För att utveckla mitt pianospel och förädla mitt uttryck kommer jag att låtas inspireras av tre pianister vars spel och komponerande tilltalar mig konstnärligt, teoretiskt och tekniskt. Transkribering och analysering skall leda mig vidare till komposition och improvisation vilka i sin tur får sina likheter jämförda med valda inspirationskällor.
Detta arbete handlar om algoritmiska kompositionstekniker och om hur de begränsningar som presenterar sig vid användandet av en sådan teknik påverkar min komposition- och produktionsprocess. Jag har undersökt hur jag kan skapa en komposition inom den elektroniska dansmusikgenren Detroit House genom att låta en algoritm generera förslag på låtstrukturer baserat på de fem musikaliska parametrarna, harmonik, taktart, antal takter, tonalt centrum ochmodalitet. Under mitt arbete har jag fört en loggbok för att dokumentera och reflektera över arbetsprocessen. Denna loggbok har senare, tillsammans med relevant litteratur, stått som grund för min reflektion över resultatet. Analysen av resultatet har lett till slutsatsen att den typ av algoritimisk kompositionsteknik jag undersökte lämpar sig bra för att generera, för användaren, nyskapande musikaliska idéer men också som ett introspektivt verktyg för att belysa moment i den musikskapande processen där jag som kompositör och producent ställs inför viktiga beslut. Jag har även observerat hur just den här typen av algoritm för den konstnärliga intentionen längre från mig som konstnär genom att flytta fokus från att skapa musik med ett syfte, till att lösa musikaliska pussel som uppstår av algoritmens material.
Syftet med uppsatsen är att studera övningsvanor hos elever på en kommunal kulturskola.Detta har gjorts genom en enkät som besvarats av drygt 250 instrumentelever vid enkulturskola. Det finns en stor skillnad mellan hur mycket tid olika instrumentgrupper läggerned på övande. Gitarristerna i undersökningen övar i genomsnitt över dubbelt så mycket somblåsarna. Ungefär 4 av 5 elever säger att de skullevilja öva mer, om de hade tid ochmöjlighet. Det vanligaste hindret för att öva på sitt instrument hemma är tidsbrist,familjemedlemmar som stör eller ”det är tråkigt”. De som ”inte har tid” att öva så mycket somde skulle vilja, ägnar något mer tid (fler dagar) än andra åt datoraktiviteter och idrott, men litemindre tid åt tv-spel. I slutändan jämnar det ut sig: grupperna ägnar sammanlagt lika mångadagar på fritidsaktiviteter Som exempel på tillfällen då eleverna övar mer än vanligt angesfrämst ”när det finns extra tid” (t.ex. lov, helger, eller när man inte har många läxor frånskolan) och inför uppspelning. För att de skulle vilja öva mer anser de sig behöva mer tid ochmindre skolarbete, men det finns också ett antal elever som uppger att det åligger dem självaatt ta sig tid eller motivera sig själva. Praktiskttaget alla tillfrågade tycker att de förbättrarsina kunskaper av övningen (sju av tio ”oftast”, tre av tio ”ibland”). Ju äldre eleverna är, destolängre är den genomsnittliga övningstiden. De högsta värdena på över 300 minuter/veckaförekommer bara hos 14-åringar och äldre.
The problem-area studied in the present thesis concerns pianistic technique, with special reference to the possibilities of enhancing the efficiency of pianistic practice and increasing the awareness of chosen strategies of practice. The main aim of the thesis was to develop, on the basis of literature and praxis, a model for the systematic analysis and solution of problems of pianistic technique, as a tool to realize musical intentions. In accordance with this aim, it seemed fruitful to take advantage of knowledge from a number of relevant disciplines (regarding for example, prerequisites for pianistic technique and the practical solution of musical and pianistic problems). Hereby the work has obtained an inter-disciplinary character. General Systems Theory and Systems Analysis were applied as theoretically and methodologically unifying bases, respectively. It may be pointed out that in the field of systems analysis a number of useful descriptive techniques have been developed and become well-established. These techniques and a specially designed model have been applied, partly to the musical structures which are dealt with both from a level-related and a block/line-related systems perspective, partly to the solution of problems of pianistic technique. In the latter case inter- as well as intra-musical factors are considered. To test and evaluate the special model it has been applied to Chopin’s 12 Etudes, Op. 25, and an artistic illustration of the results of this application has been given, partly through the playing of a piano concerto on stage and partly in the form of a DVD-recording. The suggested approach and the special model have proved suitable for organizing pianistic practice and for realizing musical intentions. It has proved possible: to develop a model for the systematic analysis and solution of problems of pianistic technique, as a tool to realize musical intentions; to apply this model to Chopin’s 12 Etudes, Op. 25; to give an artistic illustration of the results of this application, partly through the playing of a piano concerto on stage and partly in the form of a DVD-recording.
The purpose of the study is to gain an overview of the prevailing vocal register vocabulary in Sweden today and to examine how the existing pluralism has a positive or negative impact. There is currently a diverse narrative surrounding vocabulary, and new vocal discourse trends have influenced the conversation about vocal register terminology.The vocabulary taught in higher music education will shape future narratives, prompting the question of whether voice instructors at academies of music believe that the wide range of vocabulary can influence vocal instruction and which discourses these instructors consider relevant.
Denna studie riktar in sig på vad motivutveckling har för påverkan på mitt improviserande och hur den kan bidra till att införliva låtens melodi i improvisationen. Centralt för arbetet har varit att uppnå ett mer horisontellt spelsätt som har utgått från tematiskt material från låtarna jag improviserar över.
Arbetet är uppdelat i två delar där den första delen presenterar två jazzstandards och vilka motivutvecklingstekniker som går att hitta i kompositionerna. Delen innefattar även att studera in låtarna på ett gehörbaserat sätt och att integrera olika motivutvecklingstekniker i mitt improviserande där låtarnas tematiska material ligger till grund för improvisationen. Den andra delen presenterar ett analyserat resultat där jag jämför två olika improvisationer på varje låt. Det ena förhållningssättet har sin utgångspunkt i motivutveckling och den andra improvisationen har harmoniken som utgångspunkt.
Denna studie har hjälpt mig hitta metoder som stärkt min förmåga att bearbeta motiv samt hur jag kan gå tillväga för att använda mig utav tematiskt material från låtens melodi när jag improviserar. Den har även hjälpt mig utveckla den rytmiska delen av mitt improviserande då motivutvecklingen fått mig att reflektera över hur jag fraserar mina motiv och bidragit till ett tydligare spelsätt.
Syftet med denna uppsats är att undersöka hur not- och gehörsspelsmetodik ser ut och används på olika kulturskolor idag, samt utforska eventuella skillnader i metodikval mellan elgitarr- och trumpetpedagoger. Uppsatsen bygger på kvalitativa intervjuer med fyra instrumentallärare på olika kulturskolor i Sverige, två elgitarr- och två trumpetpedagoger i olika åldrar. Resultatet visar att det är större skillnader i metodikval mellan de yngre och de äldre lärarna än mellan elgitarr- och trumpetlärarna. Samtliga lärare menar att gehöret är det viktigaste elementet i samspel medan noter anses särskilt betydelsefullt för de elever som vill studera vidare inom musikområdet. Undersökningen visar att de båda metoderna berikar elevernas musikaliska utveckling på varsitt sätt och därför kan de fungera som komplementära metoder i instrumentalundervisningen.
Descrição de pesquisa em andamento fruto de parceria interinstitucional entre as universidades de Brasília e Örebro (Suécia). Dentre os objetivos do projeto intenta-se ativar de modo efetivo o senso de colaboração intercultural entre as instituições por meio da implantação de atividades de imersão cultural. Ainda, busca-se compreender o que os sujeitos pesquisados pensam a respeito de sua prática para a sociedade e para eles mesmos como músicose professores de música. A metodologia aplicada envolve atividades de imersão musical e interação dos pesquisadores nos dois países. Os resultados parciais alcançados indicam que o projeto tem potencial para contribuir subsidiando reflexões e propostas ligadas à aprendizagem intercultural focadas no ensino da música; bem como, promovendo renovação ou inspirações para futuros temas e metodologias de pesquisa em música.
This thesis is about the interaction between composition, notation and interpretation and what occurs between the fields with an extended notation.
The purpose of my thesis is to examine the possibilities to
thoroughly describe and map the sounding samples through composition prototypes.
The thesis has a qualitative approach, and the empirical material consists of different documents about notation and from interviews with musicians and students about the instruments used in the thesis.
It also consists of 17 compositions recorded at Örebro University School of Music as an appendix.
The analysis shows that the context in which the symbols are found, play an important role in performing them. It also shows that the performers are rooted in a traditional way of performing.
I denna studie undersöks hur en ny repertoar för kontrabas som utgår ifrån modernpopulärmusik och gruppundervisning tas emot av nybörjare på kontrabas. Metoden somanvänds är en musikalisk aktivitet följd av en gruppintervju och urvalet består av fyragrupper av ungdomar som går i högstadiet och årskurs 6. Sammanfattningsvis stämmer resultatet i undersökningen väl överens med både defördelar och den kritik som riktas mot gruppundervisning i instrument som presenteras itidigare forskning. Den moderna repertoaren mottogs positivt och framstår som ettanvändbart medel för att skapa intresse hos barn och ungdomar i dagens samhälle. Samtidigt förekommer intresse för klassisk musik och den repertoar som mertraditionellt förknippas med undervisning i kontrabas och andra orkesterinstrument. Generellt så ses gruppundervisning som något positivt, men det framkommer ävennackdelar med gruppundervisning och specifika fördelar med enskild undervisning.
The article's goals are to contribute to the clarification of the term aesthetic experience used in the context of music education, and to discuss different interpretations of Kant in this context. As the musical aesthetic experience may be said to be at the core of music education, it should be of vital interest to music education research to clarify the term. Usage of this term in some Nordic literature confirms the impression of a strong influence by Anglo-American thinking at the expense of German ideas and discussions in the last decades. The article reveals how different understandings of the term in the Anglo-American and German fields, respectively, give rise even to contradictory statements concerning the meaning and implications of the term. Keywords: Aesthetic experience, music education, philosophy