3, s. 289-299Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The aim with this study is to report a brief alcohol intervention for preventing drinking during pregnancy. The Women’s Organizations Committee on Alcohol and Drug Issues (WOCAD) in Sweden developed a printed information material about alcohol in pregnancy, aiming to reach pregnant women before their first visit at a prenatal clinic. A randomized controlled trial was conducted between 2004 and 2005 to measure if the material had an effect. A total of 564 pregnant women are included in the study, between 17 and 46 years of age. Differences between intervention and control group were analyzed with cross-tabulations and chi-squared-tests. A logistic regression analysis was also conducted to determine predictors of abstention from alcohol at the first prenatal visit. Findings show that significantly more women who received the material did abstain completely from alcohol then those who did not receive the material (92% vs. 82%, p=.005). It is 2.6 times more likely that those who received the material did abstain completely from alcohol since pregnancy recognition at their first prenatal visit compared with those who did not receive it (OR=2,6, CI 1,3-5,1, p=. 005). The information brochure developed by WOCAD can be used in antenatal care to get more women to abstain from alcohol during pregnancy.

  • 18.
    Brunnberg, Elinor
    et al.
    Örebro universitet, Institutionen för beteende-, social- och rättsvetenskap.
    Eriksson, Charli
    Örebro universitet, Hälsovetenskapliga institutionen.
    Tinnfält, Agneta
    Örebro universitet, Hälsovetenskapliga institutionen.
    Att ha minst en förälder som missbrukar alkohol: om psykisk ohälsa och utvärderade interventioner2007Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    En riskfaktor för psykisk ohälsa bland barn och ungdomar är alkoholmissbruk i familjen.

    Barnen och ungdomarna kan indelas i tre grupper, de som mår bra, de som befinner sig i en gråzon, och de som far illa. I denna rapport fokuseras på de barn som far illa. I Sverige finns ca 200 000 barn som lever med minst en förälder som missbrukar alkohol. Studier från andra länder visar också höga siffror och det innebär att det finns två till åtta barn i varje grupp om 25 barn som växer upp i en familj med dessa problem. En amerikansk studie har visat att det är nästan vart tredje barn som är barn till alkoholiserade föräldrar. Livet i en alkoholistfamilj kan vara kaotiskt och oförutsägbart, men också mycket varierat mellan olika familjer.

    Syftet med denna systematiska kunskapsöversikt är att beskriva vilken kunskap som idag finns om psykisk hälsa och ohälsa hos barn med en alkoholiserad förälder alternativt båda föräldrarna samt vilka risker barnen utsätts för. I översikten kommer även vilket stöd och skydd dessa barn behöver och kan få i Sverige idag att presenteras. Kunskapsöversikten kommer dessutom att granska vilka interventioner som utvärderats och presenterats i svensk och internationell forskning Systematisk litteratursökning har gjorts i flera databaser för att hitta vetenskapliga publikationer inom området och en genomgång av samtliga avhandlingar i socialt arbete som skrivits vid fem universitet i Sverige har gjorts. Även andra vetenskapliga rapporter finns med i kunskapsgenomgången. Dessa har hittats mera slumpmässigt vid genomgång av referenslistor, sökning på olika myndigheters databaser, tips från andra forskare m.m.I resultatet presenteras den utsatthet barn till alkoholmissbrukare har ökad risk för. Det kan vara emotionella svårigheter, anpassnings- och beteendeproblem, skolproblem med svårigheter i kamratkontakter och kognitiva problem, samt risk för en ökad alkoholkonsumtion. De skyddsfaktorer som redovisas är faktorer inom barnet själv, stöd till föräldrar och därigenom ett indirekt stöd till barnen, direkt stöd till barnen, t.ex. i form av signifikanta vuxna, samt kritiska händelser som kan fungera skyddande. I Sverige stöder regeringen gruppstödsverksamheter för barn till alkoholiserade föräldrar. I den aktuella kunskapsgenomgången redovisas forskning på interventioner för barn till alkoholiserade föräldrar. Det finns få rapporterade interventioner som också är utvärderade. Trots kritiken mot att så få utvärderade interventionsstudier gjorts, förordas fortsatt gruppstödsverksamhet för barn till alkoholiserade föräldrar samt att individuella och familjebaserade interventionsprogramn utvecklas och utvärderas.

  • 19. Börjesson, J.
    et al.
    Eriksson, Charli
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin.
    Skolan som arena för ANDT-prevention: longitudinella interventionsstudier av kontraktsmetoden och Triaden2012Inngår i: Folkhälsa för en hållbar framtid!: abstract : Folkhälsostämman 2012, Stockholm: Statens folkhälsoinstitut , 2012, s. 96-96Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 20.
    Cefai, Carmel
    et al.
    Department of Psychology, University of Malta, Msida, Malta.
    Cavioni, Valeria
    Department of Brain and Behavioral Sciences, Psychology Section, University of Pavia, Pavia, Italy.
    Bartolo, Paul
    Department of Psychology, University of Malta, Msida, Malta.
    Simoes, Celeste
    Faculty of Human Kinetics, University of Lisbon, Lisbon, Portugal.
    Ridicki Miljevic, Renata
    Faculty of Teacher Education, University of Zagreb, Zagreb, Croatia.
    Bouilet, Dejana
    Faculty of Teacher Education, University of Zagreb, Zagreb, Croatia.
    Pavin Ivanec, Tea
    Faculty of Teacher Education, University of Zagreb, Zagreb, Croatia.
    Matsopoulos, Anatassios
    Preschool Education Department, University of Crete, Rethymno, Greece, .
    Gavogiannaki, Mariza
    Preschool Education Department, University of Crete, Rethymno, Greece.
    Zanetti, Maria Assunta
    Department of Brain and Behavioral Sciences, Psychology Section, University of Pavia, Pavia, Italy.
    Galea, Katya
    Centre for Resilience and Socio-Emotional Health, University of Malta, Msida, Malta.
    Lebre, Paola
    Faculty of Human Kinetics, University of Lisbon, Lisbon, Portugal.
    Kimber, Birgitta
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin.
    Eriksson, Charli
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin.
    Social inclusion and social justice: A resilience curriculum for early years and elementary schools in Europe2015Inngår i: Journal of Multicultural Education, ISSN 2053-535X, Vol. 9, nr 3, s. 122-139Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Purpose: The purpose of this paper is to present the development of a resilience curriculum in early years and primary schools to enhance social inclusion, equity and social justice amongst European communities, particularly amongst disadvantaged and vulnerable ones, through quality education. It defines educational resilience in terms of academic, social and emotional growth in the face of life challenges; discusses the conceptual framework and key principles underpinning the curriculum; and presents the six major content areas of the curriculum. Finally, it presents the preliminary findings of a pilot project on the implementation of the curriculum in more than 200 classrooms in about 80 early and primary schools in six European countries.

    Design/methodology/approach: The curriculum was first drafted collaboratively amongst the six partners on the basis of the existing literature in the promotion of resilience in early years and primary schools, with a particular focus to European realities. Once it was internally reviewed, it was piloted in 200 early years and primary school classrooms in six European countries, with each of the six partners implementing one theme. Data collection included teacher reflective diaries, classroom checklists, semi-structured interviews with teachers and focus groups with students.

    Findings: The preliminary results from the pilot evaluation of the curriculum in 199 classrooms totalling 1,935 students across six countries indicate that both the teachers and the learners overwhelmingly found the curriculum highly enjoyable, useful, relevant and easy to use. They looked forward to the possibility of having the programme on a full-time basis as part of the general curriculum in the future. The teachers reported a positive moderate change in learners’ behaviour related to the theme implemented and argued that for the implementation to be effective, it needs to take place throughout the whole year. A number of modifications have been on the basis of the teachers’ and learners’ feedback.

    Originality/value: This is the first resilience curriculum for early years and primary schools in Europe. While it seeks to address the needs of vulnerable children such as Roma children, immigrant and refugee children and children with individual educational needs, it does so within an assets-based, developmental, inclusive and culturally responsive approach, thus avoiding potential labelling and stigmatising, while promoting positive development and growth. It puts the onus on the classroom teacher, in collaboration with parents and other stakeholders, in implementing the curriculum in the classroom.

  • 21.
    Cefai, Carmel
    et al.
    Dept Psychol, Univ Malta, Msida, Malta.
    Matsopoulos, Anastassios
    Preschool Educ Dept, Univ Crete, Iraklion, Greece.
    Bartolo, Paul
    Dept Psychol, Univ Malta, Msida, Malta.
    Galea, Katya
    Dept Psychol, Univ Malta, Msida, Malta.
    Gavogiannaki, Mariza
    Preschool Educ Dept, Univ Crete, Iraklion, Greece.
    Zanetti, Maria Assunta
    Dept Brain & Behav Sci, Psychol Sect, Univ Pavia, Pavia, Italy.
    Renati, Roberta
    Dept Brain & Behav Sci, Psychol Sect, Univ Pavia, Pavia, Italy.
    Cavioni, Valeria
    Dept Brain & Behav Sci, Psychol Sect, Univ Pavia, Pavia, Italy.
    Ivanec, Tea Pavin
    Fac Teacher Educ, Univ Zagreb, Zagreb, Croatia.
    Saric, Marija
    Fac Teacher Educ, Univ Zagreb, Zagreb, Croatia.
    Kimber, Birgitta
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin.
    Eriksson, Charli
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin.
    Simoes, Celeste
    Faculdade de Motricidade Humana, Dafundo, Portugal.
    Lebre, Paula
    Faculdade de Motricidade Humana, Dafundo, Portugal.
    A resilience curriculum for early years and primary schools in Europe: enhancing quality education2014Inngår i: Croatian Journal of Education, ISSN 1848-5189, Vol. 16, s. 11-32Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    About twenty percent of school children experience social, emotional and behaviour problems during the course of any given year and may need the use of mental health services. The number may rise to up to fifty percent amongst children coming from socio-economically disadvantaged areas and from vulnerable communities. The economic crisis which Europe is undergoing at the moment has exacerbated the risks among those already facing disadvantages such as unemployment of young people and new families, increasing poverty and social disadvantage for the whole communities and regions. These challenges underline the need to equip children from an early age with the requisite skills to help them overcome the challenges and obstacles they are set to face in such circumstances while providing healthy and protective contexts which promote their health and well-being. This paper describes the development of a resilience curriculum for children in early years and primary schools in Europe with the aim of enhancing quality education for all children, including the most vulnerable ones. It presents and discusses the curriculum framework developed from the existing literature, including the key principles, processes and themes underlying the curriculum.

  • 22.
    Dalal, Koustuv
    et al.
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin.
    Eriksson, Charli
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin.
    Do functional problem and livelihood disturbances in and around home trigger injuries?2014Inngår i: Health, ISSN 1949-5005, Vol. 6, s. 1085-1091Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The study has tried to identify whether poor self-rated health and home and neighbourhood environmental problems trigger injuries. The study used data from the Life & Health year 2008 survey, a postal questionnaire administered by Statistics Sweden in five administrative regions in central Sweden  (Uppsala,  Södermanland,  Örebro,  Varmland  and  Västmanland).  A  random  sample  of 1,060,032 respondents aged 18 - 79 years had participated in the study. Örebro and Varmland re- gion had the highest proportions of injuries. People at their age between 18 to 24 years—males—tobacco and alcohol addicted had the highest proportions of injuries. Environmental factors such as disturbances in and around home had emerged as major triggering factors for injuries. Physical functional problems such as problem of buying own food, cooking, dressing-up and walking had been emerged as very strong predicting factors of injuries. Policy makers in Sweden could identify the poor neighborhood, disturbing living condition through the housing companies and the cooperative housing societies to control injuries and promote safety.

  • 23.
    Elander, Ingemar
    et al.
    Örebro universitet, Akademin för humaniora, utbildning och samhällsvetenskap.
    Eriksson, Charli
    Örebro universitet, Hälsoakademin.
    Fröding, Karin
    Örebro universitet, Hälsoakademin.
    Lokalt partnerskap för folkhälsa: innovation med djupa rötter i det svenska samhället2009Inngår i: Governance på svenska / [ed] Gun Hedlund, Stig Montin, Stockholm: Santérus Academic Press Sweden , 2009, 1, s. 179-200Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 24.
    Eriksson, Charli
    Örebro universitet, Hälsoakademin.
    Forskningsprogrammets genomförande2010Inngår i: Partnerskap för hållbar välfärdsutveckling: utveckling och forskning under sex år i fyra städer / [ed] Charli Eriksson, Eva Järliden, Annika Larsson, Solveig Sandberg, Örebro: Örebro universitet , 2010, s. 145-159Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 25.
    Eriksson, Charli
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin.
    Fysisk aktivitet är viktig för hälsan och lärandet2012Inngår i: Idrott & hälsa : organ för Svenska idrottslärarföreningen, ISSN 1653-1124, Vol. 139, nr 4, s. 16-18Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 26.
    Eriksson, Charli
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin.
    Handshake for Health2012Inngår i: Pan European Networks. Government, ISSN 2049-3185, nr 1, s. 136-137Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 27.
    Eriksson, Charli
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin.
    Idéburna organisationers ANDT-förebyggande arbete2014Inngår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, Vol. 91, nr 1, s. 3-4Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
  • 28. Eriksson, Charli
    Kunskap om hälsa och lärande – en översikt av ett forskningsfält under utveckling: Rapport till den Utbildningsvetenskapliga kommittén2012 (oppl. 1)Bok (Fagfellevurdert)
  • 29.
    Eriksson, Charli
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin.
    Promoting health among children: an investment2012Inngår i: Public Service Review: European Union, ISSN 2046-6110, nr 23, s. 202-203Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
  • 30.
    Eriksson, Charli
    Örebro universitet, Hälsoakademin.
    Slutsatser vid resans slut och rekommendationer2010Inngår i: Partnerskap för hållbar välfärdsutveckling: utveckling och forskning under sex år i fyra städer / [ed] Charli Eriksson, Eva Järliden, Annika Larsson, Solveig Sandberg, Örebro: Örebro universitet , 2010, s. 295-301Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 31.
    Eriksson, Charli
    et al.
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin.
    Beckman, Linda
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin.
    Aurin Edvardssson, Ingrid
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin.
    Jensen, Jennie
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin.
    Larsson, Anita
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin.
    Meijer, Karolina
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin.
    Kunskapsutveckling för ökad samverkan mellan barn- och vuxenvård inom socialtjänsten2014Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 32.
    Eriksson, Charli
    et al.
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin.
    Bergholm, Camilla
    Örebro universitet.
    Ulvmyr, Camilla
    Örebro universitet.
    Hallor Jonsson, Irina
    Örebro universitet, Restaurang- och hotellhögskolan.
    Tranquist, Johan
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Göttinger, Peter
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Green, Sofia
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin.
    NCFF  - Nationellt centrum för främjande av en god hälsa hos barn och ungdom: en sjuårig historia2012Inngår i: Folkhälsostämman 2012: folkhälsa för en hållbar framtid, Stockholm: Statens folkhälsoinstitut , 2012, s. 85-85Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Bakgrund och syfte: Nationellt centrum för främjande av god hälsa hos barn och ungdom (NCFF) bildades våren 2004 på uppdrag av Utbildningsdepartementet. Huvudfokus var fysisk aktivitet men 2006 gavs ett utökat uppdrag att även arbeta för goda matvanor och andra hälsoframjande verksamheter hos barn och ungdom. Sedan dess har NCFF, utifrån skolans övergripande mål och riktlinjer, stöttat skolor genom att: 1) sprida erfarenheter och goda exempel, 2) stödja och informera om forskning och utvecklingsprojekt, 3) verka for en ökad samverkan mellan universitet och högskolor, kommuner, andra skolhuvudmän och myndigheter, intresseorganisationer samt regionala och lokala organisationer, samt 4) verka for en helhetssyn på sambandet mellan god hälsa och barn och ungdomars lärande/utveckling.

    Metod/idébeskrivning: Verksamheten kan beskrivas utifran fyra målområden:

    Strategisk inriktning: Främja god hälsa, goda levnadsvanor, lärande och utveckling. Ett hälsoframjande perspektiv som präglar hela skolverksamheten.

    • Kunskapsförmedling – utbildning: Fortbildning (konferenser, utbildningsinsatser), kommunikativa insatser (nyhetsbrev, hemsida, sociala medier), och produktion av material.

    • Kunskapsuppbyggnad – forskning och utveckling: Vetenskapligt råd, nationella utvärderingar, kunskapsöversikter, och samverkan med forskare.

    • Samverkan och innovation: NCFF verkar genom och tillsammans med andra, nätverkar och samarbetar med lokala, nationella och internationella aktörer.

    Resultat /lägesrapport: Verksamheten bidrar till att ord omsätts i handling och att handling omsatts i ord. Samarbetet med andra parter betyder resultat fastän en begränsad budget. Sedan 2004 har 3 500 skolor deltagit i NCFFs arrangemang vilket motsvarar hälften av landets grund- och gymnasieskolor.

    Diskussion/uppföljning: Hälsoarbetet i skolan handlar om att skapa goda lärmiljöer där elever trivs och mår bra – en angelägenhet som beror hela skolan. Betydelsefullt ar att stödja, inspirera och starka kunskapsutvecklingen om sambandet mellan lärande och hälsa. En framtida viktig målgrupp ar elevhälsan i och med dess nya roll att arbeta mer stödjande, forebyggande och hälsofrämjande.

  • 33.
    Eriksson, Charli
    et al.
    Örebro universitet, Hälsoakademin.
    Börjesson, Josefine
    Örebro universitet, Hälsoakademin.
    Fredriksson, Ingela
    Örebro universitet, Hälsoakademin.
    Geidne, Susanna
    Örebro universitet, Hälsoakademin.
    Larsson, Madelene
    Örebro universitet, Hälsoakademin.
    Pettersson, Camilla
    Örebro universitet, Hälsoakademin.
    Med kraft och vilja 2010: alkohol- och drogförebyggande arbete inom Socialstyrelsens stöd till frivilligorganisationer2011Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Rapporten syftar till att ge en bild av den forsknings- och utvecklingsverksamhet som genomförts av forskarteamet vid Örebro universitet som knutits till Socialstyrelsens projektportfölj. Fokus ligger på 2010 års utlysning.

    Satsningen började 2002 genom att Socialstyrelsen fick medel från Socialdepartementet att fördela till frivilligorganisationers alkohol- och drogförebyggande arbete. Trettiotvå organisationer med totalt 39 projekt delade på 25 miljoner. Sedan dess har årligen nya medel utlysts. År 2010 var den totala summan som Socialstyrelsen hade att fördela 15 miljoner. Det var 38 organisationer som fick medel att bedriva 54 olika projekt, varav 21 var nya projekt. Dessutom har ett projekt disponerat anslag från tidigare år eftersom det blivit fördröjt. Av dessa tillhör 14 organisationer kategorin alkohol- och drogorganisationer medan betydligt fler, 24 organisationer, beviljats medel trots att de inte har alkohol- och drogförebyggande arbete som sin primära huvudinriktning. Detta ligger helt i linje med den nationella handlingsplanen som önskar ett brett engagemang i det förebyggande arbetet. Majoriteten av projekten riktar sig till målgruppen barn och ungdom. I projektportföljen ingår även projekt riktade till invandrare, barn i riskzon, unga tjejer och föräldrar.

    Under året som gått har ett fungerande, värdefullt och givande samarbete fortsatt mellan forskarteamet vid Örebro universitet och de olika organisationerna inom satsningen. Ett samarbete byggt på såväl gemensamma projektledarträffar, olika former av projektmöten samt diskussioner kring utvärdering med enskilda organisationer. Projekten har halvårsvis redovisat sin verksamhet till forskarteamet. En sammanställning är gjord i rapporten Verksamhetsrapport 2010 - Med kraft och vilja.

    Under åren har ett antal olika fördjupningsstudier planerats och genomförts inom ramen för Socialstyrelsens projektportfölj. Beredningsgruppen har prioriterat angelägna projekt för detta och forskarteamet har sökt utforma dessa inom ramen för de tillgängliga medel som avsatts. I detta har planeringen varit långsiktig trots att budget endast kunna avsättas för ett år i taget.

    Det övergripande syftet med fördjupningsstudierna är att med de tillgängliga resurserna som utgångspunkt ge en fördjupad kunskap kring ett mindre antal projekt som genomförs av frivilligorganisationer. Avsikten är att genomföra vissa forskningsinsatser kring dessa projekts planering, genomförande och effekter på kort och lång sikt.

    Fyra fördjupningsstudier som forskarteamet arbetat med under flera år presenteras under del 2 i rapporten. Två av dessa är utvärderingar av föräldrastödsprogram som båda genomförts av IOGT-NTO, Stark och klar och Föräldrar Tillsammans. Den tredje studien är utvärderingen av projektet Mål utan alkohol som genomförts i samarbete med SvFF, IOGT-NTO och före detta Alkoholkommittén. Maia-projektet, som bedrevs av länsstyrelsen i Örebro med stöd från Statens folkhälsoinstitut, avslutades år 2010 och presenteras som den fjärde fördjupningsstudien.

    Det pågår en planering av nya fördjupningsstudier. Huvudfokus är på insatser riktade direkt till barn och ungdomar. Det finns mycket som visar på behovet av kunskapsutveckling (se t.ex. Babor et al., 2010). Barn och ungdomar behöver få kunskap om alkohol och droger för att utveckla positiva kunskaper, attityder och beteende som minskar skadorna av alkohol och droger för individ och samhälle. Inom den pågående satsningen finns en rad projekt som har möjlighet att ge kunskap om olika metoder för detta arbete.

    De satsningar som finns idag inom projektportföljen ger förutsättningar för att utveckla effektstudier med skolan som arena och med fritiden som arena, studier av program med genusperspektiv och studier av förebyggande insatser för utvalda grupper.

    De fördjupningsstudier som nu planeras innehåller bland annat effektstudier av kontraktsmetoden Smart och skolprogrammet Triaden. Undersökningar ska också genomföras av vilka som deltar och med vilken effekt. Detta kommer också genomföras inom en rad genusinriktade insatser och verksamheter till särskilt utvalda grupper. I det följande redovisas läget i mitten av april 2011.

    Inom ramen för forskarteamets verksamhet har en nationell konferens arrangerats vartannat år vid Örebro universitet. Dessa har benämnts Reflektion kring prevention och konferenser har genomförts 2006, 2008 och 2010. Konferensen som arrangerades 18-19 maj 2010 hade fokus på evidens och samverkan för ett bättre alkohol- och drogförebyggande arbete. Alla pratar om evidens men vad innebär det egentligen? Hur kan vi vidareutveckla vårt arbete så att det blir målinriktat och effektivt? Idag är många engagerade i det förebyggande arbetet. Hur kan vi vidareutveckla samverkan mellan aktörer som idéburna organisationer, kommuner, landsting, stat och näringsliv?

    Medverkande var forskare, politiskt ansvariga och sakkunniga inom såväl ideell som offentlig sektor som gav sin syn på preventionsarbete och samverkan. Fokus var ett reflekterande möte och den utvecklande dialogen deltagarna emellan. Totalt deltog 111 personer på konferensen. Av dessa var tretton externa föreläsare och 21 personer var projektledare inom Socialstyrelsens satsning som medverkade för att presentera sina projekt och dess erfarenheter på enskilda seminarier.

    I forskningsprogrammet ingår fem frågor: att vara projektledare, vikten av kompetensstöd, verksamhetsdokumentation som metod, mervärdet av att vara ideell organisation och den praktiknära forskningen om förebyggande metoder. I denna rapport berörs de tre sistnämnda frågorna.

    För att ytterligare utveckla verksamhetsdokumentationen som metod gjordes bland annat en bedömning av olika delar av rapporteringen. Totalt har 55 bidragsbeslut tagits när det gäller 2010 års anslag. Av dessa var några av sådan karaktär att de inte ingår i denna projektredovisning. Därför kommer verksamhetsredovisningen att granskas för 50 projekt. Det är dock tre projekt som inte gjort den efterfrågade redovisningen.

    Det finns många mervärden med att frivilligorganisationer bedriver alkohol- och drogförebyggande arbete. Ett mervärde som studerats särskilt under de senaste årens satsning är omfattningen av de personella resurserna och den påtagliga kraft och vilja som finns att engagera sig ideellt i olika projekt. Detta har varit möjligt genom att projekten i sina rapporteringar fått redovisa hur de personella resurserna inom projektet sett ut. Störst antal personer arbetar utan ersättning inom projekt såväl år 2008 som år 2010, det vill säga som ideell medverkar (406 av 771 personer år 2008 och 451 av 940 år 2010). Därefter kommer den grupp som deltar i projektets arbete i egenskap av sin ordinarie tjänst (201 och 247 respektive år).

    För att undersöka forskningsstrategin genomfördes en fallstudie över den valda ansatsen (Eriksson et al., 2011). Målsättningen med studien var att beskriva och analysera den Socialstyrelsefinansierade satsningen under åren 2003-2009 med speciell betoning på forskning och utveckling för en evidensbaserad praktik. Studien A Research Strategy Case Study of Alcohol and Drug Prevention by Non-Governmental Organizations in Sweden 2003-2009 går i sin helhet att läsa på nätet  i open-access tidskriften Substance Abuse Treatment, Prevention, and Policy 2011, 6:8 (www.substanceabusepolicy.com).

    FoU-programmet har genom den goda samverkan med olika parter lyckats utveckla, genomföra och rapportera en lång rad fördjupningsstudier, vilka skapat unika möjligheter att belysa förebyggande arbete om barn, ungdomar och föräldrars situation.

    Ett stort tack till alla inom de frivilligorganisationerna som på olika sätt medverkat till att denna satsning på alkohol- och drogförebyggande arbete och forskning har kunnat genomföras. Utan den insatsen hade vårt arbete varit helt omöjligt.

  • 34.
    Eriksson, Charli
    et al.
    Örebro universitet, Hälsoakademin.
    Börjesson, Josefine
    Örebro universitet, Hälsoakademin.
    Fredriksson, Ingela
    Örebro universitet, Hälsoakademin.
    Geidne, Susanna
    Örebro universitet, Hälsoakademin.
    Larsson, Madelene
    Örebro universitet, Hälsoakademin.
    Pettersson, Camilla
    Örebro universitet, Hälsoakademin.
    Verksamhetsrapport 2010 : Med kraft och vilja: alkohol- och drogförebyggande arbete inom Socialstyrelsens stöd till frivilligorganisationer2011Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Inom ramen för regeringens program för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobaksfrågor (ANDT) har Socialstyrelsen utlyst medel till frivilligorganisationer för alkohol- och drogförebyggande arbete. Denna rapport redovisar genomförd verksamhet under 2010 inom de 54 projekt som fått stöd.

    Syftet med verksamhetsdokumentationen är att genomföra en redovisning av den genomförda verksamheten och därigenom ge Socialstyrelsen den redovisning som staten kräver av bidragsmottagare. Dokumentationen syftar också till att ge en fördjupad kunskap om alkohol- och drogförebyggande arbete inom frivilligorganisationer.

    Denna redovisning bygger på inlämnade ansökningar och verksamhetsrapporter från frivilligorganisationer som beviljats anslag inom ramen för utlysningen av medel till alkohol- och drogförebyggande arbete. Projektens verksamhetsrapporter bygger i sin tur på den mall för verksamhetsdokumentation, som utformats inom vårt FoU-arbete. Dessa mallar syftar till att fungera som ett stöd för reflektion och systematisk dokumentation. De återkommande projektledarträffarna har möjliggjort att metodiken utvecklats och att ett givande erfarenhetsutbyte kommit till stånd. I årets huvudrapport diskuterar vi verksamhetsrapporteringen som metod.

    Under 2010 omfattade Socialstyrelsens projektportfölj verksamheter inom 38 organisationer med 54 olika projekt. Dessa redovisas i rapporten efter organisation i bokstavsordning. Varje projekt inleds med fakta om organisationen som genomför verksamheten. Därefter redovisas sökta och beviljade medel, projektets bakgrund, mål och inriktning, resurser – ekonomi, personal, ideell kraft och samarbetsparter samt vad som genomförts, uppnådda resultat och projektets fortsatta verksamhet. Beskrivningen avslutas med några korta kommentarer från forskarteamet.

    Forskarteamet har gemensamt men i olika omfattning arbetat med verksamhetens dokumentation, som byggs upp av organisationernas egna verksamhetsrapporter och reflektioner. Särskilt ansvariga för årets redovisning har varit Ingela Fredriksson och Madelene Larsson. Madelene hade ansvaret för arbetet med verksamhetsdokumentationen under våren 2010 fram till att hon var föräldraledig (juli 2010-mars 2011). Ingela har arbetat med rapportens sammanställning och uppföljande kontakter med organisationer sedan november 2011. Vi har alla bidragit till olika delar av rapporten, läst den och står därmed gemensamt för den.

    Att denna rapport kommer till stånd beror på alla de projektledare som inom de olika organisationerna medverkat i rapporteringen och delat med sig av sitt projekt, glädjeämnen och svårigheter. Ett stort tack till alla som bidragit till rapporten.

  • 35.
    Eriksson, Charli
    et al.
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin.
    Börjesson, Josefine
    Örebro universitet, Hälsoakademin.
    Fredriksson, Ingela
    Örebro universitet, Hälsoakademin. Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin.
    Geidne, Susanna
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin.
    Larsson, Madelene
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin.
    Pettersson, Camilla
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin.
    Verksamhetsrapport 2011 Med kraft och vilja: ANDT- förebyggande arbete inom Statens Folkhälsoinstituts stöd till idéburna organisationer2012Rapport (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Inom ramen för regeringens program för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobaksfrågor (ANDT) har Statens Folkhälsoinstitut utlyst medel till idéburna organisationer för ANDT- förebyggande arbete. Denna rapport bygger på inlämnade ansökningar, delrapporter och verksamhetsrapporter från idéburna organisationer som beviljats anslag inom ramen för utlysningen under 2011.

    Syftet med verksamhetsdokumentationen är att ge en samlad bild av den verksamhet som genomförs av idéburna organisationer inom ANDT- området och därmed kunna tjäna som underlag till Statens Folkhälsoinstituts för den redovisning som staten kräver av bidragsmottagare. Dokumentationen syftar också till att ge en fördjupad kunskap om ANDT- förebyggande arbete inom idéburna organisationer.

    Projektportfölj

    Under 2011 innefattar Statens Folkhälsoinstituts projektportfölj 80 projekt som drivs av idéburna organisationer. Denna rapport innefattar 62 stycken av dessa projekt vilka har ingått i forskarteamet vid Örebro universitets uppdrag att dokumentera och följa. Under 2011 omfattade forskarteamets uppdrag verksamheter inom 47 organisationer med 62 olika projekt inom Statens Folkhälsoinstituts totala projektportfölj.

    Metod

    Mallar för ansökningar och verksamhetsrapporter är utformade av Statens Folkhälsoinstitut på webbaserade formulär. Dessa skickas in direkt till Statens Folkhälsoinstitut och följer deras riktlinjer och innehåll som gäller för alla sökande. Det vill säga inte bara idéburna organisationer utan även kommuner, landsting/länsstyrelser, universitet/högskolor och privata företag/stiftelser. Deras rapporteringsmall har större fokus på regeringens övergripande politiska mål för respektive område inom ANDT- strategin och frågorna relateras till dessa i större utsträckning än till respektive projekts målformulering och uppsatta resultatmål.

    Tidigare verksamhetsrapporter har byggt på en rapportmall som utformats inom FoU-arbetet där organisationerna lämnat in alla verksamhetsrapporter direkt till forskarteamet. Dessa har haft en annan utformning och större omfattning. Årets verksamhetsrapport har därför ett delvis annat innehåll än tidigare år.

    Mallen för delrapporten är utformad av forskarteamet vid Örebro universitet. Denna skickades ut av forskarteamet till alla projektledare som i sin tur rapporterade tillbaka direkt till forskarteamet. Delrapporten fokuserar på eventuella förändringar som kan ha skett från den ursprungliga projektplanen enligt ansökan.

    Projekten redovisas i rapporten efter organisation i bokstavsordning. Varje projekt inleds med fakta om organisationen som genomför verksamheten. Därefter redovisas projektet under följande huvudrubriker: Ansökta och beviljade medel, Bakgrund, Projektets mål och inriktning – ansökan, Förändringar av projektplanen enligt delrapport, Genomförande och resultat enligt slutrapport samt För mer information om projektet kontakta. Underrubrikerna kan variera något för att på bästa sätt återge projektens egna beskrivningar. I slutet av rapporten redogör forskarteamet för några sammanfattande erfarenheter. Där ges också en lite utförligare sammanfattande bild av organisationernas delrapporter. Under rubriken Ansökta och beviljade medel framgår de 13 projekt som i år har fått ett slutanslag av Statens Folkhälsoinstitut.

    Forskarteamet står som gemensam författare av rapporten och har på olika sätt och i olika omfattning bidragit till den. Ingela Fredriksson har haft ett särskilt ansvar för årets verksamhetsrapport.

    Att denna rapport kommer till stånd beror på alla de projektledare som inom de olika organisationerna medverkat i rapporteringen och delat med sig av sina erfarenheter. Ett stort tack till alla som bidragit till rapporten.

  • 36.
    Eriksson, Charli
    et al.
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin.
    Börjesson, Josefine
    Örebro universitet, Hälsoakademin.
    Larsson, Madelene
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin.
    Fredriksson, Ingela
    Örebro universitet, Hälsoakademin. Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin.
    Geidne, Susanna
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin.
    Pettersson, Camilla
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin.
    Med kraft och vilja 2011: ANDT-förebyggande arbete inom Statens folkhälsoinstituts stöd till idéburna organisationer2012Rapport (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Förord: Inom ramen för regeringens satsning på alkohol- och drogförebyggande insatser har Statens folkhälsoinstitut (FHI) gett stöd till ett flertal frivilligorganisationer eller organisationer inom den idéburna sektorn, som denna viktiga verksamhet allt oftare kallas. Inom ramen för dessa medel har vår forskargrupp fått möjlighet att bedriva olika former av FoU. Vi har i vårt arbete tänkt långsiktigt även om medlen numera beviljas ett år i taget.Denna årets rapport har till syfte att lyfta fram olika insatser under 2011. Verksamheterna som ingår i FHI:s projektportfölj beskrivs kortfattat i denna rapport men en mer utförlig redovisning med kontaktuppgifter finns i rapporten Verksamhetsrapport 2011 - Med kraft och vilja.Målsättningen med denna rapport är att i del I beskriva satsningens uppbyggnad och inriktning – utgångspunkter och perspektiv, projektportföljen 2011och vårt arbetssätt. Del II ger en översikt av FoU-verksamheten – pågående studier, att vara projektledare 2011 och planeringen inför konferensen Reflektion kring prevention 2012. Del III ger några perspektiv och reflektioner kring årets arbete.Medverkande i rapporten är forskarteamet som består av forskarassistent Camilla Pettersson (Fil.Dr.), projektsekreterarna Madelene Larsson (doktorand), Susanna Geidne (doktorand), Josefine Börjesson (doktorand och disputerade i psykologi i Umeå hösten 2011) och Ingela Fredriksson samt professor Charli Eriksson. Under året har medarbetare varit föräldralediga periodvis på deltid eller heltid. Detta medförde, i kombination med andra externa forskningsanslag, att vi har varit flera personer som delat på arbetet under året. Vi har bidragit med olika delar i rapporten men alla har läst och står gemensamt för rapporten.

  • 37.
    Eriksson, Charli C-G
    et al.
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin.
    Fredriksson, Ingela
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin.
    Fröding, Karin
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin.
    Geidne, Susanna
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin.
    Pettersson, Camilla
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin.
    Academic practice-policy partnerships for health promotion research: experiences from three research programs2014Inngår i: Scandinavian Journal of Public Health, ISSN 1403-4948, E-ISSN 1651-1905, Vol. 42, nr 15 Suppl, s. 88-95Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: The development of knowledge for health promotion requires an effective mechanism for collaboration between academics, practitioners, and policymakers. The challenge is better to understand the dynamic and ever-changing context of the researcher-practitioner-policymaker-community relationship.

    AIMS: The aims were to explore the factors that foster Academic Practice Policy (APP) partnerships, and to systematically and transparently to review three cases.

    METHODS: Three partnerships were included: Power and Commitment-Alcohol and Drug Prevention by Non-Governmental Organizations in Sweden; Healthy City-Social Inclusion, Urban Governance, and Sustainable Welfare Development; and Empowering Families with Teenagers-Ideals and Reality in Karlskoga and Degerfors. The analysis includes searching for evidence for three hypotheses concerning contextual factors in multi-stakeholder collaboration, and the cumulative effects of partnership synergy.

    RESULTS: APP partnerships emerge during different phases of research and development. Contextual factors are important; researchers need to be trusted by practitioners and politicians. During planning, it is important to involve the relevant partners. During the implementation phase, time is important. During data collection and capacity building, it is important to have shared objectives for and dialogues about research. Finally, dissemination needs to be integrated into any partnership. The links between process and outcomes in participatory research (PR) can be described by the theory of partnership synergy, which includes consideration of how PR can ensure culturally and logistically appropriate research, enhance recruitment capacity, and generate professional capacity and competence in stakeholder groups. Moreover, there are PR synergies over time.

    CONCLUSIONS: The fundamentals of a genuine partnership are communication, collaboration, shared visions, and willingness of all stakeholders to learn from one another

  • 38.
    Eriksson, Charli
    et al.
    Örebro universitet, Hälsovetenskapliga institutionen.
    Elander, Ingemar
    Örebro universitet, Institutionen för samhällsvetenskap.
    Fröding, Karin
    Johansson, Björn
    Örebro universitet, Institutionen för beteende-, social- och rättsvetenskap.
    Healthy cities, social inclusion and urban governance: a research program2004Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 39.
    Eriksson, Charli
    et al.
    Örebro universitet, Institutionen för idrott och hälsa.
    Elander, Ingemar
    Örebro universitet, Institutionen för samhällsvetenskap.
    Fröding, Karin
    Johansson, Björn
    Örebro universitet, Akademin för juridik, psykologi och socialt arbete.
    Research for healthy cities: theoretical and empirical perspectives on social inclusion, urban governance and sustainable welfare development2003Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 40.
    Eriksson, Charli
    et al.
    Örebro universitet, Hälsoakademin.
    Elander, Ingemar
    Örebro universitet, Akademin för humaniora, utbildning och samhällsvetenskap.
    Montin, Stig
    Örebro universitet, Akademin för humaniora, utbildning och samhällsvetenskap.
    Lärande och kunskapsbildning byggs in2010Inngår i: Partnerskap för hållbar välfärdsutveckling: utveckling och forskning under sex år i fyra städer / [ed] Charli Eriksson, Eva Järliden, Annika Larsson, Solveig Sandberg, Örebro: Örebro universitet , 2010, 1, s. 23-37Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 41.
    Eriksson, Charli
    et al.
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin.
    Falck, Maria
    Public Health Division, Västerbotten County Council, Umeå, Sweden.
    Løchen, Maja -Lisa
    UiT, The Arctic University of Norway, Tromsø, Norway.
    Patti, White
    National Institute for Health and Care Excellence, London, UK.
    The Swedish Think Tank Tobaksfakta: An Assessment of Relevance and Quality2014Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Think tanks are non-governmental institutions – intellectually, organizationally and financially autonomous of government, political parties and organized interests – that are set up with the aim of influencing policy. The Swedish think tank Tobaksfakta, as a nonprofit organization, was formed by Health Professionals against Tobacco in October 2010, and has a number of member organizations. It is a national independent player focusing on measures to reduce tobacco use. The goal is that Tobaksfakta contributes continuously to reducing tobacco use toward a society free of tobacco.

    A quality evaluation has been conducted by an external panel in five phases: (1) Planning and selection of approach, (2) Collection of data on Tobaksfakta, (3) Self-evaluations, (4) External assessment by a panel of independent experts, and (5) Measures and follow-up.

    As background to the evaluation, there is a short review of what a think tank is. Then, the scene for tobacco prevention in Sweden is set by giving data on tobacco consumption, an overall Swedish map of tobacco prevention, and a presentation of some controversial issues. The WHO Framework Convention on Tobacco Control sets the global agenda and also the framework for the activities of Tobaksfakta.

    A SWOT analysis provides an overall assessment of Tobaksfakta. Its strengths include competence, having an effective organization and member organizations, and being a strong provider of information and opinion leaders. Weaknesses include limited economic and human resources, low involvement in activities by member organizations, too broad a focus, and a limited impact on decision-making. Threats include poor economic resources, the perception that tobacco is no longer an issue, and weakness in national tobacco prevention efforts. Among the opportunities available is a new three-year business plan, strengthening of communicative work, networking and extended cooperation, the Tobacco End Game, and new efforts at national and international levels.

    The evaluation considered organizational structure and resources, goal structure and work processes (monitoring, investigations, knowledge materials, website, press activities, twitter and social media, dissemination of knowledge, and European and international tobacco prevention work). The panel assessed the information and communication work of Tobaksfakta as of high quality, relevant, and timely.

    The Tobacco Industry Project has functioned as an important vehicle for the overall efforts made by Tobaksfakta The project has performed impressive work in relation to relatively limited economic resources. Although time has run out for the project, the need for its activities will continue for so long as the activities pursued by the tobacco industry continue. Therefore, it is recommended that Tobaksfakta continues to act as a watchdog on the tobacco industry.

    The Tobacco End Game is a challenging and future-oriented project that has a great potential. Tobaksfakta wants a Swedish government that, after the 2014 elections, reaches a decision on a plan to phase out smoking by 2025. The idea is that such a decision shall be achieved by advocacy at all levels of society. Further development of the Tobacco End Game is recommended as a key developmental effort.

    Overall assessments and recommendations are: Tobaksfakta is a classic think tank but needs independent financing. It shall continue with intellectual argument not covert lobbying. Tobaksfakta is one of the key actors on the landscape of tobacco prevention. Focusing on structural issues gives added value. The think tank is an efficient and professional organization. Tobaksfakta has an international role to play.

  • 42.
    Eriksson, Charli
    et al.
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin.
    Fredriksson, Ingela
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin.
    Geidne, Susanna
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin.
    Green, Sofia
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin.
    Hulldin, Johanna
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin.
    Larsson, Madelene
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin.
    Pettersson, Camilla
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin.
    Med kraft och vilja 2013. ANDT-förebyggande arbete inom Statens folkhälsoinstituts stöd till idéburna organisationer2014Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I denna rapport presenterar forskarteamet en samlad reflektion kring idéburna organisationers roll och redovisar en lägesrapport kring arbetet med FoU inom satsningen.

    I kapitel 1 presenteras den nationella ANDT-strategin och idéburna organisationers arbete i relation till den. Insatser för att nå nationella strategins mål krävs av flera sektorer i samhället. I de årliga åtgärdsprogrammen inom strategin är ett prioriterat mål "Ett ökat deltagande av föräldrar, idéburna organisationer och näringsliv i det förebyggande arbetet" (prioriterat mål 3.5). Som Regeringskansliet konstaterar är ett naturligt led i fördjupningen av det förebyggande arbetet att samverka med idéburna organisationerna inom området. De idéburna organisationerna har viktiga roller i det drogpolitiska arbetet och bidrar med insatser som aktivt leder till att klyftan mellan dagens situation och målbilderna minskas.

    Kapitel 2 handlar om hur ANDT-förebyggande arbete värderas. Kravet på att verksamheter skall vara evidens- eller kunskapsbaserade gäller alltfler områden. I detta kapitel diskuteras frågan om kunskapsbasering utifrån olika faser i kunskapsutvecklingen. I kapitlet presenteras en standard för kvalitetet på studier av effekt, effektivitet och spridbarhet i stor skala för preventionsprogram. Vidare presenteras evidens- och kunskapsbaserat arbete och praktiska aspekter att ta hänsyn till.

    I kapitel 3 ges perspektiv på hur idéburna organisationers arbete värderas. Det påverkas bland annat av syftet till varför de ges statliga bidrag, hur detta stöd ser ut, varför det skall värderas och vad som skall värderas. Andra aspekter att ta hänsyn till är vilka värden i den idéburna verksamheten som skall mätas, vilka de ska jämföras med och vem som ska värdera eller utvärdera verksamheten. I kapitlet lyfts också frågan "Ska de idéburna verksamheternas insatser värderas utifrån deras resultat eller finns det andra mervärden som utifrån de idéburna organisationernas särart kan bidra med något ytterligare?". Ett resonemang förs också kring vad som ska värderas.

    Kapitel 4 handlar om framgångsrikt ANDT-förebyggande arbete. Det inleds med en belysning av metoder och komponenter som genom tidigare forskning visat resultat i det ANDT-förebyggande arbetet. Detta görs i relation till ANDT-strategins mål och till de idéburna organisationernas arbete. Kapitlet forsätter sedan med ett avsnitt som handlar om framgångsrikt organisationsarbete och forskarteamets erfarenheter av de idéburna organisationernas arbete.

    I kapitel 5 förs ett resonemang kring de idéburna organisationernas unika möjligheter som kan ge mervärden i det ANDT-förebyggande arbetet. Kapitlet bygger dels på forskarteamets samlade erfarenheter (2003-2013) och dels på röster från projektledarna inom satsningen. Kapitlet avslutas med ett resonemang kring bidragsgivning till idéburna organisationers ANDT-förebyggande arbete.

    I kapitel 6 presenteras forskningsprogrammets etik, metodik och praktik. Forskningsprogrammet syftar till att öka kunskapsbasen för det ANDT-förebyggande arbetet genom att samverka med idéburna organisationer, som erhållit medel från Folkhälsomyndigheten, i studier av det förebyggande arbetets förutsättningar, genomförande och resultat. Forskningen fyller ett behov av mer kunskap om det förebyggande arbete som ingår i regeringens ANDT-strategi. Forskningsprogrammet omfattar en rad komponenter som redovisas, som utvecklats för att skapa goda förutsättningar för en praktiknära preventionsforskning och ett förtroendefullt samarbete mellan idéburna organisationer och forskarteamet vid Örebro universitet.

    I kapitel 7 ges en överblick av de projekt som ingår i Folkhälsomyndighetens projektportfölj år 2013 och kapitel 8 innehåller en presentation av konferensen Reflektion kring prevention.

    Kapitel 9-14 ger en presentation av forskarteamets aktuella fördjupningsstudier. Projektledarstudien (kapitel 9) som påbörjades år 2003 i och med att FoU-satsningen inleddes, bygger på att ett hundratal projektledare delat med sig av sina erfarenheter av att vara projektledare i en idéburen organisation. Det övergripande syftet med studien är att belysa vilka projektledarna är inom satsningen, bidra till ett lärande om projektledandets konst samt belysa mervärdet av att förebyggande arbete bedrivs av idéburna organisationer. Studien Skolan som arena för ANDT-förebyggande arbete (kapitel 10) påbörjades 2011 med huvudinriktningen att utvärdera två drogförebyggande program som genomförs i skolan – kontraktsmetoden och Triaden. Organisationerna som genomför interventionerna är SMART och Team 49. Studien avser att studera om de skolbaserade preventionsprogrammen har någon effekt på barn och ungdomars drogbruk. Fritiden som arena för ANDT-förebyggande arbete (kapitel 11) är en studie om ungdomars hälsa och fritidsverksamhet. Syftet med studien är att öka kunskapen om betydelsen av ungdomars fritidsaktiviteter. Studien vill se vilken betydelse idéburna organisationers insatser under fritiden har för ungdomars utveckling och drogfria uppväxt. Två organisationer som bedriver fritidsverksamhet deltar i studien; Fritidsforum och Verdandi Tensta/Rinkeby. Studien Genusinriktad ANDT-prevention har som

    övergripande syfte att förbättra kunskapsbasen för det alkohol- och drogförebyggande arbetet bland unga tjejer. I en longitudinell studie följs utvecklingen hos unga tjejer 12-25 år med särskild inriktning på psykisk hälsa. Studien avser att försöka identifiera vad genusanpassade verksamheter betyder för dessa unga tjejer. I studien ingår två organisationer; Kvinnoorganisationernas Samarbetsråd i Alkohol- och Narkotikafrågor (KSAN) och Tjejzonen.

    I kapitel 13 presenteras studien Kraft och vilja att nå fram. Studien inriktas på ANDT-förebyggande arbete inom projekt inriktade mot olika etniska och sociala målgrupper, innefattande både barn och vuxna, som kan anses befinna sig i riskzon på olika sätt. Förhoppningen är att kunna visa på värdet av att idéburna organisationer bedriver insatser för olika etniska och socialt utsatta grupper. Centralt för studien är att kartlägga vilka som deltar i de idéburna organisationernas verksamheter, och vad deltagandet betyder för de som deltar.

    I kapitel 14 presenteras Protecting You – Protecting Me, en studie av förmedling av kunskap om hälsa under skolår 1-5. Forskningsprojektet avser att i en kontrollerad efterundersökning se på betydelsen av genomförandet av programmet Protecting You – Protecting Me (PYPM) som är ett amerikanskt preventionsprogram kring alkohol, droger, mediciner och trafik. Den vetenskapliga frågeställningen är om undervisningen bidrar till att barnen utvecklar kunskap och medvetenhet om hjärna, hälsa och goda levandsvanor, som på sikt kan förebygga alkoholbruk och droganvändning.

  • 43.
    Eriksson, Charli
    et al.
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin.
    Fredriksson, Ingela
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin.
    Geidne, Susanna
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin.
    Green, Sofia
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin.
    Larsson, Madelene
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin.
    Pettersson, Camilla
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin.
    Med kraft och vilja 2012: ANDT-förebyggande arbete inom Statens folkhälsoinstituts stöd till idéburna organisationer2013Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Statens folkhälsoinstitut har regeringens uppdrag att fördela medel till alkohol- och drogförebyggande arbete som bland annat bedrivs av idéburna organisationer. Inom ramen för denna satsning drivs ett forskningsprogram med syfte att öka kunskapsbasen för det ANDT-förebyggande (Alkohol, Narkotika, Dopning, Tobak) arbetet. FoU-satsningen innehåller insatser för att främja en god dokumentation av verksamheterna och en systematisk uppföljning av det förebyggande arbetets förutsättningar, genomförande och resultat. En förutsättning för denna praktiknära forskning är ett respektfullt partnerskap mellan myndigheter, praktiker och forskare. Forskarteamet har också ansvaret för att vartannat år genomföra en nationell konferens (2006, 2008, 2010, 2012), Reflektion kring prevention, där de idéburna organisationernas arbete har varit i fokus.

    Forskningsprogrammets syfte är att öka kunskapsbasen för det ANDT-förebyggande arbetet genom att samverka med idéburna organisationer i studier av det förebyggande arbetets förutsättningar, genomförande och resultat.

    Forskningsprogrammet har följande delsyften: I. Att utveckla och tillämpa en forskningsstrategi för studier av idéburna organisationers ANDT-förebyggande arbete – samverkan och vetenskaplig ledning av forskningen, II. Att göra vetenskaplig uppföljning av ett urval projekt och övriga projekt ges anvisningar, råd och stöd för dokumentation av verksamheten, III. Att följa och sprida aktuell kunskap, IV. Att årligen presentera rapporter till Statens folkhälsoinstitut. Dessa delsyften utgör rapportens fyra första delar:

    I. Utveckla och tillämpa en forskningsstrategi

    Samverkan har under året bland annat skett genom två gemensamma projektledarträffar: 20/3 (27 personer) och 27/9 (30 personer). Båda träffarna hade temat projektledning och erfarenhetsutbyte. Under året har möten genomförts med organisationer för att tillsammans diskutera utveckling av utvärderingar och studier av enskilda projekt. Den särskilda verksamhetsrapporten, som redovisar alla projekt inom satsningen under 2011 presenterades i maj 2012.

    Den vetenskapliga ledningen innebär att med god kvalitet planera och genomföra forskning. Det innebär bland annat att få prövat forskningen av den regionala etiska nämnden och att söka ekonomiska anslag för verksamheten, vilket görs för att möjliggöra fördjupat vetenskapligt arbete. Våra publikationer kvalitetsgranskas. En viktig del i år är Susanna Geidnes doktorsavhandling The Non-Governmental Organization as a Health Promoting Setting – Examples from Alcohol Prevention Projects conducted in the Context of National Support to NGOs, som granskades vid den offentliga disputationen den 28 september 2012.

    II. Vetenskapligt följa

    Under året har tre fördjupningsstudier pågått med datainsamling och analys: Fördjupningsstudier kring skolan som arena (Triaden och Smart), fritiden (Fritidsforum och Verdandi Stockholmskretsen) och genusinriktad ANDT-prevention (Tjejzonen och KSAN). Slutrapporten om det tidigare projektet Föräldrar tillsammans presenterades. En ny fördjupningsstudie har också planerats under året: Kraft och vilja att nå fram - en studie av ANDT-prevention bland några etniska och sociala grupper.

    I årets rapport redovisas projektledarnas erfarenhet av det preventiva arbetet som framkommit genom de fem projektledarenkäter som genomförts under åren.

    III. Följa och sprida kunskap

    Forskarteamet presenterar resultaten som feedback till organisationerna inom sex månader efter datainsamlingen. Därefter publiceras resultaten internationellt, vetenskapligt och på en rad olika sätt för att nå olika målgrupper. Inom ramen för forskningsprogrammet har under året en doktorsavhandling publicerats - Susanna Geidne: The Non-Governmental Organization as a Health Promoting Setting – Examples from Alcohol Prevention Projects conducted in the Context of National Support to NGOs, Örebro universitet, 2012.

    Vi har under året också presenterat erfarenheter från vårt arbete genom vetenskapliga artiklar, rapporter samt presentationer vid svenska och internationella konferenser. Den fjärde konferensen Reflektion kring prevention genomfördes under två dagar i juni 2012. Konferensen var en framgång och en mötesplats för personer från idéburna organisationer och andra aktörer.

    IV. Rapportera till Statens folkhälsoinstitut

    Under året har tre olika rapporter lämnats till Statens folkhälsoinstitut. Verksamhetsrapport 2011 med kraft och vilja, 2012:1, Med kraft och vilja 2011, 2012:2 samt Föräldrar Tillsammans- en longitudinell interventionsstudie av stöd till tonårsfamiljer 2007-2010, 2012:3.

    V. Reflektera och arbeta

    För kunskapsutveckling är det centralt att tänka och arbeta systematiskt. Det är positivit att kunskapsutveckling är integrerad i satsningen. Den akademiska basen är en tillgång. Samarbetet med organisationerna har fungerat bra både generellt och i fördjupningsstudierna. Samverkan ger möjligheter men samverkan behöver vårdas. Bland utmaningarna i arbetet med att utveckla kunskap kan nämnas balansen mellan forskningskvalitet och praktisk relevans. Det gäller att producera relevant kunskap för praktiker och beslutsfattare, men samtidigt göra det på ett vetenskapligt och professionellt acceptabelt sätt. Därför har samarbetet inom denna satsning ett stort mervärde. Att tillsammans reflektera och dela erfarenheter är berikande och skapar ett mervärde i forskningsarbetet som fortsätter i linje med det pågående arbetet. Det är för oss en glädje att få bidra till utvecklingen inom ett område med så mycket kraft och vilja.

  • 44.
    Eriksson, Charli
    et al.
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin.
    Fredriksson, Ingela
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin.
    Geidne, Susanna
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin.
    Green, Sofia
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin.
    Larsson, Madelene
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin.
    Pettersson, Camilla
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin.
    Verksamhetsrapport 2012 Med kraft och vilja: ANDT-förebyggande arbete inom Statens folkhälsoinstituts stöd till idéburna organisationer2013Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Syfte: Inom ramen för regeringens program för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobaksfrågor (ANDT) har Statens Folkhälsoinstitut utlyst medel till idéburna organisationer för ANDT-förebyggande arbete. Denna rapport bygger på inlämnade ansökningar, delrapporter och verksamhetsrapporter från idéburna organisationer som beviljats anslag inom ramen för utlysningen under 2012.

    Syftet med verksamhetsdokumentationen är att ge en samlad bild av den verksamhet som genomförs av idéburna organisationer inom ANDT-området och därmed kunna tjäna som underlag till Statens folkhälsoinstitut för den redovisning som staten kräver av bidragsmottagare. Dokumentationen syftar också till att ge en fördjupad kunskap om ANDT- förebyggande arbete inom idéburna organisationer.

    Projektportfölj: Denna rapport innefattar 48 projekt som drivs av idéburna organisationer som beviljats medel för ANDT-förebyggande arbete inom ramen för Statens folkhälsoinstituts projektportfölj. Dessa projekt har ingått i forskarteamet vid Örebro universitets uppdrag att dokumentera och följa. Under 2012 omfattade forskarteamets uppdrag verksamheter inom 37 organisationer med 48 olika projekt.

    Metod: Mallar för ansökningar och verksamhetsrapporter är sedan 2011 utformade av Statens folkhälsoinstitut på webbaserade formulär. Dessa skickas in direkt till Statens folkhälsoinstitut och följer deras riktlinjer och innehåll som gäller för alla sökande. Det vill säga inte bara idéburna organisationer utan även kommuner, landsting/länsstyrelser, universitet/högskolor och privata företag/stiftelser. Deras formulär för ansökan och rapport utgår från regeringens övergripande politiska mål för respektive område inom ANDT- strategin och frågorna relateras till dessa.

    Tidigare verksamhetsrapporter har byggt på en rapportmall som utformats inom FoU-arbetet där organisationerna lämnat in alla verksamhetsrapporter direkt till forskarteamet. Dessa har haft en annan utformning och större omfattning. Årets verksamhetsrapport har därför ett delvis annat innehåll än tidigare år.

    Mallen för delrapporten är utformad av forskarteamet vid Örebro universitet. Denna skickades ut av forskarteamet till alla projektledare som i sin tur rapporterade tillbaka direkt till forskarteamet. Delrapporten fokuserar på eventuella förändringar som kan ha skett från den ursprungliga projektplanen enligt ansökan.

    Projekten redovisas i denna rapport i bokstavsordning efter organisation. Varje projekt inleds med fakta om organisationen som genomför verksamheten. Därefter redovisas projektet under följande huvudrubriker: Ansökta och beviljade medel, Bakgrund, Projektets mål och inriktning enligt ansökan, Förändringar av projektplanen, Genomförande och resultat enligt slutrapporten samt För mer information om projektet kontakta. All text baseras på projektens egna skrivningar i ansökningar och rapporter och försöker i möjligaset mån återge deras egna upplevelser av projektet. Underrubrikerna kan variera något för att på bästa sätt återge projektens egna beskrivningar. I slutet av rapporten redogör forskarteamet för några sammanfattande erfarenheter kring ansökningarna, delrapporterna och verksamhetsrapporterna.

  • 45.
    Eriksson, Charli
    et al.
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin.
    Fröding, Karin
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin.
    Hulldin, Johanna
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin.
    Jensen, Jennie
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin.
    Larsson, Madelene
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin.
    Pettersson, Camilla
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin.
    Tinnfält, Agneta
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin.
    Kompetenta familjer med ungdomar: Ideal och realitet i familjestödet i Karlskoga och Degerfors kommuner2014Rapport (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 46.
    Eriksson, Charli
    et al.
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Geidne, Susanna
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Larsson, Madelene
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Pettersson, C.
    A research strategy case study of alcohol and drug prevention by non-governmental organizations2011Inngår i: European Journal of Public Health, ISSN 1101-1262, E-ISSN 1464-360X, Vol. 21, nr suppl 1, s. 242-242Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Background

    Alcohol and drug prevention is high on the public health agenda in many countries. In Sweden in 2002 an innovative project portfolio including an integrated research and competence-building strategy for non-governmental organizations (NGOs) was designed by the National Board of Health and Welfare (NBHW).

    MethodsThe embedded case study includes 135 projects in 69 organizations and 14 in-depth process or effect studies. The data in the case study has been compiled using multiple methods - administrative data; interviews, questionnaires, focus group discussions and seminars; and documentation of implementation; consultations with the NBHW and the NGOs; and a literature review. Annual reports have been submitted each year and three bi-national conferences Reflections on preventions have been held.

    Results

    A broad range of organizations have been included in the NBHW project portfolio. A minority of the project were run by Alcohol or drug organizations, while a majority has children or adolescents as target groups. In order to develop a trustful partnership between practitioners, national agencies and researchers a series of measures were developed and implemented: meeting with project leaders, project dialogues and consultations, competence strengthening, support to documentation, in-depth studies and national conferences. A common element was that the projects were program-driven and not research-driven interventions. The role of researchers as technical advisors was suitable for the fostering of a trustful partnership for research and development. The independence of the NGOs was regarded as important for the momentum in the project implementation. The research strategy also includes elements of participatory research.

    Conclusions

    This research strategy case study shows that it is possible to integrate research into alcohol and drug prevention programs run by NGOs, and thereby contribute to a more evidencebased practice. A core element is developing a trustful partnership between the researchers and the organizations. Moreover, the funding agency must acknowledge the importance of knowledge development and allocating resources to a research group that is capable of cooperating with practitioners and NGOs.

  • 47.
    Eriksson, Charli
    et al.
    Örebro universitet, Hälsoakademin.
    Geidne, Susanna
    Örebro universitet, Hälsoakademin.
    Larsson, Madelene
    Örebro universitet, Hälsoakademin.
    Pettersson, Camilla
    Örebro universitet, Hälsoakademin.
    A research strategy case study of alcohol and drug prevention by non-governmental organizations in Sweden 2003-20092011Inngår i: Substance Abuse Treatment, Prevention, and Policy, ISSN 1747-597X, E-ISSN 1747-597X, Vol. 6, artikkel-id 8Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This research strategy case study shows that it is possible to integrate research into alcohol and drug prevention programs run by NGOs, and thereby contribute to a more evidence-based practice. A core element is developing a trustful partnership between the researchers and the organisations. Moreover, the funding agency must acknowledge the importance of knowledge development and allocating resources to research groups that is capable of cooperating with practitioners and NGOs.

  • 48.
    Eriksson, Charli
    et al.
    Örebro universitet, Hälsoakademin.
    Geidne, Susanna
    Örebro universitet, Hälsoakademin.
    Larsson, Madelene
    Örebro universitet, Hälsoakademin.
    Pettersson, Camilla
    Örebro universitet, Hälsoakademin.
    Alcohol and Drug Prevention by Non-Governmental Organizations in Sweden 2003–2009 – A Study of National Board of Health and Welfare Grants to Research and DevelopmentManuskript (preprint) (Annet vitenskapelig)
  • 49.
    Eriksson, Charli
    et al.
    Örebro universitet, Hälsoakademin.
    Geidne, Susanna
    Örebro universitet, Hälsoakademin.
    Larsson, Madelene
    Örebro universitet, Hälsoakademin.
    Pettersson, Camilla
    Örebro universitet, Hälsoakademin.
    Med kraft och vilja: alkohol- och drogförebyggande arbete inom Socialstyrelsens stöd till frivilligorganisationer 2003-20092010Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I det alkohol- och drogförebyggande arbetet har frivilligorganisationer eller som de numera oftast benämns de idéburna organisationerna viktiga roller att spela. Syftet med denna rapport är att ge en översiktlig belysning av frivilligorganisationers alkohol- och drogförebyggande verksamheter. Avgränsningen är att det är organisationer som fått medel från Socialstyrelsens särskilda utlysning 2003-2009. Rapporten syftar också till att ge en bild av den forsknings- och utvecklingsverksamhet som genomförts av forskarteamet vid Örebro universitet som knutits till Socialstyrelsens projektportfölj.

    År 2009 var den totala summan som Socialstyrelsen hade att fördela var 15 miljoner. Det var 29 organisationer som fick medel att bedriva 40 olika projekt, varav hälften var nya projekt. Dessutom har fyra projekt disponerat anslag från tidigare år eftersom de av olika anledningar blivit fördröjda. Majoriteten av projekten riktar sig till målgruppen barn och ungdom. I projektportföljen ingår även projekt riktade till invandrare, föreningar, barn i riskzon, unga tjejer, föräldrar och arbetsliv. IOGT-NTO är den organisation som beviljats medel för flest projekt, totalt tio (inklusive UNF och IOGT-NTO:s Juniorförbund).

    Boken består av tre delar. Den första delen behandlar satsningens uppbyggnad och inriktning. Satsningen började 2003 genom att Socialstyrelsen fick medel från Socialdepartementet att fördela till frivilligorganisationers alkohol- och drogförebyggande arbete. Trettiotvå organisationer med totalt 31 projekt delade på 25 miljoner kronor för den första tvåperioden. Därefter har årligen nya medel utlysts. Det totala anslaget 2003-2009 har varit 95 miljoner men ansökningar omfattande 866 miljoner inkom till Socialstyrelsen. Utbetalningar har gjorts till 135 projekt varav vart fjärde projekt fått mer än 500 000 kronor. Under perioden är det 28 projekt som fått 1 miljon eller mer. Satsningen har mobiliserat 69 olika organisationer att arbeta med alkohol- och drogprevention. Av dessa var nio alkohol- och drogorganisationer medan övriga hade huvudinriktning som socialt arbete, stödorganisation, idrott, studieförbund, etnisk grupp, kristen verksamhet, nätverk och paraplyorganisation.

    Socialstyrelsens satsning innebar ett nytänkande. En utgångspunkt var att skapa en projektportfölj med en bred samamsättning av organisationer, för att mobilisera många krafter i det alkohol- och drogförebyggande arbetet. I satsningen har ingått handledning till projektledare, kompetensstöd genom bland annat återkommande projektledarträffar och en integrerad FoU-satsning. Forskarteamet vid Örebro universitet har genom detta beretts möjlighet att bidra till kunskapsutvecklingen inom det alkohol- och drogförebyggande arbetet. Boken är skriven gemensamt av Charli Eriksson, Susanna Geidne, Madelene Larsson och Camilla Pettersson.

    Forskarteamet vid Örebro universitet arbetar med en kunskapssyn som omfattar såväl vetenskaplig och praktisk kunskap som praktisk klokhet. Den integrerade FoU-satsningen har innehållit insatser för att främja verksamhetsdokumentation, systematisk uppföljning och långsiktiga insatser. Ett syfte är att belysa mervärde och hinder med att verksamheten bedrivs av frivilligorganisationer. I FoU-satsningen ingår studier kring projektledandets konst, kompetensstödet samt särskilda fördjupningsstudier inom vissa utvalda projekt. I samband med dessa studier har ett omfattande datamaterial insamlats genom enkäter besvarade av 9752 elever och 4796 föräldrar samt 423 personer som deltagit i andra enkäter och/eller intervjuer. Detta material används både för att belysa värdet av olika förebyggande insatser och studier av mer generella frågor kring barn, ungdom, familj, livsvillkor, levnadsvanor och hälsa.

     

    En central del i FoU-programmet är samverkan med organsiationerna. Under åren som gått har ett fungerande, värdefullt och givande samarbete upparbetats mellan forskarteamet vid Örebro universitet och de olika organisationerna inom satsningen. Ett samarbete byggt på såväl gemensamma projektledarträffar, olika former av projektmöten som enskild stöttning.

    Med gott samarbete kommer flera mervärden. I denna rapport belyses bland annat hur samarbetet på ett värdefullt sätt underlättat för forskarteamet och Socialstyrelsen att följa projekten genom deras arbete. Verksamhetsrapporter och kontakt med projektledarna har bidragit till att kunskaper kring projektens framgångar och svårigheter har kunnat identifieras. Likaväl framgår det i rapporten hur det goda samarbetet möjliggjort ett flertal fördjupade studier då forskarteamet exempelvis har fått värdefull hjälp vid datainsamlingar. En FoUsatsning av detta slag bygger på ett respektfullt partnerskap mellan forskargruppen och praktikerna.

    I bokens andra del beskrivs fördjupningsstudier sinom fem olika områden, som behandlas i separata kapitel. Under de första åren av satsningen bedrevs en studie inom området graviditet. Den randomiserade studien inom KSAN:s projekt om tidiga informationsinsatser visade att det är möjligt att nå och påverka gravida kvinnor tidigt under graviditeten och inte bara de redan medvetna. Budskapet att graviditet är en period då man inte chansar tycks nå fram.

    Det är sju olika fördjupningsprojekt som haft barn och ungdomar i fokus. Dessa projekt har omfattats av olika FoU-insatser i samarbete med forskarteamet vid Örebro universitet. Några av projekten har inom olika arenor arbetat med att nå och engagera barn och unga. Detta gäller projekt bedrivna av Riksförbundet SMART, Hassela Solidaritet, Svenska Ishockeyförbundet och IOGT-NTO. Därefter följer några projekt som har särskild vikt på ledarskap och policyutveckling.

     

    Riksförbundet SMART når många ungdomar med sin kontraktsmetod.Resultat från fördjupningsstudien visar på samband mellan kontrakt och elevernas alkohol- och tobakskonsumtion. Slutsatsen från föräldrastudien är att trots att kontraktsmetoden i huvudsak är en ungdomsinriktad metod har den betydelse för föräldrarna i sitt föräldraskap. Framförallt när det gäller frågor om tobak, alkohol, narkotika, stöld och snatteri. Flera externa faktorer bidrog till att SMART:s verksamhet i Västernorrland inte kunde utvärderas på ett optimalt sätt.

    Hassela Solidaritets projekt Kamratstöd i Skolan (KiS) bedrevs i Hudiksvall. Majoriteten av eleverna känner till vilka som är kamratstödjare på skolan och anger att det finns en grupp på skolan som ingriper vid mobbning om det skulle förekomma. Den allra viktigaste egenskapen hos en KiS:are är att man kan lita på att han eller hon inte pratar med andra elever om det som eleven berättat om. KiS:arna själva ser att deras uppgift är att förebygga mobbning och utanförskap på skolan. Det gick dock inte att se några effekter av kamratstödsverksamheten när det gäller skoltrivsel och mobbning. Detta kan bero på att projektet till en början bara omfattade delar av skolan och att en insats som denna behöver också långsiktighet för att nå resultat.

    Svenska Ishockeyförbundet bedrev projekt Skolambassadörer. Det byggde påbesök av en idrottsförebild i skolan för att sätta igång samtal om alkohol bland ungdomar. Detta kombinerades med prova-på-aktiviteter. En erfarenhet var att projekt som skall genomföras lokalt i föreningar behöver stöd och styrning från en central organisation. Den modell för skolambassadörer som projektarbete på ishockeygymnasier skulle kunna överföras till andra idrotter.

    IOGT-NTO bedrev inledningsvis programmet Våga och studiecirkeln Ung och Kung. Våga-programmet har utsatts för en del oförtjänad kritik. Många har hänvisat till den effektutvärdering som genomförts av programmet, trots att den gjordes på en annan version av programmet. Det hade varit mycket värdefullt om forskarteamet kunnat genomföra en effektutvärdering av programmet inom ramen för Socialstyrelsens satsning, men då forskarteamet involverades efter att projektet påbörjats var detta inte möjligt. Uppföljningen av studiecirkeln Ung och Kung visar positiva resultat. Många föräldrar menade att Ung och Kung har haft betydelsen för samtalen med sina barn om viktiga frågor under tonårstiden. Majoriteten av föräldrarna menade också att studiecirkeln haft betydelse för gränssättningen hemma.

    Verdandi Stockholmskretsens förebyggande ungdomsverksamhet bedrev projektet Bli trygg i Tensta – Rinkeby Möt oss. Forskarteamet genomförde en fördjupningsstudie med externa medel. Verdandis ungdomar tycker att verksamheten är mycket bra och de önskar att fler kan få vara delaktiga och växa upp med tillgång till en likadan ungdomsverksamhet på deras ort/närsamhälle. Utifrån utvärderingen, som gjordes, kan följande framgångsfaktorer anses vara av betydelse för denna verksamhet: Tillit till verksamheten, Allas lika värde, Ungdomarnas inflytande och påverkansmöjlighet, Medlemskap, Föräldrars vetskap och delaktighet i verksamheten, Metodutbildning för ledare, Gemensamma regler, Ideellt engagemang, Lättillgänglig lokal och En möjliggörande kraft i form av en demokratisk processledare. En slutsats som kan dras utifrån utvärderingen är att verksamheten är byggd efter ungdomarnas villkor, med stor respekt för ungdomars möjlighet att få och ta ansvar. Mellanrummet mellan barndom och vuxenlivet är en viktig period i livet där socialt förebyggande arbete med ungdomar kan ha stor betydelse. Projektet är avslutat, men verksamheten drivs vidare inom Verdandi Stockholmskretsen i Tensta/Rinkeby.

    IOGT-NTO:s Juniorförbund bedrev projektet Junis Sisters. Syftet med projektet var att stärka unga tjejers självbild och självkänsla och synliggöra deras behov. Genom att utbilda och coacha äldre tjejer att fungera som bra förebilder för yngre tjejer var syftet att dessa tjejer skulle skapa en stark skyddsfaktor i samhället. Deltagandet i verksamheten var god. Projekt som Junis Sisters som arbetar med ideella unga ledare kräver god ledarvård för att ledarna ska trivas och känna engagemang och meningsfullhet i sitt arbete. De tjejer som engagerades som ledare i detta projekt gick inte att behålla mer än en termin. Projektet är avslutat, men ambitionen inom Junis är att verksamheten ska drivas vidare som en del av Junis ordinarie verksamhetsprogram.

    Svenska Fotbollförbundet (SvFF) beslutade 2004 att starta en treårig satsning för att förbättra kunskapen och öka medvetenheten i sina föreningar om fotbollens sociala ansvar och alkoholförebyggande möjligheter. Arbetet initierades av statliga Alkoholkommittén och i samarbete mellan SvFF, IOGTNTO och Alkoholkommittén skapades projektet Mål utan alkohol. Forskarteamet fick uppdraget av Alkoholkommittén att utvärdera projektet. Det som kännetecknar samtliga föreningars tankar om en alkohol- och drogpolicys innehåll är ord som sunt förnuft, möjlig att följa samt efterlevnadsbar. Att ungdomar inte skall dricka alkohol och använda tobak är självklart, men föreningarna skiljer sig åt när det gäller hanteringen av vuxnas alkoholbruk, till exempel hur fester med vuxna medlemmar ska hanteras. Att alkohol inte ska förekomma i samband med träningar, cuper och läger är man eniga om, däremot huruvida alkohol i samband med aktiviteter med sponsorer får förekomma eller inte finns det olika uppfattningar kring. Det finns vissa skillnader mellan föreningarnas syn på policyarbetet beroende på om man är en elitförening eller en breddförening. Att arbeta med en policy är dock tidskrävande. Det är centralt att den inte bara hamnar i en bokhylla utan att den integreras i den dagliga verksamheten.

    Föräldrar är i fokus i kapitel 6, som inleds med att belysa betydelsen av föräldrar och familjen för ungdomars alkoholkonsumtion. Vidare ges en översikt av framgångsrika föräldrastödsprogram som syftar till att minska ungdomars alkohol- och drogkonsumtion. Forskarteamet har haft möjlighet att utveckla fördjupade effektstudier av två program riktade till föräldrar. Det gäller två program som bedrivs av IOGT-NTO; Stark och klar och Föräldrar Tillsammans. Vidare har program bedrivna av IOGT Centro i Göteborg och Sveriges Makalösa föräldrar studerats.

    IOGT-NTO: Stark och klar är ett föräldrastödsprogram som syftar till att stärka vuxna i sin roll som tonårsföräldrar, vilket i förlängningen kan leda till att tonåringarna kan stå emot trycket att dricka alkohol och prova narkotika. Metoden bygger på samtal mellan de vuxna och tonåringen och innehåller återkommande aktiviteter under hela högstadietiden. Forskarteamet har följt Stark och klar med datainsamlingar före, under och efter programmets genomförande. Det är en stor utmaning att få föräldrar att delta i ett föräldrastödsprogram. Det visade sig att högutbildade föräldrar deltog i större utsträckning än lågutbildade. Föräldrarna angav bristen på behov och tid som de två vanligaste orsakerna till att inte delta. Preliminära resultat från effektstudien av Stark och klar visar att programmet påverkar föräldrar att bibehålla en restriktiv attityd till ungdomar och alkohol. Stark och klar har också haft en effekt på ungdomars intensivkonsumtion av alkohol. Fördjupade analyser pågår och en vetenskaplig artikel kommer att färdigställas under 2010. Bland de föräldrar som deltagit i Stark och klar var det 44 procent i skolår 9 som ansåg att programmet hade underlättat gränssättningen för deras barn.

    IOGT-NTO: Föräldrar Tillsammans syftar till att stärka vuxna i sin roll som tonårsföräldrar. Detta ska i sin tur minska alkoholkonsumtionen bland högstadieelever och därmed minska riskerna för att de ska råka illa ut. Programmet vänder sig till föräldrar med barn i skolår 7-9. Materialet bygger på att föräldrar tillsammans kommer överens om regler och förhållningssätt kring alkohol och att vuxna håller på 18-årsgränsen. Forskningen kring Föräldrar Tillsammans är en randomiserad studie av programmets genomförande i 13 skolor. Där har en elev- och föräldraenkät genomförts innan interventionens start, under och efter genomförandet. Programmet startade i skolår 7 och skolår 8 på 7 interventionsskolor som jämförs med kontrollskolor. De första analyserna av programmet utifrån frågan Vad uppnår vi med att starta programmet i skolår 8? tyder på att flickor som ännu inte i skolår 8 har konsumerat alkohol kan skjuta upp sin alkoholdebut. Föräldrarna i interventionsgruppen kan genom medverkan i programmet påverkas till att behålla sin restriktiva attityd gentemot ungdomar och alkohol. Efter sista datainsamlingen våren 2010 kommer fördjupade analyser att genomföras på hela materialet som samlats in 2008-2010.

    IOGT Centro i Göteborg fick under perioden 2005-2006 medel för projektet Föräldrastöd. Syftet var att ge barn som växt upp med en anhörig med kemiskt beroende eller med en förälder som suttit i fängelse rätt till adekvat föräldrastöd. Projektets primära målgrupp var föräldrar som levt med eller i närheten av kemiskt beroende och föräldrar som suttit i fängelse. IOGT Centro riktade sig till en mycket viktig grupp föräldrar, men att rekrytera föräldrar för deltagande i föräldragrupper var svårare än organisationen hade väntat sig. Utvärdering av projektet var inte möjlig, då få föräldragrupper kom till stånd.

    Sveriges Makalösa föräldrar är en organisation som arbetar för att förbättra situationen för ensamstående föräldrar och deras barn. Projekt har bestått av många olika aktiviteter där kartläggning av ensamstående föräldrar samt föräldrastöd har varit de två huvudsakliga inriktningarna. Föräldrarna hade positiva erfarenheter av deltagande i självhjälpsgrupp. Den lokala undersökningen gav viktig kunskap, men det var svårt att nå politiker/tjänstemän med information från en frivilligorganisation trots fin utformning av resultaten i form av en liten tidning. Verksamhet för ensamstående föräldrar behövs, men behoven i olika stadsdelar/städer kan se olika ut.

     

    Genom att Socialstyrelsen gett samma forskarteam i uppdrag att utvärdera flera projekt kan data användas för att besvara viktiga, generella frågor kring alkohol- och drogförebyggande arbete som inte bara är projektspecifika. Det är en viktig folkhälsofråga att utjämna ojämlikheter i hälsa mellan olika grupper i samhället. Därför bör man vid planering och genomförande av föräldrastödsinsatser noga överväga om det finns grupper som är extra viktiga att nå. Pappor som besvarat enkäten hade en mer tillåtande attityd till ungdomar och alkohol än mammor och att de var mer benägna än mammor att ha barn som blivit bjudna på alkohol i hemmet. Detta visar på vikten av att involvera pappor i arbetet med att förebygga alkoholkonsumtion bland ungdomar.

     

    Metoder att begränsa tillgänglighet har starkt stöd från vetenskapliga studier. I kapitel 7 ges en kort översikt av metoder som används för att begränsa den fysiska tillgången på droger, främst alkohol. Inom detta område har forskarteamet två särskilda aktiviteter.

    UNF:s folkölsprojekt är inriktat på att följa upp lagen om förbudet att sälja folköl till minderåriga. UNF har sedan 70-talet arbetat med folkölskontroller, det vill säga att ungdomar under 18 år försöker köpa folköl i livsmedelsbutiker, bensinstationer etcetera. Det som skiljer folkölsprojektet från UNF:s tidigare arbete med folkölskontroller är en jämförelse mellan de två modellerna konfrontation och samarbete som komplement till folkölskontrollerna. I konfrontationsmodellen arbetar den lokala föreningen med att konfrontera butiker, ägare och kommun med resultat från folkölskontrollerna genom media eller på andra sätt. Samarbetsmodellen bygger på att UNF för en dialog med handlarna och att kontrollresultaten endast lämnas till handlarna själva. Ett avtal knyts och de butiker som sköter sig lyfts fram i media. Forskarteamets uppföljning av verksamheten visade att den görs med hög kvalitet och genomförs med systematik och målinriktning. Genom intervjuer har butiksansvariga fått komma till tals och berättelser från provköp gav information om hur ungdomar får köpa alkohol. Forskarteamets fördjupningsstudie visar att arbeta med en strukturerad metod gav signifikant bättre resultat än att arbeta utan en. Konfrontationsmetoden visade sig var mer lyckosam än samarbetsmetoden. Det tar tid att utveckla en väl fungerande strategi, kanske till och med mer tid med samarbetsmetoden än med konfrontationsmetoden. En viktig lärdom var vikten av att bygga nätverk med olika aktörer i kommunerna.

    Under 2009-2010 deltar forskarteamet i ett externfinansierat projekt, i Örebro län, Maiaprojektet, som genom en myndighetsgemensam satsning vill minska tillgängligheten av illegal alkohol för ungdomar.

    Under de första åren ingick områdesbaserade projekt i Socialstyrelsens satsning. Dessa projekt bedrevs under satsningens tre första år. De var från början inte utvalda till fördjupade studier eftersom utvärdering av sådana insatser kräver stora resurser och är förenade med avsevärda metodproblem. Under den första perioden av satsningen ökade dock intresset för de områdesbaserade projekten och för områdesbaserat förebyggande arbete i stort. Detta föranledde under 2005-2006 en särskild studie som genomfördes av Carolina Wittenfelt, som medverkar som författare i kapitel 8.

    Söder mot narkotika bedrev sin verksamhet på Södermalm i Stockholm. Den innefattade flera delprojekt och samverkanspartners. Trots en omfångsrik verksamhetsrapportering från projektet samt intervjuer och projektbesök var det svårt att få en heltäckande bild av hur alla delprojekt och aktiviteter har sett ut och vem som gjort vad inom de olika delarna. I många fall var Söder mot narkotika en sammanhållande kraft mellan ett stort antal olika intressenter, medan man i andra fall enbart funnits med som en del av andra nätverk och samarbeten. En reflektion kring detta är att man inom ett projekt av det här slaget bör arbeta mer kontinuerligt för att förankra och sprida information om sin verksamhet, speciellt om det sker omstruktureringar inom viktiga enheter. Målen för projektet framstod tidigt som tämligen orealistiska, inte minst för samordnaren själv. Man fick tidigt börja skära ned i de omfattande aktiviteter som planerats och efter de tre projektåren var det enbart en bråkdel av dessa som genomförts. De verksamheter som faktiskt kom igång och det kontaktnät som byggts upp var något som man inom projektet var nöjd med och som även uppskattades av personer utanför projektet (till exempel en rådgivningsbyrå). Men, i ljuset av det som Söder mot narkotika hade som mål i sin ursprungliga ansökan, uppfyllde inte projektet förväntningarna. Samordnaren för Söder mot narkotika hade en avgörande betydelse för samordningen i detta nätverk och för de andra aktiviteterna inom projektet. Samordnarens enskilda betydelse var både på gott och ont – å ena sidan blev det tydligt för alla vem man skulle kontakta och få information av, å andra sidan var projektet beroende av att hon skulle finnas kvar. Utan samordnaren skulle det förmodligen bli svårt att hålla liv i det nätverk som byggts upp.

     

    MOTGIFT på Gotland hade nio primära mål som gällde under hela projekttiden 2003-2005. Dessa var att genomföra samlade, effektiva insatser mot narkotika och narkotikamissbruk, att öka medvetenhet och kunskap om drogrelaterade problem (primärt narkotika), att åstadkomma attitydförändringar till bruket av narkotika hos ungdomar, att engagera ungdomar i arbetet mot narkotika, att erbjuda råd och stöd och snabba insatser, att fler vuxna ska göra medvetna insatser mot narkotikamissbruk, att minska efterfrågan på narkotika, att minska tillgången på narkotika samt att koppla arbetet till befintlig och kommande forskning om preventiva insatser. Projektledaren menade å ena sidan att MOTGIFT ska samverka med alla krafter som finns mot narkotikan, men å andra sidan arbetade projektledaren hellre med det lokala näringslivet eftersom han ville undvika för mycket byråkrati. En reflektion som även rör andra projekt är frågan vad en frivilligorganisation bör eller inte bör göra. Inom MOTGIFT hade frågan handlat om huruvida man skall använda privata narkotikahundar i sin verksamhet eller ej. Den operativa nivån i MOTGIFT bestod enbart av projektledaren (även om styrelsen till viss del också spred MOTGIFT:s budskap på olika sätt). En avgörande fråga för den typen av projekt är hur verksamheten ska bli hållbar även om projektledaren lämnar projektet. MOTGIFT:s övergripande mål var att skapa en opinion för ett narkotikafritt Gotland. Det fanns dock en tendens till att förlora det lokala perspektivet. Hemsidan och de tidningar som gavs ut till exempel visade på MOTGIFT:s intresse för drogfrågor/politik i stort. Styrelsen var också något splittrad om vad som var målet för MOTGIFT:s arbete, några fokuserade på det lokala medan andra tänkte större, nationellt och till och med internationellt.

     

    Projektet Verdandi Tensta-Rinkebys drogpreventiva arbete bland ungdomar drivs av Verdandi Stockholmskretsen och avdelningen Tensta/Rinkeby. Projektet byggde till stor del på att ungdomar engageras i det drogförebyggande arbetet och att de får möjlighet att utforma verksamheten och på så sätt påverka sin vardag. Verdandis arbete med ungdomar i Tensta har utvecklats från en enskild ungdomsverksamhet till att successivt växa till ett områdesomfattande engagemang. Projektet omfattar alla ålderskategorier och strävar efter att ge ett stöd till barn och ungdomar under hela vardagen, på både skoltid och fritid. Ungdomar som utbildats till att bli ungdomsledare på den lokala ungdomsgården har gått vidare till att utgöra stödpersoner på den lokala skolan, vilket gör att de är igenkända i flera sammanhang. Projektets operativa nivå består av flera personer, huvudsakligen ungdomar. Den drivande kraften är dock projektledaren, som med sin erfarenhet och sitt engagemang får saker att hända. Även i Verdandis områdesprojekt väcks alltså en fundering kring vad som händer med verksamheten om projektledaren inte finns kvar. Verdandis verksamhet i Tensta har blivit omtalat. Projektet har ofta fått besök av personer från andra stadsdelar och kommuner och från olika frivilligorganisationer som är nyfikna på deras verksamhet. Vad är det som gör att en ungdomsverksamhet i ett så komplext område som Tensta kan bli så framgångsrikt? Inom projektet talar ungdomarna om att det är projektledarens förtjänst, hans engagemang och tilltro på deras kompetens, som gör att verksamheten fungerar. Projektledaren menar att det stora arbetet görs av ungdomarna själva, och att han bara är en igångsättare.

    Områdesprogrammen lyfter fram tre viktiga frågor. Hur kan alkohol- och drogfrågorna integreras i det lokala folkhälsoarbetet? Det är viktigt att det inte blir flera parallella och ibland till och med konkurrerande spår. En andra viktig fråga är hur den ideella kraften och de frivilliga organisationerna kan delta i det lokala arbetet på ett målinriktat och bra sätt? Här skiljer sig erfarenheterna mycket åt mellan Sverige och andra länder med en mindre utvecklad offentlig sektor. Vilka lärdomar kan vi dra av detta? En tredje viktig fråga gäller om området kan beforskas på ett konstruktivt sätt. Hur kan kunskap nås om områdesbaserade insatser, sammansatta insatser och universell prevention?

    I bokens tredje del behandlas några olika perspektiv på alkohol- och  drogförebyggande arbete. Kapitel 9 inleds med frågan: Hur används Internet i alkohol- och drogförebyggande? Internet är ett mycket kraftfullt instrument. Det kan användas till att marknadsföra alkohol och droger på ett inte önskat sätt. Särskilda insatser görs av svenska myndigheter för att motverka detta. Det är också klart att de olika sätt som Internet kan användas i det förebyggande arbetet innehåller stora möjligheter. Under 2008 påbörjades en fördjupningsstudie inom området. I de senaste rapporteringarna från projektledarna har bland annat efterfrågats om och hur deras organisationer och projekt använder Internet i arbetet. Majoriteten av organisationerna har en egen hemsida medan var tredje projekt har en egen sida för projektet.

    Inom projektportföljen har Internet använts med fokus på förmedling av Act now, Hassela Gotlands projekt Reagera mera och Hasslea Skåne i projektet Vet du vad ditt barn gör på Internet? Internet används som medium för intervention av IOGT-NTO:s Juniorförbund för utveckling av hemsidan Solsidan. Andra exempel på användning är Alma Europas projekt Saving the city, KAMP för projektet Gräset gör dig inte grönare samt KRIS Rikskris Unga Kris i projektet E-screening för ungdomar i riskzonen. Professionell utveckling är ett tredje användningsområdeför INternet, IOGT-NTO:s projekt Webb-baserat verktyg och KSAN:s Bella Net är exempel. En fjärde användning av Internet ärforskningsinstrument, vilket bland annat görs av IOGT-NTO inom projektet Minska riskbruk av alkohol bland vuxna med betoning på unga vuxna i arbetslivet.Forskningen har tagit fart kring detta och en mer systematisk uppföljning av tidigare projekt är viktig. Om en hemsida utvecklas kräver den underhåll och återkommande uppdateringar. För att på bästa sätt kunna stödja utvecklingen söker vi nu kunskap inom området genom uppföljningar, samtal, diskussioner och litteratursökningar.

    I kapitel 9 redovisas även vissa insatser när det gäller arbetsplatsbaserat förebyggande. Under åren är det få projekt som fått medel för detta. Barn i riskzonen är ett annat tema inom projeketportföljen. Här har JuUnis under senare år tillfrågat kommunerna för att belysa behovet av stöd till barn som växer upp i familjer med missbruk. Hela Människan har utbildat vuxna för att bli vettig vuxen. Blå Bandet har genomfört en särskild satsning i en kommun för att ge information om alkohol ur ett barnperspektiv till alla som arbetar inom BVC, MVC, förskolor och familjecentraler. I kapitel 9 beskrivs kortfattat också de åtta olika tjejprojekt som ingått i satsningen.

    Det avslutande kapitlet med övergripande forskningsfrågor tar upp att vara projektledare inom en frivilligorganisation, kompetensstöd, dokumentation av verksamheter, mervärdet med den ideella kraften och reflekterar kring praktiknära kunskapsutveckling.

    Att vara projektledare i en frivillig organisation skiljer sig lika mycket åt som deras respektive organisationer gör. Organisationerna inom Socialstyrelsens satsning är en mycket heterogen grupp med avseende på deras storlek, förankring i samhället, ideologi och historia. Det material som samlats in under åren i och med projektledarenkäterna innehåller många intressanta delar om projektledarskapets förutsättningar i en frivilligorganisation. De deltagande organisationerna i satsningen har bland annat olika förutsättningar, till exempel storlek, förankring i samhället, ideologi och historia. Könsfördelningen är relativt jämnt fördelat över åren, vilket innebär att det går att göra jämförelser mellan män och kvinnor på många frågor. Analyser och bearbetning av projektledarenkäterna har bara påbörjats. Förhoppningen är att kunna fortsätta arbetet och göra en fördjupad dokumentation och rapport av det material som finns. Eftersom fyra projektledarenkäter samlats in vartannat år från 2003 finns ett stort och intressant material att lära om projektledningens konst.

    Inom satsningen har fortbildning, projektledarträffar och handledning erbjudits som kompetensstöd till projektledarna. Detta har följts upp med enkäter, intervjuer och skriftlig dokumentation av forskarteamet.

    En intressant fråga är mervärdet av den ideella kraften. Vilka resurser mobiliseras  inom projekten inom Socialstyrelsens projektportfölj? År 2003-2004 uppskattades att för varje person som anställdes fanns tre personer som medverkade ideellt och nästan tre personer som medverkade inom ramen för sin tjänst samt nästan en person som köpts in eller hade någon annan anställningsform. Bedömningen för 2008 års projekt var att det för varje anställd fanns fyra personer som medverkade ideellt, två som medverkade inom tjänsten samt en person som exempelvis hade praktik eller medverkar i annan form. Detta antyder att mobilisering av personella resurser ger ett stort mervärde till det stöd som medlen från Socialstyrelsen utgör.

    Det är naturligt för forskarteamet att göra reflektioner kring praktiknära forskning och kunskapsutveckling. Behovet att gå från teori till tillämpning är ett förhållande som framhålls som en stor utmaning inom den internationella folkhälsoforskningen. Ju längre från grundforskningen man kommer mot den praktiska tillämpningen desto mindre är kunskapen. Därför behövs satsning av den typ som forskarteamets verksamhet utgör. Framgångsrik forskning om prevention kräver ett gott och nära samarbete mellan praktiker och forskare. Ett respektfullt partnerskap behöver utvecklas. Att arbeta med en budget år från år kan försvåra om inte omöjliggöra långsiktiga insatser. Genom att forskarteamet valt att ändå tänka långsiktigt har en unik möjlighet till kunskapsväxt utvecklats.

    Intresset och öppenheten för utvärdering och forskning har varit stort hos frivilligorganisationerna inom denna satsning. Arbetssättet inom forskningen har varit att återkommande diskutera med och återföra resultaten till organisationerna. Organisationerna från sin sida har medverkat till att det mycket omfattande FoU-arbetet har kunnat genomföras. De har medverkat praktiskt genom att distribuera enkäter och förankra utvärderingen lokalt. Detta har bidragit till kvaliteten i den praktiknära forskningen. En andra viktig förutsättning för utvecklingen inom detta område är att den statliga byråkratin kan möta den ideella kraften. Socialstyrelsen, som av många betraktas som en traditionell myndighet, har genom sättet att organisera denna satsning visat på framsynthet.

    Mervärdet i denna satsning är den kraft och vilja som mobiliseras inom de frivilliga organisationerna. I arbetet deltar såväl alkohol- och drogorganisationer som andra organisationer. Detta gör att många grupper kan nås genom de olika insatserna. Det finns nya idéer som kan prövas på ett flexibelt sätt. Det senaste årets projekt med Internet är exempel på det. Organisationerna kan driva frågor på ett innovativt och gränsöverskridande sätt. UNF:s folkölsprojekt är också ett sådant exempel. Beslutsprocesserna inom frivilligorganisationerna bygger på ett aktivt deltagande och engagemang, vilket är en styrka.

    Nackdelar med dagens krav på att metoder skall vara evidensbaserade kan hämma frivilligorganisationernas möjligheter om kraven på utvärdering blir alltför stora. Genom denna satsning har det skapats möjlighet till lärande och kunskapsbildning genom stödet från forskarteamet. Dock är önskemålen större än vad som är möjligt att leva upp till inom ramen för befintliga resurser. En annan nackdel är att projekttiden är ett år. Beredningsgruppen har dock i några fall kunna satsa på samma projekt flera år i några fall, vilket gett intressanta möjligheter.

    För att utvärdering och forskning inte bara skall vara en punktinsats kopplat till ett enskilt projekt krävs en medveten planering och basresurser. Det var inte möjligt att vid den första planeringen av FoU-insatserna förutse hur utvecklingen skulle bli. Vår strategi har varit att bygga upp en verksamhet som möjliggör studier av processer, samt kort- och långsiktiga effekter. Även om vi kom in relativt tidigt i satsningen fanns det inte möjlighet att göra fördjupade studier kring några projekt som påbörjats dessförinnan. I ett idealläge skapas en organisatorisk bas för forskningen helt integrerad redan från början av verksamhetens planering.

    FoU-programmet har genom den goda samverkan med olika parter lyckats utveckla, genomföra och rapportera en lång rad fördjupningsstudier, vilka skapat unika möjligheter att belysa förebyggande arbete om barn, ungdomar och föräldrars situation.

    En stilla eftertanke är att verksamheten inom den ideella sektorn är mycket omfattande. Vi har i vårt arbete blivit mycket inspirerade av det fantastiska arbete som förekommer i många av projekten i Socialstyrelsens projektportfölj. Ett helt forskningsinstitut skulle utan några större problem kunna vara fullt sysselsatt med detta intressanta område.

    Ett stort tack till alla inom frivilligorganisationerna som på olika sätt medverkat till att denna satsning på alkohol- och drogförebyggande arbete och forskning har kunnat genomföras. En stöttepelare av ovärderlig betydelse har varit vår kontaktperson vid Socialstyrelsen under alla år Åke Setréus. Utan dessa insatser hade vårt arbete varit helt omöjligt.

  • 50.
    Eriksson, Charli
    et al.
    Örebro universitet, Hälsoakademin.
    Gustavsson, Kjell
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Johansson, Therese
    Örebro universitet, Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete.
    Mustell, Jan
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin.
    Quennerstedt, Mikael
    Örebro universitet, Hälsoakademin.
    Rudsberg, Karin
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Sundberg, Marie
    Örebro universitet, Hälsoakademin.
    Svensson, Lena
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Skolämnet idrott och hälsa: en nationell utvärdering2003Inngår i: Tidskrift i gymnastik och idrott, nr 4, s. 12-15Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
123 1 - 50 of 133
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf