Till Örebro universitet

oru.seÖrebro universitets publikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
45678910 301 - 350 av 4573
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 301.
    Andersson, Isabelle
    et al.
    Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro Universitet.
    Schneider, Malin
    Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro Universitet.
    Hållbarhetsredovisning i praktiken En studie om hur fenomenet green- whitewashing kan förhindras2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 302.
    Andersson, Isak
    et al.
    Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro Universitet.
    Håkansson, Linda
    Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro Universitet.
    Employer branding: Normativ litteratur mot en kontextbaserad verklighet2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 303.
    Andersson, Jacob
    et al.
    Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro Universitet.
    Lantz, Malin
    Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro Universitet.
    Har det varit fördelaktigt att valutasäkra?2012Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 304.
    Andersson, Jakob
    et al.
    Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro Universitet.
    Castillo Haglund, Emil
    Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro Universitet.
    Kennemark, Lars
    Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro Universitet.
    Scrum Master - en roll med många roller - Hur realiseras rollen som Scrum Master i praktiken kontra teorin?2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 305.
    Andersson, Jens
    et al.
    Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro Universitet.
    Munter, Petrus
    Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro Universitet.
    Fotbollshörnor - En statistisk oddsmodell2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 306.
    Andersson, Jerker
    et al.
    Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro Universitet.
    Widorson, Josefine
    Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro Universitet.
    Strategisk förnyelse – En förutsättning för att kombinera ett rikstäckande kontorsnät och digital existens?: En fallstudie om Handelsbanken2020Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 307.
    Andersson, Jessica
    et al.
    Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro Universitet.
    Thongsai, Varaphol
    Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro Universitet.
    Hantering av problem med sökmotorsoptimering i en single page application2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 308.
    Andersson, Joel
    et al.
    Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro Universitet.
    Frändå, Mattias
    Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro Universitet.
    Förväntningar på föreståndaren Arbetsmässiga förväntningsskillnader mellan ordförande och föreståndare på rollen som föreståndare inom Evangeliska Frikyrkan2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 309.
    Andersson, Johan
    et al.
    Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro Universitet.
    Pettersson, Johan
    Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro Universitet.
    Vad finns det för fördelar och nackdelar medmolnet?: Hur upplever IT-företag dessa?2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Att inom företag och organisationer använda sig av molntjänster är den senaste heta trenden inom IT-världen. Men vad finns det egentligen för fördelar och nackdelar med att använda sig av molntjänster? I denna uppsats beskriver vi först fenomenet molnetoch molnjänster, även känt som cloud computing. Efter det har vi gjort en litteraturstudie för att ta reda på vad det finns för för och nackdelar med användandetav molntjänster. Vi har till slut utfört en kvalitativ enkätundersökning för att ta reda påvad IT-företag som använder sig av molntjänster upplever för för och nackdelar meddem. Den genomförda litteraturstudien resulterade i ett visst antal för och nackdeler.Dessa för och nackdelar har vi delat in i åtta stycken kategorier med övergripande teman. Vi har därefter utformat enkätfrågorna utifrån dessa kategorier.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 310.
    Andersson, Johan
    et al.
    Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro Universitet.
    Törnqvist, Viktor
    Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro Universitet.
    Valet efter kvalet: En statistisk utvärdering av längdskidåkningenssprinttävlingar2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 311.
    Andersson, Johanna
    et al.
    Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro Universitet.
    Eriksson, Viktoria
    Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro Universitet.
    Friberg, Hanna
    Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro Universitet.
    Successiv vinstavräkning: Hur arbetar byggföretag för att uppnå tillförlitlighet i sina beräkningar2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 312.
    Andersson, Johanna
    et al.
    Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro Universitet.
    Karlkvist, Johanna
    Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro Universitet.
    Den professionella revisorns dubbla krav - Hanteringen av oberoendet och lojaliteten till kunden2015Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 313.
    Andersson, Johanna
    et al.
    Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro Universitet.
    Ryd, Amanda
    Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro Universitet.
    Avskaffandet av revisionsplikten: - vad finns det för motiv som är avgörande för att behålla revisionen i små aktiebolag?2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Titel: Avskaffandet av revisionsplikten – vad finns det för motiv som är avgörande för att behålla revisionen i små aktiebolag?

    Författare: Johanna Andersson och Amanda Ryd

    Handledare: Kerstin Nilsson

    Examinator: Magnus Frostenson

    Bakgrund: I juni 2010 togs beslutet om att avskaffa revisionsplikten för små aktiebolag, ett beslut som berör 250 000 av alla Sveriges företag. Förändringen innebär att bolagen själva kan bestämma vilka tjänster de behöver för sin organisation. Vilket ledde till problemformuleringen: Vilka motiv är det som är avgörande för att behålla revisionen?

    Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva vilka motiv det finns till att företagen som vi studerar väljer att behålla revisionen, när möjligheten finns att välja bort den.

    Metod: Denna uppsats har en deduktiv ansats, vilket innebär att befintlig litteratur angående problem-formuleringen har sökts för att finna lämpliga teorier och modeller. Vid empiriinsamlingen har en kvantitativ undersökningsdesign använts för att nå ut till respondenterna, 200 enkäter har skickats ut till företag i Örebro Län. Dessa har sökts fram via SCB och Affärsdata. Intressentmodellen har sedan använts för att analysera empirin.

    Slutsats: Undersökningen visar på att de motiv som är av störst betydelse vid valet att ha kvar revision är; förtroendet för att räkenskaperna är korrekta, att nyttan för revisionen överstiger kostnaden för de samt att intressenter som företagsledare, ägare, långivare, stat och kommun väger in vid valet att ha kvar revision i företaget.

    Nyckelord: Förtroende, Nytta, Kostnad, Intressentmodellen, Motiv, Revisionsplikten

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 314.
    Andersson, Jonas
    et al.
    Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro Universitet.
    Nyqvist, David
    Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro Universitet.
    Persson, Johan
    Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro Universitet.
    En dator per elev - bra eller inte? En kvantitativ analys av hur lärare förhåller sig till 1:1 konceptet2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 315.
    Andersson, Jonatan
    et al.
    Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro Universitet.
    Bugujevci, Dionis
    Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro Universitet.
    New Public Management - Styrningsfilosofi i kritiserad myndighet 2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 316.
    Andersson, Jonathan
    et al.
    Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro Universitet.
    Andersson, Oskar
    Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro Universitet.
    Moreen Wistrand, Erik
    Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro Universitet.
    Ansvarstagande inom konfektionsbranschen: En studie om CSR-strategi, kommunikation och kundgrupper2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 317.
    Andersson, Jonathan
    et al.
    Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro Universitet.
    Larsson, Mathias
    Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro Universitet.
    Management Control Systems utformning vid Institutionell komplexitet: I kontexten av en merger & acquisition2020Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 318.
    Andersson, Jonathan
    et al.
    Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro Universitet.
    Lundqvist, Jesper
    Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro Universitet.
    Säkerställandet av kvalité i vinstdrivande delningsföretag: Relationen mellan företag och uthyrare ur ett agentteoretiskt perspektiv2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 319.
    Andersson, Jonathan
    et al.
    Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro Universitet.
    Wistrand, Erik
    Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro Universitet.
    Överbetald i lönsamhetens namn: En studie rörande sambandet mellan ekonomiska incitament till VD och företagets lönsamhet2020Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 320.
    Andersson, Josefine
    et al.
    Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro Universitet.
    Gamerov, Lukas
    Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro Universitet.
    Kombinatörer: Vad påverkar individer som väljer att kombinera anställning med eget företagande2014Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 321.
    Andersson Järnberg, Linda
    Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro Universitet.
    Analys av bestämningsfaktorer för kommunsektorns investeringsutgifter2022Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Rapportens syfte är att undersöka underliggande bestämningsfaktorer för investeringar i kommunsektorn i Sverige. Hur varierar investeringsutgifterna mellan olika typer av kommuner/regioner och vad är den förväntade förändringen (effekten) i en kommuns/regions investeringsutgifter över tid som reaktion på en förändring i demografiska (här: folkmängd, befolkningstillväxt, befolkningstäthet, åldersstruktur), ekonomiska (här: omsättning, skattekraft, soliditet) och ekonomisk-politiska faktorer (här: grad av politisk konkurrens) i kommunerna/regionerna? Analysen genomförs separat för kommun och region och vi undersöker även likheter och skillnader i bestämningsfaktorer om vi enbart inkluderar investeringar som görs i egen förvaltning eller om vi även inkluderar bolagsdelen, dvs koncernen. Studieperioden 2007–19 (2010–19 för kommuner) är en period då kommunsektorn som helhet ökat sina totala investeringar kraftigt och i flera olika verksamhetsområden, men fokus i rapporten är framför allt på de totala investeringsutgifterna för respektive enhet (kommuner, regioner, koncerner). För att ha en gemensam skala att jämföra investeringsbelopp mellan olika kommuner respektive regioner, så dividerar vi utgifterna med folkmängden och studerar alltså bestämningsfaktorer för investeringsutgifter per invånare.

    Analys med grupperade data 2011–19 för kommunernas egen förvaltning visar att investeringsutgifterna per invånare till viss del ökar med folkmängden, men inte monotont. I den mån de är direkt kopplade till befolkningstätheten så gäller det enbart för de mest befolkningstäta kommunerna. Sammantaget visar resultaten att både långsiktiga strukturella förändringar och kortsiktiga variationer i folkmängd (befolkningstillväxt) har betydelse för nivån på investeringar per invånare. Vidare ser vi oftare skillnader i nivån på investeringar i egentlig verksamhet och mer sällan i affärsverksamhet, oavsett undersökningsvariabel. Många av kommunernas obligatoriska uppgifter återfinns inom det som definieras som egentlig verksamhet, där det är av särskild vikt att säkerställa tillräckliga investeringar för att kunna utföra uppdraget. Det är också främst i egentlig verksamhet som investeringarna ökar med både nivån på och ökningen i folkmängd.

    I den fördjupade analysen beaktar vi demografiska (här: folkmängd, befolkningstillväxt, befolkningstäthet, åldersstruktur), ekonomiska (här: omsättning, skattekraft, soliditet) och ekonomisk-politiska faktorer (här: grad av politisk konkurrens) samtidigt och skattar sambandet med regressionsanalys. Resultaten bekräftar att investeringsutgifterna per invånare, både för kommuner och kommunkoncerner, är större i kommuner med hög befolkningstillväxt. För en genomsnittlig kommun ökar investeringsutgifterna över tid med befolkningstillväxt, särskilt på koncernnivå, men det är inte lika tydligt rörande investeringar i förvaltningsdelen. Vi kan inte påvisa någon effekt över tid av absolut folkmängd. Ett sådant resultatet är förväntat om investeringsutgifterna ökar i samma takt som folkmängden, vilket gör att investeringsutgifterna per invånare är oförändrade. Däremot ser vi att den absoluta folkmängden har betydelse för skillnader mellan kommunkoncerner. Resultaten visar även att det finns en viss skillnad mellan kommuntyper. Kommuner (koncernnivå) med större städer och kommuner nära större stad (kommungrupperna 3–5) reagerar svagare på förändring i folkmängden över tid, men starkare på en förändring i andelen 0–19 år jämfört med andra kommuner, medan det omvända förhållandet gäller för kommuner med mindre städer/tätorter och landsbygdskommuner (kommungrupperna 6–9).

    Vidare har befolkningstäta kommuner lägre investeringsutgifter på koncernnivå, vilket tyder på att det finns skalfördelar som är särskilt framträdande för verksamheter som ofta är bolagiserade. Resultaten tyder inte på att befolkningstäthet har någon direkt effekt på hur investeringarna för en genomsnittlig kommun förändras över tid. Som förväntat finner vi att omsättningen är elastisk mot investeringsutgifterna. En hög soliditet förklarar en del av den skillnad i investeringar per invånare som finns mellan kommuner och utgifternas förändring över tid samvarierar positivt med hur soliditeten utvecklas. Orsakssambandet är dock oklart i dessa resultat.

    Många investeringsprojekt löper över mer än ett år. I den dynamiska modellen ser vi också att detta speglas i data genom den korrelation som finns mellan årets investeringsnivå och nivån under föregående år. Dynamik kan dock även finnas i andra förklaringsvariabler och resultaten i den dynamiska modellen är känsliga för specifikation och även den begränsade längden på tidsperioden. I den dynamiska modellen beaktar vi även kausalitetsproblem (soliditet och omsättning). Effekten av soliditet som vi såg tidigare försvinner nu. Inte heller någon av de andra variablerna vi använder för att fånga finansiell risk (kapitalkostnad, självfinansieringsgrad, skuldkvot) har något signifikant förklaringsvärde i de modeller vi skattar. Däremot bekräftas resultaten från den enklare modellen att investeringarna är elastiska mot omsättningen och även effekten av befolkningstillväxt, åtminstone på koncernnivå. Resultatet för densitet är nu positivt signifikant och tyder på att en förtätning av kommunen över tid leder till högre investeringsutgifter per invånare.

    För regionerna visar den enkla förklaringsmodellen få signifikanta samband, vilket delvis kan bero på att antalet regioner är få. I dynamiska modellen för regionerna finner vi stöd för att investeringsutgifterna är elastiska mot omsättningen, med en hög elasticitet både för investeringar i verksamhet som sker i egen förvaltning (regioner) och när vi inkluderar bolagsdelen (koncerner). Andelen unga har en positiv effekt på investeringsutgifterna på koncernnivå, men ingen statistiskt signifikant effekt på investeringar i egen förvaltning (regionnivå). Den persistens i investeringarna som uppvisas på regionnivå, syns inte på koncernnivå.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Analys av bestämningsfaktorer för kommunsektorns investeringsutgifter
  • 322.
    Andersson Järnberg, Linda
    Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro Universitet.
    En beskrivning av kommunsektorns investeringsutgifter över tid2022Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Syftet med rapporten är att beskriva utvecklingen av investeringsutgifter i kommunsektorn, kommuner och regioner, över tid och hur de fördelas över olika verksamhetsområden. Beskrivningen baseras framför allt på investeringar inom egen förvaltning som kommunerna och regionerna rapporterar i Räkenskapssammandraget och som sammanställs av SCB, men även andra källor har delvis använts för att komplettera bilden.

    Kommunsektorns investeringar, kommuner och regioner, har ökat kraftigt sedan början av 2000-talet, särskilt efter 2013, och vi befinner oss fortfarande i en period då flertalet kommuner och regioner genomför stora investeringar. Sett ur ett längre perspektiv så framstår dessa stora investeringar som nödvändiga, då mycket av den infrastruktur i termer av vatten och avloppsanläggningar, allmännyttiga bostäder och sjukhus och kringliggande infrastruktur byggdes under perioden 1950–70, då kommunsektorns fasta bruttoinvesteringar ökade med i genomsnitt 9,6 procent per år. Dessa anläggningar är därför nu i stort behov av antingen om- eller nybyggnation. Sedan början av 2000-talet har investeringarna tagit ny fart, både i regioner och kommuner.

    De kommunägda bolagens bidrag till de totala investeringarna i kommunerna är ungefär lika stor som förvaltningens, medan skillnaden är mindre i regionerna. Fastighetsverksamheten är den största branschen för de kommunägda bolagen, följt av energi och vatten. Vatten och avlopp är den största posten för investeringar inom kommunal- och samordningsförbunden. I kommunernas förvaltningsdel är det framför allt områdena infrastruktur och skydd samt pedagogisk verksamhet som ligger bakom ökningen i totala investeringar, medan det i regionerna främst är investeringar fastighetsförvaltning.

    Utvecklingen på aggregerad nivå speglas även i de enskilda kommungrupperna, men med stor variation i investeringstakten. Att investeringar i pedagogisk verksamhet 1998–2019 är negativt korrelerad med andel barn och skolungdomar, men med ett positivt samband för den i tid mer närliggande perioden 2010–19 tyder på att det funnits ett uppdämt behov av investeringar inom detta verksamhetsområde som nu fått högre prioritering i kommunerna. Investeringar i infrastruktur och skydd samvarierar positivt med befolkningstillväxten i kommunerna.

    För regionerna varierar investeringarna kraftigt mellan olika år och mellan olika regioner. Regioner med universitetssjukhus har över perioden 2007–19 i genomsnitt sex gånger så stora investeringsutgifter som övriga regioner. Fastighetsförvaltning är den stora investeringsposten i samtliga regiongrupper följt av specialiserad somatisk vård.

    På aggregerad nivå framstår det som att en stor del av investeringarna har finansierats med egna medel, men variationen mellan kommuner och regioner är stor. I både kommuner och regioner är självfinansieringsgraden högre i förvaltningsdelen än på koncernnivå. Varierande verksamhetsresultat, beroende på ökade driftskostnader och intäkter som inte ökar lika fort, innebär att låneskulden ökar i hela sektorn. Låneskulden i kommunernas förvaltningsdel har i genomsnitt ökat med 11,6 procent per år och i koncernen med 6,6 procent per år (löpande priser). I regionerna står förvaltningsdelen för den största ökningen i den samlade låneskulden och år 2020 är låneskulden ungefär lika stor som låneskulden i på koncernnivå.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    En beskrivning av kommunsektorns investeringsutgifter över tid
  • 323.
    Andersson Järnberg, Linda
    Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro Universitet.
    En granskning av datakällor och datakvalitet för kommunsektorns investeringsutgifter2022Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Syftet med rapporten är att besvara följande frågor om datakällor och datakvalitet för kommunsektorns investeringsutgifter: Hur långt tillbaka i tid och hur disaggregerade data finns sammanställda och möjliga att tillgå? För vilken tidsperiod är datakvaliteten tillräckligt god för att ligga till grund för meningsfull analys? Olika datakällor granskas där särskilt SCB:s totalundersökning Räkenskapssammandrag (RS) för kommuner respektive regioner varit i fokus. Redovisningen av investeringsutgifter i RS finns för kommuner från 1998 och för regioner från 2007. Dessa följer samma verksamhetsfördelning som redovisningen av driftskostnaderna gör, vilket gör det möjligt att exempelvis följa upp utvecklingen av sambandet mellan investeringar och drift. Förutsättningarna för analyser på verksamhetsnivå tillbaka i tid begränsas dock av datakvaliteten. SCB:s satsning 2015 på att stärka denna genom att underlätta för kommunerna att rapportera in verksamhetsfördelade investeringar har varit viktig. Tillräckligt hög kvalitet i statistiken för analys av enskilda verksamhetsområden finns från och med 2016 för kommunerna och 2007 för regionerna. Möjligheten för framtida forskning, analys och jämförelser mellan kommuner/regioner är avhängig av att denna kvalitetsnivå bibehålls och helst stärks ytterligare.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    En granskning av datakällor och datakvalitet för kommunsektorns investeringsutgifter
  • 324.
    Andersson Järnberg, Linda
    Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro Universitet.
    Kommunsektorns investeringar – vad bestämmer utvecklingen?2022Ingår i: Kommunal ekonomi, ISSN 0282-0099, nr 5, s. 41-42Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Kommunsektorns investeringar är omfattande och av betydelse inte bara för de enskilda verksamheterna utan även för makroekonomin. Investeringarna finansieras till stor del av egna medel, men låneskulden ökar i hela sektorn. Mot denna bakgrund framstår det samlade kunskapsläget om exempelvis underliggande drivkrafter och inriktning för kommunsektorns investeringar som förvånansvärt begränsat. Analys av dessa frågor varit temat i det forskningsprojekt som diskuteras här.

  • 325.
    Andersson Järnberg, Linda
    et al.
    Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro Universitet. The Global Labor Organization (GLO) .
    Andrén, Daniela
    Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro Universitet. The Global Labor Organization (GLO) .
    Hultkrantz, Lars
    Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro Universitet.
    Rutström, Elisabet
    Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro Universitet. Center for Economic Analysis of Risk, College of Business Administration, Georgia State University, Atlanta GA, USA; College of Commerce, University of Cape Town, South Africa.
    Vimefall, Elin
    Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro Universitet.
    Willingness to pay for private and public improvements of vulnerable road users’ safety2021Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    A frequent finding in the empirical literature on cost-benefit analysis of traffic safety measures is that valuations of public goods are lower than valuations of private goods, contrary to theory predictions. This study elicits the willingness to pay for publicly and privately provided safety improvement benefiting cyclists and pedestrians, a relatively neglected group in this literature. Our results suggest that there is no significant difference between valuations of a private good and three versions of a public good as long as the good itself is the same, in our case a mobile phone app. The public good versions differ in attributes such as mandatory or voluntary use and private or public provision institutions. This finding is consistent with the simultaneous presence of both financial altruism and safety altruism, or neither. Public institutions are preferred to private ones in the provision of the public goods, and voluntary participation is preferred to mandated regulation. We also find evidence that attitudes that favor using taxes to fund traffic safety projects, and public responsibility for traffic safety are associated with a higher willingness to pay.

  • 326.
    Andersson Järnberg, Linda
    et al.
    Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro Universitet.
    Hultkrantz, Lars
    Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro Universitet.
    Kommunsektorns investeringsutgifter: Sammanfattning2022Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 327.
    Andersson Järnberg, Linda
    et al.
    Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro Universitet.
    Karpaty, Patrik
    Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro Universitet.
    Lundberg, Johan
    Umeå universitet.
    Kommunal bolagisering: ett ständigt aktuellt ämne2024Ingår i: Kommunal ekonomi, ISSN 0282-0099, nr 1, s. 41-42Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Så länge kommuner har funnits har de även haft bolag och ständigt har detta varit ett ämne för debatt, där farhågor för demokratin och konkurrens lyfts. I en nyligen publicerad rapport studerar vi framväxten av kommunala bolag och granskar produktivitetsutvecklingen i dessa, som enligt beslutsfattare är ett av de viktigaste motiven till verksamhet i bolagsform.

  • 328.
    Andersson Järnberg, Linda
    et al.
    Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro Universitet.
    Karpaty, Patrik
    Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro Universitet.
    Lundberg, Johan
    Umeå universitet, Umeå.
    Kommunala bolag i Sverige: att förstå framväxten av dessa och produktivitetsutvecklingen över tid2023Rapport (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Svenska kommuner äger och bedriver sedan länge verksamhet i bolagsform, men står ut i internationell jämförelse genom det stora antalet kommunala bolag och storleken på dessa. Antalet bolag fortsätter dessutom att öka och spelar en viktig roll i kommunsektorns utveckling och de välfärdstjänster som sektorn tillhandahåller. Vad kan förklara denna utveckling? Baserat på data för perioden 2000-2020 finner vi att befolkningststorleken är positivt korrelerad med antalet bolag. Det tenderar alltså att vara så att stora kommuner har fler bolag än små kommuner, men befolkningsstorleken förklarar däremot inte varför bolagen i en genomsnittlig kommun växer i omfång i termer av antal anställda per invånare. Vidare finns det samband som indikerar att de kommunala bolagen i en genomsnittlig kommun blir fler och växer i termer av andel sysselsatta när skatteunderlaget ökar och den lokala arbetslösheten stiger. Vad gäller de strukturella mönstren tycks det existera lokala kluster av geografiskt närliggande kommuner med många kommunala bolag. Detta kan tyda på att kommuner imiterar varandra. När vi studerar produktiviteten i de enskilda bolagen så finner vi att de presterar ungefär lika bra som sina privata motsvarigheter. Produktivitetsutvecklingen i ett genomsnittligt kommunalt bolag skiljer sig i de flesta fall inte från ett privat bolag i samma bransch, med undantag för en bransch där den är lägre och en annan bransch där den är högre.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Kommunala bolag i Sverige: att förstå framväxten av dessa och produktivitetsutvecklingen över tid
  • 329.
    Andersson Järnberg, Linda
    et al.
    Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro Universitet.
    Värja, Emelie
    Kommuninvest of Sweden, Örebro, Sweden.
    The composition of local government expenditure and income growth: the case of Sweden2023Ingår i: Regional studies, ISSN 0034-3404, E-ISSN 1360-0591, Vol. 57, nr 9, s. 1784-1797Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This paper analyses the relationship between the composition of local government expenditure and income growth rate at the local level. Based on a panel of municipality-level data for Sweden spanning the period 1996-2015, we find indications of a negative relative 'growth effect' of education spending compared with both perceived non-productive expenditure shares and childcare and infrastructure spending, both viewed as productive. However, the robustness of these results is challenged when considering spatial interactions, and the choice of panel construction to address reverse causality. To some extent the results are confined to the assumption that local fiscal policy is exogenous.

  • 330.
    Andersson Khan, Kristian
    et al.
    Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro Universitet.
    Andersson Khan, Kristoffer
    Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro Universitet.
    Shared Service Centers "Release the expertise": En fallstudie inom banksektorn2014Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 331.
    Andersson Khan, Kristian
    et al.
    Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro Universitet.
    Seling, Joakim
    Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro Universitet.
    Wolf, Daniel
    Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro Universitet.
    Integrering vid företagsförvärvFörvärvsprocessens mest kritiska fas2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 332.
    Andersson Khan, Kristoffer
    et al.
    Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro Universitet.
    Von Stapelmohr, Christoffer
    Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro Universitet.
    Wretskog, Sofie
    Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro Universitet.
    Varumärkesvärdering Val av värderingsmetod ur ett redovisningsperspektiv2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 333.
    Andersson, Lina
    et al.
    Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro Universitet.
    Bennis, Sanna
    Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro Universitet.
    Finns ett samband mellan inkomstförhållanden och kriminalitet i Sverige?: En panelstudie över Sveriges län för perioden 1999-20142021Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 334.
    Andersson, Linda
    et al.
    Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro Universitet.
    Andrén, Daniela
    Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro Universitet.
    Hultkrantz, Lars
    Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro Universitet.
    Rutström, Elisabet
    Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro Universitet.
    Vimefall, Elin
    Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro Universitet.
    Willingness to Pay for Safety of Cyclists and Pedestrians - Public or Private2021Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 335.
    Andersson, Linda
    et al.
    Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro Universitet.
    Forsberg, Anna
    Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro Universitet.
    Hur skapas trovärdighet i hållbarhetsredovisningar?: En diskursanalys av statliga bolag2015Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 336.
    Andersson, Linda
    et al.
    Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro Universitet.
    Karlsson, Moa
    Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro Universitet.
    Larsen, Sanne
    Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro Universitet.
    Hållbarhetsredovisning och gröna nyckeltal: -En granskning av årsredovisningar2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 337.
    Andersson, Linda
    et al.
    Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro Universitet.
    Karpaty, Patrik
    Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro Universitet.
    Savsin, Selen
    Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro Universitet.
    Firm level effects of offshoring of goods and services on relative labor demandManuskript (preprint) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Based on firm level data for the Swedish manufacturing sector the objective of this paper is to analyze relative labor demand effects due to offshoring. Actual firm-level trade data allow us to distinguish between goods and service offshoring, as well as sourcing country. Overall, our results give no support to the fears that offshoring of goods or services lead to out-location of high-skilled activity in Swedish firms. Rather, this paper finds robust evidence that the aggregate effects from offshoring lead to increasing relative demand of high-skilled labor, mainly due to serviceoffshoring to middle income countries.

  • 338.
    Andersson, Linda
    et al.
    Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro Universitet.
    Karpaty, Patrik
    Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro Universitet.
    Savsin, Selen
    Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro Universitet.
    Firm-level effects of offshoring of materials and services on relative labor demand2016Ingår i: Review of World Economics, ISSN 1610-2878, E-ISSN 1610-2886, Vol. 152, nr 2, s. 321-350Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Based on firm-level data over the period 1997-2002 for the Swedish manufacturing sector the objective of this paper is to analyze relative labor demand effects due to offshoring, separating between materials and services offshoring and also geographical location of trade partner. Overall, our results give no support to the fears that offshoring of materials or services lead to out-location of high-skilled activity in Swedish firms. Rather, this paper finds evidence that the aggregate effects from offshoring lead to increasing relative demand of high-skilled labor, mainly due to services offshoring to middle income countries.

  • 339.
    Andersson, Linda
    et al.
    Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro Universitet.
    Karpaty, Patrik
    Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro Universitet.
    Savsin, Selen
    Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro Universitet.
    Labour Demand, Offshoring and Inshoring: Evidence from Swedish Firm-level Data2017Ingår i: The World Economy, ISSN 0378-5920, E-ISSN 1467-9701, Vol. 40, nr 2, s. 240-274Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The objective of this paper was to analyse effects on firm–level relative demand for skilled labour due to imports of intermediates (offshoring) and exports of intermediates (inshoring). The study is based on a data set of Swedish manufacturing firms, 1997–2002, using trade flows in intermediate goods and services, respectively. Descriptive data show that goods inshoring is much larger than goods offshoring, while the reverse is true for services. There is, however, a strong increase in services inshoring over the study period. Controlling for potential endogeneity in offshoring and inshoring, our results indicate that there is a positive effect of services offshoring on the skill composition of workers in Swedish firms, while no such causality can be established from inshoring.

  • 340.
    Andersson, Linda
    et al.
    Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro Universitet.
    Värja, Emelie
    Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro Universitet.
    The Composition of Local Government Expenditure and Growth: Empirical Evidence from SwedenManuskript (preprint) (Övrigt vetenskapligt)
  • 341.
    Andersson, Linn
    et al.
    Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro Universitet.
    Newborg, Elvira
    Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro Universitet.
    Törnstrand, Alexandra
    Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro Universitet.
    Hur grupputveckling påverkats av tvingat distansarbete inom arbetsgrupper En kvalitativ studie om gruppmedlemmars upplevelse av gruppen under det tvingade distansarbetet samt Corona-pandemins påverkanpå grupputvecklingen.2022Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 342.
    Andersson, Malin
    et al.
    Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro Universitet.
    Andersson, Anna
    Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro Universitet.
    Musa, Maha
    Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro Universitet.
    Hållbarhetsredovisning: Med fokus på negativ information2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    To establish sustainability reports is an increasing trend for more and more companies. This has led to a spread of the international framework Global reporting initiative, GRI, guidelines to make a sustainability reports. This trend has got a lot of critics from various stakeholders who believe that companies in these reports communicate the information in a way of window dressing. Both negative and positive information has to be represented according to GRI: s principle of balance.  Window dressing is created by adding a greater emphasis on the positive information. The researchers review the context of the negative information to study the extent to which it is reported and whether there are patterns and variations in the reported information. The companies to be studied are the government-owned, because these companies shall act as role models on the market. The method of research that has been used is the content analysis, the surveys starting point in the 21 GRI: s results indicators. The data collection is based on the operationalization of negative information for each indicator and the GRI index list is presented. The negative effect that companies reported is increasing emissions, increasing energy use, unequal in the organization and company goals that partly fails. The reasons that came up were cold winters, recession, market competition and operational changes as reorganizations and expansions.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Hållbarhetsredovisning: Med fokus på negativ information
  • 343.
    Andersson, Malin
    et al.
    Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro Universitet.
    Liljegren, Kajsa
    Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro Universitet.
    Spegeln på väggen där, säg mig vem på arbetet jag är: Hur två samtida yrkesroller kan påverka sättet individen skapar sin individuella arbetsidentitet och därmed lojalitet till att stanna i organisationen2013Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund:

    Uppsatsämne valdes ut baserat på ett reellt fenomen som vi som uppsatsförfattare noterat ute i arbetslivet. Fenomenet upptäcktes i banksektorn, där det är vanligt förekommande att duktiga specialister befordras med ett chefsansvar. Detta väckte ett intresse för hur skapandet av individuell arbetsidentitet kan ske när en individ innehar två yrkesroller samtidigt, en specialistroll och en chefsroll. Fokus riktades till den del av identiteten som påverkar individens lojalitet till att stanna i organisationen.

    Syfte:

    Studiens syfte är att förklara hur en individ kan skapa sin individuella arbetsidentitet, samt hur lojaliteten till att stanna i organisationen kan påverkas, av scenariot när en individ innehar två yrkesroller, chef och specialist, samtidigt.

    Metod:

    Tillvägagångssättet består av semistrukturerade intervjuer med ett urval på fyra individer inom en organisation. Intervjuerna analyserades genom kategorisering, där empirin samlades i koncept som i sin tur samlades i färre aggregerade dimensioner, vilka tar stöd i den teoretiska referensramen.

    Slutsats:

    Individerna skapade sin individuella arbetsidentitet baserat på yrkesidentiteten. Det framkom två sätt att se på sin yrkesidentitet, att se sina yrkesroller som integrerade eller separerade. Vilken av yrkesrollerna som blev framträdande, motsade tidigare forskning som menar att status och särskiljning har betydelse för framträdandet av identiteten. I denna studie var det istället organisationskontext och styrning som visade sig ha betydelse för skapandet av individens individuella arbetsidentitet, samt lojaliteten till att stanna i organisationen.

  • 344.
    Andersson, Martin
    et al.
    Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro Universitet.
    Johansson, Marcus
    Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro Universitet.
    Controllerns utvecklade roll -vägvisaren mot hållbar utveckling?2016Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 345.
    Andersson, Martin
    et al.
    Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro Universitet.
    Johansson, Marcus
    Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro Universitet.
    Hållbarhetsredovisning - Vad ligger till grund för organisationers redovisning av CSR och vad styr utformningen?2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 346.
    Andersson, Mikael
    et al.
    Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro Universitet.
    Duberg, Markus
    Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro Universitet.
    Krantz, Axel
    Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro Universitet.
    Kan förändringar i räntan för aktielån förutse kursrörelser i aktien?2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 347.
    Andersson, Mikaela
    et al.
    Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro Universitet.
    Bäversten, Jessica
    Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro Universitet.
    Graffman, Malin
    Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro Universitet.
    Informations- och kommunikationsteknikens påverkan på ledarskap och arbetstrivsel - ur ett medarbetarperspektiv2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 348.
    Andersson, Mikaela
    et al.
    Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro Universitet.
    Dahlqvist, Felicia
    Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro Universitet.
    "Jag har hört att det ska vara bra med ekologiskt..." - En kvalitativ studie om studenters köpbeteende gentemot ekologiska livsmedel2017Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 349.
    Andersson, Olle
    et al.
    Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro Universitet.
    Dahlberg, Carl-Hannes
    Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro Universitet.
    Topic, Dragan
    Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro Universitet.
    Varumärkesvärdering Brister i den beteendemässiga delen i standarden ISO 106682017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 350.
    Andersson, Olof
    et al.
    Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro Universitet.
    Ranke, Robert
    Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro Universitet.
    Generationsfonder: En jämförelse mellan generationsfonderna i Sverige2012Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    In the future the Swedish pension system will face major problems. With an increasing aging population combined with a decreasing share of working population the financing of the pension system is becoming a bigger problem than previously predicted. This means the individual himself will have a bigger responsibility to invest money for their future retirement. It has been shown that a large proportion of the people who invests for their future pension have neither the interest nor the time to actively invest their pension capital. To make it easier for those who invest for their retirement, some Swedish banks have created so-called generation funds. These funds adapts to the age of the person who invests. This means that the funds risk decreases with the age of the investor. Therefore, this results in the fact that the individual who has invested in the generation funds does not need to worry about lowering the risk when they are approaching retirement.

    The purpose of this study is to investigate and compare the different generation funds offered on the Swedish market. Further study is also intended to show whether an application of two more active strategies as investment strategies has had a higher return than investing in the generation funds.

    In examining the generation funds, evaluation dimensions Treynor and Sharpe ratio have been used to calculate the risk-adjusted returns. Furthermore, an empirical test has been conducted in which a monthly saving of 500 SEK per month has been combined with a buy-and-hold strategy to see which of the banks generation funds have provided the highest returns during the period 2004-2011. This has in turn been compared with applying the moving average as a technical investment strategy to identify buy and sell signals.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
45678910 301 - 350 av 4573
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf