oru.sePublications
Change search
Refine search result
123456 101 - 150 of 299
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 101.
    Fallgren, Ulrika
    Örebro University, School of Humanities, Education and Social Sciences.
    Att språka om språkstörning: En intervjustudie om språkstörning ur elevers perspektiv i grundskolans år 4-9.2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 102.
    Fallqvist, Marit
    et al.
    Örebro University, School of Humanities, Education and Social Sciences.
    Kling Westerlind, Tina
    Örebro University, School of Humanities, Education and Social Sciences.
    Möjligt uppdrag ?: Lärares syn pa det specialpedagogiska uppdraget och lärares specialpedagogiska perspektiv2017Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Denna studie är en kvantitativ studie som baseras på en webbenkat där respondenterna utgör verksamma lärare i grundskolan. Syftet med studien är att öka kunskapen om lärares syn på specialpedagogens arbetsuppgifter och det specialpedagogiska uppdraget. Detta för att öka kunskapen om vad lärarna önskar från specialpedagogens yrkesroll i arbetet med extra anpassningar och särskilt stöd för att kunna stödja alla elevers utveckling och lärande för att precisera syftet är följande frågeställningar centrala:Vilken syn har lärare på det specialpedagogiska uppdraget och vilket specialpedagogiskt perspektiv har lärarna?Utgångspunkten till denna studie är otydligheterna kring specialpedagogens uppdrag och bakomliggande faktorer som påverkar arbetet med elevers utveckling och lärande. Genom att lyfta lärarnas röst kring specialpedagogens arbetsuppgifter söka kunskap om våra två olika professioner utgår från samma eller olika perspektiv. Det kan ha stor betydelse för professionsutovning utifrån att möta verksamheten och dess elever som är i behov av särskilt stöd och för att samverka kring detta med lärama då det är en stor del i det specialpedagogiska uppdraget.Slutsats av studien är att lärarna önskar att specialpedagogen ska arbeta utifrån ett relationellt perspektiv som även är det perspektiv specialpedagoger utbildas för. Lärarnas vilja att specialpedagogen i hög utsträckning ska arbeta med arbetsuppgifter som har fokus på individniva gör att vi kan dra slutsatsen att det fortsatt är det kategoriska perspektivet som är rådande i synen på arbetet med elever i behov av särskilt stöd.Sammanfattningsvis så landar vi i att lärare och specialpedagoger vill åt samma håll, vilket gör det specialpedagogiska uppdraget möjligt, men att dilemmaperspektivet genom skolans frirum och rådande skolkod gör av det ibland kan upplevas som ett omöjligt uppdrag.

  • 103.
    Fhager, Elin
    et al.
    Örebro University, School of Humanities, Education and Social Sciences.
    Pettersson, Emma
    Örebro University, School of Humanities, Education and Social Sciences.
    Lika möjligheter för flickor och pojkar i könssegregerade barngrupper?: En fallstudie om jämställdhetsarbetet i en norsk förskola med Hjallipedagogik2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 104.
    Folkesson, Lisa
    et al.
    Örebro University, Department of Education.
    Albinsson, Marie
    Örebro University, Department of Education.
    Skagerlind, Stina
    Örebro University, Department of Education.
    ”…det finns en oerhörd potential och en kraft i att man liksom bjussar på sig själv och visar vem man är…”: En intervjustudie av några grundskollärares resonemang kring personligt och privat2008Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Skolans fostrande roll har förändrats genom historien. Relationen mellan lärare och elev har

    intensifierats och präglas idag mer av närhet än distans. Denna utveckling skapar en

    problematik kring lärarens förhållande till att vara personlig och privat eftersom läraren som

    person blir allt viktigare. Läraren bör vara medveten om hur den förhåller sig till sina egna

    ställningstaganden då läraren både på gott och ont har en stor makt att påverka eleverna.

    Syftet med vår c-uppsats är att belysa hur ett antal yrkesverksamma lärare i grundskolans

    tidiga år resonerar i frågan om hur lärare i relation till eleverna bör förhålla sig till det

    personliga och det privata utifrån ambitionen att agera professionellt och därmed etiskt riktigt.

    Med hjälp av intervjufrågor gällande religion, politik och sexualitet vill vi synliggöra lärarnas

    eventuella gräns mellan personligt och privat. Undersökningen grundar sig på en kvalitativ

    intervjustudie med tio yrkesverksamma grundskollärare.

    De intervjuade lärarna menar att det ingår mycket i att vara en professionell lärare såsom att

    få barnen att lära, trivas och må bra i skolan. De ser alla att deras etiska ansvar gentemot

    eleverna är stort. Många av de intervjuade är medvetna om att de har en gräns mellan sitt

    personliga och sitt privata men att det är svårt att konkretisera den. De är förhållandevis öppna

    för frågeställningar som uppkommer men när det kommer för nära in på dem själva och det

    blir för intimt finns det en gräns. Majoriteten av lärarna delade uppfattningen att det är viktigt

    att man som lärare kan bjuda på sig själv även om det finns en gräns för hur mycket. De

    menar att varje lärare själv får bestämma var denna gräns går. Nästan alla lärarna menade att

    de kunde delge eleverna sin trosuppfattning men om eleverna skulle fråga lärarna om var de

    står politiskt blev det känsligare. Många lärare ansåg att deras politiska ställningstagande har

    eleverna inte med att göra. De av lärarna som skulle delge sitt politiska ställningstagande

    påpekade dock att man inte får propagera för det. När det gällde lärarnas egen sexualitet var

    de överens om att det tillhörde privatlivet, men de tyckte att de kunde berätta om sina

    familjeförhållanden och om sexualitet i allmänhet.

  • 105.
    Forngren, Johan
    et al.
    Örebro University, School of Humanities, Education and Social Sciences.
    Hyvärinen, Dina
    Örebro University, School of Humanities, Education and Social Sciences.
    “Alla barn ska ha rätt till skrubbsår” En kvalitativ fallstudie2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 106.
    Forsberg, Dan
    Örebro University, School of Humanities, Education and Social Sciences.
    Medarbetarenssyn på ett hälsofrämjandeledarskap: en kvantitativ studie inom en privat organisation2008Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 107.
    Forsberg, Jessica
    et al.
    Örebro University.
    Actins, Katarina
    Örebro University.
    Jonsson, Hanna
    Örebro University, Department of Education.
    Skriftspråkslärande2006Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Vi har i vår studie valt att belysa och analysera problematiken kring elevers skriftspråkslärande. Den metod som vi valt att använda oss av är kvalitativa intervjuer. Detta för att belysa och analysera de sex verksamma lärarnas synsätt, erfarenheter och kunskaper inom läs- och skrivområdet. Vi beskriver även två teorier, den kognitiva och den behavioristiska, i vår bakgrund för att sedan beskriva LTG-metoden och Wittingmetoden. Detta för att inleda läsaren på skillnaden mellan det analytiska synsättet och det syntetiska synsättet, samt att LTG-metoden och Wittingmetoden är några av de metoder som återkommer i analysen.

    Skolan har ständigt förändrats och det kan då påverka lärarens synsätt och roll. Förändringar påverkar även lärarens val av undervisnings metoder och vilket/vilka läromedel som används, om de nu använder läromedel. Vi har även belyst och analyserat de verksamma lärarnas arbete med flexibilitet och individualisering i undervisningen, samt lärarnas trygghet när det gäller undervisning i läs- och skrivlärande. Vi har också belyst hur lärarna ser på sin utbildning och om de finner att de har erhållit de kunskaper de anser krävs för att lära eleverna att läsa och skriva. Något vi kommit fram till i vår studie är att antal år i yrket, lärarutbildningstradition och kunskaper avgör om läraren känner sig trygg i sin lärarroll.

  • 108.
    Forslund, Carl
    et al.
    Örebro University, School of Humanities, Education and Social Sciences.
    Carlsson, Joakim
    Örebro University, School of Humanities, Education and Social Sciences.
    Förskollärares uppfattningar om och arbete med hållbar utveckling - En intervjustudie2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 109.
    Forslund, Isabell
    et al.
    Örebro University, School of Humanities, Education and Social Sciences.
    Henriksson, Nina
    Örebro University, School of Humanities, Education and Social Sciences.
    Förskollärares arbete med musik somhjälpmedel och innehåll: En kvalitativ studie om förskollärares didaktiska val i förskolansmusikverksamhet2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Detta är en kvalitativ studie som grundar sig i ett didaktiskt perspektiv med inriktning på musik i förskolans verksamhet, samt förskollärares relation till och syn på musik.Förskollärares didaktiska val (vad, hur och varför) har undersökts i relation till musikverksamheten, alltså hur musik utövas i verksamheten. För att få vetskap om förskollärares didaktiska val genomförde vi semistrukturerade intervjuer med sex förskollärare på tre olika förskolor i mellersta Sverige. För att analysera vår insamlade empiri använde vi oss av allmändidaktikens definitioner bildningsteori och läroteoretisk teori, i relation till musik, då dessa teorier behandlar de didaktiska frågorna vad, hur och varför.Resultatet visar att musik i förskolan framförallt användes som ett hjälpmedel till att utveckla och lära barn i olika lärandeområden som språk och rörelse. Musik användes även som ett hjälpmedel att utveckla barns självkänsla och sågs som ett glädjeberikande redskap. Musik som eget innehåll och mål förekom mer sällan, det som nämndes var främst rytmik och genrer. Resultatet visar även att förskollärares musikbakgrund spelade stor roll i förhållande till deras didaktiska val om de använder musik som ett hjälpmedel eller eget innehåll. De flesta förskollärare som hade mer utvecklad kunskap om musik använde musik mer som ett eget innehåll än andra förskollärare. Oavsett vilken musikbakgrund förskollärarna hade kände sig alla bekväma med musik och såg det som lustfyllt att utöva musik med barnen.

  • 110.
    Forsman, Erika
    Örebro University, School of Humanities, Education and Social Sciences.
    Delaktighet i det bimodalt tvåspråkiga klassrummet: Delaktighet i det bimodalt tvåspråkiga klassrummet2015Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 111.
    Forss, Mikaela
    et al.
    Örebro University, School of Humanities, Education and Social Sciences.
    Fäger Nordström, Malin
    Örebro University, School of Humanities, Education and Social Sciences.
    Förskollärares strategier för att främja alla barns språkutveckling2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att belysa hur förskollärare kan arbeta för att alla barn ska kunna stödjas i

    sin språk- och kommunikationsutveckling i förskolan, samt vad som kan påverka förutsättningarna för

    detta. Genom studien vill vi belysa vilka strategier förskollärare använder sig av för att främja barns

    språkutveckling och hur de arbetar för att stödja de barn som är i behov av extra stöd.

    De metoder vi har använt oss av för att samla in vår data var kvalitativa metoder i form av

    observationer av och samtal med förskollärare på två olika förskolor.

    Resultatet av studien visar att förskollärarna använde sig av flera strategier för att främja barns

    språkutveckling. Dock såg vi även brister i förskollärarnas arbetssätt såsom att de inte tog tillvara på

    tillfällen som gavs för att utifrån barnens intresse främja deras språk, att de inte inväntade barnens

    svar, att de ställde slutna frågor som inte utmanar barnens språk samt att de inte till fullo tog tillvara på

    språkfrämjande material. Trots detta kunde vi se att barnen fick möjligheter att utveckla sitt språk,

    framförallt tillsammans med andra. Förskollärarna hjälpte att tolka det barnen försökte uttrycka,

    upprepade det barnen sa, ställde frågor till barnen, använde leksaker som hjälpmedel för att göra

    lärandet lustfyllt, gav flera definitioner på nya ord, uppmuntrade barnen att tala med varandra och

    hålla igång samtal, anpassade sitt språk efter barnens ålder och nivå, utmanade barnen genom att

    använda ett svårare språk, rättade barnen vid felsägningar och läste böcker för dem. Vi kunde även se

    att förskollärarna använde sig av språkfrämjande material såsom språkutvecklande spel, praxisbilder,

    TAKK och bildstöd.

    Slutsatsen vi kan dra från vår studie är att förskollärarna stödjer barnens språk i både den fria leken

    och i styrda aktiviteter som är delar av den vardagliga verksamheten i förskolan.

  • 112.
    Forsström Reinson, Siv
    Örebro University, School of Humanities, Education and Social Sciences.
    Läsa: En diskursanalys kring talet om begreppet läsa vid övergångar mellan förskoleklass och årskurs 12015Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 113.
    Fossmo, Sandra
    Örebro University, School of Humanities, Education and Social Sciences.
    Extra anpassningar: – ”en naturlig del i undervisningen”En intervjustudie om lärares upplevelser av extra anpassningar för elever i läs- och skrivsvårigheter/dyslexi på högstadiet2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 114.
    Franck Olsson, Carolina
    et al.
    Örebro University, School of Humanities, Education and Social Sciences.
    Näfver, Tina
    Örebro University, School of Humanities, Education and Social Sciences.
    Förskola och dokumentation: Hur förskollärare uppfattar att de arbetar med dokumentation mot uppföljning, utvärdering och utveckling och sina förutsättningar för att arbeta med det2013Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med uppsatsen är att studera hur förskollärare uppfattar att de arbetar med dokumentation och arbetar vidare med dokumentationen mot uppföljning, utvärdering och utveckling av verksamheten. Studiens huvudsyfte kan dock beskrivas som att studera vilka förutsättningar och begränsningar som förskollärarna uppfattar att de har för att arbeta med detta. För att få svar på studiens syfte har vi genomfört åtta semistrukturerade intervjuer med åtta olika förskollärare. Ramfaktorteorin har använts som ett analysverktyg för att studera de uppfattade förutsättningarna och begränsningarna och relatera dessa till hur förskollärarna uppfattar att de arbetar med dokumentation, uppföljning, och utveckling. Till studien har vi även en 'bakgrund' där vi tar upp vad tidigare forskning visar kring dokumentation. Vad dokumentation kan leda till samt förutsättningar och begränsningar för att arbeta med dokumentation.

    Resultatet har sammanställts i olika kategorier kring hur förskollärarna uppfattar att de dokumenterar, hur de arbetar vidare med det dokumenterade och vilka förutsättningar och begränsningar som de framför. De slutsatser vi drar är att förskollärarna har olika uppfattningar kring hur de arbetar med uppdraget och vi får en uppfattning av att de har kommit olika långt i arbetet med dokumentation. Vi kommer även fram till att ett flertal olika förutsättningar och begränsningar tas upp. Vi har även funnit att de förskollärare vi intervjuat tar upp förutsättningar och begränsningar som vi inte funnit i tidigare forskning. En viktig slutsats vi drar är dessutom att vi ser hur några av förskollärarna uppfattar att de själva kan vara flexibla inom de ramar som finns och att de kan skapa möjligheter för att arbeta med dokumentation.

  • 115.
    Frid, Ebba
    et al.
    Örebro University, School of Humanities, Education and Social Sciences.
    Paananen, Oona
    Örebro University, School of Humanities, Education and Social Sciences.
    “Tänk att vara tvåspråkig eller flerspråkig när man är fyra år!” En kvalitativ intervjustudie om pedagogers uppfattningar av arbetet med flerspråkiga barn samt sång och musik som språkstimulerande aktivitet2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 116.
    Fritzson, Karolina
    Örebro University, Department of Education.
    Krisplaner i skolan: En studie av skolors sätt att hantera elevers kris- och sorgereaktioner2007Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Denna uppsats handlar om krishantering i skolan. Syftet med uppsatsen är att analysera två skolors krisplaner och att undersöka hur skolan som institution hanterar elevers kris- och sorgereaktioner. Jag vill ta reda på hur krisplaner utarbetas och används i skolan och vilken erfarenhet lärare har om barns kris- och sorgereaktioner. För att få en djupare förståelse för min frågeställning har jag tagit del av litteratur i ämnet och studerat olika författares teorier om krishantering i skolan och barns sorgereaktioner.

    Undersökningen består av fyra kvalitativa intervjuer som genomförts med lärare på två F-6 skolor. Jag har även analyserat skolornas krisplaner för att få förståelse för deras beredskap.

    Resultatet visar att krisplanerna fyller en viktig funktion, då det är en trygghet för personalen med dessa riktlinjer att falla tillbaka på. Både personal och elever behöver stöd i krissituationer och det är viktigt att personalen har kunskap om hur de ska hantera sådana situationer. En viktig del i krishanteringen är att ge barnen information om vad som hänt och sedan finnas till hands för att försöka ge svar på deras frågor och funderingar.

  • 117.
    Gernhardt, Miriam
    et al.
    Örebro University, Department of Education.
    Eklöf, Christine
    Örebro University, Department of Education.
    Pedagogers val av arbetssätt vid tidig läs- och skrivinlärning2007Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Dagens samhälle ställer stora krav på god läs- och skrivförmåga. Att lära elever läsa och skriva är ett stort ansvar som kräver goda kunskaper och engagemang från pedagoger. Det är således viktigt att skolans pedagoger gör medvetna val i sin undervisning. Det finns två synsätt på läs- och skrivinlärning, behavirismen och kognitivismen. Dessa två synsätt ligger till grund för syntetiska och analytiska metoder inom läs- och skrivinlärning. De syntetiska metoderna innebär att läs- och skrivinlärningen utgår från delarna för att sedan fogas samman till helheter. De analytiska metoderna utgår från helheter för att sedan belysa delarna. Nutida forskare visar på att det är viktigt att pedagoger använder ett arbetssätt med kombinerade metoder vid läs- och skrivinlärning. Forskare har kommit fram till att det krävs olika inlärningsmetoder för att tillgodose varje elevs förutsättningar och behov. Syftet med detta arbete är att belysa fyra pedagogers val av arbetssätt vid tidig läs- och skrivinlärning. Med studien vill vi ta reda på om pedagoger använder sig av en metod eller om de väljer att kombinera olika metoder, samt varför pedagogerna gör dessa val? För att besvara syftet har kvalitativa forskningsintervjuer använts och fyra pedagoger har intervjuats om sina arbetssätt. Studiens resultat visar att samtliga pedagoger väljer att kombinera sina arbetssätt, men med tonvikt på syntetiska metoder. I studien framkommer det att pedagogerna betonar bokstavsarbeten och att de anser att det är viktigt att barnen lär sig bokstävernas ljud. Resultatet visar också att pedagogerna arbetar med ordbilder för att underlätta vid läsning, vilket tyder på analytiska metoder.

  • 118.
    Goobar, Minna
    et al.
    Örebro University, Department of Education.
    Sandberg, Gunilla
    Örebro University, Department of Education.
    Specialpedagogiskt stöd i förskolan: En bild av förskollärares erfarenhet av specialpedagogiskt stöd2009Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 119.
    Granberg, Susanne
    et al.
    Örebro University, Department of Education.
    Wahlberg, Susanne
    Örebro University, Department of Education.
    Vad händer i NO-undervisning som spränger det verbala språkets gränser: En etnografisk studie av NO-undervisning i grundskolans senare år2007Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 120.
    Granrud, Marie Dahlen
    et al.
    Faculty of Social and Health Sciences, Department of Health Studies, Inland Norway University of Applied Science, Elverum, Norway; Faculty of Health, Science and Technology, Department of Health Science, Karlstad University, Karlstad, Sweden.
    Theander, Kersti
    County Council of Värmland, Centre for Clinical Research, Karlstad, Sweden.
    Anderzen-Carlsson, Agneta
    Örebro University, School of Health Sciences. Örebro University Hospital. Faculty of Health, Science and Technology, Department of Health Science, Karlstad University, Karlstad, Sweden; Faculty of Medicine and Health, University Health Care Research Center, Örebro University, Örebro, Sweden.
    Steffenak, Anne Kjersti Myhrene
    Faculty of Social and Health Sciences, Department of Health Studies, Inland Norway University of Applied Science, Elverum, Norway.
    Experiences of interprofessional collaboration in a special school programme for adolescents who struggle with school life: an explorative study2019In: Journal of Interprofessional Care, ISSN 1356-1820, E-ISSN 1469-9567, p. 1-8Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    A growing proportion of adolescents struggle with school life and could benefit from special school programmes. School could be an arena for supporting such adolescents and, to meet these challenges, interprofessional collaboration (IPC) has been recommended for better health. The aim of the present study was to explore the experience of IPC in a special school programme offered to adolescents who struggle with school life - from the perspective of the professionals involved. Focus group interviews were carried out with four groups and fourteen participants, and the focus groups included two to five participants each. The focus group interviews were analysed using qualitative content analysis. The analyses from this study resulted in a main theme: IPC in the special school programme is unpredictable. Five categories emerged from the data, including: variations in initiative, significance of individual characteristics, informal and formal contact, lack of criteria and goals, and different obligations. The participants described IPC as differing from case to case, with a lack of criteria and goals for adolescents in the special school programme. They experienced the random nature of whoever took the initiative to collaborate, and that confidentiality and the different documentation requirements could affect IPC.

  • 121.
    Granström, Eva-Karin
    et al.
    Örebro University, School of Humanities, Education and Social Sciences.
    Sjöberg, Marilene
    Örebro University, School of Humanities, Education and Social Sciences.
    Ämneslärares arbete med ämnesspråkande i den ordinarie SO-undervisningen: En kvalitativ studie av språk-, läs- och skrivutveckling inom SO-ämnen i årskurs 42016Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 122.
    Grev Jolstedt, Kajsa
    et al.
    Örebro University, School of Humanities, Education and Social Sciences.
    Jörgenson, Lisa
    Örebro University, School of Humanities, Education and Social Sciences.
    En kvalitativ studie om två framgångsrika lärares inkluderande arbete för elever i läs- och skrivsvårigheter: En kvalitativ studie om två framgångsrika lärares inkluderande arbete för elever i läs- och skrivsvårigheter2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 123.
    Gustafsson, Stina
    et al.
    Örebro University, School of Humanities, Education and Social Sciences.
    Kvarnström, Anna
    Örebro University, School of Humanities, Education and Social Sciences.
    Pedagogens arbete med att stötta och stimulera de yngsta barnens grovmotoriska aktiviteter på förskolegården: En kvalitativ observationsstudie2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Denna kvalitativa observationsstudie undersöker hur pedagoger i förskolan arbetar med att

    stötta och stimulera de yngsta barnens grovmotoriska aktiviteter på förskolegården.

    Studien berör även påverkansfaktorer som främjar och/eller begränsar pedagogerna i sitt

    arbete. Observationsstudien har utförts på två olika förskolor, vars förutsättningar sett olika

    ut. Likheter och mönster de båda förskolorna emellan, relaterat till studiens syfte och

    frågeställningar, har analyserats utifrån en kvalitativ innehållsanalys. De likheter och

    mönster som har framkommit presenteras som kategorier i studiens resultatdel. Dessa

    innehåller beskrivande episoder från studiens datamaterial, som synliggör kategorierna.

    Studiens resultat visar att pedagogerna använder sig av strategierna Erbjudande av

    material, Bekräftelse och uppmuntran samt Delaktighet i sitt arbete med att stötta och

    stimulera de yngsta barnens grovmotoriska aktiviteter på förskolegården. Resultatet visar

    även att pedagogerna främjas och begränsas av specifika faktorer i sitt arbete med detta.

    Dessa faktorer är Regler, Kroppsspråk, Materialtillgång, Barngruppens storlek samt

    Arbetslag. Föregående strategier och faktorer visar sig vara verksamma på båda

    förskolorna trots deras olika förutsättningar.

  • 124.
    Gustavsson, Joakim
    et al.
    Örebro University, School of Humanities, Education and Social Sciences.
    Pragnert, Daniel
    Örebro University, School of Humanities, Education and Social Sciences.
    Barns sociala interaktioner genom lek. En observations- och intervjustudie om leken i förskolan2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Tidigare forskning visar tydliga tecken på att barn använder sig av olika tillträdesstrategier

    för att söka sig till andra barns samspel och lekar. Syftet med den här studien är att förtydliga

    hur barn söker sig till lekar och interagerar med andra barn samt hur stor betydelse det sociala

    samspelet har i förskolan. Forskningen kommer även synliggöra pedagogens roll när det

    kommer till barn som har svårt att få tillträde till lek. Studien har utspelats på en förskola i en

    medelstor svensk stad, där fokuset ligger på den äldre barngruppen. Utifrån Corsaro (1979)

    och Tellgrens (2004) tidigare forskningar har vi undersökt barns sätt att söka sig till lek

    genom olika strategier. Detta valde vi att undersöka med hjälp av olika forskningsmetoder.

    Utifrån ett hermeneutiskt perspektiv valde vi att studera barns lek genom observationer, som

    en icke deltagande observatör fick vi då möjligheten att tolka barnens leksituationer på

    avstånd utan att påverka barnen. Vi följde upp observationerna med att intervjua pedagogerna

    om hur deras roll i förskolan ser ut, med inriktning på forskningsämnet. Intervjuerna med

    pedagogerna gav oss en blick i hur barns sociala interaktioner såg ut genom pedagogernas

    synsätt och hur de tolkar barnens sociala samspel. Efter intervjuerna och observationerna så

    samlades den empiriska datan ihop, detta för att undersökas och besvara studiens

    frågeställning. Den empiriska datan delade vi upp i två olika delar där vi sammanfattar olika

    sekvenser från observationerna och vilka svar vi fick av pedagogerna i intervjuerna. Efter att

    ha verifierat resultatet av den empiriska datan med tidigare forskning så framgick det att barn

    använder sig av flertalet olika tillträdesstrategier. Det är genom tillträdesstrategier som

    barnen skapar en möjlighet till socialt samspel med andra barn, vilket i sin tur kan leda till att

    nya kamratrelationer blir till. Pedagogernas uppgift i dessa situationer är att vara delaktiga

    medhjälpare till barn som har problem med sociala samspel, för att motverka att barn blir

    uteslutna ur lek.

  • 125.
    Gustavsson, Johanna
    et al.
    Örebro University, Department of Education.
    Persson, Susanne
    Örebro University, Department of Education.
    Kontakten mellan lärare och föräldrar i utvecklingssamtal: Hur beskriver lärare i förskolan och skolan kontakten med föräldrar i utvecklingssamtal?2008Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Lärare i förskolan och skolan möter föräldrar i utvecklingssamtal en till två gånger per år och vi vill genom denna studie undersöka hur de beskriver kontakten med föräldrar i utvecklingssamtal.

    Vi har tagit del av tidigare forskning som beskriver utvecklingssamtal i förskolan och skolan samt mötet som sker mellan lärare och föräldrar i samtalet.

    En kvalitativ studie har genomförts genom intervjuer med fyra lärare i förskolan och fyra lärare i skolan. I resultatredovisningen, under sex olika avsnitt, sammanställer vi de beskrivningar vi erhållit och varje avsnitt avslutas med en sammanfattning.

    Resultatet visar att lärares beskrivningar angående kontakten med föräldrar i utvecklingssamtal inte skiljer sig nämnvärt. Det framkommer att alla intervjuade är överens om att föräldrars engagemang i utvecklingssamtal skiljer sig åt, majoriteten av lärarna förespråkar ett större engagemang från föräldrars sida. De anser att ett gynnsamt utvecklingssamtal för både dem och föräldrar innebär ett samspel där de tillsammans diskuterar barnets situation och kommer fram till lösningar på eventuella problem. För att skapa ett gynnsamt utvecklingssamtal är tillit och förtroende viktiga komponenter, likaså att båda parter är väl förberedda. Det framgår av intervjuerna att det finns vissa förhållanden som kan komplicera kontakten med föräldrar i utvecklingssamtal. Exempel som framkommer är föräldrar som inte kan acceptera att sitt barn har svårigheter samt att som lärare behöva ta upp något som föräldrar kan uppleva som kritik. Hur lärarna känner inför dessa samtal varierar, det framkommer att lärares erfarenhet av utvecklingssamtal spelar en betydande roll angående hur komplicerat det upplevs.

  • 126.
    Gustavsson, Linn
    et al.
    Örebro University, School of Humanities, Education and Social Sciences.
    van Dyck, Isabella
    Örebro University, School of Humanities, Education and Social Sciences.
    Den fria lekens villkor i förskolans verksamhet2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Den fria lekens plats i förskolans vardag har genom ökat lärandefokus kommit att ifrågasättas. Lek sammankopplat med formellt lärande står i kontrast mot fri lek utifrån barns egen lek- och kamratkultur. Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om den fria lekens villkor inom ramen för förskolans verksamhet. Likaså att utifrån dessa villkor vidare belysa hur den fria leken privilegieras. Genom denna observationsstudie, vilket inkluderat tre förskolor i en svensk kommun har vi sökt svar på följande två frågor: På vilka sätt skapas förutsättningar respektive begränsningar för barns fria lek i förskolan? På vilket sätt privilegieras lekens egenvärde respektive dess nyttovärde? Studiens bakgrund ger en historisk tillbakablick med relevans för förskolans institutionella kontext och dess utveckling där barndom, barnsyn samt skilda perspektiv på lek framställs. Studiens teoretiska inramning har utgjort analysredskap för bearbetning av det empiriska materialet, där den sociokulturella teorin används med begreppen omgivning i tid och rum, medierande redskap samt vuxnas kommunikation och interaktion med barn. Studiens resultat presenteras genom dessa tre områden inom den sociokulturella teorin. I resultatet framkom att förskolans institutionella ramar genom fysisk omgivning, tidsmässiga aspekter samt pedagogernas handlingar var avgörande faktorer för den fria lekens förutsättningar och begränsningar. Resultatet visade också att lekens egenvärde privilegierades i den mån att pedagogernas intentioner om ämnesrelaterat lärande i leken uteblev. Lekens nyttovärde privilegierades å andra sidan med hänsyn till pedagogers styrning präglat av normer och värden. Pedagogers medvetenhet kring lekens villkor har genom studien visat sig vara en förutsättning för lek utifrån barns egen lekkultur, präglat av flyt och djup. Studien bidrar med kunskap om den fria lekens villkor samt hur spänningsfältet mellan styrd- och fri lek kan förstås och hanteras i praktiken.

  • 127.
    Gårdeman, Cristin
    et al.
    Örebro University, School of Humanities, Education and Social Sciences.
    Sundberg, Gunnel
    Örebro University, School of Humanities, Education and Social Sciences.
    Att samverka i gymnasieskolan: -en studie om specialpedagogers upplevelse av samverkan med elevhälsan och pedagogisk personal2018Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Specialpedagoger har ett ansvar för att samverka med övriga yrkesgrupper i elevhälsan och

    med pedagogisk personal för att skapa förutsättningar för alla elevers lärande och utveckling.

    I de uppdragsbeskrivningar och direktiv som finns för elevhälsan och det specialpedagogiska

    uppdraget understryks nödvändigheten av samverkan. Syftet med denna studie är att närmare

    undersöka hur specialpedagoger i gymnasieskolan upplever den del av professioner som

    handlar om samverkan. Vi utgår ifrån en kvalitativ metod och har genomfört intervjuer med

    specialpedagoger som empiri och har inspirerats av kulturanalysens dimensioner för att

    kategorisera specialpedagogernas beskrivningar och sätter det som framkommer i relation till

    yttre ramar för skolans elevhälsoarbete. Teorier om grupptillhörighet och tvärprofessionella

    team relateras också de till specialpedagogernas uttalanden. Resultatet visar att

    gymnasieskolan är en komplex verksamhet där verkningsfull samverkan blir en utmaning, då

    en kultur med flera olika perspektiv blir synlig. Ansvaret för samverkan kring elever i behov

    av stöd samt för utveckling av det förebyggande och hälsofrämjande arbetet vilar tungt på det

    lokala elevhälsoteamen och i specialpedagogernas beskrivningar tonar begreppet samsyn fram

    som en viktig faktor för att utveckla arbetet med samverkan. Kulturen i förhållande till de

    yttre ramarna skapar ett frirum för att utveckla det gemensamma elevhälsoarbetet.

    Aktörsberedskapen framstår som varierande på de olika skolorna, vilket utgör ett dilemma för

    utvecklingsarbetet.

  • 128.
    Gårlin, Hanna
    Örebro University, School of Humanities, Education and Social Sciences.
    Estetiska aktiviteter i förskolan2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Föreliggande uppsats handlar om förskollärares uppfattningar om estetiska aktiviteter i förskolan. Kvalitativa intervjuer med fyra verksamma pedagoger på tre olika kommunala förskolor genomfördes. Intervjufrågorna handlade om informanternas tankar kring läroplanens mål samt deras tankar om teater/drama, bild/form och musik/rörelse. Samtliga informanter ansåg att de olika delarna i läroplanens formulering kring estetiska aktiviteter är lika viktiga och omöjliga att separera från varandra. I svaren framkom att pedagogerna ser olika konsekvenser av estetiska aktiviteter. Fyra huvudsakliga spår kring hur de ser på estetiska aktiviteter framkom i resultatet; Estetiska aktiviteter för konflikthantering, Estetiska aktiviteter för att främja lärande i matematik, naturvetenskap och rumsuppfattning, Estetiska aktiviteter för att tillvarata barns intresse och engagemang samt Estetiska aktiviteter för att barn ska ha roligt. Förskollärarnas svar diskuteras i relation till läroplanens mål om estetiska aktiviteter samt till tidigare forskning på området. Ett av de mest framträdande resultaten är att informanterna anser att barn lär sig att fungera i grupp genom att delta i estetiska aktiviteter. Min huvudsakliga reflektion kring resultatet av studien är att förskollärare arbetar på olika sätt med estetiska aktiviteter i förskolan samt att det finns stor potential att utforma estetiska aktiviteter för att möjliggöra utveckling och lärande hos barn. Läroplanens formulering kring estetiska aktiviteter skapar stort friutrymme för pedagoger att planera skapande i verksamheten på ett för barnen gynnsamt sätt.

  • 129.
    Gündüz, Linnéa
    et al.
    Örebro University, School of Humanities, Education and Social Sciences.
    Lund, Lisa
    Örebro University, School of Humanities, Education and Social Sciences.
    Digitala verktyg i förskolan2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 130.
    Hageräng, Patricia
    et al.
    Örebro University, School of Humanities, Education and Social Sciences.
    Ingeroth Lindbom, Karolina
    Örebro University, School of Humanities, Education and Social Sciences.
    Diskurser om förskolans pedagogiska inomhusmiljö - En kvalitativ studie som jämför två förskolors inomhusmiljöer, lärandematerial och barnsyn, utifrån Montessoripedagogiken och Reggio Emilias pedagogiska filosofi2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Denna studie tar sin utgångspunkt i förskolans inomhusmiljö, där diskurser konstrueras utifrån pedagogers tankar och visioner om den rådande inomhusmiljön, dess lärandematerial och barnsyn. Studiens syfte är att jämföra de diskurser om förskolemiljö, lärandematerial och barn som framträder i inomhusmiljön på två olika förskolor. Dessa förskolor har två skilda pedagogiska inriktningar, Montessoripedagogik respektive Reggio Emilias pedagogiska filosofi. Genom intervjuer, observationer och fotografering har vi besvarat studiens frågeställningar, som utgörs av vilka diskurser som kan konstrueras i dessa pedagogiska verksamheter. Resultatets huvudfokus baseras på att lyfta fram och analysera vilka diskurser som konstrueras utifrån hur pedagogerna talar om deras inomhusmiljö. Utifrån dessa urskiljer vi likheter och skillnader mellan de deltagande förskolorna i syfte att jämföra hur de pedagogiska idéerna och visionerna präglar de olika verksamheterna. Studien bidrar med kunskap om hur förskolan, som ska vara likvärdig mellan verksamheter, kan utformas på skilda sätt. Detta diskuteras med hjälp av allmänna normer och traditioner som förskolans verksamhet utgörs av. Sammanfattningsvis kan studien bidra till att den pedagogiska yrkeskompetensen kan utvecklas och att pedagoger i svensk förskola kan inspireras av vår studie för att få syn på de diskurser som präglar deras verksamheter.

  • 131.
    Hallqvist, Ulrika
    et al.
    Örebro University, School of Humanities, Education and Social Sciences.
    Jerpö, Lina
    Örebro University, School of Humanities, Education and Social Sciences.
    Elevers translanguaging: – en studie i ett multimodalt flerspråkigt klassrum i specialskolan.2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 132.
    Hansson, Birgitta
    et al.
    Örebro University, University Library.
    Lyngfelt, Anna
    Pedagogiskt arbete i teori och praktik: om bibliotekens roll för studenters och doktoranders lärande2009Collection (editor) (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 133.
    Hasselgren, Carina
    et al.
    Örebro University, Department of Education.
    Kronvall, Isabella
    Örebro University, Department of Education.
    Lärarutbildningen: -en textanalys2006Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Vårt syfte med detta arbete var att nå förståelse av lärarutbildningens uppdrag att utbilda lärare på 2000-talet. För att nå detta syfte försökte vi genom en textanalys att karaktärisera förändringar i utbildningsplaner, kursplaner och kurshandledningar gällande Pedagogik med didaktisk inriktning (PDI A) 01-20 poäng under perioden 2001 t.o.m. 2005 med fokus på en av delkurserna, Lärares uppdrag och arbete. I utbildningsplanerna karaktäriserade vi förändringar i målen, i kursplanerna karaktäriserade vi förändringar i syftet och målen och slutligen i kurshandledningarna karaktäriserade vi förändringar i kursens introduktionsavsnitt, i avsnittet Innehåll och uppläggning, i examinationsuppgiften och slutligen i litteraturen. I vår analys såg vi hur nya begrepp och fraser tillkom, hur man lade till och tog bort olika moment i både presentationer av delkursen, i seminarierna och i examinationsuppgifterna och hur litteraturen förändrades. Avslutningsvis resonerade vi kring de förändringar vi såg i relation till litteratur som behandlar ämnet lärarutbildning ur olika perspektiv.

  • 134.
    Hegefors, Pernilla
    Örebro University, School of Humanities, Education and Social Sciences.
    "Jag är inte annorlunda": Lågstadieelevers upplevelser av särskilt stöd i läs- och skrivutveckling utanför den ordinarie undervisningen2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 135.
    Helmerskog, Maria
    Örebro University, School of Humanities, Education and Social Sciences.
    Hur kan vi stötta nyanlända gymnasieungdomars språk- och kunskapsutveckling?: En intervjustudie av svenska som andraspråkslärare i gymnasiets språkintroduktionsprogram2017Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Studien är motiverad mot bakgrund av de senaste årens flyktingmottagning i Sverige med ett stort antal ungdomar i gymnasieåldern som tas emot i gymnasiets språkintroduktionsprogram (sprint). Utifrån ett specialpedagogiskt intresse med inriktning på läs-och skrivsvårigheter är syftet med föreliggande studie att med hjälp av semistrukturerade intervjuer undersöka vad lärare i svenska som andraspråk i gymnasiets språkintroduktionsprogram tänker om hur nyanlända eleverna kan utveckla kunskap i den svenska skolan. Analysen utgår från den hermeneutiska teoribildningen med betoning på kontextens betydelse, forskarens förförståelse och samtalet som grund för kunskapsbildning.Studien visar att de intervjuade sva-lärarna har intresse av att samverka professionellt för att stötta elevernas kunskapsutveckling. Lärarna har förståelse för elevernas nuvarande psykosociala kontext och uppskattar den beskrivna fungerande samverkan med elevhälsovårdens personal. Informanterna vid sprint-enheterna beskriver att deras möjligheter att stötta eleverna försvåras av bristen på rutiner för dokumentation och information. Lärarna säger att de inte får ta del av information om elevernas skolbakgrund från tidigare kartläggningar. Vidare för lärarna fram att stöttningen av elevens kunskapsutveckling försvåras av bristen på pedagogisk samverkan mellan flerspråkiga studiehandledare och ämneslärare. Det kommer fram i undersökningen att specialpedagogisk kompetens saknas i de flesta undersökta sprint-skolorna, vilket vidare kan innebära att möjligheterna att analysera bakgrunden till elevers språksvårigheter begränsas. Informanterna beskriver rättsosäkerheten i arbetet med det europeiska bedömningssystem, vilket de har förelagts att arbeta med sedan våren 2016, men som inte innehåller normerade kunskapsprov eller tydliga kunskapskrav för svenska som andraspråk.

  • 136.
    Henning, Ann-Sofi
    et al.
    Örebro University, School of Humanities, Education and Social Sciences.
    Ryttervik, Jenny
    Örebro University, School of Humanities, Education and Social Sciences.
    Döva och hörselskadade elevers talutrymme: – en studie om klassrumskommunikationen på en skola inom SPSM2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 137.
    Herdenstam, Anders P. F.
    et al.
    Örebro University, School of Hospitality, Culinary Arts & Meal Science.
    Nilsen, Asgeir Nikolai
    Örebro University, School of Hospitality, Culinary Arts & Meal Science.
    Öström, Åsa
    Örebro University, School of Hospitality, Culinary Arts & Meal Science.
    Harrington, Robert J.
    School of Hospitality Business Management, Washington State University, Pullman, United States.
    Sommelier training: Dialogue seminars and repertory grid method in combination as a pedagogical tool2018In: International Journal of Gastronomy and Food Science, ISSN 1878-450X, E-ISSN 1878-4518, Vol. 13, p. 78-89Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Learning how to evaluate and communicate sensory experiences is crucial in the training of sommeliers and other restaurant personnel. Established sensory training methods are focused on analytical training when evaluating sensory experiences. Analogical methods, however, use analogies, metaphors and practical examples to describe and evaluate sensory experiences. This study aim to investigate whether practical analogical training in Dialogue seminars, involving reflection, verbalization and the exploration of concepts, could be used as an educational complement to analytical training. The result, when evaluating Dialogue seminar (DS) with the repertory grid method (RGM), was an increased consistency in the assessments of wine within a group of sommeliers. The content analysis also showed an increased use of familiar concepts and multi-sensational at- tributes after analogical training. It is therefore concluded that analogical training with DS, followed by ana- lytical evaluation with RGM, can be successfully combined when training sommeliers.

    Practical applications: This empirical framework introduces a new pedagogical tool when training restaurant personnel. Using contextual reflective tasting exercises in groups stimulates the awareness of personal references that can be helpful in developing a vocabulary of common definitions for sensory attributes. In addition to being a pedagogical tool, these exercises offer a counterpart to the well-established consensus technique when training sensory panels or performing sensory profile evaluation. It is, therefore, also concluded that this methodological approach can be used to better evaluate and communicate complex sensory experiences within a tasting group.

  • 138.
    Hermvik, Elin
    Örebro University, School of Humanities, Education and Social Sciences.
    Lärarnas tankar kring läxor i specialskolan: - en kvalitativ intervjustudie2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 139.
    Hilleby, Maria
    et al.
    Örebro University, School of Humanities, Education and Social Sciences.
    Larsson, Anna
    Örebro University, School of Humanities, Education and Social Sciences.
    För var och en, men även för alla: – Specialpedagogers uppfattning om elevers delaktighet ochinflytande som hälsofrämjande faktorer2017Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Specialpedagogen har som uppdrag att arbeta främjande i skolan. I relation till det hälsofrämjande arbetet visar forskning att elevers delaktighet och inflytande främjar elevers kunskapsutveckling och upplevelse av hälsa. Syftet med denna studie är tvådelat; dels handlar det om att öka kunskapen om hur specialpedagoger uppfattar elevers möjlighet till delaktighet och inflytande över sitt lärande och sin skolsituation, dels handlar det om att bidra med kunskap om hur specialpedagoger uppfattar sin roll i det hälsofrämjande arbetet med elevers delaktighet och inflytande. Studiens teoretiska utgångspunkt är det sociokulturella perspektivet från vilket begreppet scaffolding hämtats. Vår valda metodansats är hermeneutiken, där sex semistrukturerade intervjuer med specialpedagoger har använts som metod för datainsamling. Resultatet visar på uppfattningar som understryker sambandet mellan tillgänglighet, tillhörighet, delaktighet och inflytande som aspekter vilka förutsätter varandra, och som gemensamt uppfattas som det hälsofrämjande arbetets hörnstenar. Elevers delaktighet och inflytande belyses i resultatet utifrån ett antal teman, vilka visar på uppfattningar om elevers delaktighet och inflytande som hälsofrämjande faktorer både på en individuell och på en organisatorisk nivå. I diskussionen betonas det specialpedagogiska uppdragets betydelse för att både på elev- och organisationsnivå understödja arbetet med elevers delaktighet och inflytande som hälsofrämjande faktorer.

  • 140.
    Hillerdal, Tina
    et al.
    Örebro University, School of Humanities, Education and Social Sciences.
    Norling, Malin
    Örebro University, School of Humanities, Education and Social Sciences.
    Kamratbedömning: – en kvalitativ studie om hur elever och lärare på en skola inom SPSM uppfattar dess möjligheter och begränsningar2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 141.
    Holm, Ingela
    et al.
    Örebro University, School of Humanities, Education and Social Sciences.
    Linda Flodén, Linda Flodén
    Örebro University, School of Humanities, Education and Social Sciences.
    Matematiklärares upplevelser om elevers lässvårigheter i matematiken på högstadiet och på gymnasiet2018Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Enligt olika PISA-undersökningar under flera år har elevers matematikkunskaper fortsatt att

    sjunka. Enligt undersökningarna finns det ett högt samband mellan läsning och matematik.

    Matematik finns överallt och är viktigt i dagens skola. Det är av stor betydelse att eleverna får

    det lässtöd de behöver i matematiken. Elever som har lässvårigheter kan även ha svårigheter i

    matematik. Många elever som börjar gymnasiet saknar grundläggande kunskaper i matematik

    enligt Madeleine Löwing (2004).

    Syftet med vår undersökning är att genom intervjuer med åtta matematiklärare ta reda på

    deras upplevelser om hur svårigheter med läsförståelse märks i matematiken. I den här studien

    har vi använt oss av fenomenologisk forskningsansats för att försöka ta reda på

    matematiklärares upplevelser om hur, och om, elevers läsförståelse framträder i matematiken.

    När en fenomenologisk ansats används innebär det att sätta sig in i och att försöka förstå den

    livsvärld och de erfarenheter intervjupersonerna upplever att de har.

    Vårt empiriska material är inspelade intervjuer med åtta matematiklärare. Våra

    frågeställningar har varit följande:

    Hur upplever matematiklärare att elevers lässvårigheter framträder i matematiken?

    Hur upplever matematiklärare att de anpassar undervisningen för elever som är i

    lässvårigheter?

    Resultatet visar att de intervjuade matematiklärarna upplever att elevers lässvårigheter

    upptäcks i matematiken genom att de ofta vänder på siffror, har svårt att avkoda texter, vill ha

    uppgifter upplästa, blir passiva i det självständiga arbetet och vill ha längre tid på prov.

    Samtliga respondenter lyfter att de behöver prova sig fram för att hitta anpassningar som

    passar eleven, då olika anpassningar passar olika bra till olika elever. De anpassningar som

    majoriteten av matematiklärarna lyfter under våra intervjuer är exempelvis olika

    presentationssätt i undervisningen, förklara ord och begrepp, diskutera matematik och skapa

    egna matematiska texter.

  • 142.
    Holmbäck, Ida
    et al.
    Örebro University, School of Humanities, Education and Social Sciences.
    Zandén, Caroline
    Örebro University, School of Humanities, Education and Social Sciences.
    Förskollärares syn på barns relationsskapande på en begränsad förskolegård2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Denna studie syftar till att beskriva förskollärares syn på barns relationsskapande på en begränsad förskolegård. För att undersöka detta valde vi att fokusera på förskollärares uppfattningar kring barns relationsskapande på en begränsad förskolegård, samt förskollärares strategier för att utveckla förskolegården i förhållande till barns relationsskapande. Studien genomfördes med hjälp av kvalitativa semistrukturerade intervjuer med två förskollärare på tre olika förskolor. Resultatet visade att förskollärarna hade två olika uppfattningar gällande om den begränsade förskolegården påverkar barns relationsskapande. Både förskollärares förhållningssätt och förskolegårdens storlek ansågs vara av betydelse. Det framkom även att förskollärarnas strategier för att utveckla den begränsade förskolegården varierade. De olika kategorier som sammanfattar de strategier förskollärarna beskrev för att utveckla förskolegården var miljö och material, stöd utifrån och kompletterande miljöer. Resultatet diskuteras sedan i relation till inledningen, bakgrund och tidigare forskning.

  • 143.
    Hovbjer, Hanna
    et al.
    Örebro University, School of Humanities, Education and Social Sciences.
    Ohlzon, Marina
    Örebro University, School of Humanities, Education and Social Sciences.
    Medforskande pedagog: En intervjustudie om pedagogers uppfattningar om sin roll vid barns utforskande av naturvetenskapliga fenomen i förskolan.2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 144.
    Hultgren, Linn
    Örebro University, School of Humanities, Education and Social Sciences.
    En kvalitativ forskningsstudie som lyfter fram tre olika pedagogers berättelser om flerspråkighet i förskolans verksamhet.: Förskolepedagogik V, Självständigt arbete Linn Hultgren2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 145.
    Häll, Emma
    Örebro University, School of Humanities, Education and Social Sciences.
    Kön är inte något som är utan något som skapas – en kvalitativ studie om barns konstruktion av kön i förskolan 2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 146.
    Hällzon, Lars
    Örebro University, Department of Education.
    Det deliberativa samtalet = politisk jämlikhet?: En kritisk analys av det deliberativa samtalets möjligheter till likvärdig inkludering av elever med religiösa omvärldsuppfattningar2008Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    I denna uppsats så undersöks kritiskt det deliberativa samtalets möjligheter att kunna uppfylla den deliberativa demokratins grundläggande utgångspunkt – rätten för alla individer till politisk jämlikhet och deltagande i politisk gemenskap i den svenska skolan. Rätten att inte bara få manifestera olikhet (diversity) utan också skillnad (difference). Dessutom det deliberativa samtalets grundsats att alla jämlikt ska få pröva giltigheten hos andras argument och framföra sina egna argument till giltighetsprövning. Begrepp som tolerans, värdegrund, och dikotomin offentligt – privat bildar en klangbotten för undersökningen tillsammans med beskrivningarna av de tre mest framträdande ontologierna i det västerländska samhället. Dessa är den materialistiska (biologistiska) världsbilden, den humanistiska världsbilden och de religiösa världsbilder som menar att det finns ett ändamål ett objektivt syfte med livet och världen – en teleologisk förklaring.

    Den grupp av elever som är i särskilt fokus är de elever som har religiösa uppfattningar och världsbilder, eller ontologier och dessa elevers rätt till politisk jämlikhet. Denna elevproblematik har jag konkretiserat genom att förankra det teoretiskt grundade huvudsyftet, detta som är att problematisera det deliberativa samtalet, i en specifik fråga i ett delsyfte. Detta delsyftes fråga är problematiken rörande relevansen om kreationism och teorier om Intelligent design (ID) ska kunna få finnas med i skolans undervisning jämsides med evolutionsläran.

    Fem centrala texter om det deliberativa samtalet av Tomas Englund och Klas Roth har undersökts med avseende på huvudsyftet och jämförts med Jürgen Habermas deliberativa demokratimodell. Samma frågor utifrån tolkningsföreträden, kommunikativ rationalitet och offentligt-privat, som ställts till dessa texter har även ställts i delsyftet till en rapport från Europarådet som behandlar farorna med kreationism i utbildningen.

    Resultaten av denna undersökning visar dels att det deliberativa samtalets centrala punkt är allas rätt till giltighetsprövning av det som var och en finner lämpligt samt att denna giltighets-prövning ska ske i skolan som ett offentligt rum och att detta teoretiskt kan öppna upp den politiska gemenskapen för elever med religiösa uppfattningar typ kreationism. Men under premissen att alla sekulära och scientistiska (= vetenskapstroende) tolkningsföreträden då bör undvikas. Dels så visar också undersökningen att rapporten från Europarådet inte överensstämmer med detta krav på giltighetsprövning när det gäller sakfrågan evolution visavi kreationism/ID. Men att det deliberativa samtalet som teoretisk idé och den vetenskapstroende åskådning som genomsyrar Europarådsrapporten har en gemensam utgångspunkt – dikotomin offentligt-privat. Ett förhållande som leder till att det sekulära i hög grad skulle kunna förbli oproblematiserat. Undersökningen visar också utifrån refererad forskning att denna dikotomi teoretiskt skulle kunna relativiseras från ett deliberativt perspektiv och öppnas för elevers privata sfär och på det sättet kunna ge dem en jämlik plats i skolans offentliga rum.

    Utifrån dessa resultat har en teoretisk modell konstruerats med avsikt att bryta upp denna dikotomi och ge elever med religiösa perspektiv samma politiska rätt som elever med sekulära perspektiv till att giltighetspröva sina och andras argument och uppfattningar. Genom detta skulle det deliberativa samtalet teoretiskt kunna ge en lika politiskt jämlikhet för alla under premissen att inga uppfattningar får skyddas av några uppställda reservatsgränser av religiösa eller sekulära skäl. Detta innebär att inga fundamentalistiska tolkningsprivilegier från något håll får förekomma.

    Som alternativ gräns till dikotomin offentligt-privat så formulerades ett demokratiskt minimikriterie för deliberativt godkänd difference. Kriterier som på människovärdets grund och utifrån tolerant anda, skillnadens solidaritet, öppnar för både mångfald i diversity och difference.

  • 147.
    Högberg, Josefin
    Örebro University, School of Humanities, Education and Social Sciences.
    Bland alla hörande elever finns jag, som bara hör med ett öra: - elevstrategier för delaktighet i lärmiljön2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 148.
    Höijer, Sara
    et al.
    Örebro University, School of Humanities, Education and Social Sciences.
    Cakmak, Martina
    Örebro University, School of Humanities, Education and Social Sciences.
    Från förskola till förskoleklass: En studie om hur samarbetet utformas i övergången mellan två verksamheter2010Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    I denna uppsats har vi uppmärksammat förskollärares samarbete mellan förskola och förskoleklass. Syftet med studien är att belysa hur samverkan tar form i övergången mellan förskola och förskoleklass. Vi behandlar hur förskolor kan arbeta skolförberedande, hur arbetet i förskoleklass startas upp samt vad ett samarbete mellan verksamheterna går ut på. Vi har läst in oss på texter och relevant pedagogisk forskning på området och utifrån detta gjort intervjuer med förskollärare i både förskolan och förskoleklassen. Det resultat vi kommit fram till är att det huvudsakliga samarbete som finns mellan verksamheterna är det som förekommer när barnen ska byta verksamhet. Syftet med detta samarbete är att främja barnens övergång mellan förskola och förskoleklass. Det framkommer att förskollärarna har begränsad insyn i den andra verksamheten och att det inte finns någon ”röd tråd” i pedagogiken dem emellan. Utifrån ett sociokulturellt perspektiv menar vi att kommunikationen mellan förskollärarna i de båda verksamheterna är ett centralt verktyg för att åstadkomma en bra relation och ett samarbete som gynnar både barnen samt förskollärarnas pedagogiska arbetssätt. Som vi tolkat informanternas svar finns det mycket att utveckla men det största hindret anses vara att tiden inte räcker till. Samtidigt anser flertalet av förskollärarna att de är nöjda med det samarbete som finns och att detta är tillräckligt för att barnen ska känna sig trygga. Vi menar att förskollärarna behöver inse att de kan gynnas av samarbetet och det inte enbart är för barnens skull. Detta tror vi skulle kunna utvecklas med fler kontinuerliga möten och gemensam fortbildning som inte bara berör övergången mellan verksamheterna.

  • 149.
    Israelsson, Matilda
    et al.
    Örebro University, School of Humanities, Education and Social Sciences.
    Landin Johnson, Ann Sofie
    Örebro University, School of Humanities, Education and Social Sciences.
    Skolors syn på samverkan med föräldrar: - en kvalitativ textanalys2009Independent thesis Basic level (university diploma), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

     

    Denna uppsats handlar om synen på arbetet med skola och hem såsom det uttrycks i relevanta studier samt i kvalitetsredovisningar från skolor i Örebro kommun. Syftet med vår studie är att undersöka hur arbetet med föräldrar och skola karaktäriseras och värderas. Metoden vi använt oss av i vår undersökning är kvalitativ textanalys med inslag av diskursanalys. För att få svar på våra frågeställningar har vi granskat olika studier samt forskning inom kunskapsområdet Föräldrar och skola för att se hur relationen mellan skola och hem karaktäriseras. Därefter har vi analyserat kvalitetsredovisningar från 12 kommunala grundskolor i Örebro kommun för att se hur diskursen om föräldrar kommer till uttryck. I vår granskning av kunskapsöversikten har vi funnit att tre perspektiv har särskild inverkan på relationen mellan skola och hem. Dessa perspektiv är samverkan som partnerskap, samverkans baksida (naturliga fiender) samt kulturellt kapital och socioekonomiska faktorer. I vår analys av kvalitetsredovisningarna har vi använt oss av de tre perspektiven för att kategorisera hur arbetet med skola och hem beskrivs.

     

    Resultatet av undersökningen visar att relationen mellan skola och hem är komplex och bör betraktas ur olika perspektiv. Forskning visar att samverkan mellan föräldrar och skola ofta kommer barnet till godo och att föräldrars utbildningsnivå står i relation till barns framgång i skolan. Samtidigt framkommer att det finns en baksida med samverkan och att resursstarka och välutbildade föräldrar kan söka påverka skolan utifrån egna intressen. Dessutom kan föräldrars höga förväntningar på sina barns akademiska framgång påverka barnen negativt i form av stress. Vår granskning av kvalitetsredovisningarna visar att de undersökta skolorna är övervägande positiva till samverkan med föräldrar, och att de lägger in olika innebörder av begreppet samverkan. Vår undersökning visar att skolors ekonomiska förutsättningar har stor betydelse för hur samverkan kan bedrivas, i synnerhet där det föreligger språkliga svårigheter. Vi kan också se hur föräldrars utbildningsnivå i många fall kan relateras till barns måluppfyllelse, även om detta förhållande inte alltid kan betraktas som självklart. Enligt vår tolkning av kvalitetsredovisningarna kan skolors medvetna arbetssätt mot en ökad måluppfyllelse ge goda resultat. Samtidigt har vi sett att en hög utbildningsnivå hos föräldrar inte är en garanti för deras barns framgång i skolan.

     

    Nyckelord: skola, hem, föräldrar, relation, samverkan, information, kvalitet

  • 150.
    Janson, Staffan
    et al.
    Örebro University, School of Health and Medical Sciences.
    Långberg, Bodil
    Svensson, Birgitta
    Sweden: A 30-year ban on physical punishment of children2011In: Global pathways to abolishing physical punishment: realizing children’s rights / [ed] Joan E. Durrant, Anne B. Smith, London: Routledge, 2011, Vol. 51, p. 241-255Chapter in book (Other academic)
123456 101 - 150 of 299
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf