oru.sePublikasjoner
Endre søk
Begrens søket
2345678 201 - 250 of 885
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 201.
    Englund, Tomas
    Örebro universitet, Pedagogiska institutionen.
    Education, the curriculum, society and citizenship: starting points for a historical-sociological comparative approach2007Inngår i: Democracy and human rights in education and society: explorations from South Africa and Sweden / [ed] Chaterine Odora Hoppers, Bernt Gustavsson, Enver Motala, John Pampallis, Örebro: Örebro universitet , 2007, s. 135-180Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 202.
    Englund, Tomas
    Örebro universitet, Pedagogiska institutionen.
    Inledning [till avd I, Kommunikationsfilosofiska utgångspunkter]2007Inngår i: Utbildning som kommunikation: deliberativa samtal som möjlighet / [ed] Tomas Englund, Göteborg: Daidalos , 2007, s. 23-31Kapittel i bok, del av antologi (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 203.
    Englund, Tomas
    Örebro universitet, Pedagogiska institutionen.
    Inledning [till avd II, Deliberationens institutionella villkor]2007Inngår i: Utbildning som kommunikation: deliberativa samtal som möjlighet / [ed] Tomas Englund, Göteborg: Daidalos , 2007, s. 147-151Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 204.
    Englund, Tomas
    Örebro universitet, Pedagogiska institutionen.
    Inledning [till avd III, Didaktiska implikationer och reflektioner]2007Inngår i: Utbildning som kommunikation: deliberativa samtal som möjlighet / [ed] Tomas Englund, Göteborg: Daidalos , 2007, s. 311-316Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 205.
    Englund, Tomas
    Örebro universitet, Pedagogiska institutionen.
    Is the concept of didactics relevant to use in an age of the communicative turn?: Towards a new didactic conceptualism when didactics meets classroom research2008Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    In the middle of the 1990s Swedish educational research and especially the two traditions related to the didactic movement, phenomenographic didactics and didactics based on curriculum theory, was praised and looked upon as very successful in an international perspective. During the last 10-15 years these didactic traditions have developed further into a sociocultural perspective on learning and the idea of dialogic classrooms (Säljö 1995, 2000, 2005, Dysthe ed. 2003) inspired by Vygotsky and Bakhtin and a socio-political perspective on teaching and the idea of deliberative communication (Englund 1996, 2000, ed. 2007) inspired by Dewey, Mead and Habermas.

    Implied in this later development is the proliferated use of the linguistic and communicative turns meaning that teaching and learning are looked upon as processes of mutual communication and meaning creating. A question than can be put is if the problematization of the selective tradition of each school subject and the displacement to a view of education as communication that this implies, also means that we have to exceed our traditional language of teaching and learning, i.e. that our didactic language has constituted a selective tradition and a limited and recitative relationship between teachers and learners for what we see as possible activities of the classroom. In sum, do we (researchers and teachers) need a language of communication and meaning-creating, instead of, or at least supplementing the languages of different subject didactics, to analyse the desirable activities of the classroom?

  • 206.
    Englund, Tomas
    Örebro universitet, Pedagogiska institutionen.
    Is there a future for (Swedish) curriculum theory?2007Inngår i: Curriculum theory revisited / [ed] Eva Forsberg, Uppsala: Uppsala university , 2007, s. 31-41Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 207.
    Englund, Tomas
    Örebro universitet, Pedagogiska institutionen.
    Jürgen Habermas and education2006Inngår i: Journal of Curriculum Studies, ISSN 0022-0272, E-ISSN 1366-5839, Vol. 38, nr 5, s. 499-501Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 208.
    Englund, Tomas
    Örebro universitet, Pedagogiska institutionen.
    Kommentar till Anders Fredriksson recension av boken Utbildning som kommunikation. Deliberativa samtal som möjlighet2008Inngår i: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 13, nr 3, s. 233-235Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Det är, i den överlag mycket positiva recensionen, ett alltför enkelt och näst intill skamligt grepp som tas av recensenten Anders Fredriksson då han ger så mycket plats åt att antologin Utbildning som kommunikation. Deliberativa samtal som möjlighet inte innehåller empiriska analyser av deliberativa samtal i skolan. Eftersom sådana empiriska studier inte är något som utlovas av antologin så kan den inte heller knappast kritiseras därför. Däremot kan jag gärna hålla med recensenten om det potentiella värdet därav, men jag vill samtidigt understryka dess problematiska karaktär och svårigheten att ”genom experiment empiriskt testa…..potentialen i deliberativa samtal i skolan”

  • 209.
    Englund, Tomas
    Örebro universitet, Pedagogiska institutionen.
    New trends in Swedish educational research 2006Inngår i: Scandinavian Journal of Educational Research, ISSN 0031-3831, E-ISSN 1470-1170, Scandinavian Journal of Educational Research, Vol. 50, nr 4, s. 383-396Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

     

    What new tendencies can be made out in Swedish educational research in the last three decades? Briefly, the following developments are described: In the 1970s, a long-prevailing emphasis on quantitative research was challenged by a number of different qualitative methods. Traditional sociology of education, meanwhile, was challenged by the new sociology of education. During the1980s, the dominant trend was a ‘‘didacticisation’’ of educational research, and here two main strands can be discerned, based in phenomenography and curriculum theory. Didactics very soon made its presence felt in educational policy, and in a major evaluation of Swedish educational research the two largely didactics-based traditions of ‘‘teaching and learning’’ and ‘‘curriculum theory’’ were identified as internationally the most significant. In the 1990s, educational research took a ‘‘linguistic turn’’—involving a wide-ranging shift in emphasis towards language and communication—with the result that new perspectives emerged. In addition, the philosophy of education experienced a powerful renaissance, partly as a reflection of the new focus on language and communication, but also in other respects, leading to a reawakening of interest in both classical and modern philosophy (of education).

     

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 210.
    Englund, Tomas
    Örebro universitet, Pedagogiska institutionen.
    Om nödvändigheten av lärares kommunikativa kompetens2006Inngår i: Lärares arbete: pedagogikforskare reflekterar utifrån olika perspektiv : en antologi från en konferens anordnad av Myndigheten för skolutveckling, Stockholm: Myndigheten för skolutveckling , 2006, s. 41-56Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 211.
    Englund, Tomas
    Örebro universitet, Pedagogiska institutionen.
    Om relevansen av begreppet didaktik.2007Inngår i: Acta Didactica Norge, ISSN 1504-9922, Vol. 1, nr 1, s. 1-12Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    I artikeln ställs den kritiska frågan om bruket av didaktikbegreppet förhindrar en fortsatt utveckling och fördjupning av den kommunikativa vändningen, dvs. ett vetenskapligt stöd till den ömsesidiga kommunikationen mellan lärare och elever och mellan elever i olika former som det nödvändiga och framgångsrika förhållningssättet för att skapa mening i klassrummet. Behovet att analysera olika skolämnens selektiva traditioner understryks och exempel ges på studier som gjort detta och utvecklat den kommunikativa ansatsen.En fråga som också ställs, är om problematiseringen av den selektiva traditionen och förskjutningen till en ömsesidigt kommunikativ ansats kräver ett språkligt överskridande av det traditionella språket för undervisning och lärande, dvs. att vårt pedagogiska och didaktiska språk länge konstituerat en selektiv tradition för vad vi uppfattar som klassrummets möjliga aktiviteter.

     

  • 212.
    Englund, Tomas
    Örebro universitet, Pedagogiska institutionen.
    Om relevansen av (begreppet) didaktik.2007Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 213.
    Englund, Tomas
    Örebro universitet, Pedagogiska institutionen.
    Om skolplikt, föräldrars rätt och segregation2007Inngår i: Utbildning och Demokrati, ISSN 1102-6472, E-ISSN 2001-7316, Vol. 16, nr 1, s. 5-8Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
  • 214.
    Englund, Tomas
    Örebro universitet, Pedagogiska institutionen.
    Om villkor för pedagogisk kommunikation och kommunikativt handlande i skolan2007Inngår i: Utbildning och Demokrati, ISSN 1102-6472, E-ISSN 2001-7316, Vol. 16, nr 1, s. 123-126Artikkel, omtale (Annet vitenskapelig)
  • 215.
    Englund, Tomas
    Örebro universitet, Pedagogiska institutionen.
    On deliberation as education2006Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    In this contribution I intend, as a kind of introduction, (1) to show how the concept of deliberation and arguments in favour of a conversational and deliberative view of education were used within the classical analytical philosophy of education to understand the moral dimension of education. Secondly (2) I will try to put the case for deliberation as education by discussing the question of the rationality of education, drawing attention to communicative rationality as one starting point for understanding moral education in terms of deliberation, and comparing this approach with current discussions of moral education as conversation. My preliminary conclusion is that a strengthening of the deliberative character of education is desirable and in the final (3) part of my paper I will try to critically deliberate upon this goal in relation to the commonest critiques of deliberation as education.

     

     

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 216.
    Englund, Tomas
    Örebro universitet, Pedagogiska institutionen.
    Pedagogisk filosofi, etik och politik2006Inngår i: Utbildning och Demokrati, ISSN 1102-6472, E-ISSN 2001-7316, Vol. 15, nr 1, s. 5-11Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
  • 217.
    Englund, Tomas
    Örebro universitet, Pedagogiska institutionen.
    Questioning the parental right to educational authority2008Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    What might schooling mean for democracy and more precise: What are the implications for democracy in relation to different models of educational authority? What does especially the, by many attractive, principle of parental right to educational authority mean for democracy in the long run?

    I will in the following take my starting point in three models of educational authority and especially question the permissive attitude among prominent philosophers of education and political philosophers towards the parental right to educational authority in light of its shortcomings in relation to a development towards a democracy with deliberative qualities, which I use as a normative reference point.

  • 218.
    Englund, Tomas
    Örebro universitet, Pedagogiska institutionen.
    Recension, Gert J J Biesta & Nicholas Burbules: Pragmatism and educational research2006Inngår i: Utbildning och Demokrati, ISSN 1102-6472, E-ISSN 2001-7316, Vol. 15, nr 1, s. 127-130Artikkel, omtale (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 219.
    Englund, Tomas
    Örebro universitet, Pedagogiska institutionen.
    Skola för deliberativ kommunikation2007Inngår i: Utbildning som kommunikation: deliberativa samtal som möjlighet / [ed] Tomas Englund, Göteborg: Daidalos , 2007, s. 153-168Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 220.
    Englund, Tomas
    Örebro universitet, Pedagogiska institutionen.
    The right to deliberate2007Inngår i: NERA 2007  Philosophy of education network, 2007, s. 11-Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Is it possible to say that everyone, every pupil or student in school, should have the right to be able to, or perhaps to have the right to develop his or her ability to deliberate? On what grounds, if any, could this be maintained? What kind of (citizenship) right should this be referred to?

     

    I will try to develop an answer to these three, closely related, questions by referring to, first, the discussion on citizenship rights that can be led back to Thomas Marshall (1949) and his development on civil, political and social citizenship rights and to some of the critique to his theory put forward by Bryan Turner, Anthony Giddens and others seeing the development of these rights within a theory of modernization. In a second stage I will supplement this critique by launching Dewey’s Democracy and Education (1916) as a starting point for a communicative rationale within this perspective of modernization. In a further development and critique of the Marshall-scheme I am presenting the ideas put forward by Jürgen Habermas and his argumentation for communicative rights as basic for political rights seeing every human being as a potential author of law. This also means coming back considering what Marshall call education as a social right and what Habermas calls welfare rights – rights creating equal opportunities for each citizen to participate in political processes.

     

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 221.
    Englund, Tomas
    Örebro universitet, Pedagogiska institutionen.
    The university as an encounter for deliberative communication creating cultural citizenship and professional responsibility2008Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    How can higher and professional education contribute to the development of responsible citizenship and professional responsibility? In recent discussions on the role of the educational system, the idea of ”deliberative communication” has been brought into focus and stands for communication in which different opinions and values can be set against each other in educational settings. It implies an endeavour by each individual to develop his or her view by listening, deliberating, seeking arguments and valuing, coupled to a collective and cooperative endeavour to find values and norms which everyone can accept, at the same time as pluralism is acknowledged. Within higher education deliberative communication might explicitly be used to develop professional responsibility and analysing consequences of different ways of solving problems. To what extent are and can universities become public spaces for encounters dealing with controversial questions of how to solve different problems and analyse different ways of professional acting? Can universities recreate their selective traditions, “institutionalize dissensus”, and “make the university a site of public debate” through deliberative communication?

  • 222.
    Englund, Tomas
    Örebro universitet, Pedagogiska institutionen.
    The university as an encounter for deliberative communication: creating cultural citizenship and professional responsibility2008Inngår i: Utbildning och Demokrati, ISSN 1102-6472, E-ISSN 2001-7316, Vol. 17, nr 2, s. 97-114Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    How can higher and professional education contribute to the development of responsible citizenship and professional responsibility? In recent discussions on the role of the educational system, the idea of “deliberative communication” has been brought into focus and stands for communication in which different opinions and values can be set against each other in educational settings. It implies an endeavour by each individual to develop his or her view by listening, deliberating, seeking arguments and valuing, coupled to a collective and cooperative endeavour to find values and norms which everyone can accept, at the same time as pluralism is acknowledged. Within higher education deliberative communication might explicitly be used to develop professional responsibility and analysing consequences of different ways of solving problems. To what extent are and can universities become public spaces for encounters dealing with controversial questions of how to solve different problems and analyse different ways of professional acting? Can universities recreate their selective traditions, “institutionalize dissensus”, and “make the university a site of public debate” through deliberative communication?

  • 223.
    Englund, Tomas
    Örebro universitet, Pedagogiska institutionen.
    Utbildning som kommunikation: deliberativa samtal som möjlighet2007Collection/Antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Antologi från projektet Utbildning som deliberativ kommunikation – förutsättningar, möjligheter och konsekvenser. Innehåller tre avdelningar: I) Kommunikationsfilosofiska utgångspunkter, II) Deliberationens institutionella villkor samt III) Didaktiska implikationer och reflektioner

  • 224.
    Englund, Tomas
    Örebro universitet, Pedagogiska institutionen.
    Utbildning som kommunikation (som levd demokrati)2007Inngår i: Utbildning som kommunikation: deliberativa samtal som möjlighet / [ed] Tomas Englund, Göteborg: Daidalos , 2007, s. 9-19Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 225.
    Englund, Tomas
    Örebro universitet, Pedagogiska institutionen.
    Utbildning som medborgerlig rättighet: skilda traditioner och uttolkningsmöjligheter2007Inngår i: Utbildning som kommunikation: deliberativa samtal som möjlighet / [ed] Tomas Englund, Göteborg: Daidalos , 2007, s. 97-108Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 226.
    Englund, Tomas
    Örebro universitet, Pedagogiska institutionen.
    Utbildning som universell eller partikulär institution och dess betydelse för formerandet av socialt kapital2006Inngår i: Om demokratins villkor: 2 / [ed] Mats Ekström ..., Örebro: Örebro universitet , 2006, s. 35-57Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    In recent decades, the concept of social capital has had an enormous impact on the social scientific debate, primarily through the works of Robert Putnam (1993, 2000). My view is that, despite its vagueness and the difficulties involved in operationalizing it, the concept expresses a distinction that is of significance for the maintenance and depth of democracy in different societies. At the same time, I am not convinced by the overarching thesis which Putnam puts forward concerning the fundamental role of associations and social networks in the creation of social capital. In this article I apply and develop further the views and the critique of Putnam put forward by, among others, Bo Rothstein (2005), relating to the role of what are termed universal institutions, and primarily of one such institution, the general school system, in creating social capital. My discussion gradually homes in on Swedish society and the changes it has undergone in recent decades. I also examine Rothstein’s term “universal institution” with reference to the Swedish compulsory school system.

  • 227.
    Englund, Tomas
    Örebro universitet, Pedagogiska institutionen.
    Utvärdering av vad? Kommentar till Bengt Molanders reflektioner i anslutning till Utbildningsvetenskapliga kommitténs utvärderingsrapport2008Inngår i: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 13, nr 1, s. 71-76Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    För det första kan man ifrågasätta om de formella rapporterna och halvtimmesintervjuerna kan bilda underlag för utvärderarnas uttalanden. För det andra tror jag att det är en helt felaktig karakteristik utvärderarna gör då projekten sägs arbeta med en förenklad uppfattning av normativitet då de flesta projekten med demokrati- och värdefrågor i fokus snarast arbetar med en medvetet problematiserande syn på normativitet och på demokratibegreppet och en öppen, mångfaldig demokratisyn. Den förenklade syn på normativitet som tillskrivs projekten tror jag möjligen förekommer undantagsvis, men den dominerande skulle jag snarare vilja beskriva som pedagogiskt och politiskt filosofiskt grundad i termer där argumentationen ställs i centrum. Utvärderarna negligerar dock helt och hållet, menar jag, procedurala ansatser som sätter den kommunikativa rationaliteten som alternativ och värderar samtalets möjligheter. Utvärderarna förefaller tro att det från projektens sida ensidigt handlar om förmedling av de ’rätta demokratiska värdena’ och de tillskriver således (de flesta) projekten synnerligen osofistikerade vetenskapliga hållningar.

  • 228.
    Englund, Tomas
    Örebro universitet, Pedagogiska institutionen.
    Vadå likvärdighet?: Om likvärdighetsbegreppets olika innebörder i olika sammanhang - på skilda utbildningspolitiska nivåer och i konkret skolverksamhet2006Inngår i: Resultatdialog 2006: forskning inom utbildningsvetenskap, Stockholm: Vetenskapsrådet , 2006, s. 51-56Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 229.
    Englund, Tomas
    Örebro universitet, Pedagogiska institutionen.
    What about equivalence? (project report to the Committee for Educational Research,  Swedish Research Council)2007Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Why this study of the concept of equivalence? We want to show how a concept with positive characteristics – nobody wants to be against equivalence – has come to be used in an educational policy conflict and has been given different interpretations by different social forces, interpretations which have been seen as expressions of the ‘right’ educational policy. By focusing on one specific concept, that of equivalence, we want to show how language, the expression of words and concepts such as equivalence, is communicated and used as a weapon in educational policy.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 230.
    Englund, Tomas
    et al.
    Örebro universitet, Pedagogiska institutionen.
    Francia, Guadalupe
    Örebro universitet, Pedagogiska institutionen.
    Equity istället för equivalence eller båda?2008Inngår i: Vadå likvärdighet?: Studier i utbildningspolitisk språkanvändning / [ed] Tomas Englund, Ann Quennerstedt, Göteborg: Daidalos , 2008, s. 183-189Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 231.
    Englund, Tomas
    et al.
    Örebro universitet, Pedagogiska institutionen.
    Gustavsson, Bernt
    Örebro universitet, Pedagogiska institutionen.
    Ljunggren, Carsten
    Örebro universitet, Pedagogiska institutionen.
    Education widens democracy widens education... ? [editorial]2007Inngår i: Nordisk Pedagogik, ISSN 0901-8050, E-ISSN 1504-2995, Vol. 27, nr 1, s. 1-7Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 232.
    Englund, Tomas
    et al.
    Örebro universitet, Pedagogiska institutionen.
    Karseth, Berit
    Ljunggren, Carsten
    Örebro universitet, Pedagogiska institutionen.
    Solbrekke, Tone Dyrdal
    Unemar Öst, Ingrid
    Örebro universitet, Pedagogiska institutionen.
    Educating towards civic and professional responsibility: the future of higher education?2008Inngår i: Utbildning och Demokrati, ISSN 1102-6472, E-ISSN 2001-7316, Vol. 17, nr 2, s. 5-12Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    This special issue of Education & Democracy – Journal of Didactics and Educational Policy (in Swedish: Utbildning & Demokrati – tidskrift för didaktik och utbildningspolitik) is dedicated to the challenges raised by current conditions in higher education when it comes to promoting civic and professional responsibility. The four articles emerged from a collaboration between research centres in Örebro and Oslo, initiated

    at the NERA Conference in Copenhagen in 2003, which has been followedup with seminar meetings and presentations, most recently at the NERA Conference in Copenhagen and the ISA Conference in Oslo, both in 2008. Our shared ambition has been to interrogate and critically discuss central aspects of the recent development of mass higher education, with regard to its role in educating towards engaged citizenship and professional responsibility. The cases are situated in a Scandinavian context, yet discussed in relation to the influence of European higher education policy.

    At a time when the dominant language

  • 233.
    Englund, Tomas
    et al.
    Örebro universitet, Pedagogiska institutionen.
    Quennerstedt, Ann
    Örebro universitet, Pedagogiska institutionen.
    Kampen om likvärdighetsbegreppet: en studie i utbildningspolitisk språkanvändning2007Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 234.
    Englund, Tomas
    et al.
    Örebro universitet, Pedagogiska institutionen.
    Quennerstedt, Ann
    Örebro universitet, Pedagogiska institutionen.
    Likvärdighetsbegreppet i svensk utbildningspolitik2008Inngår i: Vadå likvärdighet?: Studier i utbildningspolitisk språkanvändning, Göteborg: Daidalos , 2008, s. 7-35Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Begreppet likvärdighet innehar i periodens inledning (1960- och 1970-tal samt tidigt 1980-tal) en relativt omfattande (thick) och successivt allt starkare betydelse i enlighet med en orientering mot jämlikhet, enhetlighet, fostran till gemensam referensram och kompensation och det är likvärdighetsbegreppet som efterhand, under denna tid, kommer att representera just dessa värden. Denna betydelse råder det länge inte någon märkbar strid om, men det är symtomatiskt att likvärdighetsbegreppet successivt ersätter jämlikhetsbegreppet och därvid öppnar för andra möjliga uttolkningar, ty under slutet av 1980- och under 1990-talet, utvecklas en kamp om begreppet och successivt ges likvärdighetsbegreppet olika och delvis direkt motstridande betydelser, där likvärdighet uttolkad som valfrihet och föräldrarätt, profilering etc. ställs mot den tidigare betydelsen (som successivt urvattnas). Dessa olika uttolkningar av likvärdighetsbegreppet samspelar med helt skilda utbildningspolitiska strävanden som dessutom innebär att begreppet appliceras på olika objekt och inom olika kontexter i skolvärlden, för att under senare år, under slutet av 1990-talet och under 2000-talet, kopplas alltmer till måluppnående och betygsättning. I jämförelse med den första perioden, är det emellertid nu således i en avsevärt mer avgränsad betydelse av likvärdighet (thin), preciserad i godkändkravet. Successivt ’ersätts’ också likvärdighetsbegreppet under denna period med kvalitetsbegreppet. Samtidigt lever motsättningen och de skilda uttolkningarna av likvärdighetsbegreppet från den andra perioden (som vi skall visa) kvar i vissa kontexter och legitimerar olika utbildningspolitiska praktiker.

  • 235.
    Englund, Tomas
    et al.
    Örebro universitet, Pedagogiska institutionen.
    Quennerstedt, Ann
    Örebro universitet, Pedagogiska institutionen.
    Linking curriculum theory and linguistics: The performative use of equivalence as an educational policy concept.2007Inngår i: NERA 2007 Curriculum research, 2007, s. 6-Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    From political science we have learnt the dynamics of ‘essentially contested concepts’ such as democracy, freedom and equality. Within the politics of education, too, we see a similar use of concepts with positive meanings, but given different interpretations by different social forces seeking to achieve distinct policies. In Sweden, the concept of likvärdighet – which literally can be understood as meaning ‘equal worth’, with reference to any phenomena, and which can be translated as both equivalence and equity – has played this specific dynamic role in educational politics during the last 20 years. The results of a three-year research project presented here deal with the performative use of this specific concept.[1]

     

    Why this study of the concept of equivalence? We want to show how a concept with positive characteristics – nobody wants to be against equivalence – has come to be used in an educational policy conflict and has been given different interpretations by different social forces, interpretations which have been seen as expressions of the ‘right’ educational policy. By focusing on one specific concept, that of equivalence, we want to show how language, the expression of words and concepts such as equivalence, is communicated and used as a weapon in educational policy.

     

     

    [1] The project has been financed by the committe for educational sciences within the Swedish research council. The final report from the project is planned to be produced in 2007 and will be published in Swedish. The final report will be edited by Tomas Englund and Ann Quennerstedt. Other contributors in this final report are, the co-workers of the project Guadalupe Francia, Lazaro Moreno Herrera, Maria Olsson and Ninni Wahlström. A list of all publications from the project are to be found on the homepage for Tomas Englund, Örebro university.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 236.
    Englund, Tomas
    et al.
    Örebro universitet, Pedagogiska institutionen.
    Quennerstedt, Ann
    Örebro universitet, Pedagogiska institutionen.
    Linking curriculum theory and linguistics: the performative use of 'equivalence' as an educational policy concept2008Inngår i: Journal of Curriculum Studies, ISSN 0022-0272, E-ISSN 1366-5839, Vol. 40, nr 6, s. 713-724Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The linguistic turn has helped to create new methods within social and educational theory. This study draws attention to the constitutive force of political language and the performative dynamics of one essentially contested concept - equivalence - in Swedish educational policy at both the national and the local level. It illustrates the way in which different interpretations of the concept of equivalence produce different truths, the performative concept thereby becoming a way of advocating particular understandings of the purposes of education.

  • 237.
    Englund, Tomas
    et al.
    Örebro universitet, Pedagogiska institutionen.
    Quennerstedt, AnnÖrebro universitet, Pedagogiska institutionen.
    Vadå likvärdighet?: Studier i utbildningspolitisk språkanvändning2008Collection/Antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Vi vill med denna antologi visa hur ett positivt laddat begrepp – nästan ingen vill vara emot likvärdighet – kommit att användas i en tid av utbildningspolitiska konflikter och därvid getts olika betydelser av olika sociala krafter som betraktat sin uttolkning av likvärdighetsbegreppet som uttryck för den ’rätta’ skolpolitiken.

    Genom att sätta ett begrepp i fokus för analysen - men inte vilket begrepp som helst utan ett begrepp som spelat en specifik roll - vill vi visa hur språket, hur de uttalade orden och begrepp som just likvärdighetsbegreppet kommuniceras och används som vapen i utbildningspolitiken.

    Studien genomförs mot bakgrund av en samtidshistorisk utbildningspolitisk konfliktperiod. Svensk utbildningspolitik och skola har under de senaste decennierna genomgått omvälvande förändringar, benämnt ett utbildningspolitiskt systemskifte (Englund red.1996). Denna omvälvningsperiod, som kan dateras från mitten av 1980-talet fram till dags dato, kan givetvis analyseras på många olika sätt och i föreliggande studie är det senaste decenniets utbildningspolitik som står i fokus och således, framför allt ett begrepp, nämligen likvärdighetsbegreppet. Genom vår analys tror vi oss kunna påvisa att begreppet likvärdighet haft en mycket central plats i utbildningspolitiken och samtidigt såväl getts olika innebörder som genomgått förändringar i innebörd.

  • 238.
    Englund, Tomas
    et al.
    Örebro universitet, Pedagogiska institutionen.
    Öhman, Johan
    Örebro universitet, Pedagogiska institutionen.
    Östman, Leif
    Örebro universitet, Pedagogiska institutionen.
    Deliberative communication for sustainability?: A Habermas-inspired pluralistic approach2008Inngår i: Sustainability and security within liberal societies: Learning to live with the future, London: Routledge , 2008, s. 29-45Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    The purpose of the chapter is to develop Jürgen Habermas's idea of deliberation into a model of deliberative communication in relation to issues of sustainable development and security education

  • 239.
    Engström, Arne
    et al.
    Örebro universitet, Pedagogiska institutionen.
    Magne, Olof
    Medelsta-matematik: Hur väl behärskar grundskolans elever lärostoffet enligt Lgr 69, Lgr 80 och Lpo 94?2003Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    - Sammanfattning -

    Föreliggande rapport presenterar resultatet av en studie som sträcker sig över 25 år. Matematikkunskaperna hos alla grundskoleelever i en kommun har studerats vid tre olika tillfällen: 1977, 1986 och 2002. Medelsta, är en genomsnittlig kommun och grundskolan omfattar runt 2000 elever.

    Under tiden för studiens genomförande har tre olika läroplaner varit i kraft: Lgr 69, Lgr 80 samt Lpo 94. Läroplanerna skiljer sig åt i flera avseenden. Trots kritik som riktats mot läroplanerna under åren har tidigare ingen utvärdering gjorts av det faktiska utfallet av de olika läroplanerna.

    Medelsta-diagnoserna som har använts har tagits fram i samarbete med lärare i kommunen och avsikten var att täcka de elementära delarna av lärokursen i grundskolan. Varje uppgift analyserades från två utgångspunkter: dels specificerades uppgiftens årskurstillhörighet, dels klassificerades innehållet enligt de huvudområden som tillhör Magne-Thörns taxonomi.

    En huvudhypotes anses bekräftad: eleverna tenderar att lösa årskurstypiska uppgifter med allt lägre lösningsfrekvenser successivt under grundskoleåren. Det är framför allt de lägst presterande eleverna som drabbas av detta. Man kan här tala om en gradvis utslagning av dessa elever.

    Ett oväntat resultat var att lösningsfrekvenserna uppgift för uppgift och årskurs för årskurs i allt väsentligt var lika de tre åren. Det tycks som om läroplanerna spelar en försumbar roll för undervisningens resultat.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 240.
    Engström, Arne
    et al.
    Örebro universitet, Pedagogiska institutionen.
    Magne, Olof
    Medelsta-matematik III: Eleverna räknar2006Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Föreliggande studie utgör del III av undersökningarna om Medelsta-matematik. Den första delen publicerades 1990 och omfattade undersökningsåren 1977 och 1986. En andra del omfattande åren 1977, 1986 samt 2002 publicerades 2003. I del III presenteras en fördjupad undersökning av de 15 procent lägst presterande eleverna i Medelsta. I rapporten betecknas dessa elever som elever med särskilda utbildningsbehov i matematik, SUM.

    I 2003 års studie redovisades att den genomsnittliga prestationen för den 15 procent lägst presterande vid slutet av årskurs 9, motsvarade en genomsnittselev i årskurs fyra. Dessa skillnader i elevernas färdigheter kan observeras tidigt. I årskurs 3 motsvarar SUM-elevernas genomsnittliga prestationer vad en normal elev i årskurs 1 presterar. Skillnaderna ökar under skolåren och när SUM-eleverna nått slutet av grundskolan är de för länge sedan utslagna från skolans matematikundervisning.

    I rapporten redovisas också en jämförelse mellan elever med relativt sett höga prestationer och SUM-elever samt en kvalitativ studie av SUM-elevernas matematikkunskaper.

    En genomgripande förändring synes nödvändig omfattande skolans styrdokument, existerande undervisningspraxis i riktning mot vardagskunskaper samt en satsning på utvecklingsarbete och forskning om undervisning av SUM-elever.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 241.
    Engström, Karin
    Örebro universitet, Pedagogiska institutionen.
    Delaktighet under tvång: om ungdomars erfarenheter i barn- och ungdomspsykiatrisk slutenvård2008Doktoravhandling, monografi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Participation under coercion. On young people’s experiences in child and adolescent psychiatric inpatient care. 

    The aim of the dissertation is to study young people’s experiences of participation under coercion in child and adolescent psychiatric inpatient care and to discuss these in relationship to the potential senses of participation and the conditions applying to encounters in care. It takes as its theoretical point of departure Gadamer’s texts on medical encounters, von Wright’s texts on participation as an intersubjective phenomenon that is related to the creation of meaning and Buber’s texts on interhuman encounters. The dissertation is based on two empirical studies. The first consisted of interviews with 21 young people in the 14-18 age group who were patients in child and adolescent psychiatric inpatient care; ten of them involuntarily, eleven voluntarily admitted. The interviews dealt with the following areas: coercion, participation, meaning and encounters in care. The second study involved an analysis of the ambitions of the health care system with regard to participation and encounters with patients as expressed in the legal regulations applying to the health and medical services and the guidelines on professional ethics for different categories of staff. Analysis of the empirical material was based on a hermeneutic approach.

    The young people’s experiences of their care revealed that they rarely have any knowledge of the legal conditions that apply or about their rights, irrespective of whether they are voluntary or committed patients. One recurrent experience is lack of clarity about the reason for the treatment and what it is intended to do. Despite these shortcomings in their participation, some of the young people view their treatment as important and at times even lifesaving. Analysis of the ambitions of the health care system shows that the focus in the current regulations is placed on the self-determination and autonomy of the patients. There is rarely any description of the importance of a dialogue or of collaboration with the patient. Analysis of the material as a whole reveals that three senses can be attributed to participation in the care situation studied: participation as a right, participation as involvement and participation as meaning. The dissertation discusses how participation in these three senses can find expression in encounters between young people and staff. If participation is to be possible, a relation and an interhuman encounter is required which is characterised by truth, frankness and lack of pretence. This shows how important it is for young people undergoing coercive treatment to be able to meet individuals who can see and acknowledge them as subjects with an entitlement to participate. This can offer possibilities for the creation of meaning in treatment that has not always been sought but which can still be experienced as meaningful.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
    Download (pdf)
    COVER01
  • 242.
    Engström, Lisa
    et al.
    Örebro universitet, Pedagogiska institutionen.
    Nygren, Camilla
    Örebro universitet, Pedagogiska institutionen.
    Påhlson, Sofia
    Örebro universitet, Pedagogiska institutionen.
    Den betydelsefulla leken: En studie om pedagogers förhållningssätt till barn i leksvårigheter2008Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    Syftet med denna uppsats är att problematisera barns lek där barn i leksvårigheter fokuseras. Här undersöks vilka perspektiv pedagoger utgår ifrån gällande barn i dessa svårigheter där särskilt fokus ligger på det individcentrerade respektive det relationella perspektivet. Uppsatsens frågeställningar är;

    Hur beskriver pedagoger sin syn på lek och hur anser de att leken kan användas som ett redskap i arbetet med förskolebarn i leksvårigheter? Hur motiverar pedagoger användandet av lek utifrån olika teorigrunder för lek?

    I det individcentrerade perspektivet står individens utveckling och personlighet i fokus och här studeras barn utan att ta hänsyn till sammanhanget där leksituationen äger rum. Perspektivet genomsyras av ett orsakstänkande och beteendet ses som en egenskap hos barnet, till exempel benämns en del barn som inåtvända och utagerande. I det relationella perspektivet läggs stor vikt vid att se barnet i sitt sammanhang. Tonvikten läggs på människors samspel och att interaktion med andra leder till att leken utvecklas.

    För att besvara frågeställningarna har en halvstrukturerad kvalitativ intervjustudie genomförts med nio verksamma pedagoger inom förskolan.

    I intervjustudien finner vi att samtliga pedagogers syn på lek betonar lekens stora betydelse för barns utveckling samt att lek och lärande hänger intimt samman. Pedagogerna använder sig dessutom av leken i stor utsträckning för att hjälpa barn i leksvårigheter men har delvis skilda åsikter om hur dessa barn kan stödjas. De teorigrunder som framkom under studien var Läroplan för förskolan (Lpfö 98) samt bland andra de två teoretikerna Jean Piaget och Lev Vygotskij.

  • 243.
    Enlund Peimer, Joakim
    Örebro universitet, Pedagogiska institutionen.
    Heteronormativitet i läroböcker- ett brott mot skolans styrdokument?2008Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med denna uppsats är att undersöka om heteronormativiteten kommer till uttryck i samhällskunskapsläroböcker samt se om detta står i konflikt med de intentioner som skolan har, nämligen att skolan skall verka för alla. Det finns ett demokratiskt värde i att undersöka hur heteronormativitet framställs, och detta är anledningen till val av undersökningsområde. Frågor som ställs till det empiriska materialet är:

    - Kommer heteronormativitet till uttryck i läroböckerna?

    - Stämmer resultatet överens med de styrdokument skolan skall verka

    utifrån?

    För att besvara frågeställningarna och uppfylla syftet görs en kritisk ideologianalys samt en diskursanalys med fokus på explicita och implicita inslag. Läroböckerna betraktas inte som en diskurs, utan som ett element till en diskurs, som en del i en diskursiv helhet. Poststrukturalismen används som teoretisk ram och queerteorin används som teoretiskt innehåll. Queerteorin bidrar med analytiska begrepp till undersökningen. Poststrukturalismen som teoretisk ram bidrar till en position vad gäller språket, makten och kunskapens betydelse, men bidrar även med perspektiv på resultatet av undersökningen.

    Resultatet visar att heteronormativiteten genomsyrar läroböckerna genom en rad olika framföranden. Heterosexualitet framställs som den mest önskvärda formen för att organisera sitt liv, men undersökningen visar även att innebörden av heterosexualitet utgörs av relativt snäva ramar. Det sker en gränsdragning mellan ”vi” och ”dom”, som kan bidra till att befästa rådande maktstrukturer. Diskussion förs kring att läroböckernas bild av det ”normala” inte är ett brott mot skolans styrdokument. Det är dock att betrakta som en avvikelse från intentionen i styrdokumenten, nämligen; en skola för alla. Detta genom att läroböckerna bedöms som heteronormativa.

  • 244.
    Erdtman, Malin
    et al.
    Örebro universitet, Pedagogiska institutionen.
    Ivarsson, Catarina
    Örebro universitet, Pedagogiska institutionen.
    Gemensam värdegrund och skolan som mångkulturell mötesplats - en (o)möjlighet?2007Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Samhället och skolan i Sverige har till följd av ett ökat antal elever med utländsk bakgrund kommit att bli mer mångkulturell. Denna uppsats undersökte frågor om värdegrunden i Lpo 94 i relation till skolan som mångkulturell mötesplats. Genom att dels beskriva värden i Lpo 94 och dels beskriva förhållningssätt i mötet mellan elever/föräldrar med annan etnisk bakgrund och värdegrunden i Lpo 94. Den teoretiska bakgrunden till studien byggdes upp genom att beskriva ideologierna liberalism, kommunitarism och postmodernism, samt tre olika modeller för samlevnad mellan olika etniska grupper. Vidare beskrevs värdegrunden i Lpo 94 och värdenas ursprung. Den metod som använts i undersökningen var intervjuer med fyra lärare som arbetade med svenska som andra språk eller i förberedelseklass. Resultatet för studien visade att det med utgångspunkt i etnicitetsaspekter inte rådde några större meningsskiljaktigheter om de flesta av värdena i Lpo 94 i relation till skolan som mångkulturell mötesplats. Dock uppvisade värdena jämställdhet mellan kvinnor och män samt i viss mån demokrati aspekter där det rådde meningsskiljaktigheter. I frågan om förhållningssätt i möten mellan elever/föräldrar och läroplanens värden framkom att Lpo 94 fungerade som en gräns för vad som kunde accepteras då meningsskiljaktigheter uppstod.

  • 245.
    Erikson, Jana
    Örebro universitet, Pedagogiska institutionen.
    Inkluderingens innebörd och konsekvenser för elever och lärare i skolan2007Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 246.
    Erikson, Lars
    Örebro universitet, Pedagogiska institutionen.
    Different models of the parent: school relationship2008Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    I detta paper redogörs för fyra olika principer för relationen mellan föräldrar och skola baserat på avhandlingen "Föräldrar och skola" (2004). De fyra principerna är isärhållandets princip, partnerskapsprincipen, brukarinflytandeprincipen och valfrihetsprincipen.

  • 247.
    Erikson, Lars
    Örebro universitet, Pedagogiska institutionen.
    Föräldrar och skola2004Doktoravhandling, monografi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    The overall aim of this thesis is to develop a typology of the relationship between parents and schools by clarifying different meanings of that relationship. The study is anchored in a tradition within the sociology of knowledge which stresses the ongoing interpretative struggle between different social groups (Mannheim 1928/1968). Based on this theoretical approach, and in the light of international research, four models of the parent–school relationship are developed. Each model is related to an overall system of meaning, thereby clarifying competing conceptualizations of central concepts such as “parent” and “involvement”.

    The partnership model (1) stresses that it is in the children’s best educational interests to encourage cooperation between parents and schools. I argue that this model was originally based on the concept of equality, but that this concept was replaced in the 1980s by those of efficiency and learning.

    The user participation model (2) entails formal involvement of parents in the governance of individual schools. Participatory democracy, I argue, is one component in an overall system of meaning for this model. The other is efficiency, a concept that is related to changes in school governing bodies and school management during the 1980s.

    The choice model (3) emphasizes the rights of parents to choose among schools for the sake of their own children. Despite different interpretations of what choice entails, I argue that this model of the parent–school relationship can be related to an overall system of meaning in which the autonomous civil citizen is in focus.

    The separation model (4) takes as its starting point the differences between parents (home) and teachers (school) and problematizes the endeavour to achieve cooperation between the two. I argue that one component in the overall system of meaning associated with this model could be termed constitutive differences, a component that is also embedded in the concept of teacher professionalism. Two other components of the separation model are equality and integrity, the latter from the vantage point of children and young people.

    The thesis also analyses the parent–school relationship in the Swedish historical context, using the four models and the concepts mentioned above as analytical tools. In the first period, beginning with the reports of the 1940 School Committee and the 1946 School Commission, the focus was on the partnership model and the separation model. The user participation model was introduced in connection with a proposal to establish local governing bodies in the mid-1970s, and the choice model emerged, in the Swedish context, in the early 1990s.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 248.
    Erikson, Lars
    Örebro universitet, Pedagogiska institutionen.
    Föräldrar och skola: olika innebörder2008Inngår i: Vi lämnar till skolan det käraste vi har...: om samarbete med föräldrar - en relation som utmanar / [ed] Agneta Nilsson, Stockholm: Myndigheten för skolutveckling , 2008, s. 30-39Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 249.
    Erikson, Lars
    Örebro universitet, Pedagogiska institutionen.
    Lärares förtroendeskapande föräldrakontakter: en kvalitativ studie i tre skolor2008Inngår i: Vi lämnar till skolan det käraste vi har...: om samarbete med föräldrar - en relation som utmanar / [ed] Agneta Nilsson, Stockholm: Myndigheten för skolutveckling , 2008, s. 124-147Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 250.
    Erikson, Lars
    Örebro universitet, Pedagogiska institutionen.
    Lärares kontakter och samverkan med föräldrar: en kartläggning2008Inngår i: Vi lämnar till skolan det käraste vi har...: om samarbete med föräldrar - en relation som utmanar / [ed] Agneta Nilsson, Stockholm: Myndigheten för skolutveckling , 2008, s. 102-115Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
2345678 201 - 250 of 885
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf