To Örebro University

oru.seÖrebro universitets publikasjoner
Endre søk
Begrens søket
45678910 301 - 350 of 4560
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 301.
    Arneback, Emma
    et al.
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Englund, Tomas
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Solbrekke, Tone Dyrdal
    Institutet för pedagogik, Oslo universitet, Oslo, Norway.
    Att skriva sig till professionell identitet - tre förskollärarstudenter2017Inngår i: Kampen om texten: examensarbetet i lärarutbildningen / [ed] Per-Olof Erixson & Olle Josephson, Lund: Studentlitteratur AB, 2017, 1, s. 55-79Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 302.
    Arneback, Emma
    et al.
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Englund, Tomas
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Solbrekke, Tone Dyrdal
    Department of Education, Oslo University, Oslo, Norway.
    On student teachers' experiences of writing in teacher education2017Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 303.
    Arneback, Emma
    et al.
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Englund, Tomas
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Solbrekke, Tone Dyrdal
    Department of Education, Oslo University, Oslo, Norway.
    Student teachers’ experiences of academic writing in teacher education - on moving between different diciplines2017Inngår i: Education Inquiry, E-ISSN 2000-4508, Vol. 8, nr 4, s. 268-283Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This study focuses on a selection of student teachers’experiences of academic writing in different disciplines in teacher education. By studying two different learning and writing environments at a Swedish university – teacher education for preschool teachers and for secondary school teachers – we distinguish different forms of writing ideals resulting from disciplinary shifts during the first two years of teacher education. In the preschool group, all the student teachers express the idea that writing ideals change during their education, as if they move between different worlds of writing. The student teachers specializing in secondary school education express the view that, overall, the writing ideal remains the same, and have a sense of staying in the same neighbourhood. These different experiences most likely create different barriers and possibilities in their formation as writers and future teachers. The results also indicate that, in their writing during the first two years, the participating students’ focus is on becoming students and adapting to different disciplines in higher education.

  • 304.
    Arneback, Emma
    et al.
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Englund, Tomas
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Solbrekke, Tone Dyrdal
    Department of Education, Oslo University, Oslo, Norway.
    Writing in and out of control: A longitudinal study of three student teachers’ experiences of academic writing in preschool teacher education2016Inngår i: Nordic Studies in Education, ISSN 1891-5914, E-ISSN 1891-5949, Vol. 36, nr 3, s. 211-228Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This article presents a longitudinal study of three students’ experiences with learning to write academic texts in preschool teacher education.  Through in-depth interviews and drawing on an academic literacy approach combined with a “before, within and after education” perspective, their different struggles with learning academic writing are identified. A significant finding is that students experience different ways of being in and out of control. Another finding is that the institutionalized framing represents a control from above that helps two but not the third. The result indicates preschool teacher educators should pay close attention to the variation in students’ resources in writing.

  • 305.
    Arneback, Emma
    et al.
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Jämte, Jan
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Att motverka rasism - onlinekurs2019Annet (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Förskolan och skolan har ett tydligt demokratiskt uppdrag, vilket framgår av såväl allmän lagstiftning som styrdokument. Inga barn och ungdomar ska utsättas för rasistiska föreställningar, handlingar och strukturer. Därför är det viktigt att förskolor och skolor får stöd och kunskaper om hur de på ett systematiskt och konkret sätt kan tänka och arbeta om och när det sker.

    Den här onlinekursen ger kunskaper, kartläggningsverktyg och metoder att använda i det dagliga arbetet för en likvärdig pedagogisk verksamhet. Utöver en teoretisk inramning innehåller kursen filmade föreläsningar, fallstudier och diskussionsuppgifter, övningar och didaktiska förslag att använda individuellt eller kollegialt.

    Onlinekursen vänder sig till blivande och verksamma lärare, förskollärare och rektorer i förskola, grundskola, gymnasieskola, och vuxenutbildning, men är också relevant för huvudmän.

  • 306.
    Arneback, Emma
    et al.
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Jämte, Jan
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Att motverka rasism i förskolan och skolan2017 (oppl. 1)Bok (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Förskolan och skolan har ett tydligt uppdrag att motverka rasism. Samtidigt visar studier att rasism tar sig en rad olika uttryck, på olika nivåer och får allvarliga konsekvenser för de barn och elever som utsätts. Rasistiska föreställningar, handlingar och strukturer gör att vissa löper högre risk än andra att utsättas för kränkningar och diskriminering. Därmed motverkar rasism barns och elevers likvärdiga möjligheter att lära och utvecklas.

    Behoven av insatser för att motverka rasism är stora. I denna bok beskrivs förskolans och skolans uppdrag att motverka rasism. Här behandlas olika sätt att förstå och analysera rasism och hur rasism kan komma till uttryck i pedagogisk verksamhet. Boken redogör också för en bred palett av arbetssätt som kan användas för att motverka olika former av rasism i förskola och skola – från normkritik, interkulturell och frigörande pedagogik till kunskapsutvecklande, demokratiska och relationella arbetssätt.

  • 307.
    Arneback, Emma
    et al.
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Jämte, Jan
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Bredda arbetet mot rasism: 2020Inngår i: Perspektiv på skolans problem: - vad säger forskningen? / [ed] Andreas Fejes & Magnus Dahlstedt, Lund: Studentlitteratur AB, 2020, s. 351-365Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    I detta kapitel diskuteras behovet av en breddad förståelse av rasism och antirasism i pedagogisk verksamhet. För att verka i enlighet med skolans uppdrag och ge barn och elever mer likvärdiga förutsättningar att lära och utvecklas, behöver personal utveckla förståelser och arbetssätt som kan uppfatta och möta både individuella och strukturella uttryck för rasism. I kapitlet betonas rasismens komplexitet, och hur de individorienterade arbetssätt som länge dominerat skolans arbete behöver kompletteras med mer strukturorienterade arbetssätt. Det innebär att också rikta ett kritiskt öga mot den egna verksamheten och att utmana mönster som även skolan kan vara en del av att skapa och återskapa.

  • 308.
    Arneback, Emma
    et al.
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Jämte, Jan
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Bredda förståelsen av rasism och antirasism i skolan2017Inngår i: Skola och samhälle, E-ISSN 2001-6727Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Rasism kopplas ofta ihop med individers ideologiska uttalanden. Men ofta tar den sig snarare uttryck i strukturer och i allmänna föreställningar om den Andre. Skola och förskola har ett tydligt uppdrag att motverka rasism, men ibland är den svår att upptäcka. Emma Arneback och Jan Jämte skriver att personal i skola och förskola behöver kunna identifiera olika former av rasism och utveckla olika former för antirasistiska arbetssätt.

  • 309.
    Arneback, Emma
    et al.
    Göteborgs universitet.
    Jämte, Jan
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    En social samvaro för alla? Om betydelsen av omsorg, respekt och solidaritet i skolor präglade av mångfald2023Inngår i: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Hur formas en inkluderande social samvaro i skolan? Och hur uppstår motsatsen; sociala miljöer präglade av misstro, intern segregation och kränkningar? Frågorna är viktiga för alla skolor, men ställs på sin spets vid försök till styrd skolintegration, där kommuner arbetar aktivt för att skapa en mer socioekonomiskt och etniskt blandad elevsammansättning.

    Empiriskt fokus för denna artikel är ett kommunalt initiativ där elever flyttats från ett strukturellt missgynnat område till fyra andra skolor i en medelstor stad i Sverige. Med utgångspunkt i Axel Honneths teori om moraliska erkännanden analyseras de flyttade elevernas upplevelser av erkännanden och kränkningar och hur dessa påverkat deras förut-sättningar att bli en del av en ny gemenskap.

    I artikeln fokuseras särskilt på hur förekomst av eller brist på omsorg, respekt och solidaritet påverkar elevers möjligheter att utveckla en positiv relation till sig själva och andra, något som spelar en avgörande betydelse för deras lärande och utveckling. Sammanfattningsvis presenteras en konceptualisering av olika former av erkännanden och kränkningar i skolans sociala samvaro och hur dessa kan komma till konkret uttryck.

    Fulltekst (pdf)
    En social samvaro för alla?
  • 310.
    Arneback, Emma
    et al.
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Jämte, Jan
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    How to counteract racism in education - A typology of teachers' anti-racist actions2022Inngår i: Race Ethnicity and Education, ISSN 1361-3324, E-ISSN 1470-109X, Vol. 25, nr 2, s. 192-211Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    In this article we develop a typology of anti-racist action in education. Using teachers' practices and experiences, we highlight six approaches on how teachers counter racism in their schools. Each approach entails a different set of actions and aims to address different manifestations of racism. They range from actions that seek to challenge structural racism (the emancipatory, norm-critical and intercultural perspectives), to approaches that engage individualized forms of racism (the relational, democratic and knowledge-focused perspectives). Our analysis makes the complexity of both racism and anti-racism visible. It provides an opportunity to navigate the various types of anti-racist actions, and make conscious decisions regarding what type should be used in relation to different manifestations of racism. The analysis is based on interviews with 27 high-school teachers working in the Swedish educational system.

  • 311.
    Arneback, Emma
    et al.
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Jämte, Jan
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Rasism och antirasism i samhällskunskapsundervisningen2015Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 312.
    Arneback, Emma
    et al.
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Jämte, Jan
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Rasism och antirasism i skolan2015Inngår i: Kontroversiella frågor: om kunskap och politik i samhällsundervisningen / [ed] Carsten Ljunggren, Ingrid Unemar Öst & Tomas Englund, Malmö: Gleerups Utbildning AB, 2015, s. 43-60Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 313.
    Arneback, Emma
    et al.
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Jämte, Jan
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Snabbspåret – till vad då? En utvärdering av Snabbspåret för nyanlända lärare vid Örebro universitet2023Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Snabbspåret är en arbetsmarknadsutbildning som har till uppgift att skapa förutsättningar för nyanlända att återetablera sig på svensk arbetsmarknad. I denna utvärdering fokuseras Snabbspåret för nyanlända lärare vid Örebro universitet, ett av de lärosäten som genomfört flest kursomgångar sedan starten 2016. Rapporten bygger på 40 intervjuer (33 deltagare och 7 personal vidSnabbspåret), kombinerat med analyser av intern dokumentation som utvärderingar, studie- och kursmaterial. Studien inriktar sig främst på deltagarnas upplevelser av tiden på Snabbspåret och vilken betydelse de anser att utbildningen har haft vid försök till återetablering på arbetsmarknaden.

    Resultaten visar på de möjligheter Snabbspåret erbjuder, men också på de utmaningar deltagarna ställs inför. Kursen beskrivs ge en rik introduktion till svensk förskola och skola, där deltagarna får möjlighet att möta och reflektera över likheter och skillnader mellan erfarenheter av läraryrket i ursprungslandet och i Sverige. Samtidigt är vägen från avslutad utbildning till anställning som lärare fortfarande lång, kantad av såväl formella som relationella och individuella hinder. Extra allvarligt är hur mötet med den svenska skolan, både under utbildningens praktikperioder och efter kursens slut, riskerar att präglas av erfarenheter av exkluderande praktiker, där deltagarebeskriver upplevelser av utestängning och kränkande behandling.

    Fulltekst (pdf)
    Snabbspåret – till vad då? En utvärdering av Snabbspåret för nyanlända lärare vid Örebro universitet
  • 314.
    Arneback, Emma
    et al.
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Jämte, Jan
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Bergh, Andreas
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Wiklund, Matilda
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Englund, Tomas
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Tryggvason, Ásgeir
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Session: Att motverka rasism inom utbildningsväsendet 2017Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Sessionen fokuserar frågor som berör rasism och antirasism i skolan. Här presenteras fyra papers som fokuserar hur lärare agerar när de upplever olika former av rasism, både bland kollegor och elever som i skolans organisering. Sessionen presenterar preliminära resultat från det pågående forskningsprojektet "How to counteract racism in education" (Vetenskapsrådet), men tar också avstamp i boken "Att motverka rasism i förskolan och skolan" (Arneback & Jämte, 2017). Sessionen är öppen för alla som är intresserade av frågor som berör rasism och antirasism i skolan. Det kommer också lämnas utrymme för gemensamma samtal och frågor kring forskningsfältet i stort.

    Paper 1:

    Att motverka rasism i skolan (Arneback & Jämte)

    Presentationen fokuserar lärares antirasistiska handlingar och visar en palett av didaktiska arbetssätt lärare använder för att möta olika uttryck för rasism i skolan. Vidare fokuseras hur lärares egna erfarenheter av rasism påverkar deras agerande och förståelse av problemet.

    Paper 2:

    Mediediskurser om rasism och antirasism i skolan (Wiklund)

    Lärares antirasistiska arbete är beroende av hur de förstår begreppet rasism och mediers sätt att använda begreppet är viktiga källor för denna förståelse. Dessa antaganden ligger till grund för denna presentation av hur rasism definieras i medietexter om händelser där rasism aktualiseras i skolsammanhang.

    Paper 3:

    Om kommunikationens möjligheter och begräsningar i arbetet mot rasism (Arneback & Englund)

    Bidraget behandlar villkor för lärares agerande i bemötandet av elevers rasistiska uttalanden. Vår teoretiska referens är primärt John Deweys (1922) bok Human Nature and Conduct. Bidraget analyserar den deliberativa kommunikationens möjligheter och gränser i förhållande till elevers potential, klassrumsklimat samt lärares egna kunskaper och upplevda kapacitet.

    Paper 4:

    Har lärare ett ansvar att agera när kollegor ger uttryck för rasism? (Bergh & Tryggvason)

    Uttryck av rasism är utmanande frågor som lärare möter och hanterar i och omkring undervisningen. Läroplanen är tydlig med att lärare har ett ansvar att motverka alla former av rasism i skolan. Men hur agerar lärare när kollegor ger uttryck för rasism? Den här presentationen utforskar ett ansvar som många gånger är osäkert och riskfyllt.

  • 315.
    Arneback, Emma
    et al.
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Nylund, Mattias
    Göteborgs universitet, Göteborg, Sweden.
    Which values emerge in apprantice education?2015Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    A trend in recent times is that vocational training in Sweden is becoming more connected to the world of work, where work places have become an increasingly important place for education (Nylund 2013). Especially so in the recently established apprenticeship education where 50 per cent of the education is conducted at the workplace. This reorganization of vocational training has implications for school content since knowledge and learning on a general level are organized according to different principles in school and work places (cf. Boreham 2002). New principles for the assignment of teaching values in upper-secondary schools have also emerged in recent times. Before, school had the task to anchor certain values in their teaching, such as democracy and human rights. Since 2006, the task of teaching values has been complemented with a legal mandate to work against discrimination, harassment and offensive treatment in schools (Arneback 2012).

    In the intersection of these two trends, the following study aims to examine which values that emerge in apprenticeship training. In this pilot study interviews with teachers in two apprenticeship programs in Sweden are conducted to investigate: 1) How the teaching of values are expressed in the apprenticeship program, 2) Around what values there is consensus and conflict, within and between the two practices of apprenticeship education (school and workplace)? Our hypothesis is that the organization of apprenticeship education carries challenges in the realization of the assignment of teaching values that need to be further elucidated and problematized (cf. Lagström 2012).

  • 316.
    Arneback, Emma
    et al.
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Nylund, Mattias
    Göteborgs universitet, Göteborg, Sweden.
    Yrkeslärare som värdebalanserare - värdekonflikter mellan skolans och arbetsplatsens läroplan i lärlingsutbildning2017Inngår i: Utbildning och Lärande / Education and Learning, ISSN 2001-4554, nr 1, s. 82-101Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The school and the workplace often represent two different cultures in terms of what is valued as important skills and values. The role of vocational teachers in apprenticeship education is to ensure that apprentices are embedded in both these cultures. However, because of significant differences between the school and the workplace, this task poses a professional challenge and a potential for value conflicts. In this study we analyse interviews with voca-tional teachers in the apprenticeship training for the building and construction programme using concepts based in Pragmatism and Curriculum theory. Our ambition is to highlight values often upheld by unreflected habits, and discuss how these condition the work of the vocational teacher. The main results indicate the importance of recognizing that two different types of curricula seems to interact in the apprenticeship education; a workplace curriculum that emphasize, “work ethics” and a school curriculum that emphasizes stu-dents ́ “safety”. These different curricula interact in specific ways through the work of the vocational teachers that can be described as a ‘balancing act’. How this ‘balancing act’ is done have significant consequences for what kind of education students are offered and what value conflicts that emerge.

  • 317.
    Arneback, Emma
    et al.
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Quennerstedt, Ann
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Locations of racism in education: a speech act analysis of a policy chain2016Inngår i: JEP: eJournal of Education Policy, ISSN 2158-9232, Vol. 31, nr 6, s. 773-788Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This article explores how racism is located in an educational policy chain and identifies how its interpretation changes throughout the chain. A basic assumption is that the policy formation process can be seen as a chain in which international, national and local policies are ‘links’ – separate entities yet joined. With Sweden as the national example, the article analyses how racism in education is framed at different policy levels and which anti-racist actions are proposed. The article thereby clarifies who or what is, at different policy levels, perceived to be the location of racism. A first finding concerns terminology: throughout the policy chain the problem of racism is discussed in terms of ‘discrimination’. At European, national and local level, discrimination is mostly associated with ‘ethnicity’, thereby removing from policy a possibly stronger language for combating racism. A second finding is that the location of racism in education moves gradually through the chain from an institutional to an individual location of racism, with an increasing focus on the significance of the student rather than the importance of societal structures. The importance of circumstances for policy formation is a third main finding in the article.

  • 318.
    Arneback, Emma
    et al.
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Solbrekke, Tone Dyrdal
    Universitetet i Oslo, Oslo, Norway.
    Englund, Tomas
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Writing in and out of control: a semi-longitudinal study of three students writing experience in preschool teacher education2015Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    In this semi-longitudinal study we follow three student teachers (Sara,Eva and Helen) in preschool teacher education (PTE) during two years. They can be described as non-traditional students with working class background (cf Bertilsson 2014), but at the same time representing groups of students with different attitudes to academic writing. A core research interest is to capture the students’ individual struggles with academic writing. The data stems from the students’ written self-presentation, focus group and individual interviews, text samples and observations of group workand examination seminars. The paper is part of the ongoing project “The struggle for the text” financed by the Swedish research Council. Three research questions are in focus: a) how student teachers’ experiences from the past influence their approaches to writing in higher education, b) how the student teachers struggle with different academic discourses over time, c) how they relate to their future identity as preschool teachers in their writing. By combining a before, within and after perspective we relate their struggle with the text in higher education to the question of present and future processes of life (Ivanic 1998, 2004, Lillis 2001). The result shows that students experience different kinds of struggles in academic writing, depending on earlier and current experiences within and outside of PTE. We can also see how the same norms and rules of academic writing are supportive to some of the students, but obstacles for others. In a time when recruitment to teacher training has changed in Sweden, there is a risk that the talk about student teachers becomes the talk of the unprepared student who needs clarity. Based on the study's outcome there is a need to problematize such notions.

  • 319.
    Arneman, Hanna
    Örebro universitet, Musikhögskolan.
    Bildämnet som öppnare av en demokratisk samtalsmiljö: Bildämnets funktion som enskilt ämne och i ett ämnesövergripande arbete2006Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Författare: Hanna Arneman

    Titel: Bildämnet som öppnare av en demokratisk samtalsmiljö - Bildämnets funktion som enskilt ämne och i ett ämnesövergripande arbete.

    Title in English: Arts as means to create a democratic conversation environment - The function of arts as an individual subject and in interdisciplinary work.

    C-uppsats i bild, Musikhögskolan vid Örebro universitet, 2006.

    Syftet med denna studie är att genom jämförande litteraturstudier tydliggöra bildämnets innehåll och funktion som enskilt ämne och i ett ämnesövergripande arbete. Samtidigt ska bildämnet belysas som ett arbetssätt som kan öppna för ett demokratiskt samtalsklimat. Följande frågeställningar utreds i studien

     Vad är bildämnets innehåll och funktion?

     Hur kan bildämnets innehåll och funktion appliceras på övriga ämnen i skolan?

     Hur kan bildämnet fungera som startskottet för ett demokratiskt samtalsklimat?

    Studien ska ses ur ett grundskoleperspektiv, de lägre åldrarna, detta på grund av att det är lättare att visa på ett helhetsperspektiv här, eftersom eleverna oftast har en och samma lärare genom skoldagen.

    I studien kommer ett avsnitt, om demokratiskt samtalsklimat, som innefattas av ett historiskt perspektiv på skolan och det deliberativa samtalet, Deweys centrala tankegångar och dess bärkraft idag, det deliberativa samtalet som värdegrund, sociokulturell teori och det flerstämmiga klassrummet.

    Ett andra avsnitt i studien belyser, om bildämnet, där det aktiva seendet tas upp, bildprocessen, reflektioner på en bildproduktion, före, under och efter och bildens material och teknik.

    Bildämnets innehåll har funktionen att den visar på ett arbetssätt som belyser vikten av att ta bildämnet på allvar som enskilt ämne och vidare över ämnesgränserna. Detta arbetssätt med bland annat processen och utgångspunkten i elevers erfarenheter är viktiga verktyg oavsett ämne. Arbetssättet främjar också utvecklandet av ett demokratiskt samtalsklimat, där ledorden är delaktighet och allas rätt till att få yttra sig i ett klimat fyllt av tolerans.

  • 320.
    Arnér, Elisabeth
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Barns inflytande i förskolan: problem eller möjlighet för de vuxna?2006Licentiatavhandling, monografi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    The aim of this study is to investigate and describe how, through development work in the form of an in-service training programme, preschool teachers were able to change their approach to initiatives and active participation on the part of the children, with the emphasis on a change from a negative to an affirmative approach. The study also seeks to highlight the consequences of the described change for the active participation of the children. The focus is on what this change means, how it happens, and what the basic conditions for it are. Ultimately, the thesis is concerned with how children can be empowered to become active participants in their own everyday preschool situation.

    To achieve these aims, I have analysed the development work undertaken, the purpose of which was to encourage teachers to develop their responses towards children’s initiatives and towards their active participation in preschool activities. In the light of the preschool curriculum’s emphasis on the role of preschools in democratic education, I have also sought to analyse how the initiatives which children took to become active participants were made visible and described by the teachers themselves. On this basis I have attempted to interpret what a “relational” and a “punctual” approach to children can entail.

    The theoretical perspectives of the study are founded on von Wright`s (2000) reconstruction of Mead’s theory and her relational perspective and intersubjective turn.

    The concept of active participation is linked to democracy and to the opportunities for children to tangibly influence their everyday lives at preschool. The concept is thus also concerned with children’s rights and the role which teachers have of creating conditions to achieve those rights.

    The thesis examines the concept of a child’s perspective and focuses on children’s own perspectives as a basis for teachers’ efforts to promote their active participation.

    The results of the study are based on narratives created within the framework of the development project mentioned. These narratives show that, when teachers’ attention was drawn to habitual approaches which they had earlier taken for granted, those approaches could be changed in ways which they considered favourable both for their own working situation and for the children’s opportunities to actively participate. The process of change described by the teachers reflects a transition from a punctual to a relational response to the children. This process is described as an intersubjective turn.

    An approach on the part of teachers which affirms children’s initiatives, and thus promotes their active participation, calls for continuous reflection, development of knowledge and an ongoing discussion of educational issues. An affirmative response to children and a way of working with them that is based on knowledge and reflection creates possibilities, while a controlling and restrained response prevents the children from becoming active participants and assuming responsibility.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 321.
    Aronsson, Magdalena
    et al.
    Örebro universitet, Pedagogiska institutionen.
    Frosthagen, Maria
    Örebro universitet, Pedagogiska institutionen.
    En studie om kopplingar mellan specialpedagogers metoder/modeller och arbetsminnesträning2008Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 322.
    Aronsson, Magdalena
    et al.
    Örebro universitet, Akademin för humaniora, utbildning och samhällsvetenskap.
    Frosthagen, Maria
    Örebro universitet, Akademin för humaniora, utbildning och samhällsvetenskap.
    Tre professioners tal om begreppet språkstörning2011Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 323.
    Arslan, Madlen
    et al.
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Gustafsson, Rebecca
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Vad är tysta elever och hur kan läraren stödja dem?: En fenomenografisk studie om fem lärares uppfattningar2012Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Denna studies syfte är att få fram lärares uppfattningar av vad en tyst elev kan vara, detta för att kunna få fatt på lärares uppfattningar kring hur tysta elever kan stödjas för att deras muntliga deltagande i klassen ska öka. Vi har utefter vårt syfte utformat följande frågeställningar som studien vilat på:

     

    -         Vilka uppfattningar finns hos lärare om tysta elever?

    -         På vilka sätt uppfattar lärare att tysta elever kan stödjas gällande sitt muntliga deltagande?

     

    Den tidigare forskning samt litteratur vi tagit del av har haft sin utgångspunkt ur de tysta elevernas perspektiv, fokus har således varit att visa på hur de tysta eleverna upplever, tänker och känner om sin tystnad. I vår studie vill vi istället få fram hur läraren uppfattar de tysta eleverna. Det har även funnits tidigare studier som fokuserat på hur ett visst arbetssätt kan stödja de tysta eleverna, vilket inte givit en bredare bild av hur de tysta eleverna kan stödjas. Vår studie presenterar ett vidare perspektiv gällande lärarens stöd till de tysta eleverna, stöd som inte enbart fokuserat på ett visst sorts stöd. Vi har även utgått från verksamma lärare som arbetat med de yngre eleverna, från förskoleklass till årskurs 3. Detta var ett medvetet val, eftersom att majoriteten av tidigare forskning kring tysta elever har utgått ifrån elever som går på högstadiet upp till universitetet.

     

    Vår studie har genomförts med fenomenografi som metodansats, detta eftersom att vi ville få fatt på lärares uppfattningar kring vårt valda fenomen. Vi har därmed intervjuat fem lärare som arbetat på olika skolor. Den data vi samlat in har vi sedan analyserat, och i detta analysarbete fått fram de mest distinkta uppfattningarna lärarna hade kring tysta elever samt stödet gentemot dessa. Resultatet visade att det fanns en spridning i lärares uppfattningar av hur tysta elever uppfattas vara, vilket resulterade i fem uppfattningskategorier. Denna spridning fann vi även gällande hur dessa tysta elever kan stödjas av läraren för att det muntliga deltagandet ska öka, detta resulterade i sex uppfattningskategorier. Vi fann även likheter då flera lärare hade gemensamma drag i uppfattningarna. Denna studies resultat visar även på ytterligare en uppfattning som samtliga lärare hade, att lärarnas syn på och arbete med de tysta eleverna är något som förändrats över tiden de arbetat som lärare. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 324.
    Artan, Fredrik
    et al.
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Patris, Henrik
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Likvärdigt stöd för flickor och pojkar?: En kvalitativ studie om särskilt stöd och kön på högstadiet2023Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I ett led att stärka likvärdigheten i skolan, ges särskilda stöd till elever som inte uppnår kunskapskraven när extra anpassningar inte räcker till. Det har tidigare uppmärksammats att flickor inte får del av detta stöd i samma utsträckning. Syftet med denna studie är därför att bidra med kunskap om hur kön inverkar på vilket sätt det särskilda stödet för elever på högstadiet utformas. Genom att använda kvalitativ innehållsanalys för att undersöka åtgärdsprogram, finner vi att det särskilda stödet i viss mån motiveras och utformas på olika sätt beroende på kön. Flickornas åtgärdsprogram tenderar att ha en starkare koppling till måluppfyllelse, uttrycka behov tydligare och föreslå mer specifika åtgärder. En del av dessa åtgärder framstår dock som extra anpassningar snarare än särskilt stöd. Pojkarnas program relaterar mer sällan till måluppfyllelse och beskriver behoven på ett vagare sätt, men erbjuder mer omfattande åtgärder, ofta i form av särskild undervisning. Åtgärdsprogrammens utformning riskerar att, utöver bristen på adekvat stöd för flickor, ocksåförstärka normativa föreställningar om "duktiga och sociala flickor" kontra "stökiga och omotiverade pojkar". I sin helhet fungerar dessa program som performativa språkliga handlingar som bidrar till att reproducera konstruerade föreställningar om hur elever ska vara. Således riskerar upprättandet av åtgärdsprogram att befästa koncept om könsstereotypa idealelever.

    Fulltekst (pdf)
    Likvärdigt stöd för flickor och pojkar?: En kvalitativ studie om särskilt stöd och kön på högstadiet
  • 325.
    Arvidsson, Eva
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Speciallärares upplevelser kring hinder och möjligheter i sitt arbete med att stötta elever som hamnat i en läs- och skrivproblematik2018Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I dagens svenska skola är det viktigt att eleverna lär sig att läsa och förstå olika texter för att lyckas med sin skolgång. Att lära sig läsa är lätt för en del elever medan andra elever hamnar i svårigheter av något slag. De elever som hamnar i en läs- och skrivproblematik har rätt att få stöttning i sin kunskapsutveckling och att arbeta extra med en speciallärare kan vara en av insatserna som skolan kan erbjuda.

    Att arbeta som speciallärare med inriktning på elevers språk- läs- och skrivutveckling och vilka uppgifter som innefattas i tjänsten verkar skilja sig åt beroende på vilken skola och i vilken kommun man arbetar vid och. Att börja arbeta i en verksamhet som nyutexaminerad speciallärare enligt examensordning som gäller från och med år 2008 innebär att speciallärarna står inför olika utmaningar beroende på hur deras uppdrag utformas på den enskilda skolan.

    Det verkar som om deras arbete hamnar på individnivå med elever trots att de själva uppger att de vill arbeta mer förebyggande och utveckla läs- och skrivundervisningen på gruppnivå. Hur den specialpedagogiska verksamheten är organiserad kring elever som har hamnat i en läs- och skrivproblematik påverkar hur mötet med eleverna och vilket stöd som specialläraren kan ge.

    Denna studies syfte är att öka kunskapen om speciallärares möjligheter och hinder att arbeta framgångsrikt på individ- och organisationsnivå med elever som hamnat i en läs- och skrivproblematik.

    De frågeställningar som ställts är: Hur beskriver speciallärare att de arbetar med elevers läs- och skrivutveckling? Hur är den specialpedagogiska verksamheten organiserad när det gäller läs- och skrivutveckling på individ- och organisationsnivå? Vad upplever speciallärare i sitt arbete som hinder respektive möjligheter för att elever ska lyckas med sin läs- och skrivutveckling? Vad upplever speciallärare att de vill utveckla i sitt uppdrag kring arbete sitt arbete med elever som hamnat i en läs- och skrivpedagogik?

    Studien har genomförts med en fenomenologisk ansats där kvalitativa intervjuer genomförts med åtta speciallärare som har anställts i två mindre kommuner i Mellansverige inom de tre senaste åren. Alla speciallärare har inriktningen språk- läs- och skrivutveckling.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 326.
    Arvidsson, Maria
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Barns inflytande som en förskoledidaktisk angelägenhet: En kvalitativ intervjustudie av förskollärares möjliggörande av barns inflytande2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Denna studie handlar om förskollärares syn på barns inflytande i förskolans verksamhet utifrån ett didaktiskt perspektiv. Hur de resonerar kring barns inflytande både som en rättighetsfråga och som en del i demokratiuppdraget. Syftet med studien är att erbjuda kunskap och få en förståelse om hur barns inflytande möjliggörs av förskollärarna på förskolan. Frågeställningarna är följande: Vilket utbildningsinnehåll beskriver förskollärarna att barn har inflytande över? Hur anser förskollärna att barns inflytande möjliggörs och hindras av deras arbetssätt? Varför anser förskollärarna att barn ska ha inflytande i förskolans verksamhet? I denna studie används kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer av fyra förskollärare. Studien visar att förskollärarna använder sig av flera olika didaktiska principer för att möjliggöra barns inflytande. Förskollärarna lägger stor vikt på relationen och interaktionen med barnen. Framförallt allt att de är lyhörda och tar reda på vad barnen är intresserade av och utgår sedan därifrån för att forma den pedagogiska verksamheten och utbildningsinnehållet. Förskollärarna prioriterar att ge tid och utrymme för den fria leken eftersom de anser att det är i leken som barn har störst möjlighet till inflytande. En didaktisk princip de använder sig av är att dela barngruppen för att möjliggöra mer lekutrymme. Studien visar att arbetet med barns inflytande är komplext, vilket innebär att inflytandet mer sker i de gemensamma angelägenheterna snarare än i barns personliga angelägenheter. Det är svårt att tillgodose varje barns inflytande vilket innebär att det enskilda barnets intresse ibland måste stå tillbaka för gruppens intresse.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 327.
    Arvidsson, Patrik
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Framgångsfaktorer i matematikundervisning för elever med hörselnedsättning.: - Ett lärarperspektiv2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 328.
    Arvidsson, Sanna
    Örebro universitet, Akademin för humaniora, utbildning och samhällsvetenskap.
    Elevers åsikter om mobbnig2009Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Denna studie fokuserar på ett av skolans återkommande problem, nämligen mobbning. Studiens syfte är att undersöka förutsättningar för att förebygga mobbning bland flickor respektive pojkar. Frågeställningen är vad eleverna anser är mobbning, om det var någon skillnad mellan flickor och pojkar och utifrån det undersöka förutsättningar för det förebyggande arbetet. Resultatet är från en kvantitativ studie där en enkät utformades och delades ut till tre klasser i årskurs 4-6.

    Resultatet av enkäten visade att elever, både flickor och pojkar, i stort sett har samma åsikter om mobbning. Den skillnad som fanns var när det gällde mobbning i form av utfrysning.  Jag relaterade resultatet från enkäten till tidigare forskning och diskuterade olika möjligheter för personal, elever och vårdnadshavare att tillsammans förebygga mobbning.

     

    Nyckelord: mobbning, maktrelation, förebyggande.

  • 329.
    Asadi, Tara
    et al.
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Renström, Ida
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Samlingen som arena för barns inflytande2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Denna kvalitativa studie syftar till att bidra med kunskap kring samlingens utformning samt synliggöra dess konsekvenser för barns inflytande. För att besvara detta har följande frågor varit centrala; hur kan samlingens utformning såsom samlingens innehåll, struktur samt kommunikativa villkor möjliggöra barns inflytande? Vilka konsekvenser får samlingens utformning för barns inflytande? Studien har genomförts genom observationer där vi valt att vara icke-deltagande för att på så vis begränsa vår påverkan så mycket som möjligt.Observationerna genomfördes på en förskola i en åldersblandad grupp med barn 3–5 år där arbetslaget bestod av fyra kvinnliga pedagoger. I den genomförda studien framkommer det att samlingen är starkt styrd av de vuxna och att de är de som bestämmer över samlingens innehåll. Pedagogens val ger konsekvenser för barns inflytande i form av vem som ska få prata, när denne ska få prata samt hur länge. Det framkom att pedagogens val av aktiviteter sätter ramarna för hur pass mycket inflytande barnet kan utöva. En slutsats som kan dras är att barns möjlighet till inflytande under samlingen i många fall är begränsat och villkorat. Studiens resultat är relevant då det öppnar upp för möjligheter till reflektion kring samlingen och dess funktion i förskolan. Vår uppfattning är att samlingen kan fungera som en arena för barns inflytande, vilket vi hoppas kunna få fler att instämma i.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 330.
    Askeblad, Lina
    et al.
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Larsson, Madeléne
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Utbildning för hållbar utveckling                   : Faktabaserad-­‐, normerande-­‐ och pluralistisk miljöundervisning i forskning och Lgr 11 2015Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 331.
    Asplund, Maria
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Elever i matematiksvårigheter och hur lärare kan identifiera dem2024Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 332.
    Aspnes, Tina
    et al.
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Györik, Jånna
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Undervisning för hållbar utveckling i förskolan: En kvalitativ intervjustudie2019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie har varit att få en ökad kunskap om hur pedagoger i förskolan beskriver och motiverar sitt arbete inom lärande för hållbar utveckling. Frågeställningen som vi söker svar på är följande: Hur beskriver och motiverar pedagoger sitt arbetssätt inom lärande för hållbar utveckling i förskolan i relation till relevanta undervisningstraditioner inom området? Vår studie är en kvalitativ intervjustudie består av 6 intervjuer med verksamma förskollärare. I analysen av empirin tar vi utgångspunkt i begreppen i, om och för miljön samt tre selektiva undervisningstraditioner. Den tidigare forskningen visar att det finns många olika sätt att arbeta med hållbar utveckling i förskoleverksamheter men vanligt förekommande är att förskolor plockar skräp tillsammans och arbetar med källsortering. I tidigare forskning framkommer det även att det undervisningsinnehåll pedagogen framhåller som relevant och erbjuder barnen påverkar i förlängningen vad barnen får möjlighet att lära sig. Studiens resultat visar att pedagoger är engagerade i att lära barn om, i och för en hållbar utveckling. Dessutom att pedagogernas egna föreställningar om hållbar utveckling påverkar hur de beskriver undervisningspraktiken. I resultatet framkommer det även att arbetet med hållbar utveckling innehåller flera olika arbetssätt och att pedagoger har ofta olika motiv till att lära för hållbar utveckling. De olika motiven pedagoger beskriver kommer till uttryck på olika vis i praktiken, dels att ge barn en djup förståelse om deras egen del i hållbar utveckling, synliggöra människans relation till naturen, dels förmedla faktakunskaper och goda normer. Både förskolans egna och de normer som anses vara goda för natur och miljö.

  • 333.
    Atlesson, Lars-Åke
    Örebro universitet, Musikhögskolan.
    Släppa planeringen: En undersökning om musiklärarstudenters syn på kreativitet2007Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 334.
    Atthem, Björn
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Kulturmöten i historieläroböcker - en diskursanalys av historieläroböcker för grundskolans senare år, skrivna utifrån Lgr112018Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 335.
    Attås, Daniel
    et al.
    Örebro universitet, Akademin för humaniora, utbildning och samhällsvetenskap.
    Trulsson, Linus
    Örebro universitet, Akademin för humaniora, utbildning och samhällsvetenskap.
    ”En väl utarbetad matematikbok, det ska eleverna ha!”: En studie av gymnasielärares användande av läroböcker i matematikundervisningen2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Aktuell forskning kring den matematikundervisning som bedrivs i dagens gymnasieskola visar på stora brister och ett behov av förändring (Skolinspektionen 2010). Ett problem som påtalas starkt är den läroboksbaserade mekaniska räkning som forskningen visar att undervisningen i matematik i huvudsak består av (Johansson 2006, Kling Sackerud 2009, Lundin 2008). Enligt forskningen skulle elever därigenom missa att reflektera över vad de gör och koppla det till verkligheten. Den här studien syftar därför till att undersöka några gymnasielärares synsätt gällande lärobokens roll i matematikundervisningen, på vilket sätt läroboken används, vad som avgör valet av bok samt vilka för- och nackdelar lärarna ser med läroböcker. För att uppfylla studiens syfte har kvalitativa intervjuer genomförts. Fyra gymnasielärare i matematik med olika antal år i yrket har intervjuats. Resultatet visar att läroboken har en central plats i såväl planeringen som i genomförandet av undervisningen, även om omfattningen skiljer sig åt mellan lärarna. Läroboken visar sig vara ett stöd för lärarna, i första hand eftersom det finns många olika räkneuppgifter att använda. Valet av lärobok är inte heller något som bekymrar lärarna, utan de tar istället den bok som finns i bokhyllan. Fördelar som nämns med läroboken är att den skapar struktur och trygghet för eleverna samt hjälper lärarna att tolka kursplanen. Nackdelarna är att eleverna kan få för sig att boken är kursen och att de inte lär sig tänka matematiskt. Resultatet stämmer å ena sidan väl överens med forskningen angående lärobokens roll. Å andra sida nämner lärarna fler fördelar med att använda lärobok än vad forskningen gör.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 336.
    Augustini, Martin
    et al.
    Örebro universitet, Pedagogiska institutionen.
    Gustafsson, Mattias
    Örebro universitet, Pedagogiska institutionen.
    Språkets bruk och byggnad i svenskundervisningen: Lärares syn på realiseringen av ett centralt kursplanemål2007Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Denna uppsats undersöker lärares syn på hur det centrala kursplanemålet ”Eleven skall (…) kunna tillämpa grundläggande regler för språkets bruk och byggnad samt vara medveten om skillnader mellan talat och skrivet språk,” (SV1201) realiseras i undervisningen i svenska A på gymnasiet. Den undersöker också hur detta mål konkretiseras i skolors dokumenterade lokala tolkningar. Metoden är framförallt kvalitativ där vi intervjuar lärare både muntligt och med hjälp av en enkät. Vi gör också en egen analys av lokala dokumenterade tolkningar. Syftet är framförallt att undersöka hur en lärares realisering och skolors konkretisering kan se ut. Studien genomförs utifrån vår egen tolkning av ovanstående mål som att det påbjuder någon form av grammatikundervisning. Denna tolkning problematiseras och testas mot lärares syn på sin egen undervisning och skolors lokala styrdokument.

    Slutsatser som kan dras utifrån den empiriska undersökningen är att realiseringen av detta mål i skolan blir att arbeta med språkriktighet på ett integrerat sätt. Denna realisering kommer enligt oss av en ganska diffus pragmatisk syn på grammatikundervisning som ett normativt pedagogiskt hjälpmedel att ta till när eleven gör fel. Denna syn på grammatiken i skolan är enligt oss förenlig med centrala styrdokument.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 337.
    Aurén Jusslin, Marita
    et al.
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Forseth Fjärrfors, Charlotta
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Behövs fortbildning om språkstörning i skolan?: En enkätstudie till yrkesverksamma i skolan och logopeder 2018Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att undersöka yrkesverksammas inom skolan kunskap om funktionsnedsättningen språkstörning. Med yrkesverksamma i skolan avser vi utbildningschefer, rektorer, speciallärare, tal- och språkpedagoger, specialpedagoger, klass- och ämneslärare, klass- och elevresurser/elevassistenter samt kuratorer och skolsköterskor. Enligt Skollagen har elever som har svårigheter med språkets olika delar har rätt till adekvat anpassning. De som besitter kompetensen kring språkstörning är logopeder, de arbetar både utredande och behandlande gällande elever i svårigheter på remiss. Vi ville undersöka hur både yrkesverksamma i skolan och logopederna ställer sig till att samarbeta – de yrkesverksamma i skolan med sin pedagogiska utbildning och logopederna med den medicinska utbildningen samt spetskompetensen om språkstörning. De yrkesverksamma inom skolan ser sin kunskap om språkstörning som bristfällig och önskar få upprepade fortbildningstillfällen. Logopeder i stort ser positivt på ett samarbete med yrkesverksamma inom skolan för att genom olika forum sprida kunskapen om språkstörning. Man ser att det skulle kunna möjliggöras genom att initialt fortbilda speciallärare, som då kan fungera som en länk mellan de yrkesverksamma i skolan och logopederna.

    Vi har valt är en kvantitativ metod för vår undersökning i form av en webbaserad enkätstudie som skickades via mejl till 1216 yrkesverksamma inom skolan, 75 yrkesverksamma logopeder och 36 forskande och/eller författande logopeder. Svaren från respondenterna sammanställer vi i stapeldiagram och kompletterar med citat utifrån de frågor där de kunde svara med frisvar.

    Våra teoretiska utgångspunkter och det teoretiska ramverket i vår studie är professionsforskning, professionell kunskap och personlig kunskap, epistemologi – kunskapsteori och slutligen sociokulturellt perspektiv.

    De centrala resultaten visar på att önskemål om samarbete finns från både yrkesverksamma inom skolan och logopeder. Kunskaperna bland yrkesverksamma i skolan är till stor del bristfällig eller saknas helt. Fortbildning om språkstörning är väldigt relevant, anser majoriteten av respondenterna i de tre yrkeskategorierna.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 338.
    Avdic, Samira
    et al.
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Efica, Denisa
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    ”Genus och jämställdhet är ganska naturligt för mig”: En kvalitativ studie om förskollärares respektive barnskötares uppfattningar om genus och jämställdhet2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 339.
    Avelino de Lima, Cathrine
    Örebro universitet, Akademin för humaniora, utbildning och samhällsvetenskap.
    Reflection in School Considering the concepts of experience, reflection-in-action and reflection-on-action2010Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 340.
    Avenell, Emma
    et al.
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Eriksson, Alexandra
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Betydelsen av materialets placering i ateljén för barns inflytande och lärande: En intervjustudie2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att skapa kunskap om förskolepedagogers förhållningssätt för betydelsen av materialets placering i ateljén för barns inflytande och lärande. Genom en kvalitativ semistrukturerad intervjumetod har åtta förskolepedagoger intervjuats. Det insamlade materialet har analyserats genom en innehållsanalys utifrån begreppen barns inflytande och lärande. Resultatet visar på mönster för vilka val och möjligheter som finns vid placering av material. Förskolepedagogerna som arbetat tillsammans längst hade i princip allt material tillgängligt för barnen. Tillgängligt material ansågs dock inte vara detsamma som obegränsat användande då barnen skulle ha ett syfte vid sitt skapande. Förskolepedagogernas förhållningssätt bidrog till ett djupare lärande för barnen med hjälp av de didaktiska frågorna, vilket också bidrog till barnens inflytande. Ett långvarigt samarbete inom arbetslaget tycks ha kunnat erbjuda förskolepedagogerna att utveckla en gemensam värdegrund kring pedagogiskt viktiga frågor.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 341.
    Axelsson, Andreas
    et al.
    Örebro universitet, Pedagogiska institutionen.
    Joannisson, Andreas
    Örebro universitet, Pedagogiska institutionen.
    Att arbeta med elever i behov av särskilt stöd: En intervjustudie av synsätt hos lärare i ämnet idrott och hälsa2006Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att undersöka idrottslärares synsätt på elever i behov av särskilt stöd. Vi vill undersöka om idrottslärarna har ett individorienterat eller interaktions- och relationsorienterat synsätt. Enligt litteratur och tidigare forskning är dessa två synsätt de rådande, där det individorienterade synsättet är det dominerande i dagens skola. För att söka svar på idrottslärarnas synsätt har vi använt oss av kvalitativa intervjuer, där vi intervjuat sex verksamma idrottslärare i grundskolan. Genom intervjuerna har idrottslärarna fått beskriva sin syn på och sitt arbete med elever i behov av särskilt stöd. Utifrån idrottslärarnas beskrivningar har vi kunnat utläsa, att dessa har en blandning av de båda synsätten. Den teoretiska synen på elever i behov av särskilt stöd speglar ett individorienterat synsätt där eleven ses som bärare av problemet, medan det praktiska arbetet kan hänföras till ett interaktions- och relationsorienterat synsätt där undervisningen är individanpassad och eleven inkluderad.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 342.
    Axelsson, Ann-Louise
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Att undervisa elever i läs- och skrivsvårigheter i samhällsorienterande ämnen.: En fenomenologisk studie om So-lärares erfarenheter och upplevelser.2012Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

      

    I examensordningen (SFS 2008:132) gällande speciallärare står det bland annat beskrivet att speciallärare ska vara kvalificerade samtalspartners och rådgivare i frågor som rör språk, - skriv och läsutveckling.

       Därför är

       syftet med den här studien att undersöka vad högstadielärare i So har för erfarenheter av att i sin undervisning undervisa elever med läs- och skrivsvårigheter och hur de bemästrar de svårigheter de möter i sin strävan att tillgodose dessa elevers behov.

      

    I den här studien har jag använt mig av en fenomenologisk forskningsansats för att försöka fånga So-lärares upplevda erfarenhetsvärld av att undervisa elever i läs- och skrivsvårigheter. När man använder sig av en fenomenologisk ansats innebär det att försöka sätta sig in i och att försöka förstå de undersökta personernas upplevelser och erfarenheter utifrån deras perspektiv och den värld de befinner sig i. Det empiriska materialet är insamlat via intervjuer från sex So-lärare.

    Resultatet visade, för att upprätta hålla intresset och för att bemästra de svårigheter de möter med att undervisa elever i läs- och skrivsvårigheter varierar lärarna sitt arbetssätt, det blir då möjligt för eleverna att ta till sig kunskaperna på olika sätt. För att eleverna i läs- och skrivsvårigheter ska kunna förstå textmassan i So, läser lärarna högt för eleverna och de anpassar textmaterialet till dem på olika sätt.

    Resultatet i den här studien visade också att inte någon av respondenterna hade erfarenhet av stöd i klassrummet av speciallärare. Det som visat sig i studien är att specialpedagogiska resurser även behövs i samhällsorienterade ämnen på högstadiet. Det är viktigt för speciallärare och framför allt för rektorer och skolchefer att uppmärksamma ämneslärares situation ute på högstadieskolorna.

    Nyckelord: Fenomenologi, livsvärld, upplevelser, erfarenhet, läs- och skrivsvårigheter, So- lärare.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 343.
    Axelsson Blöhse, Madelene
    et al.
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Cosic, Ivan
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    ”Det är nog bara fantasin som sätter stopp för vad man kan    göra”: Intervjustudie med tre lärare och en IT-pedagog om digital undervisning2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att undersöka vilka pedagogiska möjligheter som finns i och med användningen av digitala enheter genom att undersöka hur de kan användas som pedagogiskt verktyg i undervisningen. Den tidigare forskningen är begränsad inom digital pedagogik varför det är viktigt att forska på ämnet. En  fenomenologiskmetodansats används för att intresset är att beskriva respondenternas faktiska erfarenheter av ett fenomen, utifrån deras livsvärld. Studien utgår således från empiri som  insamlatsmed hjälp av semistrukturerade intervjuer som utgår från respondenternas livsvärld. Respondenterna arbetar på skolor som har satsat på en dator per elev (1:1) i undervisningen.Studiens slutsats visar att digitala enheter i undervisningen bidrar som ett variationsrikt pedagogiskt verktyg i undervisningen samt i sin tur skapar otaliga  pedagogiskamöjligheter där bara läraren är den som sätter gränser för vad som  kanåstadkommas. Förutsättningar som framträder som grundläggande i arbetet med digital pedagogik är att elev och lärare får möjlighet att utveckla sin digitala kompetens samt att läraren bör utveckla strategier för att klara av eventuella tekniska  hinder.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 344.
    Axelsson, Madeleine
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Könsföreställningar.: En kvalitativ studie beträffande några pedagogers föreställningar om kön och genus i förskolan.2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Detta är en kvalitativ studie med syfte att undersöka och analysera pedagogers föreställningar om kön och genus och om dessa föreställningar skiljer sig åt beroende på förskolans pedagogiska inriktning. Jag har undersökt detta genom att intervjua pedagoger. Jag har använt ett deduktivt arbetssätt vilket innebär att jag går från teori till empiri. Den teori som jag har valt att använda är feministisk poststrukturalism. Ur denna teori har jag identifierat fem centrala begrepp: diskurs, norm, språk, positionering och makt. Dessa begrepp har jag använt som analysverktyg.I mitt resultat har jag kommit fram till tre olika föreställningskategorier om kön och genus: kön saknar betydelse i den pedagogiska verksamheten, att se individen istället för könet och det biologiska könet. Resultatet visar även på att förskolors pedagogiska inriktning kan ha betydelse för pedagogers föreställningar om kön och genus och arbetet kring detta. Pedagogen som arbetar med Waldorfpedagogik och pedagogerna som arbetar efter Reggio Emilia filosofin beskriver hur de reflekterar kring kön och genus. De beskriver också att detta påverkar deras sätt att arbeta och bemöta barnen. Pedagogerna som arbetar med traditionell pedagogik reflekterar inte på samma sätt utan de uppmärksammar kön och genus då situationer uppkommer. Detta kan få till följd att många normer överförs till barnen utan pedagogernas medvetenhet. Normer behöver ifrågasättas för att barn i förskolan inte ska få olika bemötande beroende på om de är pojke respektive flicka.

  • 345.
    Axelsson, Magnus
    et al.
    Örebro universitet, Pedagogiska institutionen.
    Gustafsson, Caroline
    Örebro universitet, Pedagogiska institutionen.
    Lärares arbete med positiv självbild i idrott och hälsa2008Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Då läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, Lpo 94, infördes fick hälsa en allt mer framträdande roll i kursplanen för ämnet idrott och hälsa. Synen på hälsa ska innefatta en helhetssyn på människan där fysiska, psykiska och sociala faktorer spelar in i utvecklandet av en god hälsa, även benämnt som ett salutogent perspektiv på hälsa. Detta perspektiv på hälsa blir synligt i det första strävansmålet där det står att; ”skolan skall i sin undervisning i idrott och hälsa sträva efter att eleven utvecklar sin fysiska, psykiska och sociala förmåga samt utvecklar en positiv självbild”. Sambandet mellan en positiv självbild och en god hälsa är tydligt och syftet med denna studie är att utifrån ett didaktiskt perspektiv belysa lärares arbete med att eleven under lektionerna i idrott och hälsa utvecklar en positiv självbild.

    Studien består av fem kvalitativa intervjuer med lärare i idrott och hälsa som är verksamma i åk 7-9. Av den analys och bearbetning som gjordes av det insamlade materialet framkom att det finns en tydlig medvetenhet bland lärarna i idrott och hälsa om och kring positiv självbild, samt betydelsen av denna. Däremot framträder en viss variation bland lärarna beträffande vilken innebörd de ger begreppet positiv självbild, vilken utgångspunkt det har samt vilket innehåll de väljer och hur de arbetar för att en positiv självbild skall utvecklas hos eleverna.

  • 346.
    Axelsson, Ria
    et al.
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Börjesson, Sara
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Hur pedagogers ord kan påverka barns identitetsutveckling2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Denna uppsats baseras på tanken att ord påverkar oss människor på olika sätt. Uppsatsen vinklas till att undersöka vilka slags tilltal som förekommer i förskolans verksamhet och hur pedagoger talar till och benämner barn. Syftet med studien är att få bredare kunskap och förståelse av ordens betydelse för barns identitetsutveckling. Detta sker genom att bakgrund och tidigare forskning kring ämnet först redogörs, som sedan tillsammans med våra egna tidigare erfarenheter utgör en tolkningsram, för vilket studiens analys och diskussion kommer förhålla sig till. Studien baseras sedan på observationer på två förskolor och intervjuer med fyra pedagoger. De centrala begrepp som framkommer i tidigare forskning är barnperspektiv, barns perspektiv, punktuell och relationellt perspektiv, diskursiv medvetenhet och praktisk medvetenhet, samt utvecklingsperspektiv och interaktionsprocess utifrån kontext. Av studien framgår det att pedagoger har ett uppdrag att stödja barns identitetsutveckling, där reflektion gällande sitt eget bemötande är väsentligt för att främja bemötande på ett gynnsamt sätt för barns identitetsutveckling. Sammanfattningsvis bidrar studien till en förståelse för att tilltal som kan främja barns identitetsutveckling, sker på olika sätt i förskolan, men som nödvändigtvis inte är avgörande för utvecklingen.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 347.
    Axelsson, Sofia
    et al.
    Örebro universitet, Pedagogiska institutionen.
    Ilic, Sandra
    Örebro universitet, Pedagogiska institutionen.
    Pedagogisk dokumentation: En studie ur ett didaktiskt perspektiv2007Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Denna uppsats handlar om användningen av pedagogisk dokumentation i förskolans verksamhet. Syftet med denna studie var att, utifrån ett didaktiskt perspektiv, nå en förståelse av hur förskollärare arbetar med pedagogisk dokumentation. Vi ville genom vår undersökning studera hur förskollärare beskriver att de arbetar med pedagogisk dokumentation samt hur förskollärare motiverar sitt sätt att arbeta med pedagogisk dokumentation.

    Hur förskollärare arbetar idag med pedagogisk dokumentation placerar vi i ett sammanhang genom att beskriva dokumentationens framväxt genom en historisk tillbakablick, med hjälp av tidigare forskning. Därefter visar vi på betydelsen av förskollärares didaktiska kompetens för dennes arbete med pedagogisk dokumentation i förskolans verksamhet utifrån relevant litteratur.

    Denna studie utfördes genom kvalitativa intervjuer med fem förskollärare från tre olika förskolor. Vår empiriska studie har visat att arbetet med pedagogisk dokumentation har stor betydelse för barn, förskollärare och för utveckling av förskolans verksamhet. Förskollärarna anser bland annat att pedagogisk dokumentation synliggör barns lärande och utveckling samt att förskollärarna genom att arbeta med pedagogisk dokumentation ges möjlighet till egen yrkesutveckling. Dokumentationen, visar sig, kunna ligga till grund för en kontinuerlig utveckling inom förskolan genom att förskollärarna gemensamt eller att föräldrar och barn reflekterar kring den. Förskollärarna anser att arbetet med pedagogisk dokumentation är en process där man ständigt går tillbaka till dokumentationen för att reflektera och diskutera det som blivit dokumenterat för att sedan kunna ompröva sina egna tolkningar tillsammans med andra. Utifrån vår studie visar det sig att förskollärarnas didaktiska kompetens har stor betydelse för att kunna genomföra arbetet med pedagogisk dokumentation på ett bra och kompetent sätt.

  • 348.
    Axelsson, Sofia
    et al.
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Larsson, Sofie
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Samverkan genom information mellan förskola och hem: en fenomenologisk inspirerad intervjustudie med föräldrar2013Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 349.
    Axelsson, Tobias
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Att tolka och praktisera jämställdhet i förskola och grundskola: Slutrapport av projektet Forskningsbaserad samverkan – med målet att förbättra jämställdhetsarbetet i Askersunds kommuns förskolor och grundskolor2019Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna rapport är att beskriva och problematisera hur jämställdhet uppfattas och hur jämställdhetsarbete bedrivs i förskola och grundskola. Rapporten har gjorts i och på uppdrag från Askersunds kommun och behandlar följande forskningsfrågor:

    1. Vilka förståelser och upplevelser av jämställdhet och ojämställdhet har elever?

    2. Hur uppfattar pedagoger sitt jämställdhetsuppdrag?

    3. Hur praktiserar pedagoger sitt jämställdhetsuppdrag?

    4. Vilka förståelser finns av jämställdhet i centrala dokument om förskola och grundskola på kommunal nivå?

    Utifrån 28 observationsdagar (i årskurs två, fem och nio), nitton intervjuer (med arbetslag i grundskola, pedagoger i förskola och grundskola samt elever i årskurs nio) och dokumentanalyser undersöks särskilt hur pedagoger tolkar och praktiserar jämställdhet. Rapportens resultat visar: 1) att elever är positivt inställda till jämställdhet och har erfarenheter av ojämställdhet, 2) att det finns stora skillnader mellan om och hur pedagoger tolkar jämställdhetsuppdraget, 3) att pedoger varierar mellan att använda sig att könsavkodade och reflexiva/synliggörande jämställdhetsstrategier, 4) att jämställdhet förstås dels som en administrativ rutinåtgärd och dels som ett problemorienterat arbete. Rapporten rekommenderar ett intersektionellt jämställdhetsarbete som pendlar mellan att betrakta utbildning som, om respektive för jämställdhet.

    Fulltekst (pdf)
    Axelsson, Tobias K. (2019) Att tolka och praktisera jämställdhet i förskola och grundskola
  • 350.
    Axelsson, Tobias
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Del 1: Föräldraskapsstöd och jämställdhet. [Inspelad föreläsning]2020Annet (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Det här är den första föreläsningen i en serie av tre föreläsningar om jämställt föräldraskapsstöd. Föreläsningarna har gjorts på uppdrag av Länsstyrelserna. Denna föreläsning berör relationen mellan föräldraskapsstödspolitik och jämställdhetspolitik.

45678910 301 - 350 of 4560
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf