oru.sePublications
Change search
Refine search result
12 51 - 64 of 64
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 51.
    Jordahl, Henrik
    Research Institute of Industrial Economics (IFN), Stockholm, Sweden.
    Vinst i välfärden: Nationalekonomiska erfarenheter och perspektiv2011In: Vitsen med vinsten: fyra exempel på företag inom vård och skola som genom hög kvalitet ger uthållig vinst / [ed] Anders Morin, Stockholm: Hjalmarson & Högberg Bokförlag , 2011, p. 78-93Chapter in book (Other academic)
  • 52.
    Jordahl, Henrik
    Research Institute of Industrial Economics (IFN), Stockholm, Sweden.
    Vinster i välfärden: Funktion och opinion2015In: Vinster, välfärd och entreprenörskap / [ed] Johan Eklund, Entreprenörskapsforum , 2015, p. 53-69Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Henrik Jordahl inleder sitt kapitel med en diskussion om de privata välfärdsföretagens omfattning. Av kommunernas kostnader för välfärdstjänster går 16 procentenheter till köp av privata utförare varav 13 procentenheter till köp av tjänster som utförs av privata företag och tre procentenheter till köp av tjänster som föreningar och stiftelser tillhandahåller. Landstingen och regionerna lägger 13 procent av sina kostnader för hälso- och sjukvård på köp av tjänster från privata utförare, nästan uteslutande vinstdrivande sådana. Jordahl drar slutsatsen att möjligheten att dela ut vinst ger ägarna starka incitament att driva verksamheten så effektivt som möjligt. Effektiv verksamhetsdrift kan även komma den offentliga köparen till del genom lägre priser. Vinsternas baksida är att kostnadsjakten riskerar att drivas för långt om verksamhetens mål är svåra att precisera i kontrakt och följa upp eller om brukarna inte har tillräcklig kvalitetsinformation när de väljer utförare. Varken internationell forskning eller svenska rapporter tyder dock på några stora skillnader mellan vinstdrivande och icke-vinstdrivande produktion av välfärdstjänster. Förslaget att begränsa välfärdsföretagens möjligheter till vinstuttag har ett starkt stöd bland svenska väljare. Genom en experimentellt utformad opinionsundersökning analyserar Jordahl hur detta stöd förhåller sig till uppfattningar om välfärdsföretagens rörelsemarginal. En central slutsats som Jordahl drar är att de flesta svenskar överskattar välfärdsföretagens rörelsemarginal (som uppgår till fem procent av deras omsättning). Svenskarna uppskattar rörelsemarginalen till 26 procent och en fjärdedel uppskattar marginalen till hela 40 procent, vilket med andra ord är en grov överskattning. Till följd av detta överskattar de flesta även välfärdsföretagens möjligheter att dela ut vinst till sina ägare. Ju mer någon överskattar välfärdsföretagens rörelsemarginal, desto mer positiv tenderar denne att vara till förslaget att begränsa möjligheten till vinstuttag. Dessutom blir människor mindre positivt inställda till att begränsa möjligheterna till vinstuttag när de får information om välfärdsföretagens faktiska genomsnittliga rörelsemarginal. Även om en majoritet alltjämt är positiva till att begränsa välfärdsföretagens möjligheter att dela ut vinst till sina ägare tyder undersökningen på att opinionen kring privata välfärdsutförare och deras vinstuttag är känslig för missuppfattningar. Till att börja med är det policyrelevant att de privata vinstdrivande utförarna ännu inte har uppnått några dominerande marknadsandelar i den svenska välfärdssektorn samtidigt som de överlag varken tillhandahåller sämre eller dyrare tjänster än de offentliga utförarna. Jordahl menar även att de flesta människor överskattar välfärdsföretagens genomsnittliga rörelsemarginal och att korrekt information om denna marginal påverkar deras inställning till en vinstutdelningsbegränsning. Detta leder tanken till behovet av information och ökad kunskap hos väljarna. Så skulle även kunna vara fallet för information om de vinstdrivande utförarnas marknadsandelar, kostnader och kvalitet. I vart fall framstår det som att politiker bör vara försiktiga med att använda enkla opinionsundersökningar som grund för sitt beslutsfattande.

  • 53.
    Jordahl, Henrik
    Research Institute of Industrial Economics (IFN), Stockholm, Sweden.
    Välfärdstjänster i privat regi: framväxt och drivkrafter2013Collection (editor) (Refereed)
  • 54.
    Jordahl, Henrik
    et al.
    London School of Economics, London, UK; Institutet för Näringslivsforskning (IFN), Stockholm, Sverige.
    Heller Sahlgren, Gabriel
    Institutet för Näringslivsforskning (iFN), Stockholm, Sverige.
    Lönsamma kunskaper: Sambandet mellan vinst och kvalitet i svenska grundskolor2018Report (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    I den här rapporten undersöker forskarna Gabriel Heller-Sahlgren, London School of Economics och Institutet för Näringslivsforskning, och Henrik Jordahl, Institutet för Näringslivsforskning, sambandet mellan skolors lönsamhet och utbildningskvalitet. Analysen är gjord på aktiebolag, som är den dominerande organisationsformen för friskolor. Resultaten tyder på att lönsamhet och kvalitet går hand i hand på svenska grundskolor. Det gäller både akademiska kvalitetsmått som baseras på elevernas studieresultat och mjukare mått som baseras på elevernas attityder. För att undersöka om sambanden kan bero på betygsinflation jämförs elevernas slutbetyg med deras betyg på nationella prov. Härvid framkommer ingenting som tyder på att sambandet mellan friskolornas lönsamhet och deras elevers studieresultat skulle bero på betygsinflation. Författarna finner heller inget stöd för att lönsamma friskolor har en mer fördelaktig elevsammansättning. Tvärt emot sådana farhågor verkar elevsammansättningen nästan inte skilja sig alls mellan friskolor med olika lönsamhetsnivåer. Enligt författarna förefaller alltså hög utbildningskvalitet vara lönsam för skolföretagen, precis som kan förväntas på andra marknader.

  • 55.
    Jordahl, Henrik
    et al.
    Department of Economics, Uppsala University, Uppsala, Sweden; The Ratio Institute, Stockholm, Sweden.
    Laséen, Stefan
    Sveriges Riksbank, Stockholm, Sweden.
    Central bank conservatism and labor market regulation2005In: European Journal of Political Economy, ISSN 0176-2680, E-ISSN 1873-5703, Vol. 21, no 2, p. 345-363Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    How does central bank conservatism affect labor market regulation? In this paper, we examine the economic forces at work. An increase in conservatism triggers two opposite effects. It reduces the inflation bias of discretionary monetary policy and hence the cost of regulation. It also increases unemployment variability, making regulation more costly. In combination, the two effects produce a hump-shaped relation between conservatism and labor market regulation. To test this prediction, we use data for 19 OECD countries for the period 1980–1994. Our proxies for regulation are unemployment, different labor market institutions, and indices of labor market regulation. Conservatism is proxied by two common measures of central bank independence. We find support for the prediction of a hump-shaped relation between conservatism and labor market regulation.

  • 56.
    Jordahl, Henrik
    et al.
    Research Institute of Industrial Economics (IFN), Stockholm, Sweden.
    Liang, Che-Yuan
    Uppsala Center for Fiscal Studies, Department of Economics, Uppsala University, Uppsala, Sweden.
    Merged municipalities, higher debt: on free-riding and the common pool problem in politics2010In: Public Choice, ISSN 0048-5829, E-ISSN 1573-7101, Vol. 143, no 1-2, p. 157-172Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    This paper uses the Swedish municipal amalgamation reform of 1952 to study the common pool problem in politics. The amalgams were common pools and the municipalities had incentives to free-ride on their amalgam partners by increasing debt prior to amalgamation. We find that municipalities that merged in 1952 increased their debt between 1948 and 1952 when the reform could be anticipated. The increase amounted to 52% of new debt issued or 1.5% of total revenues in the merged municipalities. But contrary to the "law of 1/n", free-riding did not increase in common pool size.

  • 57.
    Jordahl, Henrik
    et al.
    Department of Economics Uppsala University, Uppsala, Sweden.
    Micheletto, Luca
    Department of Economics, “L. Bocconi” University, Milan, Italy.
    Optimal Utilitarian Taxation and Horizontal Equity2005In: Journal of Public Economic Theory, ISSN 1097-3923, E-ISSN 1467-9779, Vol. 7, no 4, p. 681-708Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    We impose a horizontal equity restriction on the problem of finding the optimal utilitarian tax mix. The horizontal equity constraint requires that individuals with the same ability have to pay the same amount of taxes regardless of their preferences for leisure. Contrary to normal findings, we find that a good that is complementary to leisure can be encouraged by the tax system and that a good that normally should be discouraged by the tax system can be subsidized even if the economy is composed of only two private commodities plus leisure. Also, the marginal effective tax rate can be different from zero at the top of the ability distribution when the tax mix obeys the horizontal equity constraint.

  • 58.
    Jordahl, Henrik
    et al.
    Research Institute of Industrial Economics (IFN), Stockholm, Sweden.
    Persson, Lovisa
    Research Institute of Industrial Economics (IFN), Stockholm, Sweden.
    Exploring Digital Time Measurement in the Public Sector: Labor Productivity and Service Quality in Home Care2018Report (Other academic)
    Abstract [en]

    We measure labor productivity in home care using new data from the recent introduction of digital time measurement in Swedish municipalities. By measuring worker utilization (delivered hours as a share of worked hours) we avoid several problems that have plagued previous studies of public sector productivity. The time use measure exposes substantial variation in productivity between home care units, suggesting room for improvement. More productive units deliver a larger share of the hours approved by care managers and have equally satisfied users.

  • 59.
    Jordahl, Henrik
    et al.
    Örebro University, Örebro University School of Business. Research Institute of Industrial Economics, Stockholm, Sweden.
    Persson, Lovisa
    Kristianstad University, Kristianstad, Sweden; Research Institute of Industrial Economics, Stockholm, Sweden.
    The end of a trend?: Retraction of choice in Swedish elderly care2020In: Journal of Economic Policy Reform, ISSN 1748-7870, E-ISSN 1748-7889Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    In 2009, Sweden launched a freedom-of-choice reform that gave municipalities the option to introduce standardized quasi-markets in social services. The reform was initially popular to adopt in home care until the share of adopting municipalities leveled out just above 50 percent. In recent years, the trend has reversed, and several municipalities have abolished their choice system. Compared with municipalities with choice systems, the abolishing municipalities are more rural with fewer inhabitants. A fixed-effects regression suggests that decreases in the market share of private providers, political shifts towards the left, and increasing costs may have contributed to the abolition of choice systems.

  • 60.
    Jordahl, Henrik
    et al.
    Research Institute of Industrial Economics (IFN), Stockholm, Sweden.
    Poutvaara, Panu
    Department of Economics, University of Helsinki, Helsinki, Finland.
    Tuomala, Juha
    Government Institute for Economic Research (VATT), Helsinki, Finland.
    Education returns of wage earners and self-employed workers: Comment2009In: Economics of Education Review, ISSN 0272-7757, E-ISSN 1873-7382, Vol. 28, no 5, p. 641-644Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    In a recent paper, García-Mainar and Montuenga-Gómez [García-Mainar, I. & Montuenga-Gómez, V. M. (2005). Education returns of wage earners and self-employed workers: Portugal vs. Spain. Economics of Education Review, 24(2), 161−170] apply the generalized IV model of Hausman and Taylor to estimate education returns of wage earners and the self-employed in Portugal and in Spain. Our examination reveals several problems which relate to the validity and documentation of the instrumental variables, as well as the robustness of the results.

  • 61.
    Jordahl, Henrik
    et al.
    Research Institute of Industrial Economics (IFN), Stockholm, Sweden.
    Poutvaara, Panu
    Department of Economics, University of Helsinki and CEBR, Helsinki, Finland.
    Tuomala, Juha
    Government Institute for Economic Research (VATT), Helsinki, Finland.
    Education returns of wage earners and self-employed workers: Rejoinder2009In: Economics of Education Review, ISSN 0272-7757, E-ISSN 1873-7382, Vol. 28, no 5, p. 648-648Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    In their reply to our comment, García-Mainar and Montuenga-Gómez [García-Mainar, I., & Montuenga-Gómez, V. M. (2009). A response to the comment on education returns of wage earners and self-employed workers. Economics of Education Review] did not address our fundamental criticism that they have not provided the information necessary to replicate their study.

  • 62.
    Jordahl, Henrik
    et al.
    Institutet för Näringslivsforskning (IFN), Stockholm, Sverige.
    Sundén, David
    Lakeville Economic Cunsulting, Sverige.
    Vinstbegränsning i välfärden2016Report (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Vilka är de samhällsekonomiska konsekvenserna av att begränsa välfärdsföretagens vinster? Svenskt Näringsliv har gett docent Henrik Jordahl och ek. doktor David Sundén i uppdrag att söka besvara denna fråga.

    I rapporten granskas först de motiv som regeringen angett för Välfärdsutredningens uppdrag att föreslå vinstregleringar för företagen inom välfärdssektorn. Regeringen har angett tre huvudmotiv. - vinstutdelning innebär ett betydande läckage av skattemedel, - välfärdsföretagen gör mycket höga vinster, - vinstsyfte hämmar kvaliteten hos vinstdrivande företag. En slutsats i rapporten är att det så kallade läckaget av skattemedel är försumbart. En vinstreglering kan återföra resurser som högt räknat motsvarar 6 promille av de totala kostnaderna för välfärden, vilket inte kan ha någon betydande påverkan på de tjänster som kommer brukarna till del.

    En ytterligare slutsats är att företagen inte gör några övervinster. I rapporten anges att rörelsemarginalen är ett lämpligt mått på detta eftersom det anger välfärdsföretagens överskott i förhållande till vad de tilldelas i skattemedel, det vill säga det mäter hur mycket som kan tänkas läcka ut ur välfärden. Den genomsnittliga rörelsemarginalen ligger på cirka 6 procent, vilket är i paritet med jämförbara branscher. I rapporten görs också bedömningen att företagens vinst inte går ut över tjänsternas kvalitet. Det finns inga empiriska belägg för att så skulle ske på ett systematiskt sätt. I rapporten visas också att de mest lönsamma företagen inom äldreomsorgen levererar minst lika hög kvalitet som mindre lönsamma företag.

    Välfärdsutredningens utgångspunkter avfärdas därför som falska. I rapporten görs också en bedömning av de samhällsekonomiska effekterna av en vinstreglering. En trolig följd av en vinstreglering är att företagens kostnader av engångskaraktär kan bedömas öka. En annan konsekvens är att kostnadseffektiviteten minskar. Dessutom kan investeringar och nyföretagande bedömas minska genom ett politiskt satt vinsttak.

    Mot bakgrund av att antalet äldre som ska dela på de offentliga välfärdsresurserna blir allt fler är det enligt rapporten angeläget att öka produktiviteten i välfärdssektorn. Försämrade drivkrafter för nyföretagande, investeringar, produktivitet och kostnadseffektivitet är därmed fel väg att gå.

  • 63.
    Jordahl, Henrik
    et al.
    Research Institute of Industrial Economics (IFN), Stockholm, Sweden.
    Öhrvall, Richard
    CKC, Linköping University, Linköping, Sweden.
    Nationella reformer och lokala initiativ2013In: Välfärdstjänster i privat regi: Framväxter och drivkrafter / [ed] Henrik Jordahl, Matz Dahlberg, Mikael Elinder, David Isaksson, Anders Lindbom, Heléne Lundqvist, Ulrika Winblad Spångberg och Richard Öhrvall, Stockholm: SNS förlag, 2013, 1, p. 33-87Chapter in book (Refereed)
    Abstract [sv]

    Många svenska välfärdstjänster började privatiseras under sent 1980-tal och tidigt 1990-tal i kölvattnet av en global privatiseringsvåg. Denna våg inleddes när Margaret Thatcher tillträdde som Storbritanniens premiärminister den 4 maj 1979. Då producerades ungefär 10 procent av örikets BNP i de statligt ägda företagen. Det privatiseringsprogram som Thatcher genomförde reducerade den andelen till 3 procent vid hennes avgång elva år senare. Många andra OECD-länder, bland annat Frankrike, Japan och Spanien, följde Storbritanniens exempel under 1980-talet. När kommunismen sedan föll vid 1980-talets slut inleddes omfattande privatiseringar i Östeuropa. Detta händelseförlopp gav politiskt bränsle till fortsatta privatiseringar i Västeuropa och andra delar av världen. I Sverige börsnoterades och privatiserades flera statliga företag, exempelvis SSAB och Procordia. De statliga monopolföretagen inom tv och telefoni utmanades framgångsrikt av Kinnevik med Jan Stenbeck vid rodret. Även på andra områden skedde förändringar i marknadsliberal riktning, bland annat avreglerades inrikesflyget och taxinäringen och ansvaret för järnvägsnätet flyttades från SJ till det nyinrättade Banverket för att skapa förutsättningar för konkurrens (Bergh 2009). Samtidigt infördes styrningsmodeller inom den offentliga sektorn som var starkt influerade av näringslivet. Att den offentligt finansierade vården, skolan och omsorgen skulle öppnas upp för privata utförare bör alltså ses som en del i en större utveckling.

    I det här kapitlet beskriver vi hur produktionen av välfärdstjänster har  privatiserats i Sverige sedan 1980-talet. Med detta tidsperspektiv fångar vi en händelserik period under vilken privata utförare har blivit allt vanligare.

    Kapitlet inleds med några förklaringar till att den offentliga sektorn kom att utsättas för konkurrens från privata utförare. Därefter följer en lägesbeskrivning med tjänsteövergripande statistik följt av redogörelser för den privata produktionens utveckling inom fem viktiga välfärdsområden: förskola, skola, äldreomsorg, insatser till personer med funktionsnedsättning och sjukvård.2 För varje område beskriver vi också vilka aktörer som har drivit på eller bromsat utvecklingen, vilka politiska argument som har använts (främst i propositioner och följdmotioner), hur marknaden har organiserats och hur de regionala skillnaderna ser ut.

  • 64.
    Poutvaara, Panu
    et al.
    Department of Economics, University of Helsinki, Helsinki, Finland.
    Jordahl, Henrik
    The Research Institute of Industrial Economics (IFN), Stockholm, Sweden.
    Berggren, Niclas
    The Ratio Institute, Stockholm, Sweden.
    Faces of politicians: Babyfacedness predicts inferred competence but not electoral success2009In: Journal of Experimental Social Psychology, ISSN 0022-1031, E-ISSN 1096-0465, Vol. 45, no 5, p. 1132-1135Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Recent research has documented that competent-looking political candidates do better in US elections and that babyfaced individuals are generally perceived to be less competent than maturefaced individuals. Taken together, this suggests that babyfaced political candidates are perceived as less competent and therefore fare worse in elections. We test this hypothesis, making use of photograph-based judgments by 2772 respondents of the facial appearance of 1785 Finnish political candidates. Our results confirm that babyfacedness is negatively related to inferred competence in politics. Despite this, babyfacedness is either unrelated or positively related to electoral success, depending on the sample of candidates.

12 51 - 64 of 64
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf