oru.sePublikasjoner
Endre søk
Begrens søket
1234567 151 - 200 of 885
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 151.
    Clark, Maria
    et al.
    Örebro universitet, Pedagogiska institutionen.
    Log, Lisa
    Örebro universitet, Pedagogiska institutionen.
    Kommunikation och samspel i klassrummet: En jämförande studie mellan Montessoripedagogiken och Waldorfpedagogiken2007Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 152.
    Clérissy, Anna
    et al.
    Örebro universitet, Pedagogiska institutionen.
    Andersson, Annika
    Örebro universitet, Pedagogiska institutionen.
    Lärares perspektiv på föräldrasamverkan2006Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Relationen mellan hem och skola och hur denna relation på bästa sätt skall utformas är ett ämne som diskuterats i skolvärlden under lång tid. Redan från Folkskolestadgan och den allmänna folkskolans införande år 1842 och genom samtliga läroplaner fram till Lpo 94 kan det utläsas att samverkan mellan hem och skola tagit form och förändrats. Föräldrasamverkan uppges vara en viktig del och strävan efter att öka föräldrars delaktighet i skolans verksamhet idag ses som en central och viktig del av skolans arbete. Olika sätt att tänka om samarbetet mellan hem och skola är något Lars Erikson (2004) analyserar i sin avhandling Föräldrar och skola. Två av de principer som Erikson utvecklat för hur relationen föräldrar och skola ordnas, har vi relaterat till klasslärares perspektiv på och sätt att arbeta med föräldrasamverkan. Genom att ta del av forskningsresultat som bland annat belyser problematiken i samarbetet mellan hem och skola har vi blivit medvetna om den komplexitet som råder. I vår enkätundersökning har vi valt att utgå från lärares perspektiv på föräldrasamverkan för att få ta del av klasslärares sätt att uppfatta och hantera denna samverkan. Vårt enkätresultat visar på att samtliga klasslärare uppfattar att samarbetet mellan hem och skola är viktigt för barnets utveckling. Dock tyder vår tolkning av enkätresultatet på att det skiljer sig i hur klasslärarna uppfattar och hur de väljer att hantera detta samarbete.

  • 153.
    Conradsson, Niclas
    et al.
    Örebro universitet, Pedagogiska institutionen.
    Carlsson, Malin
    Örebro universitet, Pedagogiska institutionen.
    Samstämmighet och flerstämmighet i ett klassrum2007Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Klassrumskommunikation nämns i ett flertal sammanhang som ett av de viktigaste redskapen för elever att tillägna sig kunskap allmänt och språk mera specifikt. I Läroplanen för de frivilliga skolformerna har samtalet fått en allt mer tydlig plats och uttrycks som viktigt både för att förmedla kunskap och en demokratisk värdegrund. Detta får sitt stöd i sociokulturell forskning som utgår från att kunskap skapas i utrymmet mellan människor vid social interaktion och att det därför är det enda sättet för människan att tillägna meningsfull kunskap. I de styrdokument som Europarådet har formulerat kopplas samtalet starkt till lärande av språk.

    Ansatsen med denna uppsats var att undersöka samstämmigheten mellan lärares och elevers uppfattningar av främst muntlig klassrumskommunikation. Klassrumsaktörernas olika uppfattningar av hur klassrumskommunikationen borde se ut och hur den faktiskt ser ut har utforskats. Vi har genom den kvalitativa forskningsmetoden sökt en djupare förståelse av klassrumskommunikationen och dess samstämmighet aktörerna mellan i en engelska klass på gymnasiet. Genom observationer och intervjuer har information inhämtats som sedan har tolkats enligt en hermeneutisk modell och sedan redovisats.

    Resultatet visade på att elever och lärare i hög grad var samstämmiga rörande klassrumskommunikationen. De var mycket positiva till kommunikation som redskap i undervisningen. De skillnader i uppfattningar som undersökningen visade på var relativt små. Det visade sig att eleverna uttryckte sig i mer sociokulturella termer gällande lärande än läraren. Läraren uttryckte i viss mån en hållning åt ett behavioristiskt synsätt på lärande men bedrev undervisningen i en sociokulturell anda. Undersökningen visade främst att samstämmighet för formen av kommunikationen underlättar uppkomsten av en flerstämmig klassrumskommunikation.

  • 154.
    Corrodi, Helene
    Örebro universitet, Pedagogiska institutionen.
    Kunskapsmanagment: -en studie av hinder och möjligheter till lärande på Global Services2006Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Det argumenteras mycket för att kunskap är en av de viktigaste resurserna (om inte den enda) reella resursen som organisationer har idag och all organisationsteori som kom om ”den lärande organisationen” och kunskapsmanagement slog igenom starkt i näringslivet. Hela 1990-talet bestod av organisationsförändringar med målet att bli lärande och anamma detta nya tankesätt. Idag finns det inte många organisationer som inte påstår att de är lärande. Visionerna, teorierna och tekniken finns, men hur står sig detta i verkligheten? Syftet med denna uppsats är att med hjälp av en empirisk studie av IBM Svenska AB:s avdelning Global Services svara på frågorna hur Global Services form av kunskapsmanagement ut i den organisatoriska praktiken och vilka hinder och möjligheter innebär detta för det individuella, - grupp- och organisatoriska lärandet.

    I teoriavsnittet tas lärande och kunskapsmanagement (KM) upp. Vidare diskuteras olika syn på individens lärande, gruppers lärande och organisatoriskt lärande. Delar av Peter Senges bok ”Den femte disciplinen” beskrivs här med fokus på grupplärande och individuellt lärande, även begreppet implicit och explicit kunskap tas upp. Mayo och Lanks bok ”Lärande i organisationen” beskriver olika system som är uppbyggda i företag. Dessa system bär kunskap, ger rutiner och påverkar varandra. Uppsatsen bygger även på tre kvalitativa intervjuer med två chefer och en personalansvarig på IBM Svenska AB.

    Global Services har ett medvetet och styrt lärande för sina medarbetare. Lärandet och att dela erfarenheter är en viktig del av organisationen och uppmuntrat från ledningens sida genom utvecklade personal- och tekniska system. IBM Corporation har kunskapsmanagement som en del av sin strategi och har skapat möjligheter för lärande över de fysiska gränserna med tekniska hjälpmedel så som intranät, e-learning kurser och intellektuella databaser. Detta bidrar även till att kunskap sprids genom hela IBM Corporation och lärandet över gränserna underlättas. Det som hindrar för organisatoriskt lärande är att visionen och nedbrytningen av dess samma misslyckas. Att arbeta i grupp är standard för de komplexa arbetsuppgifterna som medarbetarna har, men att lärande mellan grupperna och medarbetarna är inte en självklarhet då grupperna sätts ihop inför projektet och risken är att man bara går in ”gör sitt jobb”. Det individuella lärandet är hårt styrt från de mål som varje medarbetare har och som sätts upp i början av året. Dessa mål följs kontinuerligt upp och är både kortsiktiga och långsiktiga. Detta lärande är en förutsättning för att hålla sig uppdaterad och affärsmässig som medarbetare

  • 155.
    Cronberg, Charlie
    Örebro universitet, Pedagogiska institutionen.
    Självstyrt lärande i en gymnasieskola: En enkätstudie om elevers självstyrda lärande2007Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Studien belyser en del av den problematik som finns med självstyrt lärande i ett institutionellt

    sammanhang. Studiens syfte är att undersöka och problematisera självstyrt lärande och den

    forskningsfråga studien besvarar är hur elever i en gymnasieklass upplever ett självstyrt

    lärande under en problembaserat lärande (PBL) – övning? För att besvara syftet och

    forskningsfrågan genomförde och analyserade jag en anonym enkätundersökning i en klass

    gymnasieelever som gjort en PBL – övning. Enkäten var konstruerad med slutna och öppna

    svarsalternativ och hade karaktären av en strukturerad intervju vars svar kunde ligga som

    grund för en kvalitativ undersökning. Det var 21 elever som besvarade enkäten.

    Undersökningen visade att eleverna i stort tyckte att det gick relativt bra att arbeta med de

    olika momenten som kännetecknar ett självstyrt lärande. Eleverna tyckte emellertid att de

    generellt lärt sig lite under PBL-övningen. Undersökningen visade att basgruppen hade en

    avgörande betydelse för elevernas självstyrda lärande. Förhållandet i basgruppen kunde antingen

    främja eller motverka elevernas lärande. Även elevernas engagemang var en avgörande faktor.

    Studien visar att lågt engagemang i kombination med autonomi verkade negativt på elevernas

    lärande. Studien visade också att flera elever var ovana och osäkra på PBL som arbetsform. Vissa

    elever var direkt kritiska mot att arbetet indelats i de sju steg som vanligtvis används i PBL

    sammanhang. Detta kan visa på ett behov av att fostra och uppmuntra eleverna till självstyrt

    lärande enligt PBL, eller att PBL som arbetsform i sig själv rymmer en problematik. I

    institutionella sammanhang, där man vill uppmuntra till ett självstyrt lärande, finns en pedagogisk

    paradox. De två polerna i paradoxen är fri vilja å ena sidan och styrning och tvång å andra. Denna

    paradox bekräftar min studie.

  • 156.
    Dahlström, Madelene
    et al.
    Örebro universitet, Pedagogiska institutionen.
    Isaksson, Linda
    Örebro universitet, Pedagogiska institutionen.
    Persson, Helena
    Örebro universitet, Pedagogiska institutionen.
    Förutsättningar för förskollärare att förebygga utanförskap inom förskolan2008Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Det här arbetet har kommit att behandla området utanförskap inom förskolan. Vi har i detta arbete haft syftet att sökt förutsättningar till hur förskollärare ska kunna arbeta för att förebygga utanförskap bland förskolebarnen. Vi har kommit fram till vårt resultat genom att använda oss av kvalitativa intervjuer med fyra förskollärare. Genom den kvalitativa intervjun gavs det en möjlighet för oss att träda in i intervjupersonernas livsvärld och genom det skapa oss en förståelse över hur de arbetar för att förebygga utanförskap bland förskolebarnen.

    Vi har i vår studie kommit fram till att förskollärares delaktighet och synsätt är av vikt för att förhindra att ett utanförskap sker. Att förskolläraren skapar små kamratgrupper utifrån barnens intressen för att det ska blidas en stark gemenskap och genom detta uppstår inte konflikter i lika stor utsträckning. Vi har sett att om förskolläraren för en dialog med barnen i direkt anslutning till den befintliga konflikten lär sig barnet att sedan själva kunna föra en dialog och lösa konflikter som uppstår i kamratgruppen. Förskolläraren ska föregå med gott exempel inom verksamheten.

  • 157.
    Dahlström, Nicklas
    et al.
    Örebro universitet, Pedagogiska institutionen.
    Fagerlund, Patrik
    Örebro universitet, Pedagogiska institutionen.
    Kostundervisning i ämnet idrott och hälsa: En studie av meningserbjudanden2007Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 158.
    Danielsson, Lisa
    et al.
    Örebro universitet, Pedagogiska institutionen.
    Westerlund, Nanny
    Örebro universitet, Pedagogiska institutionen.
    Krishantering i skolan: - en studie av fyra olika skolors sätt att arbeta med kriser2007Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med det här examensarbetet är att belysa krishantering som är en del av lärares uppdrag och arbete som inte är ämnes- och kunskapsrelaterade. Vi ville söka reda på hur några skolor arbetar med krishantering och hur deras krisplaner är utformade.

    För att besvara våra forskningsfrågor utgick vi från fyra olika skolor. Våra forskningsfrågor är: Vilket innehåll har de olika skolornas krisplaner? Hur arbetar de olika skolorna med krishantering? Som forskningsmetod använde vi oss av kvalitativ intervju samt kvalitativ textanalys. Vid intervjuerna utgick vi från ett metodologiskt individualistiskt perspektiv. Vi intervjuade en lärare i krisgruppen på varje skola. Vi gjorde även en jämförande textanalys av skolornas krisplaner.

    I studien framkom att alla skolor organiserar sitt arbete med krishantering relativt lika. Skolornas beredskap finns i form av krisgrupper och krisplaner. Det som är viktigt att tänka på i mötet med barn i sorg är framför allt att vara rak och ärlig och anpassa samtalet efter barnets ålder. Lärare bör även ha i åtanke att barn kan reagera olika på kriser och det kan påverka undervisningen och skolprestationerna. Det är en del av lärares arbete att möta barn i kris eftersom att det är lärarnas uppgift att möta barnen och skapa en social gemenskap och en trygg lärandemiljö.

  • 159.
    Davidsson, Maria
    et al.
    Örebro universitet, Pedagogiska institutionen.
    Glaad, Camilla
    Örebro universitet, Pedagogiska institutionen.
    Lindblad, Emma
    Örebro universitet, Pedagogiska institutionen.
    Elever med beteendeproblem: En studie om lärares erfarenheter av utagerande elever2008Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Syftet med uppsatsen är att undersöka hur lärare mot de tidigare skolåren beskriver och hanterar sitt arbete med elever med beteendeproblem med fokus på ett utagerande beteende. Vidare är syftet att ta reda på vilka orsaker lärare anser ligger till grund för beteendet samt få inblick i beteendeproblemens pedagogiska konsekvenser.

    Vi har valt att göra en halvstrukturerad, kvalitativ intervjustudie med åtta lärare som har erfarenhet av elever med beteendeproblem.

    Utifrån intervjuresultatet och forskningslitteraturen framkommer en relativt samstämmig bild av att beteendeproblem på olika sätt får pedagogiska konsekvenser för både eleverna och läraren.

    Gällande orsaker till beteendeproblem finns ingen generell förklaring som kan anses giltig för samtliga informanter och forskare. I litteraturen presenteras många olika teorier och perspektiv på orsaker och riskfaktorer för att utveckla beteendeproblem. Samtliga informanter betonar att det inte endast finns en utan flera orsaksförklaringar och flertalet nämner hemmiljön, däribland bristande omsorg och dålig uppfostran som bidragande orsaker. Merparten av informanterna är överens om att det inte finns ett arbetssätt som fungerar för alla elever med beteendeproblem, det gäller att hitta strategier som fungerar för den enskilda eleven. Att skapa en god relation samt förståelse för eleverna anses viktigt liksom samarbete med föräldrarna i arbetet med elever med beteendeproblem.

  • 160.
    Dawidson, Annika
    Örebro universitet, Pedagogiska institutionen.
    2006Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Begreppet ”lärande för hållbar utveckling” i förskolans och skolans läroplaner ger uttryck för intentioner om ett miljöfostrande uppdrag. Detta kan ses som en följd av 1970-talets rapporter om alltmer globala miljöproblem, internationella dokument samt nationella, politiska beslut i Världssamhällets strävan efter global hållbar utveckling – ekologisk, social och ekonomisk. Diskursen ”lärande för hållbar utveckling” är emellertid förenad med flera svårigheter, enligt slutsatser inom miljödidaktisk forskning. Åren 2005-2015 har därför av FN proklamerats som ett decennium för utveckling av nya strategier inom ”Utbildning för hållbar utveckling” (ESD, Education for Sustainable Developement). Mitt syfte med den här uppsatsen har varit, att analysera och tolka världsbilden i förskolans och skolans styrdokument (skollag, läroplaner och kursplaner) i relation till begreppet ”lärande för hållbar utveckling”. Därmed har jag försökt komma underfund med om styrdokumenten understödjer eller försvårar ett ”lärande för hållbar utveckling”. Denna analys och tolkning har tagit sin utgångspunkt i hermeneutiken och låtit mig dra slutsatsen, att styrdokumenten uttrycker en strävan mot en organisk världsbild med en holistisk syn på natur, människa och kunskap. Ett sociokulturellt perspektiv på lärande och kunskap är en förutsättning, för att ”lärande för hållbar utveckling” skall kunna få genomslag i förskolans och skolans verksamheter. Individens förutsättningar, behov och motivation, lärandemiljö, gemensam värdegrund, tydliga strävansmål samt språket har stor betydelse för miljödiskursens etablering. Det är några av mina slutsatser.

  • 161.
    De Basso, Ferid
    et al.
    Örebro universitet, Pedagogiska institutionen.
    Aldemir, Michel
    Örebro universitet, Pedagogiska institutionen.
    Eriksson, Johan
    Örebro universitet, Pedagogiska institutionen.
    Individuellt val: en kvalitativ studie om elevers bakomliggande orsaker till det individuella valet2006Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    The purpose of this study is to examine why students in senior High School choice as they do when it comes to the individual selection. A filed investigation (survey) was made with 10 students in age18 in a senior High School at a middle size city in Sweden. After the field investigation the answers was analysed and the result showed that there was clear tendencies, that causes lie behind the student’s choice. The result showed that we could categorise the student choices under four different themes. These are interest, grade, profession and career. These themes were so general that they were mentioned by all the students during the field investigation.

  • 162.
    de Silva, Ronny
    et al.
    Örebro universitet, Pedagogiska institutionen.
    Johansson, Veronica
    Örebro universitet, Pedagogiska institutionen.
    Tikkanen, André
    Örebro universitet, Pedagogiska institutionen.
    Svensklärares planering av sin tvåspråkiga undervisning för döva2007Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Denna uppsats syftar till att belysa hur lärare som undervisar döva på gymnasienivå arbetar med sin tvåspråkiga undervisning. Vår forskningsfråga har varit ”Hur arbetar lärare med planering av sin tvåspråkiga undervisning – utifrån vad som anges i styrdokument - inom svenskämnet på gymnasienivå?”.

    Vi har antagit att lärare använder styrdokument i och med planeringen. De styrdokument som finns avsedda för dessa lärare är Läroplan för de frivilliga skolformerna 1994 och kursplan Svenska för döva. Styrdokumenten talar om lärares ansvar och skyldigheter. Vår fråga har varit hur lärare planerar. Det vi har strävat efter är att beskriva lärares egna erfarenheter och upplevelser samt åsikter.

    Planering utifrån styrdokument har varit vår utgångspunkt. Sedan har vi antagit elevmaterial, arbetslagsarbete och kunskap om dövas tvåspråkighet som de stöd dessa lärare har för planeringen av sin tvåspråkiga undervisning. Det har följaktligen blivit fyra delar i vår undersökning; styrdokument, elevmaterial, arbetslagsarbete och kunskap om dövas tvåspråkighet.

    Som metod har vi tillämpat kvalitativa intervjuer. Vi har intervjuat fyra lärare som undervisar döva i svenska på gymnasienivå.

    Som resultat har vår intervjustudie visat att informanterna har olika erfarenheter, upplevelser och åsikter. När det gäller styrdokumenten är gemensamt för informanterna att de anser att läroplanen är diffus. Dock är det olika vad gäller informanternas arbete med planeringen, alla har till exempel arbetat olika lång tid. Beträffande arbetslagsarbete är det i hög grad olika för informanterna. De får olika stöd genom arbetslagsarbete. För vissa diskuteras det mycket om språkfrågor inom arbetslaget medan det inte är likadant för andra. I fråga om elevmaterial har vi konstaterat att det råder brist på material, direkt anpassat till informanternas elever. Vad gäller kunskap om dövas tvåspråkighet har vi konstaterat att det finns ett behov av mer diskussioner och utbyte av erfarenheter och kunskaper kring tvåspråkighet.

    Nyckelord: Planering, Tvåspråkig undervisning, Svenskt teckenspråk, Tvåspråkighet, Döva

  • 163.
    Demir, Maria
    Örebro universitet, Pedagogiska institutionen.
    Elevinflytande: - en studie om elevers uppfattning av elevinflytande på två olika gymnasieprogram -2007Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Skolan är en viktig del i vårt demokratiska samhälle. Det är skolan som ska fostra elever till demokratiska medborgare. Demokrati och elevinflytande är centrala begrepp i skolan, och elever har rätt till inflytande och ansvar i skolan. Varje elev ska ha kunskap om och omfattas av demokratins principer och de ska få utveckla sin förmåga att arbeta i demokratiska former. De ska kunna påverka, ta ansvar och vara delaktiga i skolans verksamhet. Skolan är både en förberedelse för elevernas aktiva deltagande i samhällslivet och en verksamhet för deras eget ansvarstagande och inflytande.

    Syftet med studien är att undersöka skillnader mellan elevers uppfattning av elevinflytande på ett yrkesförberedande program och ett studieförberedande program i årskurs 3 på en gymnasieskola. Uppsatsen försöker svara på tre olika frågeställningar som är, föreställningar om elevinflytande, rättigheter respektive skyldigheter och påverkan i undervisningen.

    En kvalitativ metod har tillämpas i metoden. Informationsinsamlingen har skett genom gruppintervjuer med elever i årskurs 3 på barn och fritid programmet och samhällsvetenskapliga programmet på en gymnasieskola i Örebro.

    Resultaten visar att det inte är så många skillnader mellan elevernas föreställningar om elevinflytande mellan de båda programmen. Eleverna tycks ha liknande kunskaper i ämnet. Det uppkommer även inte så stora skillnader mellan programmen i hur eleverna uppfattar sina rättigheter respektive skyldigheter i undervisningen. Avslutningsvis visar studien att eleverna på båda programmen har en önskan att vara med och påverka mer i undervisningen. En viss skillnad uppkommer i elevernas uppfattning i hur mycket de får vara med och påverka i undervisningen. Eleverna på barn och fritid programmet anser att de får påverka mer i undervisningen än eleverna på samhällsvetenskapliga programmet. Trots att eleverna på båda programmen önskar att de fick påverka mer i undervisningen har de svårt att säga vad det skulle vara om de fick chansen till det.

  • 164.
    Dernestam, Eva
    et al.
    Örebro universitet, Pedagogiska institutionen.
    Blom, Linda
    Örebro universitet, Pedagogiska institutionen.
    Wilsson, Satu
    Örebro universitet.
    Pedagogers roll för barns språk: En studie om pedagogers kommunikation med barn i förskolan2007Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Detta examensarbete handlar om barns tillägnande av språk i förskoleåldern och med fokus på pedagogers roll i denna språkutveckling. Syftet med vår uppsats har varit att undersöka kommunikationen mellan pedagoger och barn och även se vilka konsekvenser som denna kommunikation får för barnens språkliga interaktion. Vår studie är baserad på observationsundersökningar som vi gjort genom att videofilma olika situationer under dagen och en intervju med en pedagog på en förskoleavdelning med barn i åldrarna ett till fyra år.

    Vi har kommit fram till att det visserligen förekommer språklig kommunikation mellan pedagogerna och barnen, men att det oftast är de vuxna som talar. Den mesta språkliga kommunikationen där barnen och pedagogerna är involverade förekommer i de planerade aktiviteterna medan den är mindre förekommande i den fria leken och i matsituationen. På den avdelning där vi gjorde vår studie var det många små barn. Kanske bidrog detta till att det inte förekom så många tillfällen där det blev en dialogisk interaktion mellan pedagogerna och barnen.

  • 165.
    Dernvall, Sara
    Örebro universitet, Pedagogiska institutionen.
    Att övervinna hinder i form av läs- och skrivsvårigheter/dyslexi2006Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Detta är en uppsats som handlar om hur några studenter i läs- och skrivsvårigheter/dyslexi hanterar olika läs- och skrivsituationer och hur de kämpar vidare trots sitt funktionshinder.

    Att ha dyslexi är som att köra bil med handbromsen i, det går men det går åt mycket mer energi och är inte bra i längden.

    Syftet är att studera de faktorer som kan göra att studenter i läs- och skrivsvårigheter kan övervinna skriftspråkliga hinder och väja att studera vidare.

    Uppsatsen är skriven ur ett studentperspektiv och beskriver hur tre informanter i kvalitativa interjuver beskriver att de upplevt och upplever olika situationer i relation läs- och skrivsvårigheter, men framför allt handlar uppsatsen om hur informanterna övervunnit och övervinner de skriftspråkliga svårigheterna på olika sätt. Denna kunskap tror jag är mycket värdefull för elever, föräldrar, lärare och till viss del även skolledning för att kunna höja läs- och skrivkunnigheten. Dagens samhälle förutsätter att vi kan ta till oss och förmedla oss via skriftspråket för att kunna delta i samhället som aktiva och demokratiska medborgare.

    I uppsatsen presenteras en mängd faktorer som förebygger läs- och skrivsvårigheter eller fungerar som hjälpmedel att ta sig över de hinder som läs- och skrivsvårigheterna medför. Individens föreställningar om sig själv, individens vilja och envishet att ta kontroll över sitt liv är de viktigaste faktorerna för i vilken grad individen i läs- och skrivsvårigheter/dyslexi utvecklar positiva drivkrafter.

  • 166.
    Dibbern, Hanna
    et al.
    Örebro universitet, Pedagogiska institutionen.
    Englund, Eva
    Örebro universitet, Pedagogiska institutionen.
    2008Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med detta examensarbete är att belysa hur elever på gymnasieskolans fordonsprogram uppfattar läsning av olika texter. Vi vill undersöka vilken syn de har på sig själva som läsare. I detta sammanhang är vi också intresserade av vilken betydelse ett vidgat eller ett snävt perspektiv på text kan ha. Vi vill att olika aktörers uppfattningar ska träda fram, för att på så sätt få en nyanserad bild av elevers läsning på fordonsprogrammet.

    För att besvara vårt syfte använde vi oss av en kombination av metoderna enkät och parintervju. Enkäten använde vi som utgångspunkt för intervjuerna. Vi besökte tre klasser på två olika gymnasieskolor med fordonsinriktning.

    Vi kom fram till att eleverna inte ser sig som läsare för att de inte läser böcker, men att de läser många andra typer av text. En anledning har att göra med om man ser på textbegreppet utifrån ett snävt eller vidgat perspektiv. Utifrån ett snävt perspektiv är dessa elever inga läsare, men utifrån ett vidgat perspektiv är de det.

    Vi kom också fram till att bilden av dessa elever är komplex. Gruppen är heterogen och deras identitet är inte fast, utan är beroende av tid, miljö och av andras uppfattningar. Detta har betydelse för om eleverna ser sig själva som läsare eller inte.

  • 167.
    Djupström, Marie-Louise
    Örebro universitet, Pedagogiska institutionen.
    Delaktighet i elevens vardag - om delaktighet och dess förutsättningar2007Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Vad delaktighet är och hur förutsättningar för delaktighet skapas är frågor som försöker besvarar i detta arbete. Detta genom litteraturstudier samt genom att studera hur ett antal elever i särskolan beskriver sina upplevelser av delaktighet, hur de vuxna runt eleverna beskriver elevens delaktighet samt genom att studera hur elevens lärandemiljö gjorts tillgänglig för eleven.

    Delaktighet definieras olika i olika sammanhang, i skolans värld är delaktighet tätt förknippat med inkludering. I dessa sammanhang talas det om delaktighet som lika rätt till deltagande, tillhörighet och gemenskap. Tillhörighet och gemenskap förutsätter dock att det finns en upplevelse av tillhörighet och gemenskap. Frågan är hur den lärandemiljö ser ut där den enskilde individen upplever delaktighet. Svaret är naturligtvis att detta konkret ser väldigt olika ut, vi har olika förutsättningar och därmed ställer vi olika krav på lärandemiljöns utformning. Om delaktighet ska avgöras bör vi därmed studera hur delaktighet upplevs av den enskilde individen.

    Syftet med denna studie är att belysa delaktighet utifrån ett elevperspektiv samt belysa förutsättningar för delaktighet i elevens lärandemiljö. Intresset är att försöka förstå den upplevda delaktigheten samt finna faktorer i elevens lärandemiljö som gynnar delaktighet.

    Vad som framkommer i denna studie är att delaktighet uppstår i samspel mellan individ och miljö. Att skapa förutsättningar för delaktighet handlar ytterst om att göra miljön tillgänglig för individen, omgivningen kan utgöra ett hinder eller skapa möjligheter. Delaktighet förutsätter också att individen vill vara delaktig. Delaktighetsinskränkningar föreligger om individen vill men inte kan vara delaktig, när omgivningen är funktionshindrande. För att avgöra delaktighet bör aktivitet och engagemang studeras. Aktivitet och engagemang kan generera samspel och känsla av tillhörighet. Delaktighet handlar också om makt och inflytande, var den formella makten ligger påverkar individens upplevelse av inflytande och därmed upplevelsen av delaktighet.

  • 168.
    Domfors, Lars - Åke
    Örebro universitet, Pedagogiska institutionen.
    Döfstumlärare - specialpedagog - lärare för döva och hörselskadade: en lärarutbildnings innehåll och rationalitetsförskjutningar2000Doktoravhandling, monografi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    (Teacher of the Deaf-Mute – Teacher of Special Education – Teacher of the Deaf and Hard of Hearing. The Content and Rationality Changes of a Teacher Education Program).

    This dissertation is a study of some aspects of Teachers of the Deaf (ToD) education programs using the theoretical perspectives of symbolic interactionism and concepts of rationalitites. Changes in Swedish ToD teacher education from 1873 to the 1990s are examined through the text analysis of documents such as government regulations and syllabi and other texts such as education journals. It is argued that, parallel with the dominant rationality of the period, strands of other rationalities are to be found. In an ongoing struggle for power, one dominant rationality is challenged and gradually replaced by another. The research indicates the dominance of a patriarchal values-rationality in the decades following 1873, an instrumentaltechnical rationality during the 1930s to the 1960s and a communicative rationality from the 1970s.

    Research was carried out at the National Upper Secondary School for the Deaf and Hard of Hearing in order to understand what characterizes Deaf education and the ToDs’ work, and what kind of professional skills are therefore required. The research was based on teacher interviews, student questionnaires and teaching observations in classes. Learning processes within a ToD teacher education course, as perceived by ToD students, are analysed by a study of written reflections, seminar observations and transcipts from tape-recorded seminars. ToD teacher education programs at universities in Washington D.C. and Edinburgh are also analysed.

    A model for ToD education is discussed. It is argued that even if the dimension of essentialism stressing ToD basic skills and knowledge is important, the main theories for understanding the ToD education process are communicative rationality and interactionism.

    It is further argued that, at societal level, the dominance of different rationalities implies different meanings of the ToD socialisation process, mediated through different historical and cultural contexts.

  • 169.
    Drescik, Monika
    Örebro universitet, Pedagogiska institutionen.
    Diskurser om kommunikation i läromedel för franska och engelska i gymnasieskolan.2008Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 170.
    Duberg, Emma
    et al.
    Örebro universitet, Pedagogiska institutionen.
    Andersson, Sandra
    Örebro universitet, Pedagogiska institutionen.
    Nordberg, Henrik
    Örebro universitet, Pedagogiska institutionen.
    Värdegrundsarbete: SO-lärares uppfattningar om och arbete med skolans värdegrund2008Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Detta examensarbete syftar till att undersöka SO-lärares uppfattningar om värdegrunden och hur de arbetar med värdegrundsundervisningen i grundskolans senare år.

    I vår studie har vi intervjuat fyra SO-lärare som är verksamma på olika skolor. Deras värdegrundsundervisning är upplagd på olika sätt, värdegrundsundervisning som är integrerad i all undervisning eller schemalagd undervisning som ett fristående ämne, livskunskap. Vi har intervjuat dessa lärare med avsikten att få en förståelse för deras uppfattningar om och arbete med värdegrundsuppdraget utifrån styrdokumenten och relatera detta till tidigare forskning gällande värdegrundsarbetet.

    Resultatet visar att lärare är väl insatta i värdegrunden, men att de tolkar den på olika sätt. Detta yttrar sig på olika sätt i deras undervisning. Trots denna variation i sättet att se på värdegrunden kan alla hitta stöd i styrdokumenten. De menar vidare att värdegrundsdimensionen är en central del i deras uppdrag som lärare.

    Studien visar att de intervjuade lärarnas uppfattningar har samband med hur värdegrundsundervisningen är organiserad på respektive skola. De menar också att de är tillfredställda med det arbetssätt som skolan har valt.

    Nyckelord: värdegrundsarbete, livskunskap, SO-lärare, grundskolans senare år

  • 171.
    Dyrvik, Helena
    et al.
    Örebro universitet, Pedagogiska institutionen.
    Hedgren, Linda
    Örebro universitet, Pedagogiska institutionen.
    Elevråden, en övningsuppgift i demokrati?2005Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Vi har i vår studie frågat ledamöterna i Sveriges riksdag 2004 om de har deltagit i elevrådsarbete under sin skoltid, och om vilka inslag i arbetet de upplevt som positiva respektive negativa i sammanhanget. Vi använde en kvantitativ metod där vi ställde frågor genom att i enkätform kontakta samtliga riksdagsledamöter i Sveriges riksdag. Hälften av de tillfrågade svarade på vår enkät och av dessa angav knappt hälften (70 personer) att de varit engagerade i elevrådet. Om det skulle motsvaras av liknande värden inom politikerkåren som helhet, ett elevrådsdeltagande på drygt 40 %, skulle det vara en uppseendeväckande hög siffra. Det finns inte underlag för ett sådant antagande genom vår studie. Faktorer som vilja till samhällsengagemang, samarbetsförmåga och förståelse för hur samhället och hur arbetet i en demokratisk organisation fungerar, fick höga siffror. Det fick också faktorer som självkänsla och personlig utveckling. Inte minst viktiga ser vi de svar som pekar på negativa upplevelser, även om dessa är färre: maktlöshet och besvikelse. Vi tror att det finns fördelar om man anlägger ett sociokulturellt perspektiv på lärandet för att ge de unga ett demokratiskt förhållningssätt; det är genom att leva i en demokratisk miljö man fostras till demokrat. Vuxenvärldens bemötande av elevrådsarbetet är avgörande enligt det synsättet. Vi tror oss dock kunna se att för de enskilda f d elevrådsmedarbetarna har arbetet som elevernas valda representanter varit positivt, samtidigt som några har pekat på den maktlöshet de unga eleverna många gånger har i vår demokrati. De får den makt de vuxna är villiga att ge dem.

  • 172.
    Edqvist, Sara
    et al.
    Örebro universitet, Pedagogiska institutionen.
    Lindahl, Joel
    Örebro universitet, Pedagogiska institutionen.
    Självmord bland elever i årskurs 7-9 och gymnasiet: Lärarnas medvetenhet och inställning till prevention och krishantering2006Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med den här uppsatsen är att belysa vilken medvetenhet och inställning lärare har till självmordsprevention och krishantering rörande självmord och hur vanligt det är att man som lärare stöter på självmord bland elever. Vi vill också undersöka om information alternativt utbildning rörande självmordsprevention och krishantering har nått ut till lärarna i undersökningen. Eftersom vi inte har kommit i kontakt med det här ämnet i lärarutbildningen är en del av syftet att vidga vårt kunskapsområde inom ett ämne som är högst relevant för lärare som arbetar med elever i övre tonåren.

    I bakgrunden hittar ni en historisk överblick och statistik kring självmord. Därefter följer en litteraturöversikt som behandlar självmord, självdestruktivt beteende, självmordsprevention och krishantering efter ett fullbordat självmord i skolorna.

    Uppsatsen bygger på en enkätundersökning där 75 stycken 7-9-lärare och gymnasielärare i ett visst län har svarat. Genom enkätundersökningen kom vi fram till att fullbordade självmord är relativt ovanligt i skolan, dock hade 16 % av de tillfrågade lärarna erfarenheter kring detta. De flesta som hade erfarenheter kring detta hade varit verksamma som lärare mer än 25 år och 67 % av dem som svarade Ja var verksamma inom gymnasiet. 85 % av de tillfrågade lärarna hade sett självdestruktivt beteende bland eleverna. Det var däremot fler gymnasielärare som aldrig hade sett självdestruktivt beteende. Enbart 12 % av de 75 lärarna som deltog i undersökningen hade fått information alternativt utbildning i självmordsprevention och 7 % hade fått information alternativt utbildning i krishantering. Trots det ansåg de allra flesta att detta är något som lärare borde ta del av.

    I resultatdiskussionen problematiserar vi enkätundersökningen med bakgrunden och litteraturöversikten och kommer fram till att det är viktigt med information och utbildning inom självmordsproblematiken och att skolan inte bör blunda för barn och ungdomar med självskadande beteenden. I metoddiskussionen diskuteras vilka faktorer som kunde ha ändrat resultatet, både utifrån enkätens utformning och utifrån urvalet av respondenter.

  • 173.
    Ehnberg, Mattias
    et al.
    Örebro universitet, Pedagogiska institutionen.
    Osmancevic, Edvina
    Örebro universitet, Pedagogiska institutionen.
    Svenska som andraspråk: En studie om några skolaktörers uppfattningar kring andraspråksutveckling2008Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Svenska som andraspråk har funnits i skolan som ett eget ämne sedan 1995 då det också fick egen kursplan. Hur undervisningen i ämnet organiseras på skolorna, beror oftast på hur man tolkar och definierar ämnet. Ämnets korta historia bidrar till att en allmän osäkerhet om ämnets innebörd, roll och status råder. Därför vill vi undersöka hur verksamma pedagoger reflekterar och resonerar kring andraspråksutveckling. För att ta reda på detta har vi genomfört kvalitativa intervjuer med några skolaktörer.

    Till vår hjälp har vi använt oss av den etablerade andraspråksforskningen och annan relevant litteratur. Ledande forskare i ämnet har en sociokulturell prägel där interaktionen lyfts fram som betydelsefull för kunskapsutvecklingen.

    Den forskningen vi har tagit del av pekar på två olika synsätt på ämnet svenska som andraspråk. Dels ses ämnet som ett stödämne dels som ett självständigt ämne likställt med andra ämnen. I resultatet av vår undersökning träder det förstnämnda synsättet fram där ämnet erbjuds kompensatoriskt. Det vi också kommer fram till är att de faktorer som påverkar andraspråksutvecklingen mest ligger utanför skolans värld.

  • 174.
    Einarsson, Sofia
    et al.
    Örebro universitet, Pedagogiska institutionen.
    Hägg Wilson, Emmelie
    Örebro universitet, Pedagogiska institutionen.
    Persson, Lina
    Örebro universitet, Pedagogiska institutionen.
    Visuellt orienterade kommunikativa praktiker: -en klassrumsstudie på Riksgymnasiet för Döva2006Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    SAMMANFATTNING

    Uppsatsens syfte är att övergripande göra en kartläggning över hur kommunikationen ser ut i ett gymnasieklassrum med döva elever. På så sätt önskar vi få en uppfattning om hur kommunikationen ter sig i ett sådant klassrum och vad som försvårar respektive underlättar kommunikationen.

    Genom litteratur som vi funnit relevant för vi ett resonemang kring det komplexa begreppet kommunikation samt dess olika uttryckssätt. För att som läsare kunna följa tankegången med metodvalet i C-uppsatsen beskrivs etnografisk ansats och utifrån den även deltagande observation. Genom analys av fältstudien har följande teman utvecklats: Klassrummets miljö och lektionernas gång och Parallella kommunikationsprocesser. I vår analys försöker vi visa på de hinder samt möjligheter för kommunikation som studerats i klassrummet för att vidare knyta ihop påsen med en diskussion där de erhållna resultaten knyts an till den tidigare forskning som presenterats, i förhållande till det identifierade problemet.

    I studien framkommer vid ett flertal tillfällen att parallella konversationer såsom videomobilsamtal förekommer och tillåts, att sen ankomst sker i stor utsträckning, att personer utestängs ur kommunikationer till följd av talspråksanvändande, att grupparbeten inte existerar, att kulturkompetens är betydelsefullt och att en visuellt orienterad praktik har unika kommunikationsmöjligheter. Resultatet av vår forskning visar således att en visuellt orienterad kommunikativ praktik såsom ett klassrum på Riksgymnasiet för Döva har unika kommunikationsmöjligheter som kanske inte alltid utnyttjas.

    Nyckelord: Kommunikation, Kommunikativa praktiker, Visuellt orienterad, Samspel, Döv och Svenskt teckenspråk.

  • 175.
    Ek, Lina
    Örebro universitet, Pedagogiska institutionen.
    Relationen förskollärare - föräldrar: En kvalitativ studie om det dagliga mötet mellan förskollärare och föräldrar i förskolan2007Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 176.
    Ekbom, Madelene
    et al.
    Örebro universitet, Pedagogiska institutionen.
    Johansson, Ulrika
    Örebro universitet, Pedagogiska institutionen.
    Läxans betydelse i undervisningen: En intervjustudie av pedagogers uppfattningar2008Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Abstract

    I denna c-uppsats har vi studerat vilka betydelser läxor kan ha i skolan utifrån en intervjustudie av fem pedagogers uppfattningar. Vi har gjort en kvalitativ intervjustudie och en litteraturstudie som står i relation till den kvalitativa intervjustudien. Pedagogerna funderade kring våra tre frågeområden; läxor och undervisningen, läxor kopplad till kunskap och läxornas funktion. Vår bakgrund och vårt resultat visar på att det finns många olika åsikter kring läxan och att det bland annat är svårt att ge en definition av läxan. Detta är problematiskt både för pedagogerna och för forskarna i vår undersökning. Även hemförhållandena diskuteras i relation till läxan och hur hemförhållandena påverkar elevens möjligheter att lyckas med läxan. Slutsatsen för vår uppsats är att vi ställer oss frågande till läxans vara eller icke vara och att det finns en stor orsak för oss som blivande pedagoger att förhålla oss till läxan i relation till undervisningen.

  • 177.
    Ekfäldt, Daniel
    Örebro universitet, Pedagogiska institutionen.
    Intelligent design och kreationism i skolan: som diskursiv mediakonstruktion2008Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Denna uppsats avser att försöka analysera de diskurser som figurerar i media rörande intelligent design och kreationism i skolan. I denna uppsats finns även syftet att beskriva hur dessa av media skapade diskurser förs som avbildar den ”goda biologin”eller ”den goda utvecklingsläran”.

    Konflikten mellan kyrkan och vetenskapen är gammal. Bakgrunden till konflikten kan tillskrivas Charles Darwin som utmanade religionen och kyrkan när han påvisade människans släktskap med apan. 150 år efter Darwins utmaning finns det fortfarande en opinion som motsätter sig evolutionen både i Sverige och utomlands. I USA finns det en stor opinion som motsätter sig evolutionen och debatten ”over there” är tidvis väldigt framträdande i media. Förhållandena i Sverige kan sägas avspeglas till viss del av händelser i USA, vilket har visat sig i denna media studie.

    De diskurser som figurerar i den mediakonstruktion som jag har använt mig av, propagerar i huvudsak för evolutionär syn på biologiundervisningen. Genom att låta diskurserna diktera vad som är möjligt och rimligt genom att dessa motsätter eller styrker varandra så kan dessa också reglera varandras auktoritet. De diskurser som propagerar för intelligent design eller kreationism i skolan i denna mediakonstruktion blir därigenom decimerade av andra diskurser. Denna decimering av diskurser tyder på att i denna mediakonstruktion är den ”goda ursprungsläran”, den ursprungslära som använder sig av en vetenskaplig metodik och empiriska metoder som kan falsifieras. Motsatsen till den ”goda ursprungsläran” kan sägas vara kreationism och intelligent design då dessa båda har har dogman i dess fundament och har närvaro av tro på övernaturliga krafter.

  • 178.
    Eklund, Cecilia
    et al.
    Örebro universitet, Pedagogiska institutionen.
    Neselius- Salomonsson, Maria
    Örebro universitet, Pedagogiska institutionen.
    Värdegrund: En diskussion om att upprätthålla och förmedla grundläggande demokratiska värderingar2007Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Detta är en sammanfattning av vår uppsats som handlar om värdegrund:

    Det har historiskt sett framgått att elever skall fostras och anpassas till det rådande politiska samhällsklimatet där eleverna förutsätts bli goda medborgare. Skolans uppdrag under 1800-talet fram till 1900-talets mitt var att fostra eleverna ur ett religiöst perspektiv. I dagens uppdrag framgår att demokrati och värdegrundsarbetet är centralt. Vi har under vår utbildningstid till pedagoger kommit i kontakt med värdegrundsbegreppet. Det som framgått är att arbetet med värdegrunden skall genomsyra dagens skola. Det är bland annat genom värdegrundsarbetet som eleverna ska fostras till demokratiska medborgare och som lärare har vi ett uppdrag att förmedla och upprätthålla de grundläggande demokratiska värderingar som vårt samhällsliv vilar på. Värdegrundsarbetet handlar bland annat om att skapa en trygg och öppen miljö där alla som arbetar på skolan får känna sig delaktiga och betydelsefulla. Många lärare anser sig vilja arbeta med värdegrunden men finner varken tid eller redskap för detta arbete. De stora besparingarna som präglat skolan under 1990-talet har påverkat möjligheten till positiva relationer mellan elever och lärare negativt. Många lärare har ansett att skolan varit fokuserad på kunskapskraven vilket resulterat i att liten tid getts till diskussioner kring etik, moral och jämställdhet med mera. Vår avsikt med denna uppsats har således varit att utifrån utbildningspolitiska och utbildningsteoretiska/filosofiska dokument belysa hur den svenska skolan kan förmedla och hos eleverna upprätthålla de grundläggande demokratiska värderingar som vårt samhällsliv vilar på. Vi har utifrån de olika dokumenten funnit en del centrala redskap för att lyckas i arbetet med värdegrunden. Framförallt ser vi att en öppen kommunikation där alla elever känner att de får möjlighet att vara delaktiga är viktig. Elever som blir sedda och bekräftade uttrycker att de trivs bättre och lyckas i skolan. Det är även viktigt att vi i mötet med eleverna tar hänsyn till deras tidigare erfarenheter, framför allt med tanke på att samhället idag förändrats och blivit mer mångkulturellt på många olika vis.

  • 179.
    Eklöf, Per
    et al.
    Örebro universitet, Pedagogiska institutionen.
    Johansson, Anneli
    Örebro universitet, Pedagogiska institutionen.
    Ahmad, Nesrin
    Örebro universitet, Pedagogiska institutionen.
    Åtgärdsprogram som verktyg för elevers lärande: En enkätstudie2007Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Vi har gjort en empirisk studie och vårt syfte har varit att undersöka lärares syn på åtgärdsprogram som ett verktyg för elevers lärande i grundskolans senare år. Vi har gjort en kvantitativ studie och som datainsamlingsmetod

    Våra slutsatser med denna undersökning är att lärarna anser att åtgärdsprogram är ett nödvändigt dokument mer än ett användbart verktyg för dem själva. Åtgärdsprogrammen ses som ett nödvändigt dokument för vårdnadshavarna mer än

    Vi hoppas att denna undersökning ska vara till nytta för beslutsfattare, lärare och elever i skolorna. Vi tror att vi tillsammans ständigt behöver reflektera över åtgärdsprogrammens betydelse som verktyg för elevers lärande. Det

  • 180.
    Ekman, Per Gunnar
    et al.
    Örebro universitet, Pedagogiska institutionen.
    Nezirovic Hafidi, Sheno
    Örebro universitet, Pedagogiska institutionen.
    John Dewey och svenska läroplaner: en begreppslig jämförelse2006Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I föreliggande uppsats har vi, uppsatsförfattarna, för det första analyserat John Deweys centrala begrepp rörande utbildning. För det andra har vi sedan genom en jämförande textanalys försökt att se om dessa eller dess innebörder återfinns i den svenska skolan i form av formulering i läroplanerna Lpo94 med tillhörande ”Skola för bildning” SOU1992:94, samt Lgr80. Vår frågeställning som skall svara på syftet, ”att belysa John Deweys utbildningsfilosofi samt dess eventuella förekomst i svenska läroplaner genom att jämföra formuleringar i läroplanstexterna, Lgr80 samt Lpo94, med tolkningar av John Deweys begrepp såsom de främst kommer till uttryck i ”Democracy and Education” (1916) och ”The child and the curriculum” (1902)”, är:

    Är John Deweys begrepp rörande utbildning representativt för det svenska utbildningsväsendet?

    För att besvara ovanstående fråga använder vi oss av följande hjälpfrågor:

    1. Finns det likheter mellan Deweys utbildningsbegrepp och formuleringarna i läroplanstexten i Läroplan för grundskolan, Lgr80?

    2. Finns det likheter mellan Deweys utbildningsbegrepp och formuleringarna i läroplanstexten i Lpo94 samt dess förarbete ”Skola för bildning” - SOU1992:94?

    Den tid i Deweys produktion som vi valde som grund för arbetet är den som betecknas som mellanperioden, det vill säga mellan åren 1899 och 1924. Indelningen av Deweys produktion är gjord av en amerikansk kvinna vid namn Ann Boysten (Hartman, 2004).

    Det vi fann när vi analyserade läroplanstexterna var att i Lpo94 samt SOU1992:94 återfanns delar av Deweys filosofi, med andra ord så återfinns vissa av hans begrepp eller dess innebörd som formuleringar i texterna. I Lgr80 däremot återfann vi hans filosofi som en helhet i läroplanen med betydelsen att begreppen låg som ett underlag till Lgr80, begreppen återfanns inte lika tydligt utan bildade en helhet som i stora drag liknade helheten hos de Deweytexter vi analyserat. Vad vi kunnat konstatera är att Deweys begrepp på ett eller annat sätt återfinns i nyss nämnda dokument, om det sen är resultatet av en verklig påverkan från hans teorier eller om det är resultatet från andras liknande teorier låter vi vara osagt.

  • 181.
    Ekström, Karin
    Örebro universitet, Pedagogiska institutionen.
    Elevperspektiv på kärnämnesundervisning inom ett yrkesförberedande program: - fem elevberättelser-2006Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    SAMMANFATTNING

    Många av eleverna på gymnasieskolans yrkesförberedande program idag når inte målen i kärnämnena. Inför år 2007 då gymnasieskolan ska genomgå en förändring är ett av målen att höja kvaliteten på de yrkesförberedande programmen. Syftet med denna uppsats är att söka få insikt i elevers perspektiv på kärnämnesundervisning på barn- och fritidsprogrammet och att få en ökad förståelse som blivande karaktärsämneslärare för de möjligheter och hinder som finns i arbetet med att öka kvaliteten på yrkesförberedande gymnasieprogram. Hur upplever elever på barn- och fritidsprogrammet kärnämnesundervisningen och vilken nytta anser de att de har utav den?

    Utifrån syftet har en kvalitativ forskningsmetod använts med fokus på narrativ forskningsmetod – berättelseforskning. Undersökningen bygger på fem personliga berättelser av elever inom gymnasieskolans barn- och fritidsprogram. Målet var att låta elevernas egna röster höras. Som stöd i att tolka och finna mening i berättelserna har jag tillsammans med den narrativa analysen, en hermeneutisk ansats.

    Resultatet av berättelserna visar på en mångfald av erfarenheter som präglar elevernas uppfattning av kärnämnesundervisningen. Berättelserna vittnar om elevernas motivation, intresse eller ointresse. Sammanhang och helhet, kärnämnesundervisning kopplad till programmet, att variera teori med praktiskt arbete och lärares förhållningssätt är områden som eleverna anser är meningsfulla för hur de kan uppleva nytta med undervisningen.

    Insikt om samtalets betydelse för förståelse av de världar vi undersöker har präglat denna uppsats.

  • 182.
    Ekström, Magnus
    Örebro universitet, Pedagogiska institutionen.
    Föreställningar om kunskap: en textanalys av Bildning och Kunskap och av ett kursplansförslag i ämnet Filosofi2006Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Uppsatsen syfte är att genom en textanalys belysa föreställningar om kunskap, så som de framträder i dokumentet Bildning och Kunskap och i skolverkets kursplansförslag i ämnet Filosofi. Resultaten visar bland annat att den relativistiska konstruktivistism som utgör Bildning och Kunskaps epistemologiska grund inte framträder i kursplanen. I båda dokumenten framstår dock skolans kunskapsuppdrag som samstämmiga där både teoretiska och praktiska kunskaper lyfts fram ur ett individcentrerat perspektiv.

  • 183.
    Ekström, Mats
    et al.
    Örebro universitet, Humanistiska institutionen.
    Carleheden, MikaelÖrebro universitet, Samhällsvetenskapliga institutionen.Gidlund, GullanÖrebro universitet, Samhällsvetenskapliga institutionen.Gustavsson, BerntÖrebro universitet, Pedagogiska institutionen.Horgby, BjörnÖrebro universitet, Humanistiska institutionen.Ljungvall, LisaÖrebro universitet, Pedagogiska institutionen.Roman, ChristineÖrebro universitet, Samhällsvetenskapliga institutionen.von Wright, MoiraÖrebro universitet, Pedagogiska institutionen.
    Om demokratins villkor: volym 12006Collection/Antologi (Annet vitenskapelig)
  • 184.
    Ekström, Mats
    et al.
    Örebro universitet, Humanistiska institutionen.
    Carleheden, MikaelÖrebro universitet, Samhällsvetenskapliga institutionen.Gidlund, GullanÖrebro universitet, Samhällsvetenskapliga institutionen.Gustavsson, BerntÖrebro universitet, Pedagogiska institutionen.Horgby, BjörnÖrebro universitet, Humanistiska institutionen.Ljungvall, LisaÖrebro universitet, Pedagogiska institutionen.Roman, ChrsitineÖrebro universitet, Samhällsvetenskapliga institutionen.von Wright, MoiraÖrebro universitet, Pedagogiska institutionen.
    Om demokratins villkor: volym 22006Collection/Antologi (Annet vitenskapelig)
  • 185.
    Ekström, Mats
    et al.
    Örebro universitet, Humanistiska institutionen.
    Gidlund, Gullan
    Örebro universitet, Samhällsvetenskapliga institutionen.
    Roman, Christine
    Örebro universitet, Samhällsvetenskapliga institutionen.
    von Wright, Moira
    Örebro universitet, Pedagogiska institutionen.
    Inledning2006Inngår i: Om demokratins villkor 1 / [ed] Mats Ekström..., Örebro: Örebro universitet , 2006, s. 7-28Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 186.
    Ekström, Per-Anders
    et al.
    Örebro universitet, Pedagogiska institutionen.
    Nyqvist, Sara
    Örebro universitet, Pedagogiska institutionen.
    Att anpassa texten till olika syften och mottagare: En textanalytisk studie om hur lokala betygskriterier är formulerade2008Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Under 1990-talet genomgick den svenska skolan stora förändringar, framförallt i form av en kraftig decentralisering. En av dessa förändringar bestod i att ett nytt betygssystem infördes, det s.k. mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet. För lärarnas del innebar det bl.a. att lokala betygskriterier skulle formuleras.

    Dryga tiotalet år efter implementeringen av detta betygssystem valde vi att undersöka hur dessa lokala betygskriterier är formulerade inom Örebro kommun, där vi som lärarstuderande har vår hemvist. Syftet var att söka förstå hur lärare hanterar uppdraget att utifrån nationella betygskriterier formulera lokala betygskriterier, inom ramen för en decentraliserad skola med förändrade krav på lärares professionalitet.

    Metoden för arbetet var en form av textanalys där vi genom att enbart titta på den skrivna texten studerade i vilken mån dokumenten levde upp till de centrala intentionerna med det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet – i synnerhet då avsikterna med lokala betygskriterier. De områden som vi identifierade som centrala intentioner och som också blev grunden i vår analys var: maktförskjutning och elevdelaktighet; öppenhet och mottagarvänlighet; tydlighet och konkretisering; kunskapssyn; likvärdighet och rättvisa.

    Vi fann att det övergripande resultatet för studien och dess dokument var nedslående – ingen elevdelaktighet, ej mottagarvänliga, svag konkretisering, i det närmaste kopiering av centrala kriterier och en tvetydig bild av huruvida dokumenten egentligen är rättvisa eller inte. Utifrån detta resultat menade vi att det fanns visst fog för att säga att lärarna inte hade utnyttjat det s.k. lokala frirummet för att visa prov på sin professionalitet.

    Resultatet och slutsatsen problematiserades sedermera i en diskussionsdel för att visa på att lärarna på intet sätt har ett lätt uppdrag, eller arbete för den delen, att utföra. Vi menade att eventuella brister lika väl kan spåras i själva systemet som hos lärarna.

  • 187.
    Eliasson, Eva
    et al.
    Örebro universitet, Pedagogiska institutionen.
    Larsson, Eva-Christin
    Örebro universitet, Pedagogiska institutionen.
    En studie av lärares läs- och skrivundervisning i grundskolans tidiga år2007Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    Sammanfattning

    Ett av skolans viktigaste uppdrag är att skapa goda möjligheter för barn att lära sig att läsa och skriva. Då vi som blivande lärare kommer att arbeta med barns läs- och skrivutveckling ansåg vi det vara viktigt för oss att få en djupare insikt i hur det arbetet går till. Vi vill även kunna bidra till utveckling av den tidigare vetenskapliga forskningen inom detta område. Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur lärare arbetar med elevers läs- och skrivutveckling samt hur de motiverar sina val av arbetsmetoder. När vi läste kurslitteraturen om barns läs- och skrivutveckling så konstaterade vi att det fanns delade meningar om hur barn bäst ska och kan lära sig att läsa och skriva. Det fanns de som förespråkade den traditionella metoden även kallad den syntetiska. Denna metod innebär att man utgår från delen till helhet. Medan man inom den analytiska metoden utgår ifrån helheten till delen. Dessa två metoder tar sin utgångspunkt i två olika perspektiv på dels hur man lär och hur man lär sig läsa och skriva. Det behavioristiska perspektivet ligger till grund för den syn på läs- och skrivinlärning som det individualpsykologiska perspektivet återger. Det socialinteraktionistiska perspektivet grundar sig i det sociokulturella perspektivet på lärande.

    I arbetet tar vi upp exempel som representerar de olika metoderna, dels Wittingmetoden som är en syntetisk metod och tar sin grund i det individualpsykologiska perspektivet. Vidare, LTG-metoden som utgör exempel på en analytisk metod, vilken hör samman med det socialinteraktionistiska perspektivet på läs- och skrivlärande. I vår intervjuundersökning kunde vi konstatera att arbetet med elevers läs- och skrivutveckling inte enbart utgick ifrån ett perspektiv på läs- och skrivutveckling utan var en blandning av både den syntetiska metoden och analytiska metoder.

  • 188.
    Elingby, Linus
    et al.
    Örebro universitet, Pedagogiska institutionen.
    Ottosson, Mattias
    Örebro universitet, Pedagogiska institutionen.
    Elevers delaktighet i undervisningen2007Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 189.
    Eltvik, Ellinor
    et al.
    Örebro universitet, Pedagogiska institutionen.
    Gustafsson, Maria
    Örebro universitet, Pedagogiska institutionen.
    Samuelsson, Charlotte
    Örebro universitet, Pedagogiska institutionen.
    Samverkan i arbetslag: Några lärares upplevelser och uppfattningar2007Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I läroplanen för grundskolan, Lpo 94, ställs kravet på samverkan lärare emellan. Hur denna samverkan gestaltar sig är dock olika men i många skolor sker den i form av arbetslag. Syftet med denna studie är att belysa hur lärare upplever och uppfattar organiserandet av samarbete i form av arbetslag. För att på ett gott sätt kunna belysa detta har vi delat upp det övergripande syftet i tre delsyften som närmare belyser hur lärare upplever och uppfattar att organiserandet av samarbete i form av arbetslag utvecklats, hur samarbete i arbetslag upplevs och uppfattas av lärare samt lärares upplevelser och uppfattningar av arbetslagets framtid.

    Genom en intervjustudie där fem lärare, verksamma inom grundskolans tidigare år, tillfrågats om sina upplevelser av arbetslagsorganisationen samt verksamheten i densamma har vi kunnat tydliggöra förekomsten av skiftande upplevelser och uppfattningar. Det som framkommer genom denna studie är att lärare upplever och uppfattar arbetslagsorganisationen på olika sätt. Dessutom blir det tydligt att det som av en lärare ses som negativt med arbetslagsarbete, av en annan ses som positivt. Det blir tydligt att det inte finns någon entydighet när det gäller lärares upplevelser och uppfattningar av arbetslagsverksamhet. Vad som dock kan ses som en övergripande inställning hos lärarna är en överlag positiv hållning gentemot arbetslagsarbete och en tro på arbetslaget som den framtida organisationsmodellen i skolan.

  • 190.
    Emtesten, Michael
    Örebro universitet, Pedagogiska institutionen.
    Implementering av ett nytt betygssystem i gymnasieskolan - Lärares attityder till och erfarenheter av implementeringen2005Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Syftet med denna uppsats är att analysera den process som ledde fram till att riksdagen 1993 beslutade att övergå från det relativa betygssystemet till det mål- och kunskapsbaserade betygssystemet.

    Fokus är den debatt som fördes i en omvälvande tidsperiod för den svenska gymnasieskolan, vilket inföll i slutet av 1980- och början av 1990-talet. Den så kallade policyprocessen har varit utgångspunkt för att studera själva reformeringen av betygssystemet. I denna policyprocess ingår moment som beredning, implementering och utvärdering (efterkontroll). Dessa tre begrepp har blivit nyckelord för att skapa en förståelse för de olika aktörernas ställningstaganden vid tiden för betygsreformeringen.

    Ett 10-tal nu verksamma samhällskunskapslärare, vilka också var lärare på det relativa betygssystemets tid d v s före 1994, har intervjuats. Vidare har litteraturstudier genomförts där framförallt fokus har lagts på utbildningsutskottets betänkanden och statliga utredningar vilka sedan har resulterat i regeringspropositioner.

    Denna uppsats påvisar att det förekom ett antal fel som gjordes i policyprocessen - framförallt av de beslutfattande. Gymnasielärarna fick inte tid att internalisera betygssystemets intentioner. Detta skapade många frågetecken vid tiden för betygssättningen då det mål- och kunskapsrelaterande betygssystemet infördes i gymnasieskolan. Det har även utifrån intervjuerna framkommit att Skolverkets stöd vid införandet har varit bristfällig och ytterligare försvårat genomförandet.

    Utifrån resultaten av intervjuerna kan man dra den slutsatsen att betygsreformeringen har medfört att samhällskunskapsämnet har förändrat karaktär. Det nya mål- och kunskapssystemet har medfört att bedömningsgrunderna har förändrats. Detta tillsammans med en ny läroplan och nya kursplaner i ämnet har bl a ökat kommunikationen mellan elever och lärare när det gäller bedömningar av olika slag. Med denna utveckling, menar många av de intervjuande lärarna, att även deras professionalitet stärkts. Man skall med det nya betygssystemet kunna motivera elevernas prestationer och med detta har formerna för bl a ämnets undervisningsmetoder utvecklats. Många lärare menar att de har blivit mer fria i sin undervisning.

    Sedan mål- och kriteriekrav infördes som bedömningsgrunder har ämnet blivit mer tolkande och analyserande till sin struktur. Intervjuerna med gymnasielärarna påvisar också att majoriteten menar att det nya betygssystemet är rättvisare än det tidigare var.

  • 191.
    Engdahl, Stefan
    et al.
    Örebro universitet, Pedagogiska institutionen.
    Walter, Annika
    Örebro universitet, Pedagogiska institutionen.
    2006Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med examensarbetet är att beskriva och analysera den specialpedagogiska verksamheten inom grundskolan i en utvald kommun. Intresset för specialpedagogiska frågor har med detta arbete växt sig allt starkare och vår ambition med uppgiften är att lära oss mer samt att blygsamt bidra med nya rön som förhoppningsvis ska medverka till en förbättring av den specialpedagogiska verksamheten.

    Inom specialpedagogiken kan man se tre stora paradigm ur vilka perspektiven har uppstått. Olika perspektiv på specialpedagogik medför också olika sätt att betrakta och tolka de ”problem” som skolan och läraren ställs inför. Som lärare är det viktigt att vara medveten om sitt eget perspektiv i sin yrkesutövning. I tidigare studier har det visat sig att trots att styrdokumenten för skolan pekar i riktning mot ett relationellt perspektiv så är det ändå det kategoriska som dominerar i skolan. Mot bakgrund av detta finns en motsättning mellan teori och praktik som kan medföra problem för både lärare och elever. Vår undersökning påvisade det dilemma som den specialpedagogiska undervisningen i skolan står inför, både som verksamhets- och forskningsområde. Mycket tyder på att personalen försöker att inta ett relationellt perspektiv på den specialpedagogiska verksamheten, men att det trots allt fortfarande i stor utsträckning är det kompensatoriska eller kategoriska perspektivet som dominerar.

  • 192.
    Englund, Anna-Lena
    Örebro universitet, Pedagogiska institutionen.
    Jämnårigsocialisation i svensk skola2005Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Peer group socialization in Swedish schools.

    This study examines the significance of peers in the process of socialization in Swedish schools, that is to say, the mutual influence that children and young people exert on each other. It analyses how peer group socialization is apprehended and evaluated in curricula for Sweden’s comprehensive schools and in related research.

    Part One defines the object of study more precisely by relating it to socialization research. In this part of the thesis, research on the socialization of children and young people is reviewed and some central concepts that can serve to characterize peer group socialization are distinguished: friendship, peer group membership and youth socialization. In addition, the school is considered as a potential place of encounter for peers.

    Part Two consists of a systematic comparison of how different conceptions of peer group socialization have been expressed over time in curricula and in research on schooling. Three different periods with three more or less dominant conceptions of the significance of the peer group for socialization are identified:

    I. The potential of the school to create peer group community is formulated.

    II. The potential of peer group socialization is neglected.

    III. The potential of peer group socialization is rediscovered.

    During the first period, peer group socialization as a means of creating community is prominent in the 1962 comprehensive school curriculum (Lgr 62) and in the official studies and schools research preceding it. In the 1969 curriculum (Lgr 69), perceptions change. Researchers are more ambivalent to the peer group and there is somewhat less confidence in its positive potential to foster community.

    The second period is characterized by a neglect of the peer group’s potential to create community, first in the 1980 curriculum (Lgr 80) and later in that of 1994 (Lpo 94). In research on schools and youth, the peer group is represented primarily as a force that seeks to contest the culture of schools.

    In the third period, a tendency to rediscover peer group socialization can be observed in official studies carried out after Lpo 94. In schools research, attention is drawn to the possible contribution which the peer group can make to learning. Some youth researchers express confidence in the peer group’s potential as a positive, community-creating force, but at the same time there are those who see peer group socialization as risky and a source of problems.

    There may possibly be a positive community-creating force in peer group socialization that has been overlooked. All things considered, the author ventures to suggest that the community-creating potential of the peer group is an inadequately explored perspective in Swedish research on schooling, a perspective that could enable us to see the possibilities in schools, rather than the problems.

  • 193.
    Englund, Tomas
    Örebro universitet, Pedagogiska institutionen.
    Creating responsible citizenship and professional responsibility through deliberative communication in higher education2008Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    How can higher and professional education contribute to the development of responsible citizenship and professional responsibility? In recent discussions on the role of the educational system, the idea of ”deliberative communication” has been brought into focus. The idea of deliberative communication is closely related to the idea of deliberative democracy (mainly developed by political scientists in US and by Jürgen Habermas) and stands for communication in which different opinions and values can be set against each other in educational settings. It implies an endeavour by each individual to develop his or her view by listening, deliberating, seeking arguments and valuing, coupled to a collective and cooperative endeavour to find values and norms which everyone can accept, at the same time as pluralism is acknowledged. Current advocates of deliberation stress the presence of different views or arguments, which are to be put against each other. Two or more different views on a subject are proposed by persons who confront each other, but with an openness in the argumentation. Deliberative processes especially emphasize socialization to responsible citizenship and that the exercising of a citizenship must be in focus. Within higher education deliberative communication might explicitly be used to develop professional responsibility and analysing consequences of different ways of solving problems. To what extent are and can universities become public spaces for encounters dealing with controversial questions of how to solve different problems and analyse different ways of professional acting? Can universities recreate their selective traditions, “institutionalize dissensus”, and “make the university a site of public debate” through deliberative communication?

  • 194.
    Englund, Tomas
    Örebro universitet, Pedagogiska institutionen.
    Deliberative communication: a pragmatist proposal2006Inngår i: Journal of Curriculum Studies, ISSN 0022-0272, E-ISSN 1366-5839, Vol. 38, nr 5, s. 503-520Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

     

    This paper seeks to make use of later works of Habermas in the field of education. The theme, developed out of the pragmatic tradition, is that of deliberative communication as a central form of activity in schools. This implies a displacement of traditional teaching and learning as the central form of activity to the creation of meaning through deliberative communication. Deliberative communication can be understood as an endeavour to ensure that each individual takes a stand by listening, deliberating, seeking arguments, and evaluating,while at the same time there is a collective effort to find values and norms on which everyone can agree.

     

  • 195.
    Englund, Tomas
    Örebro universitet, Pedagogiska institutionen.
    Demokratifostran som forskningsobjekt ur statsvetar- och sociologperspektiv2006Inngår i: Utbildning och Demokrati, ISSN 1102-6472, E-ISSN 2001-7316, Vol. 15, nr 3, s. 113-118Artikkel, omtale (Annet vitenskapelig)
  • 196.
    Englund, Tomas
    Örebro universitet, Pedagogiska institutionen.
    Didaktisk renässans?2008Inngår i: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 13, nr 4, s. 291-295Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Artikeln innehåller några kritiska reflektioner av lärarutbildningsutredningen och ställer frågor om innebörden i den didaktiska revitalisering som föreslås av utredningen.

  • 197.
    Englund, Tomas
    Örebro universitet, Pedagogiska institutionen.
    Education as a citizenship right2007Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Within the recently started project, presented here, the aim is to analyse consequences of the growing importance of viewing education through a perspective of rights more generally. The international conventions like the United Nations’ Universal Declaration of Human Rights, the European Convention on Human Rights and The United Nations’ Convention on the Rights of the Child are our main documents for study and we are also interested in  their transformation primarily to the national context of Sweden. The main aim of the project is to focus the implications of the parental rights in different respects and to analyse potential contradictions between parents’ and childrens’ rights.

     

    By studying and analysing parents’ and childrens’ rights concerning education we want to contribute to a discussion of how the educational sphere in the future can be understood as situated in a field of force between being a public space and an encounter between different cultures or as a more or less private space directly related to the values of families choosing a specific school.

     

  • 198.
    Englund, Tomas
    Örebro universitet, Pedagogiska institutionen.
    Education as a potential for creating mutual trust: schools as sites for deliberation2008Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    In recent decades, the concept of social capital as basic for the sustainability of democracy and economic growth has had an enormous impact on the social scientific debate, primarily through the works of Robert Putnam (1993, 2000). Despite its vagueness and the difficulties involved in operationalizing it, the concept expresses a distinction that is of significance for the maintenance and depth of democracy in different societies. At the same time, I am not (as many others) convinced by the overarching thesis which Putnam puts forward concerning the fundamental role of associations and social networks in the creation of social capital.

    In my article I will apply and develop further the views and the critique of Putnam put forward by Bo Rothstein (2005), relating to the role of what are termed universal institutions, and primarily of one such institution, the general school system, in creating social capital. In an analysis of under what conditions mutual trust is created, Rothstein (2005) argues that it develops through extensive interaction with others, and mainly with others who are not of the same category as oneself. Multicultural societies have to create arenas for social encounters where this interaction can come about. A general, non-segregated educational system, from pre-school to university level, offers such an arena when not segregating on the basis of ethnicity and social class (cf. Yamagishi 2001). An educational system of that kind can, referring to Hardin (2002), be seen as an example of an (at least) thin universal institution. However, universal institutions are not just difficult to establish, they also tend to be weak and are thus, as we all know, often at risk of being dissolved. There are always different particular interests that tend to challenge universal institutions on the ground that their own group or category is being singled out for special treatment or put at a disadvantage by existing institutions of this kind. Schools within an educational system based on particularism – like the one that has developed in Sweden during the last twenty years as a challenge to a more universal system one, a particularly based school system which is established in many countries since a long time ago – tends to reify given group or cultural identities and implies a failure to interrogate the meaning of cultural identity. At the same time I see this potential of interrogation as central for the sustainability and development of democracy and crossing borders in multicultural societies of today.

    With Seyla Benhabib (2002) I will distinguish between democratic and multicultural theorizing “without disputing that most multiculturalists fully support democratic practices and institutions. The emphasis as well as the ordering of our principles are different. Most democratic theorists welcome and support struggles for recognition and identity/difference movements to the degree to which they are movements for democratic inclusion, greater social and political justice, and cultural fluidity. But movements for maintaining the purity or distinctiveness of cultures seem to me irreconciliable with both democratic and more basic epistemological considerations” (Benhabib 2002 p. ix).

    In my contribution I will take a closer look on both the potential and the vulnerability of universal institutions and more specifically of the general education system as a universal institution when it comes to an interplay with the multicultural situation. Questions needed to be asked are if and in what way the educational system can be compared with other societal institutions important for the sustainability of democracy. Can the educational system by being an arena for social and cultural encounters contribute to create trust, and in the long run social capital, among the members of society?

    The second area I will try to analyse and comment is the current state of the political philosophical and / or educational debate about how the general education system (as a universal institution or otherwise) could operate today and in the future within multiculturalist societies, and what preconditions the different views on this subject imply in terms of creating social trust, social intelligence and social capital.

    References:

    Benhabib, Seyla (2002): The Claims of Culture. Equality and Diversity in The Global Era. Princeton: Princeton University press.

    Hardin, Russell (2002): Trust and Trustworthiness. New York: Russel Sage Foundation.

    Putnam, R. (1993). Making Democracy Work: Civic Traditions in Modern Italy. Princeton:

    Princeton University Press.

    Putnam, R. (2000). Bowling Alone. The Collapse and Revival of American Community. New York: Simon & Schuster.

    Rothstein, Bo (2005): Social Traps and the Problem of Trust. Cambridge: Cambridge University Press.

    Yamagishi, Toshio (2001): Trust as a form of social intelligence. In Karen Cook (ed.): Trust in Society, pp. 121–147. New York: Russel Sage Foundation.

  • 199.
    Englund, Tomas
    Örebro universitet, Pedagogiska institutionen.
    Education as communication as deliberation2008Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Is it possible to trace, within the philosophy of education, a historical line or tradition in which education has been understood in terms of communication – or at least to discern specific attempts, not necessarily related to one another, to understand it in such terms? Could such a tradition, if one exists, also be viewed as a way of developing education understood as deliberation (where deliberation is seen as a specific qualifier of communication)? My main underlying endeavour is to try to develop an understanding of education and an educational rationale that are in line with democratic ideals, supporting a democratic way of life. Such an understanding can of course be developed along many different lines, but here I propose a communicative and deliberative approach.

    My paper comprises three sections. In the first, I will try to show how Dewey, in the first three chapters of his Democracy and Education (1916), creates a specific starting point for my deliberative approach. In the second section, I will show how certain writings of Jürgen Habermas are central to the construction of my model of deliberative communication and to its potential to change the rationale of education. Lastly, I will address certain criticisms of the concept of deliberation, while still maintaining the proposed model as a normative ideal. In this last section I will also refer to some of the contributions in a recently written anthology on ‘education as communication’ edited by me (Englund ed. 2007: Utbildning som kommunikation [Education as communication]).

  • 200.
    Englund, Tomas
    Örebro universitet, Pedagogiska institutionen.
    Education as deliberative communication – preconditions,possibilities and consequences (project report to the Committee for Educational Research,  Swedish Research Council)2006Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    (a) To develop and refine the basic ideas of the theory of deliberative democracy in relation to education as a public sphere, (b) to analyse the preconditions within educational policy for schools and other educational institutions to constitute deliberative democratic environments, (c) to analyse the possibilities and limits as regards changing schools and the internal work of educational institutions in the direction of deliberative democracy, (d) to analyse the relationship between learning and deliberative communication within different school subjects and to test deliberative communication as a didactic idea.

     

    It is difficult and perhaps also inappropriate to (try to) distinguish between the scientific and the practice field with regard to the problem that is the focus of this project, education as (deliberative) communication, with an analysis of the classroom as a potential weak public sphere. However, starting from the question whether the classroom can serve as a potential weak public (cf. Fraser 1992/2003), the project has learnt that the classroom seems to be underutilized in this respect, while at the same time there is an obvious boom in educational research (of which this project forms a part) advocating education and learning as communication. The project’s interest in deliberative communication can be seen as one branch of the communication tree that has been developed in close relation to the question of the constitution of democratic values in Swedish schools. The concept of deliberation also has a specific relationship to a certain view of democracy, namely deliberative democracy. In the context of the project, deliberative communication is understood as and has its starting point in a view of communication in which different opinions and values can be brought face to face, with “an endeavour to ensure that each individual takes a stand by listening, deliberating, seeking arguments and evaluating, while at the same time there is a collective effort to find values and norms that everyone can agree upon” (National Agency for Education, Dnr 2000:1613, p. 6, my tr.).

     

1234567 151 - 200 of 885
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf