To Örebro University

oru.seÖrebro universitets publikasjoner
Endre søk
Begrens søket
89909192 4551 - 4582 of 4582
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 4551.
    Öhman Sandberg, Ann
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Förutsättningar för hållbara samverkansmodeller2022Inngår i: Praktikutvecklande forskning mellan skola och akademi: Utmaningar och möjligheter vid samverkan / [ed] Inger Eriksson; Ann Öhman Sandberg, Lund: Nordic Academic Press, 2022, 1, s. 41-60Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 4552.
    Öhman Sandberg, Ann
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Livslångt lärande/Encell.
    Hållbar programutveckling: en studie av betydelsen av expansivt lärande och delvis delade objekt2014Doktoravhandling, monografi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    This thesis aims to develop meanings of sustainable programme development. Policies are often introduced to solve societal problems identified by a government agency or some other organization. In order to realize the intentions behind the policy it is common that one or several policy driven projects are funded with large sums of money. By funding policy driven projects, the funding organizations expect that the projects can support a sustainable change of practice that can solve or at least decrease the societal problem. Research shows that policy driven projects and programmes often fail to realize the intentions behind poli-cies. Hence, it is uncertain to what extent policy driven projects contribute to a sustainable change of practice.

  • 4553.
    Öhman Sandberg, Ann
    Högskolan i Jönköping, HLK, Livslångt lärande/Encell.
    Hållbart utvecklingsarbete på lärarutbildningen2010Inngår i: Hållbart utvecklingsarbete på lärarutbildningen, 2010Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    This paper focuses the ongoing developmental work in three projects aimed at enhancing ICT in teacher education. Instead of studying effects after completed developmental work I will in the framework of Yrjö Engeström´s expansive cycle in a three- step procedure clarify if the project organizations have provided or can provide situated preconditions for learning in an ongoing developmental project. I´m interested in preconditions that can enhance the possibility for the results of the developmental projects to lead to sustainable change, long term effects.  First I will with the help of the expansive cycle, clarify contradictions within or between activity systems. I will then investigate if the universities that host the projects have provided preconditions for expansive learning that promote sustainable change in the organizations. Second I will clarify four critical preconditions for sustainable change and discuss them in a socio cultural perspective. Thereafter I will put the four preconditions that I have clarified, in a framework of an expansive cycle. I will finally use the model to clarify preconditions that has made it possible for an expansive learning to take place in the tree developmental projects that I am following in my research.

  • 4554.
    Öhman Sandberg, Ann
    Högskolan i Jönköping, HLK, Livslångt lärande/Encell.
    The relation between policy, program, project and practice2013Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 4555.
    Öhman Sandberg, Ann
    et al.
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Ehneström, Christina
    Veta Advisor AB.
    Ellström, Per-Erik
    Linköpings universitet.
    Svensson, Lennart
    Linköpings universitet.
    Karriärtjänster för lärare – möjlighet eller hinder för skolutveckling?2016Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I den här rapporten redovisas resultatet av ett ettårigt forskningsprojekt som syftar till att identifiera hindrande och möjliggörande förutsättningar, dvs. processindikatorer, för hur karriärtjänster för lärare kan bidra till skolutveckling. Forskningsprojektet är genomfört av en forskargrupp från Linköpings universitet på uppdrag av Stockholms stad. 

    Resultatet av forskningsprojektet visar att karriärstegsreformen har uppfattats och implementerats på olika sätt på stadens skolor. De lärare som har tillsatts på karriärtjänsterna uppfattar tillsättningen som ett erkännande av visad undervisningsskicklighet. Karriärtjänsterna har skapat "ringar på vattnet" i form av exempelvis kollegiala lärandeaktiviteter, projektinitiativ i kollegiet men det har inte varit möjligt att visa att det finns pågående utvecklingsprocesser som kan direkt hänföras till karriärstegsreformen. 

    Forskagruppen har identifierat följande hindrande förutsättningar: 

    1. Det har inte funnits ett medvetet, sammanhållet fokus på organisering och ledning av implementeringen av karriärtjänster varken på förvaltnings- eller på skolnivå. 

    2. En stark likhetsnorm bland lärare har gjort att karriärstegsreformen skapar spänningar på skolorna, vilket troligtvis har varit hindrande för att uppnå effekter av reformen i form av skolutveckling. 

    3. Implementeringen av karriärstegsreformen visar över lag låga värden vad gäller de fyra dimensionerna för hållbart utvecklingsarbete: aktivt och delegerat ägarskap, behovsdriven utveckling, delad målbild och kunskap om innehållsfrågan. 

    Forskargruppens slutsats är att låga värden vad gäller de fyra dimensionerna, tillsammans med icke-avsedda effekter (t ex spänningar i kollegiet) sannolikt har varit hindrande för att uppnå förväntade effekter av karriärstegsreformen. 

    Forskargruppen har identifierat följande möjliggörande förutsättningar: 

    1. Ett aktivt och delegerat ägarskap behöver finnas på alla nivåer för att initiera, genomföra och följa upp implementeringen av reformen. Det innebär exempelvis att skolledningen behöver vara tydlig vad gäller kriterier för tillsättning, uppdragets innehåll och ge karriärlärarna legitimitet och förutsättningar för att med stöd av ledningen driva skolutveckling, 

    2. Karriärtjänsterna behöver svara mot vad alla berörda parter uppfattar vara den egna skolans behov, 

    3. Alla nivåer behöver dela målbild av vad som ska uppnås genom implementeringen av karriärstegsreformen 

    4. Implementeringen av karriärstegsreformen behöver utformas så att den skapar förutsättning för rörlighet både internt på den egna skolan och mellan stadens skolor, 

    5. Reformarbetet på skolorna behöver aktivt följas upp av förvaltningen och utfallet behöver användas för att vidareutveckla implementeringen av reformen. Det behöver därför finnas ett organiserat, ständigt pågående, lärande om reformens syfte, innehåll och genomförande. 

    Fulltekst (pdf)
    Karriärtjänster för lärare – möjlighet eller hinder för skolutveckling?
  • 4556.
    Öhman Sandberg, Ann
    et al.
    Jönköping University, Jönköping, Sweden.
    Halvarsson, Agneta
    Linköping University, Linköping, Sweden.
    Learning in large scale development projects: A comparison between two methods to bridge the gap between theory and practice2010Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Action researchers strive to create an interface between theory and practice. Different methods to organize learning events seeking to create such interface have been developed in Scandinavia. These methods have been used for over forty years and they have influenced different Scandinavian action research perspectives. One method to bridge the gap between theory and practice in large scale development projects is the dialogue conference. Lately in Sweden a new method to integrate theory and practice in large scale projects has emerged, the Analysis Seminar. In the conference paper we will compare a late generation of dialogue conferences (Gustavsen, 2006) with analysis seminars (Halvarsson and Öhman-Sandberg, 2009). Whereas the dialogue conference is quite well documented in the research literature, less is written about the analysis seminar. We will therefore in the paper present two Swedish cases to portrait the use of analysis seminars as a departure for the comparison. As interactive researchers we have used analysis seminars in the presented research projects over a four year period. Democratic dialogue and joint learning are a common ground for the dialogue conference and the analysis seminar. The implications of the differences and the similarities of the two methods will be highlighted and discussed in the paper.

     

     

     

  • 4557.
    Öhmar, Alma
    et al.
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Törnblom, Lisa
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Vetenskaplig kunskap och praxiskunskap: En studie om professionalism i förskolan2020Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med denna kvalitativa studie är att bidra med kunskap om förskollärares och barnskötares uppfattning om sin yrkesprofession samt belysa de kompetenser som beskrivs vara betydande för att utföra ett professionellt arbete. Dessa kompetenser har vidare analyserats i relation till vetenskaplig kunskap och praxiskunskap. I denna studie har åtta informanter intervjuats, varav fyra är förskollärare och fyra är barnskötare. Resultatet innefattar beskrivningar kring det som informanterna upplever viktigt att kunna i sitt professionella arbete i förskolan. De kompetenser vi kunde tolka som viktiga var bland annat att vara flexibel, spontan, lyhörd och närvarande i barngruppen. Det ansågs också vara viktigt att ha kompetens i planering, reflektion och utvärdering, samt att ha ett didaktiskt förhållningssätt och kunna skapa relationer till barnen. Det visades dock att personliga aspekter som att ha ett intresse för arbetet och en vilja att lära sig också var betydande för professionaliteten. I diskussionen diskuteras det huruvida vetenskaplig kunskap eller praxiskunskap verkar vara viktigast för professionen samt i vilken utsträckning de nämnda kompetenserna kan kopplas till professionalitet.

  • 4558.
    Öijen, Lena
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Samverkan lärosäte-skola: en studie av Regionalt utvecklingscentrum som samarbetspart2014Doktoravhandling, monografi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    This thesis is a study of a phenomenon in Swedish education: the RegionalDevelopment Centre (Regionalt utvecklingscentrum, RUC). Insetting up RUC, the Swedish state’s original intention was to enhancecollaboration between teacher education and training, research andschool development. RUC was specified in the appropriation directionsfor Swedish higher education institutions (HEIs) that trained teachers in1997–2010. The purpose of this thesis is to clarify and analyse differinginterpretations and implications of RUC as a phenomenon and conceptualisethe task of addressing them in a changing education-policy context.Empirical sources for the study are central government publicationsand interviews with RUC representatives at 22 HEIs. This empiricalmaterial has been modified and analysed in four stages: a survey of RUCas a phenomenon, construal of ‘ideal types’ of RUC, testing of the construedideal types as analytical tools, and application of the construedideal types as analytical tools to gain an ‘explanatory understanding’ ofRUC. Through analysis of needs, actors and value, five ideal types empiricallybased on transcribed interviews are construed: the receiveroriented,trust-creating, region-boosting, conceptualising and salesorientedtypes. A model shows how these ideal types can be mutuallyunderstood and conceptualised. Examples are given, based on this model,of specific interpretations and implications that may fit each idealtype. RUC’s legitimacy in 2012 still entails a marked emphasis on RUCas a receiver-oriented associate. Three aspects enhancing the likelihoodof RUC, in 2012, being deemed important to retain at an HEI appear tobe the HEI’s goodwill towards RUC, its dependence on remits from theSwedish National Board of Education and schools’ research needs. Focusingmore on RUC as the region-boosting partner would mean oncemore uniting RUC’s role in teacher education with school developmentand research, but on the basis of ‘common needs’ within the frameworkof a distinct growth policy.

    Fulltekst (pdf)
    Avhandling
    Download (pdf)
    Omslag
    Download (pdf)
    Spikblad
  • 4559.
    Öijen, Lena
    et al.
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Bergh, Andreas
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap. Department of Education, Uppsala University, Uppsala, Sweden.
    Praktiknära forskning – ett rättviseprojekt?2021Inngår i: Utbildning, lärande och praktiknära forskning: Dilemman, utmaningar och möjligheter i olika utbildningskontexter / [ed] Inger Eriksson; Ann Öhman Sandberg, Nordic Academic Press, 2021Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 4560.
    Örn, Joel
    et al.
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Andersson, Jesper
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    "Ibland skulle jag lika gärna kunna undervisa från ett fik i Bangkok": Lä r a r e s u p p f a t t n i n g ar o m d a t o r e r o c h i n t e r n e t i s ko l a n2015Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 4561.
    Örneus, Lisa
    Örebro universitet, Pedagogiska institutionen.
    Vårdchefers inställning till utvecklingssamtal: en kvalitativ studie2005Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med den här uppsatsen var att undersöka vad vårdchefer har för inställning till utvecklingssamtal. För att besvara syftet formulerade jag fyra frågeställningar som har legat till grund för hela min undersökning. Frågeställningarna tar upp syftet med utvecklingssamtalet, vad cheferna anser om att använda sig av utvecklingssamtal, vad cheferna anser om att integrera lönesamtal i utvecklingssamtalet samt vilka orsaker som kan bidra till att man inte vill använda sig av utvecklingssamtal. För att besvara mitt syfte gjorde jag även en intervjuundersökning bland fem avdelningschefer på ett sjukhus. Resultatet visade att majoriteten av cheferna var positiva till användningen av utvecklingssamtal, en av cheferna ställde sig däremot negativ till samtalet då informanten bland annat menade att samtalet kan ersättas av den personliga kontakten med de anställda.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 4562.
    Örtegren, Alex
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Teknik i skolans tjänst?: – en fenomenologiskt inspirerad studie av IKT i undervisning2014Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Tekniken expanderar på olika sätt inom skola och utbildning i den digitala tidsåldern. Ett uttryck för detta är så kallade 1:1-lösningar, det vill säga tekniklösningar där varje elev har sin egen dator. Det anstår forskningen att klargöra hur tekniken bör integreras i undervisningen för att på bästa sätt främja elevernas lärande, vilket torde vara särskilt angeläget nu då det ännu inte är vederhäftigt belagt att digitala verktyg faktiskt har en potential att främja elevers lärande.

    Denna fallstudie utgör formen av ett förslag på hur tekniken kan integreras i undervisningen för att främja elevers lärande i 1:1-lösningar. Genom en fenomenologiskt inspirerad ansats fokuseras gymnasieelevers upplevelser av ett digitalt verktyg, lärplattformen Socrative. Centrala frågeställningar är hur Socrative kan fungera som ett stöd för elever i deras lärande och hur detta verktyg kan påverka elevers motivation. Studien har därtill ett deliberativt perspektiv i det att fokus ägnas Socratives potential att främja deliberativa samtal.

    Studien visar att Socrative har ett flertal effekter som torde framstå som önskvärda i undervisningssammanhang. Arbetsron i lärosalarna tycks bli bättre än vad som tidigare framgått i 1:1-studier. Socrative kan synliggöra lärande, både för lärare och elev, vilket verkar stimulera formativa processer och utveckling av fördjupade kunskaper. Lärandet upplevs som mer lustfyllt när Socrative används, vilket verkar ha positiv betydelse för elevers studiemotivation. Därtill visar studien hur Socrative kan främja deliberativa samtal som utvecklar elevers demokratiska kompetenser och fördjupar deras kunskaper.

    Det återstår emellertid mycket att undersöka inom detta forskningsområde. Särskilt gäller detta kopplingen mellan lärares praktik och forskning om digitala verktyg i undervisning. Dessutom förefaller det vanskligt att mäta effekterna som Socrative har på elevers lärande. Testkulturer har blivit allt starkare med fokus på mätbar kunskap samtidigt som samtal har fått en central plats i skolans styrdokument. Diskussionen om deliberativa samtal och Socrative tangerar därför diskussionen om svårigheten att mäta kunskap som utvecklas i samspel mellan elever.

    Fulltekst (pdf)
    AlexOertegren_Uppsats
  • 4563.
    Österborg Wiklund, Sofia
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    In and against global injustice: Decolonising popular education on global development2023Inngår i: Studies in the Education of Adults, ISSN 0266-0830, E-ISSN 1478-9833, Vol. 55, nr 1, s. 5-23Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This article builds on a classroom study and interviews with facilitators and students on a travelling Folk High School course on global justice and development, an education that raises awareness about colonial history and contemporality. The study explores how the concept of being 'in and against' presents itself in the narratives of the research participants, and what those narratives can say about institutional and global conditions for transnational popular educational engagement. The results mirror the ambiguities of criticising the global, structural, and institutional conditions, while also relying on the same prerequisites, to conduct the course. It shows how working in and against the classroom, as expressed from the differentperspectives of the students and the facilitators, entails countering both global and institutional material orders as well as prevailing hegemonic knowledge, and working in and against a gendered, classed, and racialized classroom.

  • 4564.
    Österborg Wiklund, Sofia
    et al.
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Bagger, Anette
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    A critical comparison of the two new examination goals for Swedish teacher education2021Konferansepaper (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Fulltekst (pdf)
    A critical comparison of the two new examination goals for Swedish teacher education
  • 4565.
    Österborg Wiklund, Sofia
    et al.
    Umeå University, Umeå, Sweden.
    Bertilsdotter Rosqvist, Hanna
    Social Sciences, Södertörn University, Stockholm, Sweden .
    Bagger, Anette
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Allan, Julie
    School of Education, University of Birmingham, Birmingham, UK.
    Waiting for Discovery and Support? Neurodivergent Subjectivities in the Swedish Educational Landscape2023Inngår i: The European Journal of Inclusive Education, E-ISSN 2794-4417, Vol. 1, nr 1, s. 15-29Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    PURPOSE: In this paper, we explore and contrast the Swedish state and NGO arguments for initiating two changes in national educational degree objectives in Swedish teacher education: one regarding sex and cohabitation education, and the other regarding support for pupils with ʻneuropsychiatric difficultiesʼ such as autism and ADHD (here referred to as neurodivergent pupils).

    APPROACH: Using critical policy analysis, we compare the arguments from the government as well as responding bodies for introducing the two objectives, with a focus on neurodivergent pupils.

    RESULTS: Our findings suggest that discourses concerning sex and cohabitation education for all pupils and support for pupils with ʻneuropsychiatric difficultiesʼ respectively derive from different educational ideologies and reproduce different ideas about pupilsas active citizens versus passive objects of interventions. The objective of sex and cohabitation education is framed within a norm critical discourse putting forward reflexivity and identity, and where pupils are active subjects to be involved in the process. In contrast, neurodivergence is framed within a deficit approach as neurobiological, individual impairment, and a special educational problem that should be managed by professionals. It is seen as a risk for school failure, where neurodivergent pupils are passive objects of professional discovery and support.

    CONCLUSION: In a Swedish educational policy landscape, stressing the importance of educating pupils in line with ideas of children as right-bearers, our exploration illustrates how ʻall pupilsʼ versus neurodivergent pupils, within teacher education ,are positioned as belonging to different categories of citizens: as active subjects of rights, versus passive subjects of care. This perception of neurodivergence, we argue, hampers progress towards embracing neurodivergence as a social category, and neurodivergent pupils as political subjects.  

  • 4566.
    Östergren, Daniel
    Örebro universitet, Restaurang- och hotellhögskolan.
    Footprints of Gastronomy: Intertwinement of Higher Education and Practical Experiences Viewed from a Bildung Perspective2023Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Higher education prepares gastronomes to understand their work as knowledge, to actively see how practical and theoretical knowledge interact in their work. The aim of this presentation is to explore how graduated gastronomes can use their academic knowledge to continue cultivating ideas of sustainability in their professional life after education. An emerging aspect of sustainability is put forward: how a gastronomic mindset can cultivate inner capacities needed for sustainable transformations. 

    Four culinary professionals with a bachelor's degree, participated in semi-annually recurring dialogic interviews during the first two years after they finished their education. In these recurring dialogues the ideas of the researcher and the participants were gradually brought towards a common explanation. Inspired by Gadamer’s idea of bildung as hermeneutic interpretation, the focus is on the individual sense-making process after a meal.

    The gastronomes were catalyzed by their higher education backgrounds as well as their individual endeavors when they further developed ideas of sustainability from a gastronomic point of view. By intertwining academic knowledge with their professional experiences, the gastronomes are found communicating not primarily to people’s role as citizens but rather to them as individuals. 

    The discussion revolves around how civic sustainable development is dependent on intertwining with an inner cultivation of the self, and that academically educated gastronomes by their work can manage profound links between the individual and the civic perspectives. Thereby, the impressions of a meal can drive change, through how gastronomy communicates communal ideas to the individual self via all senses.

  • 4567.
    Österling-Brunström, Johanna
    Örebro universitet, Musikhögskolan.
    Musik i rörelse: Fyra lärares uppfattning om och användande av rörelse vid lärande av musik på estetiska programmet, inriktning musik2010Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    The purpose of this study is to shed light on how teachers on the upper secondary Arts with Music programme use movement in their teaching of music, and how they approach movement as an educational tool, by investigating the following three issues:

    1. What significance does movement have for teachers on the Arts with Music programme?

    2. How do teachers on the Arts with Music programme regard movement as an educational tool in the teaching of music?

    3. How do teachers on the Arts with Music programme use movement as educational tool?

    The methodology used is a combination of focus group interviews and observations. The aim was to connect data collected from focus groups interview with observations in order to look into how things were said by the teachers seemed to be employed in their practice.

    The values of different cultures and ages and their significance for our choice of methods as teachers, and our view of music and the consequences it has for our role in the learning process are the key areas of this study. I selected to dispose the content in informal and formal learning (Davidsson & Correia, 2002, Lilliestam, 2006), absolute and realtivistic views of musicality (Brändström, 1997), high and low (Klingfors, 2003), nature and culture (Ehn & Löfgren, 1982), male and female (Bouij, 1998, O´Neill 1997; Lenz Taguchi, 2003), mind and body (Gustavsson, 2000; Davidsson & Correia, 2002).

    The informants maintain that movement could have performance purposes, physical purposes and educational purposes, as a tool in the teaching of music.

    What I consider the most salient aspect of my study is that although the informants consider movement as important in both teaching and artistic contexts, they did not use it to any significant extent as a teaching aid.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
    Fulltekst (pdf)
    Abstract_forord
  • 4568.
    Österlund, Elsa
    et al.
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Larsson, Ida
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    "Jamen musik i förskolan är ju… ja, lite avgrund, det är gamla grundplåten": En kvalitativ intervjustudie om förskollärares upplevelser av musik som språkutvecklande verktyg i förskolan2023Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Forskning visar att musik är positivt att använda för barns språkliga och kognitiva utveckling. Syftet med studien är att skapa kunskap kring hur musik kan användas som ett didaktiskt verktyg för att främja barns språkutveckling, genom att belysa förskollärares perspektiv kring hur de arbetar med musik och språk. Studien har haft sin utgångspunkt i den sociokulturella traditionen. Datainsamlingsmetoden som har använts är kvalitativa intervjuer med yrkesverksamma förskollärare och analysmetoden är en abduktiv ansats. Resultatet tyder på att förskollärare associerar språkutveckling i hög grad till läs-och skrivutveckling med fokus på högläsning. Resultatet visar även att majoriteten av förskollärarna besitter en medvetenhet kring sångens positiva påverkan på språkutveckling, detta tyder på ett kunskapsglapp kring musikens påverkan i stort. Det framkom av intervjuerna att musikaktiviteter i förskolor oftast bygger på att sjunga tillsammans med barnen, då förskollärarna kopplade detta till språkutveckling. Detta skulle kunna förklaras utifrån samhällsdebatten som lyfter att ämnet musik får stå tillbaka, och inte värdesätts lika hög som grundämnena. 

    Fulltekst (pdf)
    "Jamen musik i förskolan är ju… ja, lite avgrund, det är gamla grundplåten": En kvalitativ intervjustudie om förskollärares upplevelser av musik som språkutvecklande verktyg i förskolan
  • 4569.
    Österman, Sandra
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Att synliggöra lärandet: En intervjustudie om hur lärare använder bedömningsstödet ”Nya språket lyfter!”2017Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Konsten att kunna läsa och skriva är en viktig del för elevers vidare kunskapsutveckling.Att tidigt upptäcka och åtgärda för de elever som riskerar att inte lära sig läsa och skriva är därför viktigt. För att stödja lärarens bedömningsarbete i detta syfte finns bedömningsstöd att tillgå. Skolverket har 2009 tagit fram ett bedömningsstöd som heter ”Nya språket lyfter!”. Syftet med den här uppsatsen är att bidra med kunskap om hur f-3lärare använder ”Nya språket lyfter!” samt hur lärare motiverar sitt arbete med bedömningsstödet. Empirin har samlats in med hjälp av intervjuer som analyserats efter en fenomenografisk modell.Resultatet visar att lärarna använder ”Nya språket lyfter!” både i den dagliga undervisningen och inför och under utvecklingssamtalen. Användandet motiveras av att det bidrar till trygghet för lärarna, måluppfyllelse, ökat elevengagemang samt stöd i att upptäcka elevers utveckling i ett tidigt skede. Det går att se att lärarna använder bedömningsstödet i ett formativt syfte för att i huvudsak tydliggöra kunskapsmålen samt synliggöra elevernas lärande. Stödet används också som hjälpmedel för att samtala med eleverna och ge framåtsyftande återkoppling. Resultatet visar även att lärarna anser att ”Nya språket lyfter!” möjliggör för eleverna att ta ansvar för sitt eget lärande. Vidare visar resultatet att bedömningsstödet används för olika syften. I huvudsak används bedömningsstödet till att informera och motivera.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 4570.
    Österman, Sandra
    et al.
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Pettersson, Sophie
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Arbetsrelaterad stress: Uppfattningar och strategier hos F-3lärare2016Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 4571.
    Östlin, Malin
    et al.
    Örebro universitet, Pedagogiska institutionen.
    Bååth, Lisa
    Örebro universitet, Pedagogiska institutionen.
    På jakt efter samlingens innebörd i förskolan: - ett lärarperspektiv -2007Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    SAMMANFATTNING

    Syftet med detta examensarbete är att få kunskap om samlingens innebörd i förskolan. Samlingen är en del av den vardagliga verksamheten i förskolan. Det är en pedagogstyrd aktivitet som ofta innehåller upprop, sång, samtal, berättelser och olika teman. Våra forskningsfrågor är att vi vill veta hur samlingen i förskolan är utformad, varför samlingen används som arbetssätt och vad förskollärarna anser att samlingen har för mening för barns lärande. För att få svar på våra forskningsfrågor har vi gjort en intervjustudie, där vi intervjuat fem förskollärare. Examensarbetet innehåller även en litteraturbakgrund som handlar om det sociokulturella perspektivet, samlingen och barns språkutveckling. Vi har analyserat intervjumaterialet och med hjälp av tidigare forskning har vi kommit fram till några slutsatser. Gruppkänslan och samtalets betydelse har framkommit som centrala delar i samlingen. Det har framkommit i studien att samtalet har stor betydelse för barns språkutveckling i samlingen. Trygghet, rutiner och tid till att uppmärksamma varje barn, har förskollärarna poängterat som viktiga delar.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 4572.
    Östlund, Angelica
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Potential för läsförmåga?: – En läromedelsanalys av Charlotte’s Web2022Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    The purpose of this study was to see if the book Charlotte’s Web has the potential to strengthen students' reading skills in a school context. The method for doing this study is to do a qualitative analysis to see how the book corresponds to the central content related to reading of the English subject from the curriculum, Lgr22. The results showed that Charlotte’s Web has a variety of different text genres, which includes arguments, instructions, storytelling, and facts, and illustrations that correspond to the central content. The variety of different text genres can provide the students with knowledge on how the genres differs from each other and further develop their understanding and skills. Therefore, the conclusion was that the book has good potential to strengthen the students' reading skills.

  • 4573.
    Östlund, Daniel
    et al.
    Kristianstad University, Kristianstad, Sweden.
    Barow, Thomas
    University of Gothenburg, Department of Education and Special Education, Gothenburg, Sweden.
    Dahlberg, Kajsa
    Gothenburg University, Gothenburg, Sweden.
    Johansson, Anette
    Gothenburg University, Gothenburg, Sweden.
    In-between special needs teachers and students: Paraprofessionals' work in self-contained classrooms for students with intellectual disabilities in Sweden2023Inngår i: Teaching assistants, inclusion and special educational needs: International perspectives on the role of paraprofessionals in schools / [ed] Rob Webster; Anke A. de Boer, London: Routledge, 2023, s. 29-45Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 4574.
    Östlund, Emma
    et al.
    Örebro universitet, Pedagogiska institutionen.
    Nilsson, Sophie
    Örebro universitet, Pedagogiska institutionen.
    AD/HD i skolan: En kvalitativ intervjustudie om hur pedaoger arbetar, gårtillväga och anpassar skolan för elever med AD/HD2006Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Som blivande pedagoger tror vi att AD/HD är något som alla lärare förr eller senare kommer i kontakt med i sitt yrke. Vi anser därför att det kan vara beaktansvärt att undersöka hur olika pedagoger arbetar med elever med AD/HD inom skolans verksamhet.

    Det övergripande syftet och det centrala i uppsatsen är att bredda och fördjupa våra kunskaper kring elever i skolan med AD/HD genom att få en insikt i den praktiska verksamheten. Detta genom att vi vill veta hur verksamma pedagoger arbetar kring elever med AD/HD i skolan. Utifrån detta har våra frågeställningar vuxit fram till vilka arbetssätt, tillvägagångssätt och anpassningar verksamma pedagoger använder när det gäller barn med AD/HD och om dessa skiljer sig åt beroende på olika skolår och på skolans uppbyggnad. För att få svar på våra frågeställningar kom vi fram till att vi ville göra en kvalitativ undersökning. Vi valde att göra sex intervjuer på grundskolans tre ”stadier”.

    I stora drag gällande pedagogens arbetssätt uppvisar vårt resultat att alla respondenter har olika arbetssätt och anpassningar för att stödja deras elever med AD/HD. Vi kan även tyda en skillnad mellan resursskolorna/klassernas möjligheter att tillgodose elevernas behov i förhållande till den ”vanliga skolan”. Resultatet tyder dock på att resursskolorna/klasserna har mer tid och därtill fler möjligheter, med fler pedagoger på färre elever, att möta och stödja dessa elever. Respondenterna förespråkar för mindre grupper för att uppnå skolans intention en skola för alla. Vidare visar vårt resultat tendenser på skillnader gällande skolår då eleverna i de tidigare skolåren får arbeta mer med praktiska moment i lektionsundervisningen, för att stimuleras till utveckling. Medan i de senare skolåren, arbetar eleverna mer teoretiskt där fokus ligger på att individen ska uppnå godkända betyg. Studien har givit oss en insikt i hur verksamheten kan fungera i verkligheten kring elever med AD/HD. Uppsatsen har även tillfört oss en kännedom kring AD/HD och hur vi som blivande pedagoger kan arbeta, gå tillväga och anpassa tillvaron för elever i AD/HD. Vi har även utifrån resultatet fått konkreta exempel på olika arbetssätt samt hur man som pedagog kan förhålla sig till elever med AD/HD.

  • 4575.
    Östman, Ann
    Örebro universitet, Pedagogiska institutionen.
    Möjligheter till god språk- och identitetsutveckling2008Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Kursplanen i svenska uttrycker att ett av skolans viktigaste uppdrag är att skapa goda möjligheter för elevernas språkutveckling. Vidare har språk- och identitetsutveckling ett nära samband vilket omnämns i läroplanen för grundskolan.

    I mitt examensarbete har jag utifrån fyra utgångspunkter diskuterat vad som kan vara goda betingelser för barns språk- och identitetsutveckling i skolan. Jag har genomfört intervjuer med åtta barn som går i skolår fem. Förutom intervjuerna har jag som ett komplement använt mig av observationer.

    Av elevsvaren har bl.a. framkommit att eleverna kan gynnas av att arbeta med svenskämnets olika delar i betydelsen läsa, skriva, tala, lyssna och se. Vidare har eleverna gett uttryck för att de uppskattar att arbeta med bilder. Ytterligare en utgångspunkt i samtalen med eleverna har gällt möjligheten att utgå från egna tankar och erfarenheter vilket eleverna också har uttryckt sig positivt om. Slutligen har en frågeställning avsett relationen individ och grupp. Eleverna har beskrivit att de i vissa situationer föredrar enskilt arbete men också att de kan stödjas i sitt lärande tillsammans med andra.

  • 4576.
    Östman, Leif
    et al.
    Uppsala University, Uppsala, Sweden.
    Van Poeck, Katrien
    Ghent University, Ghent, Belgium.
    Öhman, Johan
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    A transactional theory on sustainability learning2019Inngår i: Sustainable Development Teaching: Ethical and Political Challenges / [ed] Katrien Van Poeck, Leif Östman and Johan Öhman, Milton Park and New York: Routledge, 2019, s. 127-139Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This chapter introduces a transactional theory of learning. It addresses the specific content that teachers should pay attention to in an environmental and sustainability education (ESE) context: learning sustainability-related habits that allow for creativity. It also presents models for understanding learning processes in an ESE context: two different ‘routes’ learning can take (i.e. short and long learning loops) as well as three different ‘roots’ for learning (i.e. intellectual disruptions, changes in the physical surrounding and poignant experiences). Furthermore, it identifies and discusses four crucial aspects that influence the learning outcomes: the intrapersonal, the interpersonal, the institutional and the physical. The presented models and aspects can be used as a background for designing efficient and fruitful ESE teaching. The chapter ends with a reflection on the relation between bodily feelings and cognition, since an important part of ESE learning concerns not only knowledge but also feeling connected to ethical and political issues.

  • 4577.
    Östman, Leif
    et al.
    Uppsala University, Uppsala, Sweden.
    Van Poeck, Katrien
    Ghent University, Ghent, Belgium.
    Öhman, Johan
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    A transactional theory on sustainability teaching: Teacher moves2019Inngår i: Sustainable Development Teaching: Ethical and Political Challenges / [ed] Katrien Van Poeck, Leif Östman and Johan Öhman, Milton Park and New York: Routledge, 2019, s. 140-152Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This chapter focuses on teachers’ influence on students’ ethical and moral learning and, in particular, on how teachers can promote students’ growth as moral subjects in environmental and sustainability education (ESE) practice. It describes and discusses a variety of ‘ethical moves’, i.e. actions performed by a teacher that open up a space for articulating moral reactions and deliberating on ethical opinions. Six types of ethical moves are distinguished: clarifying ethical moves, articulating ethical moves, evaluating ethical moves, testing ethical moves, controversy-creating ethical moves and hierarchizing ethical moves. By performing such moves, the authors argue and illustrate, teachers can turn students’ moral experiences into fruitful drivers for pluralistic ESE by enabling students to express and share moral experiences and standpoints, to articulate ethical differences and controversies and to reflect and deliberate on moral reactions and dilemmas.

  • 4578.
    Östman, Leif
    et al.
    Uppsala University, Uppsala, Sweden.
    Van Poeck, Katrien
    Ghent University, Ghent, Belgium.
    Öhman, Johan
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Principles for sustainable development teaching2019Inngår i: Sustainable Development Teaching: Ethical and Political Challenges / [ed] Katrien Van Poeck, Leif Östman and Johan Öhman, Milton Park and New York: Routledge, 2019, s. 40-56Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This chapter focuses on how sustainability issues bring about specific challenges for teaching. The authors highlight the need to move beyond traditional ‘schooling’ practices and formulate five principles for designing sustainable development teaching: (1) create engagement for the content of teaching, (2) use the right focus for the teaching, (3) deal with local sustainability problems, (4) stress pluralism and (5) include ethical and political dimensions. These principles are based on a pragmatist, transactional didactic theory that understands learning and teaching in terms of action. Learning is approached as a process of meaning-making that takes into account both prior experiences and the specificity of a particular learning situation and that results in a more developed and specific repertoire for coordinating activities with the surrounding world. It is about extended possibilities to act. A vital aspect of learning is inquiry, which involves both action and reflection as inseparable activities. This perspective on teaching and learning makes it possible to stress pluralism and the ethical and political dimension of sustainability issues without falling into an anything-goes attitude.

  • 4579.
    Östman, Leif
    et al.
    Uppsala University, Uppsala, Sweden.
    Öhman, Johan
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    A transactional methodology for analysing learning2023Inngår i: Mind, culture and activity, ISSN 1074-9039, E-ISSN 1532-7884, Vol. 30, nr 2, s. 116-132Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Investigating learning in ongoing classroom practices involves a number of methodological challenges. One main challenge, identified by scholars in sociocultural approaches, is how to take both the individual and the environment into consideration in analyses. Although the challenge we are addressing are methodological in character, the work of coming up with a transactional methodology requires philosophical and theoretical clarifications and here we use mainly the work of John Dewey. The main ambition of this article is to present and empirically illustrate a transactional research methodology – a package of analytical models and an analytical method – that fully recognize the dynamic relations between the individual and the environmental dimensions – how they interplay in the learning process and how certain learning outcomes result from that interplay. The three models we present concerns the trajectory of learning, how the influence of the individual and environmental dimensions on students learning can be understood and approached transactionally respectively the learning outcome in terms of what the person learn when (re)creating habits. The analytical method presented and illustrated is built upon a first person perspective on language use, which dissolves some of the methodological problems when investigating the individual dimension through in situ analyses. 

    Fulltekst (pdf)
    A transactional methodology for analysing learning
  • 4580.
    Övermalm, Elisabet
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Flickor i skolsvårigheter: En fenomenologisk studie om flickor med sen ADHD-diagnos2019Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Det du håller i din hand är en fenomenologiskt inspirerad studie med syftet att bidra med kunskaper om hur flickor som är i skolsvårigheter upplever sin skolgång. För att begränsa urvalsgruppen ska flickorna även fått en sen ADHD-diagnos. Den semistrukturerade forskningsintervjun har använts som metod. I kombination med fenomenologin blir det en lämplig plattform för att utforska flickornas egna upplevelser.

    Skolan upptäcker ofta flickorna sent i skolgången, eftersom deras symptom är subtila och svåra att uppmärksamma i tidig ålder. De lyckas dölja sina svårigheter genom att klara sig på godkänd nivå i ämnena, medan de samtidigt har problem med koncentration och relationer till jämnåriga. Konsekvenserna kan bli stora ända in i vuxenlivet. Det är därför av vikt att lyssna till flickornas egna berättelser, så att vi får förståelse för hur det är att vara flicka med skolsvårigheter och ADHD i dagens skola.

    Resultatdelen visar att studiens flickors upplevelser på flera sätt stämmer överens med tidigare forskningsresultat och frågor om varför vi inte kommit längre i arbetet med dessa flickor väcks. I diskussionen lyfts förändringar i sättet att se på sig själv som flicka med ADHD jämfört med vad tidigare forskning visar.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 4581.
    Wallin, Pontus (, )
    Skolforskningsinstitutet.
    Arensmeier, Cecilia (, )
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Nygren, Thomas (, )
    Uppsala universitet, Uppsala, Sweden.
    Kritiskt tänkande och källkritik: undervisning i samhällskunskap2020Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    En viktig uppgift för lärare i samhällskunskap är att stärka elevers kritiska tänkande och källkritik. För att lyckas med detta behöver lärare få tillgång till forskning om hur under­ visningen inom detta område bäst utformas i praktiken. I takt med skolans digitalisering finns det också behov av kunskap om hur undervisningen kan utformas för att stärka elevers källkritik i mötet med olika typer av digital information.

    En systematisk översikt sammanställer forskning av högsta relevans och kvalitet, som svar på en viss fråga vid ett visst tillfälle. Den fråga som vi i denna översikt besvarar är:

    Hur kan undervisning utformas för att stärka elevers kritiska tänkande och källkritik inom samhällskunskap?

    I översikten definierar vi kritiskt tänkande inom samhällskunskap som förmågan att tolka, granska och värdera olika typer av information om samhällsfrågor för att på ett analytiskt sätt kunna urskilja och förstå olika perspektiv, konsekvenser och samband. Vidare förutsät­ ter kritiskt tänkande förmågan att urskilja, utveckla och ifrågasätta sina egna och andras bedömningar och slutsatser, samt att kunna använda och förklara information, analyser och argument i resonemang om samhällsfrågor. Med utgångspunkt i den här definitionen är källkritik en viktig del av kritiskt tänkande i samhällskunskap.

    Resultat

    Översiktens resultat beskriver hur undervisningens utformning påverkar elevers lärande och deras möjligheter att utveckla olika förmågor.

    Undervisningens utformning

    De studier som ingår i översikten visar att det finns olika sätt att utforma undervisning i samhällskunskap med syfte att stärka elevers kritiska tänkande. I översikten står tre typer av undervisning i fokus:

    • diskussionsbaserad undervisning
    • textbaserad undervisning
    • multimediabaserad undervisning

    Diskussionsbaserad undervisning går huvudsakligen ut på att lärare och elever interagerar i muntlig diskussion i klassrummet. I textbaserad undervisning ligger tonvikten på elevers arbete med texter. Det kan handla om att elever läser och skriver texter eller kommente­ rar varandras texter. I multimediabaserad undervisning arbetar elever med olika typer av audiovisuell information eller med digitala verktyg.

    Elevers lärande

    För att lära sig att tänka kritiskt i samhällskunskap behöver elever både tillägna sig ämnes­ kunskaper och utveckla ett antal förmågor i relation till dem. I de studier som ingår i översikten undersöks hur undervisningens utformning kan påverka elevers lärande och möjligheter att utveckla de förmågor som ingår i kritiskt tänkande.

    Källkritisk förmåga

    Källkritisk förmåga inom samhällskunskap innebär att kunna tolka, granska och värdera olika typer av information om samhällsfrågor. Det tydligaste fokuset på elevers lärande av källkritiska förmågor återfinns i studierna om multimediabaserad undervisning. I forsk­ ningen synliggörs betydelsen av att ge elever olika typer av stöd. Det kan bland annat handla om strategier för att granska information på internet, såsom att använda flera oberoende källor parallellt. Lärare kan också skapa möjligheter för elever att mötas och samarbeta kring digital information. Att använda videoklipp och annan audiovisuell information i undervisningen kan ge eleverna möjlighet att få en mångfacetterad bild av en samhällsfråga, men de behöver stöd för att kunna tolka, granska och värdera materialet. Att använda olika typer av informa­ tion från lokalsamhället i undervisningen kan skapa en närhet till källan.

    När lärare utgår från texter i undervisningen finns det goda möjligheter att styra elevers arbete mot att fokusera på att bedöma trovärdighet och tillförlitlighet i källmaterial. Lärare kan bland annat styra undervisningen mot att bedöma originalkällor eller låta elever träna på att bygga egna texter. Diskussionsbaserad undervisning används i källkritiskt avseende för att uppmuntra elever att tolka och bedöma trovärdigheten i påståenden om samhällsfrågor.

    Analytisk förmåga

    Analytisk förmåga inom samhällskunskap innebär att kunna urskilja och förstå olika pers­ pektiv, konsekvenser och samband i samhällsfrågor. När elever upplever ett genuint behov av att resonera kritiskt och känner självförtroende och trygghet, finns goda möjligheter att de genom diskussioner kan utveckla sin analytiska förmåga. Några studier visar att analytiska övningar med fördel kan kombineras med kreativa och praktiska övningar.

    Elever som arbetar med texter kan behöva stöd av läraren i ett inledande skede för att lära sig hur exempelvis experter inom ett område analyserar en text och dess beståndsdelar. Att visuellt strukturera argumenten i en text kan vara ett sådant stöd. I studier om under­ visning med inslag av arbete med multimedia lyfts betydelsen av att läraren introducerar ämnesspecifika sätt att ta sig an information för att urskilja och förstå olika perspektiv, kon­ sekvenser och samband. Stöd för att identifiera eller jämföra perspektiv kan byggas in i digitala lärresurser men bör också ges av lärare i form av vägledning och frågor till eleverna.

    Självreflekterande förmåga

    Självreflekterande förmåga inom samhällskunskap innebär att kunna urskilja, utveckla och ifrågasätta bedömningar och slutsatser om samhällsfrågor. Flera studier beskriver hur elevers förmåga till självreflektion kan stärkas av diskussionsbaserad undervisning. Elever kan ta inspiration av lärares sätt att ställa frågor så att de också i diskussioner kan utmana varandras sätt att tänka. Om eleverna diskuterar i mindre grupper eller i par kan de reflektera över sina egna påståenden i dialog med en klasskamrat. Frågor som uppmuntrar eleverna att använda sina egna resonemang på andra exempel möjliggör att eleverna reviderar sina slutsatser.

    Textbaserad undervisning kan ge eleverna möjlighet att reflektera över sina egna bedöm­ ningar i förhållande till ett textinnehåll. När lärare ger elever i uppgift att urskilja och förklara de perspektiv som skrivs fram i en text utmanas de att reflektera över vad de själva tycker och tänker om olika perspektiv. Genom att använda exempel som eleverna kan relatera till det omgivande lokalsamhället, stimuleras de också att reflektera över sin egen roll i förhållande till dessa exempel. Att elever får producera och reflektera över egna texter kan också stärka den kritiska självmedvetenheten.

    Argumentationsförmåga

    Argumentationsförmåga inom samhällskunskap innebär att kunna använda och förklara infor­ mation, analyser och argument i resonemang om samhällsfrågor. Flera studier beskriver värdet av diskussionsbaserad undervisning för att stärka elevers argumentationsförmåga. När elever får diskutera i helklass, i mindre grupper eller i par kan de utveckla sin förmåga att använda analyser och argument i resonemang i samspel med varandra. Diskussioner i mindre grupper eller par kan vara gynnsamt för att skapa trygghet och självförtroende i argumentation.

    För läraren gäller det att hitta en bra balans mellan att leda diskussionerna och att ge elever större frihet, samt att ge eleverna stöd att strukturera sina argument. En viktig roll för läraren är också att rama in diskussionerna, styra eleverna mot ämnesinnehållet och belysa speciellt viktiga aspekter. Att lärare ställer utmanande frågor till eleverna är gynnsamt för att utveckla deras argumentation. Att arbeta med texter inom ett ämnesområde är värdefullt för att utveckla ämnesspecifika kunskaper samt för förmågan att argumentera inom ett specifikt område. Elever kan också öva upp sin argumentationsförmåga genom att göra inlägg i digitala forum om de får tydlig återkoppling på sina inlägg.

    Viktiga aspekter i undervisningen

    I den forskning som ingår i översikten beskrivs några särskilt viktiga aspekter av under­ visningen som har betydelse för elevers lärande av kritiskt tänkande i samhällskunskap:

    • lärarledning
    • ett väl valt innehåll
    • stödstrukturer

    Flera studier uppmärksammar betydelsen av att lärare leder och utformar undervisningen på ett genomtänkt sätt. Det innebär exempelvis att läraren aktivt leder samtal så att de stäm­ mer till eftertanke, reflektion, ifrågasättande och beaktande av perspektiv som eleverna inte känner till eller för fram på egen hand. Undervisningen kan med fördel innehålla elevaktiva moment där elever arbetar självständigt eller i grupp, men då utifrån tilldelade perspektiv eller inramat av fastlagda arbetsformer.

    En viktig aspekt av lärarledning handlar om att välja ut och arbeta med ett väl valt inne­ håll i undervisningen. Samhällskunskapens anknytning till aktuella eller lokala frågor fram­ hålls i flera studier som något som kan utnyttjas i undervisningen för att hjälpa elever att identifiera problem, urskilja perspektiv, värdera information och se olika tänkbara lösningar. Inte minst omdiskuterade och konfliktfyllda samhällsfrågor med olika och kontrasterande perspektiv kan stimulera lärandet. Lärare kan genom sitt val av innehåll stimulera elever till ett ämnesspecifikt och ämnesdisciplinärt förhållningssätt. Inom denna ram kan sedan elev­ aktiviteten vara stor.

    En central aspekt som återkommer i flera studier är hur betydelsefullt det är att lärare använder stödstrukturer för att stärka elevers kritiska tänkande. Stödstrukturer kan bestå av tydliga instruktioner för hur eleverna ska arbeta eller modeller för hur saker ska presenteras, men de kan också utgöras av vägledning från läraren i konkreta situationer, exempelvis stöd i form av ändamålsenliga och genomtänkta frågor. Stödstrukturer används för att stödja elever i deras bedömningar och slutsatser men kan successivt plockas bort, i takt med att eleverna lär sig och kan tillämpa dem i fler och nya sammanhang.

    Urvalet av forskning

    Denna systematiska översikt bygger på resultaten från 30 studier som har genomförts i nio länder. Översikten innehåller studier om undervisning från lågstadiet till vuxenutbildningen, med jämn fördelning mellan grundskola och gymnasieskola.

    I översikten ingår studier som använder olika forskningsmetoder för att beskriva hur undervisning kan utformas och förklara hur undervisningen påverkar elevers lärande.

  • 4582.
    Lundahl, Christian (, )
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Bonnevier, Jenny (, )
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Arensmeier, Cecilia (, )
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Borgström, Eric (, )
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Lennqvist-Lindén, Ann-Sofie (, )
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Nilsson, Per (, )
    Örebro universitet, Institutionen för naturvetenskap och teknik.
    Sundberg, Bodil (, )
    Örebro universitet, Institutionen för naturvetenskap och teknik.
    Sundhäll, Marcus (, )
    Örebro universitet, Institutionen för naturvetenskap och teknik.
    Yassin, Daroon (, )
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Wetterstrand, Frida (, )
    Örebro universitet, Institutionen för naturvetenskap och teknik.
    Nationella proven i grundskolans årskurs 6 och 9: En uppföljning av lärares, rektorers och elevers uppfattningar om proven2016Rapport (Annet vitenskapelig)
89909192 4551 - 4582 of 4582
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf