Till Örebro universitet

oru.seÖrebro universitets publikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234567 101 - 150 av 326
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 101.
    Ericsson, Johanna
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    "När man får gåshud som pedagog är de där sekunderna värda allt slit i världen". En kvalitativ intervjustudie om relationsarbetet i förskolan2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 102.
    Eriksson, Amanda
    et al.
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Brandt, Michaela
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Fritidshemmets lärandeuppdrag: - en fenomenografisk studie om fritidslärares uppfattningar av fritidshemmets lärandeuppdrag2015Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 103.
    Eriksson, Camilla
    et al.
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Wallgren, Emma
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Barns meningsskapande i lek på förskolegården En studie utifrån ett pragmatiskt angreppssätt2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie syftar till att undersöka barns meningsskapande process i den fria leken på förskolegården. Vår avsikt är att försöka tolka och skapa en förståelse för vilka meningar barn skapar genom deras handlingar och kommunikation i fri lek. Vidare undersöks vilka kommunikationsformer som är framträdande samt betydelsen av barns tidigare erfarenheter vid meningsskapande. För att undersöka detta har en minietnografisk metodansats valts där barn mellan två och fyra år observerats i deras fria lek på förskolegården. Fri lek innebär i denna studie den lek som barnen själva väljer. Studiens empiriska material består av fältanteckningar där barns verbala- och icke-verbala kommunikation, barns handlingar samt reflektioner systematiskt antecknats. Den teoretiska utgångpunkten är ett pragmatiskt angreppssätt och för att analysera det empiriska materialet har praktisk epistemologisk analys (PEA) använts.Studien beskriver vilken mening barn skapar i temalekar, utforskande lekar och rörelselekar. Resultatet visar att barn använder både tidigare erfarenheter samt språkliga och kroppsliga handlingar för att skapa mening. Dessutom framgår att miljön både påverkar och har betydelse för barns meningsskapande. Genom att synliggöra barns meningsskapande kan pedagoger i förskolan både nå förståelse om hur detta meningsskapande kan gå till och använda denna kunskap för att ta tillvara på barns intressen och meningsfulla lekar i praktiken.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 104.
    Eriksson, Emil
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Lekens betydelse för lärandet i fritidshem: Lekens betydelse för lärandet i fritidshem2015Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 105.
    Eriksson, Helena
    et al.
    Örebro universitet, Pedagogiska institutionen.
    Hallin, Eva
    Örebro universitet, Pedagogiska institutionen.
    Läxan- traditionellt eller didaktiskt genomtänkt moment2006Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    I dagens skola har lärare stort inflytande över sin egen undervisning, vilket medför att kraven på lärarna blir större. Det är därför viktigt att lärarna får reflektera och utveckla sin kompetens för att kunna möta dessa krav. Våra erfarenheter av hur lärare arbetar med momentet läxor är växlande och vi kan även genom media och forskning se att läxor är ett aktuellt ämne. Vårt syfte med denna uppsats blir därför att problematisera hur lärare tänker kring didaktiska förhållningssätt. Detta gör vi genom att fokusera oss på hur lärare arbetar och tänker om momentet läxa. Vi har, i vår uppsats, använt oss av fokusgruppsintervjuer där vi samtalat med lärare kring momentet läxa för att få svar på våra frågor. Lärarna är verksamma i årskurserna 1-6.

    Vidare beskrivs bl.a. didaktikens historia från 1600- talet fram tills i dag, olika teorier på lärande samt läxans komplexitet. Användandet av läxor har förekommit under en lång tid och haft olika innebörder, och lärarna i vår undersökning menar att läxor främst ges för att eleverna ska bli ansvarstagande och att de genom upprepning ges tillfälle att befästa kunskap. Lärarna nämner även att både föräldrar och elever, främst i de lägre åren, vill ha läxor. Det blir också ett skäl till varför läxor ges.

    Människan lär hela livet, hela tiden, inte bara i skolan. Hur ska då momentet läxa behandlas? I vår uppsats ställs de didaktiska förhållningssätten i relation till momentet läxa. En slutsats har kunna dragits men frågor kvarstår att diskutera ute i skolorna.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 106.
    Eriksson, Inger
    et al.
    Stockholms universitet, Institutionen för ämnesdidaktik.
    Öhman Sandberg, Ann
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Praktikutvecklande forskning i samverkan – en inramning2022Ingår i: Praktikutvecklande forskning mellan skola och akademi: utmaningar och möjligheter vid samverkan / [ed] Inger Eriksson; Ann Öhman Sandberg, Lund: Nordic Academic Press , 2022, s. 9-22Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Den här antologin tar sin utgångspunkt i begreppen utveckling, lärande och praktiknära forskning. Begreppen är centrala när det gäller forskning som genomförs i samverkan mellan skola och akademi. Vi vill diskutera och problematisera utmaningar och dilemman som kan uppstå i samverkan kring gemensamma forskningsprojekt. Det handlar om roller, etik och samverkansformer samt hur symmetri kan uppnås och ansvar fördelas, men antologin berör också utmaningar inom områden som utvecklingsarbete, kunskapsproduktion och kollegialt lärande.

  • 107.
    Eriksson, Inger
    et al.
    Stockholms universitet, Institutionen för ämnesdidaktik.
    Öhman Sandberg, AnnÖrebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Praktikutvecklande forskning mellan skola och akademi: utmaningar och möjligheter vid samverkan2022Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Praktiknära forskning och samverkan mellan skolverksamhet och lärosäte har över tid aktualiseras i olika sammanhang. Under det senaste decenniet har flera myndigheter gjort riktade satsningar för att stärka praktiknära forskning till nytta för utveckling av förskola, skola och lärarutbildning. Det så kallade ULF-avtalet är exempel på en av de större satsningarna. Boken Utbildning, lärande och praktiknära forskning har ambitionen att lyfta, diskutera och problematisera frågor om samverkan, symmetri, relationer, roller, etik samt ansvar och handlingsutrymme i samverkan kring praktiknära forskning. Men framför allt vill denna bok bidra till, och fördjupa diskussionen om dilemman, utmaningar och möjligheter som kan uppstå när skolverksamhet och lärosäte ska samverka kring utveckling, lärande och praktiknära forskning I boken har vi samlat bidrag från representanter från lärosäte, lärarutbildning, forskare, skolhuvudmän, skolledare, studenter och lärare som på olika sätt har erfarenhet av lärarutbildningens och skol- och förskoleverksamhetens vetenskapliga grund och samverkan kring praktiknära forskning. Boken utgör ett led i satsningen på Framtidens lärarutbildning och ULF-avtalet vid Örebro universitet.

  • 108.
    Eriksson, Louise
    et al.
    Örebro universitet, Pedagogiska institutionen.
    Berglund, Martina
    Örebro universitet, Pedagogiska institutionen.
    Mångkulturalitet i skolan: - identitet och kommunikation för barn med annat modersmål än svenska2007Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
  • 109.
    Eriksson, Pernilla
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Empowerment i förskolan2012Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    SAMMANFATTNING Mycket av rapporteringen kring förskollärares arbetsvillkor består av ”eländesskildringar” (Westin 2003). Därmed är det lätt hänt att personalen positioneras som offer i sin yrkesutövningsroll. Jag var intresserad av att betrakta människorna som arbetar som förskollärare ur en annan synvinkel; nämligen som aktörer kompetenta nog att påverka sin situation och utföra ett engagerat arbete på arbetsplatsen. Strategierna de använder sig av för att nå dit kan förstås slå fel – Aronsson, Astvik & Gustafsson (2010) beskriver t.ex. hur kompenserande strategier vid hård arbetsbelastning kan resultera i dålig återhämtning eller utbrändhet etc. Vad gör personalen i så fall för att vända situationen? För att finna svar utförde jag halvstrukturerade kvalitativa djupintervjuer med fyra förskollärare. Svaren skrevs in i en speciell karta som jag själv formgett och analyserades sedan med termen empowerment. Empowerment innebär, helt kort, att ta makten över sin tillvaro. Att uppnå empowerment är dock inte bara ett mål utan även vägen dit; dvs. en process (Starrin 1997).   Undersökningsresultatet visade att de intervjuade förskollärarna mådde förhållandevis bra. De förlitar sig på förskolans läroplan som vägvisare i det pedagogiska arbetet. Vad gäller ohälsa så försöker de bl.a. reducera stressmoment i barngruppen genom kollektiva ansträngningar samt prioritera en avslappnande fritid för en god fysisk och psykisk återhämtning. Med andra ord tycktes respondenterna äga en stark empowerment i såväl process som mål och på såväl arbetsplatsen som på fritiden.

     

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 110.
    Eva Karlsson, Eva Karlsson
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Speciallärarens och specialpedagogens arbete med skrivstöd på gymnasiet - exempel på specialdidaktik2018Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 111.
    Evertsson, Emma
    et al.
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Ojala, Emilia
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Hur den fria leken i förskolan påverkas av könsmönster2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 112.
    Falk, Caroline
    et al.
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Lennartsson, Camilla
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Språkinriktad undervisning på specialskolan: – En fallstudie ur ett lärarperspektiv2015Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 113.
    Fallgren, Ulrika
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Att språka om språkstörning: En intervjustudie om språkstörning ur elevers perspektiv i grundskolans år 4-9.2016Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 114.
    Fallqvist, Marit
    et al.
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Kling Westerlind, Tina
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Möjligt uppdrag ?: Lärares syn pa det specialpedagogiska uppdraget och lärares specialpedagogiska perspektiv2017Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie är en kvantitativ studie som baseras på en webbenkat där respondenterna utgör verksamma lärare i grundskolan. Syftet med studien är att öka kunskapen om lärares syn på specialpedagogens arbetsuppgifter och det specialpedagogiska uppdraget. Detta för att öka kunskapen om vad lärarna önskar från specialpedagogens yrkesroll i arbetet med extra anpassningar och särskilt stöd för att kunna stödja alla elevers utveckling och lärande för att precisera syftet är följande frågeställningar centrala:Vilken syn har lärare på det specialpedagogiska uppdraget och vilket specialpedagogiskt perspektiv har lärarna?Utgångspunkten till denna studie är otydligheterna kring specialpedagogens uppdrag och bakomliggande faktorer som påverkar arbetet med elevers utveckling och lärande. Genom att lyfta lärarnas röst kring specialpedagogens arbetsuppgifter söka kunskap om våra två olika professioner utgår från samma eller olika perspektiv. Det kan ha stor betydelse för professionsutovning utifrån att möta verksamheten och dess elever som är i behov av särskilt stöd och för att samverka kring detta med lärama då det är en stor del i det specialpedagogiska uppdraget.Slutsats av studien är att lärarna önskar att specialpedagogen ska arbeta utifrån ett relationellt perspektiv som även är det perspektiv specialpedagoger utbildas för. Lärarnas vilja att specialpedagogen i hög utsträckning ska arbeta med arbetsuppgifter som har fokus på individniva gör att vi kan dra slutsatsen att det fortsatt är det kategoriska perspektivet som är rådande i synen på arbetet med elever i behov av särskilt stöd.Sammanfattningsvis så landar vi i att lärare och specialpedagoger vill åt samma håll, vilket gör det specialpedagogiska uppdraget möjligt, men att dilemmaperspektivet genom skolans frirum och rådande skolkod gör av det ibland kan upplevas som ett omöjligt uppdrag.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 115.
    Fhager, Elin
    et al.
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Pettersson, Emma
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Lika möjligheter för flickor och pojkar i könssegregerade barngrupper?: En fallstudie om jämställdhetsarbetet i en norsk förskola med Hjallipedagogik2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 116.
    Folkesson, Lisa
    et al.
    Örebro universitet, Pedagogiska institutionen.
    Albinsson, Marie
    Örebro universitet, Pedagogiska institutionen.
    Skagerlind, Stina
    Örebro universitet, Pedagogiska institutionen.
    ”…det finns en oerhörd potential och en kraft i att man liksom bjussar på sig själv och visar vem man är…”: En intervjustudie av några grundskollärares resonemang kring personligt och privat2008Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Skolans fostrande roll har förändrats genom historien. Relationen mellan lärare och elev har

    intensifierats och präglas idag mer av närhet än distans. Denna utveckling skapar en

    problematik kring lärarens förhållande till att vara personlig och privat eftersom läraren som

    person blir allt viktigare. Läraren bör vara medveten om hur den förhåller sig till sina egna

    ställningstaganden då läraren både på gott och ont har en stor makt att påverka eleverna.

    Syftet med vår c-uppsats är att belysa hur ett antal yrkesverksamma lärare i grundskolans

    tidiga år resonerar i frågan om hur lärare i relation till eleverna bör förhålla sig till det

    personliga och det privata utifrån ambitionen att agera professionellt och därmed etiskt riktigt.

    Med hjälp av intervjufrågor gällande religion, politik och sexualitet vill vi synliggöra lärarnas

    eventuella gräns mellan personligt och privat. Undersökningen grundar sig på en kvalitativ

    intervjustudie med tio yrkesverksamma grundskollärare.

    De intervjuade lärarna menar att det ingår mycket i att vara en professionell lärare såsom att

    få barnen att lära, trivas och må bra i skolan. De ser alla att deras etiska ansvar gentemot

    eleverna är stort. Många av de intervjuade är medvetna om att de har en gräns mellan sitt

    personliga och sitt privata men att det är svårt att konkretisera den. De är förhållandevis öppna

    för frågeställningar som uppkommer men när det kommer för nära in på dem själva och det

    blir för intimt finns det en gräns. Majoriteten av lärarna delade uppfattningen att det är viktigt

    att man som lärare kan bjuda på sig själv även om det finns en gräns för hur mycket. De

    menar att varje lärare själv får bestämma var denna gräns går. Nästan alla lärarna menade att

    de kunde delge eleverna sin trosuppfattning men om eleverna skulle fråga lärarna om var de

    står politiskt blev det känsligare. Många lärare ansåg att deras politiska ställningstagande har

    eleverna inte med att göra. De av lärarna som skulle delge sitt politiska ställningstagande

    påpekade dock att man inte får propagera för det. När det gällde lärarnas egen sexualitet var

    de överens om att det tillhörde privatlivet, men de tyckte att de kunde berätta om sina

    familjeförhållanden och om sexualitet i allmänhet.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 117.
    Forngren, Johan
    et al.
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Hyvärinen, Dina
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    “Alla barn ska ha rätt till skrubbsår” En kvalitativ fallstudie2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 118.
    Forsberg, Dan
    Örebro universitet, Akademin för humaniora, utbildning och samhällsvetenskap.
    Medarbetarenssyn på ett hälsofrämjandeledarskap: en kvantitativ studie inom en privat organisation2008Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 119.
    Forsberg, Jessica
    et al.
    Örebro universitet.
    Actins, Katarina
    Örebro universitet.
    Jonsson, Hanna
    Örebro universitet, Pedagogiska institutionen.
    Skriftspråkslärande2006Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Vi har i vår studie valt att belysa och analysera problematiken kring elevers skriftspråkslärande. Den metod som vi valt att använda oss av är kvalitativa intervjuer. Detta för att belysa och analysera de sex verksamma lärarnas synsätt, erfarenheter och kunskaper inom läs- och skrivområdet. Vi beskriver även två teorier, den kognitiva och den behavioristiska, i vår bakgrund för att sedan beskriva LTG-metoden och Wittingmetoden. Detta för att inleda läsaren på skillnaden mellan det analytiska synsättet och det syntetiska synsättet, samt att LTG-metoden och Wittingmetoden är några av de metoder som återkommer i analysen.

    Skolan har ständigt förändrats och det kan då påverka lärarens synsätt och roll. Förändringar påverkar även lärarens val av undervisnings metoder och vilket/vilka läromedel som används, om de nu använder läromedel. Vi har även belyst och analyserat de verksamma lärarnas arbete med flexibilitet och individualisering i undervisningen, samt lärarnas trygghet när det gäller undervisning i läs- och skrivlärande. Vi har också belyst hur lärarna ser på sin utbildning och om de finner att de har erhållit de kunskaper de anser krävs för att lära eleverna att läsa och skriva. Något vi kommit fram till i vår studie är att antal år i yrket, lärarutbildningstradition och kunskaper avgör om läraren känner sig trygg i sin lärarroll.

  • 120.
    Forslund, Carl
    et al.
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Carlsson, Joakim
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Förskollärares uppfattningar om och arbete med hållbar utveckling - En intervjustudie2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 121.
    Forslund, Isabell
    et al.
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Henriksson, Nina
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Förskollärares arbete med musik somhjälpmedel och innehåll: En kvalitativ studie om förskollärares didaktiska val i förskolansmusikverksamhet2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Detta är en kvalitativ studie som grundar sig i ett didaktiskt perspektiv med inriktning på musik i förskolans verksamhet, samt förskollärares relation till och syn på musik.Förskollärares didaktiska val (vad, hur och varför) har undersökts i relation till musikverksamheten, alltså hur musik utövas i verksamheten. För att få vetskap om förskollärares didaktiska val genomförde vi semistrukturerade intervjuer med sex förskollärare på tre olika förskolor i mellersta Sverige. För att analysera vår insamlade empiri använde vi oss av allmändidaktikens definitioner bildningsteori och läroteoretisk teori, i relation till musik, då dessa teorier behandlar de didaktiska frågorna vad, hur och varför.Resultatet visar att musik i förskolan framförallt användes som ett hjälpmedel till att utveckla och lära barn i olika lärandeområden som språk och rörelse. Musik användes även som ett hjälpmedel att utveckla barns självkänsla och sågs som ett glädjeberikande redskap. Musik som eget innehåll och mål förekom mer sällan, det som nämndes var främst rytmik och genrer. Resultatet visar även att förskollärares musikbakgrund spelade stor roll i förhållande till deras didaktiska val om de använder musik som ett hjälpmedel eller eget innehåll. De flesta förskollärare som hade mer utvecklad kunskap om musik använde musik mer som ett eget innehåll än andra förskollärare. Oavsett vilken musikbakgrund förskollärarna hade kände sig alla bekväma med musik och såg det som lustfyllt att utöva musik med barnen.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 122.
    Forsman, Erika
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Delaktighet i det bimodalt tvåspråkiga klassrummet: Delaktighet i det bimodalt tvåspråkiga klassrummet2015Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 123.
    Forss, Mikaela
    et al.
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Fäger Nordström, Malin
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Förskollärares strategier för att främja alla barns språkutveckling2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att belysa hur förskollärare kan arbeta för att alla barn ska kunna stödjas i

    sin språk- och kommunikationsutveckling i förskolan, samt vad som kan påverka förutsättningarna för

    detta. Genom studien vill vi belysa vilka strategier förskollärare använder sig av för att främja barns

    språkutveckling och hur de arbetar för att stödja de barn som är i behov av extra stöd.

    De metoder vi har använt oss av för att samla in vår data var kvalitativa metoder i form av

    observationer av och samtal med förskollärare på två olika förskolor.

    Resultatet av studien visar att förskollärarna använde sig av flera strategier för att främja barns

    språkutveckling. Dock såg vi även brister i förskollärarnas arbetssätt såsom att de inte tog tillvara på

    tillfällen som gavs för att utifrån barnens intresse främja deras språk, att de inte inväntade barnens

    svar, att de ställde slutna frågor som inte utmanar barnens språk samt att de inte till fullo tog tillvara på

    språkfrämjande material. Trots detta kunde vi se att barnen fick möjligheter att utveckla sitt språk,

    framförallt tillsammans med andra. Förskollärarna hjälpte att tolka det barnen försökte uttrycka,

    upprepade det barnen sa, ställde frågor till barnen, använde leksaker som hjälpmedel för att göra

    lärandet lustfyllt, gav flera definitioner på nya ord, uppmuntrade barnen att tala med varandra och

    hålla igång samtal, anpassade sitt språk efter barnens ålder och nivå, utmanade barnen genom att

    använda ett svårare språk, rättade barnen vid felsägningar och läste böcker för dem. Vi kunde även se

    att förskollärarna använde sig av språkfrämjande material såsom språkutvecklande spel, praxisbilder,

    TAKK och bildstöd.

    Slutsatsen vi kan dra från vår studie är att förskollärarna stödjer barnens språk i både den fria leken

    och i styrda aktiviteter som är delar av den vardagliga verksamheten i förskolan.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 124.
    Forsström Reinson, Siv
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Läsa: En diskursanalys kring talet om begreppet läsa vid övergångar mellan förskoleklass och årskurs 12015Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 125.
    Fossmo, Sandra
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Extra anpassningar: – ”en naturlig del i undervisningen”En intervjustudie om lärares upplevelser av extra anpassningar för elever i läs- och skrivsvårigheter/dyslexi på högstadiet2016Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 126.
    Franck Olsson, Carolina
    et al.
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Näfver, Tina
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Förskola och dokumentation: Hur förskollärare uppfattar att de arbetar med dokumentation mot uppföljning, utvärdering och utveckling och sina förutsättningar för att arbeta med det2013Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med uppsatsen är att studera hur förskollärare uppfattar att de arbetar med dokumentation och arbetar vidare med dokumentationen mot uppföljning, utvärdering och utveckling av verksamheten. Studiens huvudsyfte kan dock beskrivas som att studera vilka förutsättningar och begränsningar som förskollärarna uppfattar att de har för att arbeta med detta. För att få svar på studiens syfte har vi genomfört åtta semistrukturerade intervjuer med åtta olika förskollärare. Ramfaktorteorin har använts som ett analysverktyg för att studera de uppfattade förutsättningarna och begränsningarna och relatera dessa till hur förskollärarna uppfattar att de arbetar med dokumentation, uppföljning, och utveckling. Till studien har vi även en 'bakgrund' där vi tar upp vad tidigare forskning visar kring dokumentation. Vad dokumentation kan leda till samt förutsättningar och begränsningar för att arbeta med dokumentation.

    Resultatet har sammanställts i olika kategorier kring hur förskollärarna uppfattar att de dokumenterar, hur de arbetar vidare med det dokumenterade och vilka förutsättningar och begränsningar som de framför. De slutsatser vi drar är att förskollärarna har olika uppfattningar kring hur de arbetar med uppdraget och vi får en uppfattning av att de har kommit olika långt i arbetet med dokumentation. Vi kommer även fram till att ett flertal olika förutsättningar och begränsningar tas upp. Vi har även funnit att de förskollärare vi intervjuat tar upp förutsättningar och begränsningar som vi inte funnit i tidigare forskning. En viktig slutsats vi drar är dessutom att vi ser hur några av förskollärarna uppfattar att de själva kan vara flexibla inom de ramar som finns och att de kan skapa möjligheter för att arbeta med dokumentation.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Förskola och dokumentation – Hur förskollärare uppfattar att de arbetar med dokumentation mot uppföljning, utvärdering och utveckling och sina förutsättningar för att arbeta med det
  • 127.
    Fremstad, Ester
    et al.
    University of Oslo, Oslo, Norway.
    Ewins, Kristin
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Academic citizenship through the bundle of academic roles2024Ingår i: Journal of Praxis in Higher Education, E-ISSN 2003-3605, Vol. 6, nr 2, s. 42-54Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    As academic developers and higher education researchers, we, the authors, have pondered why engaging in public discourse is often found to be difficult by academics and how we can conceptualise and help prepare for the role of academic citizen in general and in more discipline-specific terms. Rather than approaching citizenship as an extraordinary task or role for the academic, we find that it may be best understood and approached as integral to being a researcher and teacher. We use perspectives on the knowledge society and the concept of co-production of science and society to suggest some conceptual inroads for understanding what shape the task of academic citizenship might take.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Academic citizenship through the bundle of academic roles
  • 128.
    Frid, Ebba
    et al.
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Paananen, Oona
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    “Tänk att vara tvåspråkig eller flerspråkig när man är fyra år!” En kvalitativ intervjustudie om pedagogers uppfattningar av arbetet med flerspråkiga barn samt sång och musik som språkstimulerande aktivitet2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 129.
    Fritzson, Karolina
    Örebro universitet, Pedagogiska institutionen.
    Krisplaner i skolan: En studie av skolors sätt att hantera elevers kris- och sorgereaktioner2007Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [en]

    Denna uppsats handlar om krishantering i skolan. Syftet med uppsatsen är att analysera två skolors krisplaner och att undersöka hur skolan som institution hanterar elevers kris- och sorgereaktioner. Jag vill ta reda på hur krisplaner utarbetas och används i skolan och vilken erfarenhet lärare har om barns kris- och sorgereaktioner. För att få en djupare förståelse för min frågeställning har jag tagit del av litteratur i ämnet och studerat olika författares teorier om krishantering i skolan och barns sorgereaktioner.

    Undersökningen består av fyra kvalitativa intervjuer som genomförts med lärare på två F-6 skolor. Jag har även analyserat skolornas krisplaner för att få förståelse för deras beredskap.

    Resultatet visar att krisplanerna fyller en viktig funktion, då det är en trygghet för personalen med dessa riktlinjer att falla tillbaka på. Både personal och elever behöver stöd i krissituationer och det är viktigt att personalen har kunskap om hur de ska hantera sådana situationer. En viktig del i krishanteringen är att ge barnen information om vad som hänt och sedan finnas till hands för att försöka ge svar på deras frågor och funderingar.

  • 130.
    Frödén, Sara
    et al.
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Tellgren, Britt
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Guiding children towards individual and collective growth. Educative participatory experiences in a preschool setting2020Ingår i: International Journal of Early Years Education, ISSN 0966-9760, E-ISSN 1469-8463Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article is based on a fieldwork study that explored a 1-year-long process of integrating children's human rights-respecting practice in a preschool through a project with a popular culture theme. Drawing on John Dewey's educational theory, educative participatory experience is suggested as a useful concept to further understand and develop different forms of participation practices. The twofold aim of the article is to demonstrate the children's educative participatory experiences and relate these to the teacher's acknowledgement of both children's collective agency and their individual capacity to participate. The methods used are semi-structured interviews and video-documented and participatory observations. The data mainly consists of field notes, video recordings, photographs and transcripts. The results show that the teachers are viewing the children, and providing possibilities for them to act, as knowledgeable experts, competent conflict-solvers and reflective and caring practitioners. Furthermore, they consider both the children's individual and collective rights and responsibilities when creating a rights-respecting preschool environment. 

  • 131.
    Gernhardt, Miriam
    et al.
    Örebro universitet, Pedagogiska institutionen.
    Eklöf, Christine
    Örebro universitet, Pedagogiska institutionen.
    Pedagogers val av arbetssätt vid tidig läs- och skrivinlärning2007Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Dagens samhälle ställer stora krav på god läs- och skrivförmåga. Att lära elever läsa och skriva är ett stort ansvar som kräver goda kunskaper och engagemang från pedagoger. Det är således viktigt att skolans pedagoger gör medvetna val i sin undervisning. Det finns två synsätt på läs- och skrivinlärning, behavirismen och kognitivismen. Dessa två synsätt ligger till grund för syntetiska och analytiska metoder inom läs- och skrivinlärning. De syntetiska metoderna innebär att läs- och skrivinlärningen utgår från delarna för att sedan fogas samman till helheter. De analytiska metoderna utgår från helheter för att sedan belysa delarna. Nutida forskare visar på att det är viktigt att pedagoger använder ett arbetssätt med kombinerade metoder vid läs- och skrivinlärning. Forskare har kommit fram till att det krävs olika inlärningsmetoder för att tillgodose varje elevs förutsättningar och behov. Syftet med detta arbete är att belysa fyra pedagogers val av arbetssätt vid tidig läs- och skrivinlärning. Med studien vill vi ta reda på om pedagoger använder sig av en metod eller om de väljer att kombinera olika metoder, samt varför pedagogerna gör dessa val? För att besvara syftet har kvalitativa forskningsintervjuer använts och fyra pedagoger har intervjuats om sina arbetssätt. Studiens resultat visar att samtliga pedagoger väljer att kombinera sina arbetssätt, men med tonvikt på syntetiska metoder. I studien framkommer det att pedagogerna betonar bokstavsarbeten och att de anser att det är viktigt att barnen lär sig bokstävernas ljud. Resultatet visar också att pedagogerna arbetar med ordbilder för att underlätta vid läsning, vilket tyder på analytiska metoder.

  • 132.
    Goobar, Minna
    et al.
    Örebro universitet, Pedagogiska institutionen.
    Sandberg, Gunilla
    Örebro universitet, Pedagogiska institutionen.
    Specialpedagogiskt stöd i förskolan: En bild av förskollärares erfarenhet av specialpedagogiskt stöd2009Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 133.
    Granberg, Susanne
    et al.
    Örebro universitet, Pedagogiska institutionen.
    Wahlberg, Susanne
    Örebro universitet, Pedagogiska institutionen.
    Vad händer i NO-undervisning som spränger det verbala språkets gränser: En etnografisk studie av NO-undervisning i grundskolans senare år2007Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
  • 134.
    Granrud, Marie Dahlen
    et al.
    Faculty of Social and Health Sciences, Department of Health Studies, Inland Norway University of Applied Science, Elverum, Norway; Faculty of Health, Science and Technology, Department of Health Science, Karlstad University, Karlstad, Sweden.
    Theander, Kersti
    County Council of Värmland, Centre for Clinical Research, Karlstad, Sweden.
    Anderzen-Carlsson, Agneta
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskaper. Region Örebro län. Faculty of Health, Science and Technology, Department of Health Science, Karlstad University, Karlstad, Sweden; Faculty of Medicine and Health, University Health Care Research Center, Örebro University, Örebro, Sweden.
    Steffenak, Anne Kjersti Myhrene
    Faculty of Social and Health Sciences, Department of Health Studies, Inland Norway University of Applied Science, Elverum, Norway.
    Experiences of interprofessional collaboration in a special school programme for adolescents who struggle with school life: an explorative study2019Ingår i: Journal of Interprofessional Care, ISSN 1356-1820, E-ISSN 1469-9567, Vol. 33, nr 6, s. 706-713Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    A growing proportion of adolescents struggle with school life and could benefit from special school programmes. School could be an arena for supporting such adolescents and, to meet these challenges, interprofessional collaboration (IPC) has been recommended for better health. The aim of the present study was to explore the experience of IPC in a special school programme offered to adolescents who struggle with school life - from the perspective of the professionals involved. Focus group interviews were carried out with four groups and fourteen participants, and the focus groups included two to five participants each. The focus group interviews were analysed using qualitative content analysis. The analyses from this study resulted in a main theme: IPC in the special school programme is unpredictable. Five categories emerged from the data, including: variations in initiative, significance of individual characteristics, informal and formal contact, lack of criteria and goals, and different obligations. The participants described IPC as differing from case to case, with a lack of criteria and goals for adolescents in the special school programme. They experienced the random nature of whoever took the initiative to collaborate, and that confidentiality and the different documentation requirements could affect IPC.

  • 135.
    Granström, Eva-Karin
    et al.
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Sjöberg, Marilene
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Ämneslärares arbete med ämnesspråkande i den ordinarie SO-undervisningen: En kvalitativ studie av språk-, läs- och skrivutveckling inom SO-ämnen i årskurs 42016Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 136.
    Grev Jolstedt, Kajsa
    et al.
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Jörgenson, Lisa
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    En kvalitativ studie om två framgångsrika lärares inkluderande arbete för elever i läs- och skrivsvårigheter: En kvalitativ studie om två framgångsrika lärares inkluderande arbete för elever i läs- och skrivsvårigheter2016Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 137.
    Gustafsson, Stina
    et al.
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Kvarnström, Anna
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Pedagogens arbete med att stötta och stimulera de yngsta barnens grovmotoriska aktiviteter på förskolegården: En kvalitativ observationsstudie2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna kvalitativa observationsstudie undersöker hur pedagoger i förskolan arbetar med att

    stötta och stimulera de yngsta barnens grovmotoriska aktiviteter på förskolegården.

    Studien berör även påverkansfaktorer som främjar och/eller begränsar pedagogerna i sitt

    arbete. Observationsstudien har utförts på två olika förskolor, vars förutsättningar sett olika

    ut. Likheter och mönster de båda förskolorna emellan, relaterat till studiens syfte och

    frågeställningar, har analyserats utifrån en kvalitativ innehållsanalys. De likheter och

    mönster som har framkommit presenteras som kategorier i studiens resultatdel. Dessa

    innehåller beskrivande episoder från studiens datamaterial, som synliggör kategorierna.

    Studiens resultat visar att pedagogerna använder sig av strategierna Erbjudande av

    material, Bekräftelse och uppmuntran samt Delaktighet i sitt arbete med att stötta och

    stimulera de yngsta barnens grovmotoriska aktiviteter på förskolegården. Resultatet visar

    även att pedagogerna främjas och begränsas av specifika faktorer i sitt arbete med detta.

    Dessa faktorer är Regler, Kroppsspråk, Materialtillgång, Barngruppens storlek samt

    Arbetslag. Föregående strategier och faktorer visar sig vara verksamma på båda

    förskolorna trots deras olika förutsättningar.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 138.
    Gustavsson, Joakim
    et al.
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Pragnert, Daniel
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Barns sociala interaktioner genom lek. En observations- och intervjustudie om leken i förskolan2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Tidigare forskning visar tydliga tecken på att barn använder sig av olika tillträdesstrategier

    för att söka sig till andra barns samspel och lekar. Syftet med den här studien är att förtydliga

    hur barn söker sig till lekar och interagerar med andra barn samt hur stor betydelse det sociala

    samspelet har i förskolan. Forskningen kommer även synliggöra pedagogens roll när det

    kommer till barn som har svårt att få tillträde till lek. Studien har utspelats på en förskola i en

    medelstor svensk stad, där fokuset ligger på den äldre barngruppen. Utifrån Corsaro (1979)

    och Tellgrens (2004) tidigare forskningar har vi undersökt barns sätt att söka sig till lek

    genom olika strategier. Detta valde vi att undersöka med hjälp av olika forskningsmetoder.

    Utifrån ett hermeneutiskt perspektiv valde vi att studera barns lek genom observationer, som

    en icke deltagande observatör fick vi då möjligheten att tolka barnens leksituationer på

    avstånd utan att påverka barnen. Vi följde upp observationerna med att intervjua pedagogerna

    om hur deras roll i förskolan ser ut, med inriktning på forskningsämnet. Intervjuerna med

    pedagogerna gav oss en blick i hur barns sociala interaktioner såg ut genom pedagogernas

    synsätt och hur de tolkar barnens sociala samspel. Efter intervjuerna och observationerna så

    samlades den empiriska datan ihop, detta för att undersökas och besvara studiens

    frågeställning. Den empiriska datan delade vi upp i två olika delar där vi sammanfattar olika

    sekvenser från observationerna och vilka svar vi fick av pedagogerna i intervjuerna. Efter att

    ha verifierat resultatet av den empiriska datan med tidigare forskning så framgick det att barn

    använder sig av flertalet olika tillträdesstrategier. Det är genom tillträdesstrategier som

    barnen skapar en möjlighet till socialt samspel med andra barn, vilket i sin tur kan leda till att

    nya kamratrelationer blir till. Pedagogernas uppgift i dessa situationer är att vara delaktiga

    medhjälpare till barn som har problem med sociala samspel, för att motverka att barn blir

    uteslutna ur lek.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 139.
    Gustavsson, Johanna
    et al.
    Örebro universitet, Pedagogiska institutionen.
    Persson, Susanne
    Örebro universitet, Pedagogiska institutionen.
    Kontakten mellan lärare och föräldrar i utvecklingssamtal: Hur beskriver lärare i förskolan och skolan kontakten med föräldrar i utvecklingssamtal?2008Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Lärare i förskolan och skolan möter föräldrar i utvecklingssamtal en till två gånger per år och vi vill genom denna studie undersöka hur de beskriver kontakten med föräldrar i utvecklingssamtal.

    Vi har tagit del av tidigare forskning som beskriver utvecklingssamtal i förskolan och skolan samt mötet som sker mellan lärare och föräldrar i samtalet.

    En kvalitativ studie har genomförts genom intervjuer med fyra lärare i förskolan och fyra lärare i skolan. I resultatredovisningen, under sex olika avsnitt, sammanställer vi de beskrivningar vi erhållit och varje avsnitt avslutas med en sammanfattning.

    Resultatet visar att lärares beskrivningar angående kontakten med föräldrar i utvecklingssamtal inte skiljer sig nämnvärt. Det framkommer att alla intervjuade är överens om att föräldrars engagemang i utvecklingssamtal skiljer sig åt, majoriteten av lärarna förespråkar ett större engagemang från föräldrars sida. De anser att ett gynnsamt utvecklingssamtal för både dem och föräldrar innebär ett samspel där de tillsammans diskuterar barnets situation och kommer fram till lösningar på eventuella problem. För att skapa ett gynnsamt utvecklingssamtal är tillit och förtroende viktiga komponenter, likaså att båda parter är väl förberedda. Det framgår av intervjuerna att det finns vissa förhållanden som kan komplicera kontakten med föräldrar i utvecklingssamtal. Exempel som framkommer är föräldrar som inte kan acceptera att sitt barn har svårigheter samt att som lärare behöva ta upp något som föräldrar kan uppleva som kritik. Hur lärarna känner inför dessa samtal varierar, det framkommer att lärares erfarenhet av utvecklingssamtal spelar en betydande roll angående hur komplicerat det upplevs.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 140.
    Gustavsson, Linn
    et al.
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    van Dyck, Isabella
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Den fria lekens villkor i förskolans verksamhet2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Den fria lekens plats i förskolans vardag har genom ökat lärandefokus kommit att ifrågasättas. Lek sammankopplat med formellt lärande står i kontrast mot fri lek utifrån barns egen lek- och kamratkultur. Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om den fria lekens villkor inom ramen för förskolans verksamhet. Likaså att utifrån dessa villkor vidare belysa hur den fria leken privilegieras. Genom denna observationsstudie, vilket inkluderat tre förskolor i en svensk kommun har vi sökt svar på följande två frågor: På vilka sätt skapas förutsättningar respektive begränsningar för barns fria lek i förskolan? På vilket sätt privilegieras lekens egenvärde respektive dess nyttovärde? Studiens bakgrund ger en historisk tillbakablick med relevans för förskolans institutionella kontext och dess utveckling där barndom, barnsyn samt skilda perspektiv på lek framställs. Studiens teoretiska inramning har utgjort analysredskap för bearbetning av det empiriska materialet, där den sociokulturella teorin används med begreppen omgivning i tid och rum, medierande redskap samt vuxnas kommunikation och interaktion med barn. Studiens resultat presenteras genom dessa tre områden inom den sociokulturella teorin. I resultatet framkom att förskolans institutionella ramar genom fysisk omgivning, tidsmässiga aspekter samt pedagogernas handlingar var avgörande faktorer för den fria lekens förutsättningar och begränsningar. Resultatet visade också att lekens egenvärde privilegierades i den mån att pedagogernas intentioner om ämnesrelaterat lärande i leken uteblev. Lekens nyttovärde privilegierades å andra sidan med hänsyn till pedagogers styrning präglat av normer och värden. Pedagogers medvetenhet kring lekens villkor har genom studien visat sig vara en förutsättning för lek utifrån barns egen lekkultur, präglat av flyt och djup. Studien bidrar med kunskap om den fria lekens villkor samt hur spänningsfältet mellan styrd- och fri lek kan förstås och hanteras i praktiken.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 141.
    Gårdeman, Cristin
    et al.
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Sundberg, Gunnel
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Att samverka i gymnasieskolan: -en studie om specialpedagogers upplevelse av samverkan med elevhälsan och pedagogisk personal2018Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Specialpedagoger har ett ansvar för att samverka med övriga yrkesgrupper i elevhälsan och

    med pedagogisk personal för att skapa förutsättningar för alla elevers lärande och utveckling.

    I de uppdragsbeskrivningar och direktiv som finns för elevhälsan och det specialpedagogiska

    uppdraget understryks nödvändigheten av samverkan. Syftet med denna studie är att närmare

    undersöka hur specialpedagoger i gymnasieskolan upplever den del av professioner som

    handlar om samverkan. Vi utgår ifrån en kvalitativ metod och har genomfört intervjuer med

    specialpedagoger som empiri och har inspirerats av kulturanalysens dimensioner för att

    kategorisera specialpedagogernas beskrivningar och sätter det som framkommer i relation till

    yttre ramar för skolans elevhälsoarbete. Teorier om grupptillhörighet och tvärprofessionella

    team relateras också de till specialpedagogernas uttalanden. Resultatet visar att

    gymnasieskolan är en komplex verksamhet där verkningsfull samverkan blir en utmaning, då

    en kultur med flera olika perspektiv blir synlig. Ansvaret för samverkan kring elever i behov

    av stöd samt för utveckling av det förebyggande och hälsofrämjande arbetet vilar tungt på det

    lokala elevhälsoteamen och i specialpedagogernas beskrivningar tonar begreppet samsyn fram

    som en viktig faktor för att utveckla arbetet med samverkan. Kulturen i förhållande till de

    yttre ramarna skapar ett frirum för att utveckla det gemensamma elevhälsoarbetet.

    Aktörsberedskapen framstår som varierande på de olika skolorna, vilket utgör ett dilemma för

    utvecklingsarbetet.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 142.
    Gårlin, Hanna
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Estetiska aktiviteter i förskolan2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Föreliggande uppsats handlar om förskollärares uppfattningar om estetiska aktiviteter i förskolan. Kvalitativa intervjuer med fyra verksamma pedagoger på tre olika kommunala förskolor genomfördes. Intervjufrågorna handlade om informanternas tankar kring läroplanens mål samt deras tankar om teater/drama, bild/form och musik/rörelse. Samtliga informanter ansåg att de olika delarna i läroplanens formulering kring estetiska aktiviteter är lika viktiga och omöjliga att separera från varandra. I svaren framkom att pedagogerna ser olika konsekvenser av estetiska aktiviteter. Fyra huvudsakliga spår kring hur de ser på estetiska aktiviteter framkom i resultatet; Estetiska aktiviteter för konflikthantering, Estetiska aktiviteter för att främja lärande i matematik, naturvetenskap och rumsuppfattning, Estetiska aktiviteter för att tillvarata barns intresse och engagemang samt Estetiska aktiviteter för att barn ska ha roligt. Förskollärarnas svar diskuteras i relation till läroplanens mål om estetiska aktiviteter samt till tidigare forskning på området. Ett av de mest framträdande resultaten är att informanterna anser att barn lär sig att fungera i grupp genom att delta i estetiska aktiviteter. Min huvudsakliga reflektion kring resultatet av studien är att förskollärare arbetar på olika sätt med estetiska aktiviteter i förskolan samt att det finns stor potential att utforma estetiska aktiviteter för att möjliggöra utveckling och lärande hos barn. Läroplanens formulering kring estetiska aktiviteter skapar stort friutrymme för pedagoger att planera skapande i verksamheten på ett för barnen gynnsamt sätt.

  • 143.
    Gündüz, Linnéa
    et al.
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Lund, Lisa
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Digitala verktyg i förskolan2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 144.
    Hageräng, Patricia
    et al.
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Ingeroth Lindbom, Karolina
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Diskurser om förskolans pedagogiska inomhusmiljö - En kvalitativ studie som jämför två förskolors inomhusmiljöer, lärandematerial och barnsyn, utifrån Montessoripedagogiken och Reggio Emilias pedagogiska filosofi2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie tar sin utgångspunkt i förskolans inomhusmiljö, där diskurser konstrueras utifrån pedagogers tankar och visioner om den rådande inomhusmiljön, dess lärandematerial och barnsyn. Studiens syfte är att jämföra de diskurser om förskolemiljö, lärandematerial och barn som framträder i inomhusmiljön på två olika förskolor. Dessa förskolor har två skilda pedagogiska inriktningar, Montessoripedagogik respektive Reggio Emilias pedagogiska filosofi. Genom intervjuer, observationer och fotografering har vi besvarat studiens frågeställningar, som utgörs av vilka diskurser som kan konstrueras i dessa pedagogiska verksamheter. Resultatets huvudfokus baseras på att lyfta fram och analysera vilka diskurser som konstrueras utifrån hur pedagogerna talar om deras inomhusmiljö. Utifrån dessa urskiljer vi likheter och skillnader mellan de deltagande förskolorna i syfte att jämföra hur de pedagogiska idéerna och visionerna präglar de olika verksamheterna. Studien bidrar med kunskap om hur förskolan, som ska vara likvärdig mellan verksamheter, kan utformas på skilda sätt. Detta diskuteras med hjälp av allmänna normer och traditioner som förskolans verksamhet utgörs av. Sammanfattningsvis kan studien bidra till att den pedagogiska yrkeskompetensen kan utvecklas och att pedagoger i svensk förskola kan inspireras av vår studie för att få syn på de diskurser som präglar deras verksamheter.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 145.
    Hallqvist, Ulrika
    et al.
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Jerpö, Lina
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Elevers translanguaging: – en studie i ett multimodalt flerspråkigt klassrum i specialskolan.2016Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 146.
    Hansson, Birgitta
    et al.
    Örebro universitet, Universitetsbiblioteket.
    Lyngfelt, Anna
    Pedagogiskt arbete i teori och praktik: om bibliotekens roll för studenters och doktoranders lärande2009Samlingsverk (redaktörskap) (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 147.
    Hasselgren, Carina
    et al.
    Örebro universitet, Pedagogiska institutionen.
    Kronvall, Isabella
    Örebro universitet, Pedagogiska institutionen.
    Lärarutbildningen: -en textanalys2006Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Vårt syfte med detta arbete var att nå förståelse av lärarutbildningens uppdrag att utbilda lärare på 2000-talet. För att nå detta syfte försökte vi genom en textanalys att karaktärisera förändringar i utbildningsplaner, kursplaner och kurshandledningar gällande Pedagogik med didaktisk inriktning (PDI A) 01-20 poäng under perioden 2001 t.o.m. 2005 med fokus på en av delkurserna, Lärares uppdrag och arbete. I utbildningsplanerna karaktäriserade vi förändringar i målen, i kursplanerna karaktäriserade vi förändringar i syftet och målen och slutligen i kurshandledningarna karaktäriserade vi förändringar i kursens introduktionsavsnitt, i avsnittet Innehåll och uppläggning, i examinationsuppgiften och slutligen i litteraturen. I vår analys såg vi hur nya begrepp och fraser tillkom, hur man lade till och tog bort olika moment i både presentationer av delkursen, i seminarierna och i examinationsuppgifterna och hur litteraturen förändrades. Avslutningsvis resonerade vi kring de förändringar vi såg i relation till litteratur som behandlar ämnet lärarutbildning ur olika perspektiv.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 148.
    Hegefors, Pernilla
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    "Jag är inte annorlunda": Lågstadieelevers upplevelser av särskilt stöd i läs- och skrivutveckling utanför den ordinarie undervisningen2016Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 149.
    Helmerskog, Maria
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Hur kan vi stötta nyanlända gymnasieungdomars språk- och kunskapsutveckling?: En intervjustudie av svenska som andraspråkslärare i gymnasiets språkintroduktionsprogram2017Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studien är motiverad mot bakgrund av de senaste årens flyktingmottagning i Sverige med ett stort antal ungdomar i gymnasieåldern som tas emot i gymnasiets språkintroduktionsprogram (sprint). Utifrån ett specialpedagogiskt intresse med inriktning på läs-och skrivsvårigheter är syftet med föreliggande studie att med hjälp av semistrukturerade intervjuer undersöka vad lärare i svenska som andraspråk i gymnasiets språkintroduktionsprogram tänker om hur nyanlända eleverna kan utveckla kunskap i den svenska skolan. Analysen utgår från den hermeneutiska teoribildningen med betoning på kontextens betydelse, forskarens förförståelse och samtalet som grund för kunskapsbildning.Studien visar att de intervjuade sva-lärarna har intresse av att samverka professionellt för att stötta elevernas kunskapsutveckling. Lärarna har förståelse för elevernas nuvarande psykosociala kontext och uppskattar den beskrivna fungerande samverkan med elevhälsovårdens personal. Informanterna vid sprint-enheterna beskriver att deras möjligheter att stötta eleverna försvåras av bristen på rutiner för dokumentation och information. Lärarna säger att de inte får ta del av information om elevernas skolbakgrund från tidigare kartläggningar. Vidare för lärarna fram att stöttningen av elevens kunskapsutveckling försvåras av bristen på pedagogisk samverkan mellan flerspråkiga studiehandledare och ämneslärare. Det kommer fram i undersökningen att specialpedagogisk kompetens saknas i de flesta undersökta sprint-skolorna, vilket vidare kan innebära att möjligheterna att analysera bakgrunden till elevers språksvårigheter begränsas. Informanterna beskriver rättsosäkerheten i arbetet med det europeiska bedömningssystem, vilket de har förelagts att arbeta med sedan våren 2016, men som inte innehåller normerade kunskapsprov eller tydliga kunskapskrav för svenska som andraspråk.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 150.
    Henning, Ann-Sofi
    et al.
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Ryttervik, Jenny
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Döva och hörselskadade elevers talutrymme: – en studie om klassrumskommunikationen på en skola inom SPSM2016Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
1234567 101 - 150 av 326
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf