oru.sePublications
Change search
Refine search result
1234567 51 - 100 of 577
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 51.
    Benerbäck, Emilia
    et al.
    Örebro University, School of Health Sciences.
    Lindblom, Nathalie
    Örebro University, School of Health Sciences.
    Svenska distriktsarbetsterapeuters användning av standardiserade bedömningsinstrument: En kvantitativ studie2016Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 52.
    Bengtsson, Klara
    et al.
    Örebro University, School of Health Sciences.
    Måbrink, Josefine
    Örebro University, School of Health Sciences.
    Arbetsterapeuters erfarenheter av att arbeta med barn som har Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar inom Barn- och Ungdomspsykiatrin: En kvalitativ intervjustudie2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 53.
    Bergbom, Sofia
    et al.
    Örebro University, School of Law, Psychology and Social Work.
    Boersma, Katja
    Örebro University, School of Law, Psychology and Social Work.
    Linton, Steven J.
    Örebro University, School of Law, Psychology and Social Work.
    When matching fails: understanding the process of matching pain-disability treatment to risk profile2015In: Journal of occupational rehabilitation, ISSN 1053-0487, E-ISSN 1573-3688, Vol. 25, no 3, p. 518-526Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Purpose: A previous study (Bergbom et al. in J Occup Rehabil, 2013) showed that matching people at risk for pain-related disability to an intervention aimed at targeting their psychological problem profile did not, as hypothesized, improve the effect of the intervention. Methodological issues were suggested to explain the lack of differential effect. It was questioned whether the profiles used to allocate people to treatment were adequate. The aim of this study was to investigate if the risk profiles used to determine matching were sufficiently stable and valid by comparing the original profiles with profiles constructed using other methods.

    Methods: Ninety-five people suffering musculoskeletal problems were screened, profiled, and matched to workplace based early interventions according to profiles. We studied stability and validity of their psychological risk profiles by investigating their concordance at different time points. People were originally assigned to profiles at inclusion, using a brief screening questionnaire. Then, they were profiled just before treatment start, using the same items. Finally, they were profiled again at treatment start, using extensive questionnaires. Concordance among the three sets of profiles was investigated.

    Results: Profiles at inclusion were unstable until treatment start. People moved from profiles with more severe elevations in psychological variables, to a profile with moderate elevations. Concordance between the two means of profiling at treatment start was better; the brief screening and the extensive questionnaires assigned people to similar profiles.

    Conclusions: Risk level may be determined with brief instruments at an early stage of problem development. However, profiles and targets for interventions should be determined immediately prior to treatment start, preferably using full questionnaires.

  • 54.
    Bergh, Maria
    et al.
    Örebro University, School of Health and Medical Sciences, Örebro University, Sweden.
    Johansson, Anneli
    Örebro University, School of Health and Medical Sciences, Örebro University, Sweden.
    Tidshantering hos personer med lindrig utvecklingsstörning som bor i kommunalt boende med särskild service2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syfte: Syftet med studien var att undersöka tidshantering hos personer med lindrig utvecklingsstörning som bor i kommunalt boende med särskilt service. Frågeställningar; Hur hanterar denna målgrupp sin tid? Om målgruppen hanterar sin tid självständigt gör de det med säkerhet eller osäkerhet?

    Metod: En kvantitativ studie genomfördes i form av en enkätundersökning. Studien genomfördes i ett län i Mellansverige och riktades sig direkt till personer med lindrig utvecklingsstörning som bor i kommunalt boende med särskild service. Enkäten bestod av fem frågor med fem svarsalternativ. Frågorna behandlade olika aspekter som berör tidshantering i vardagen. Resultatet illustrerades i form av stapeldiagram.  

    Resultat: Totalt deltog 79 personer i studien. Resultatet, baserat på samtliga frågor, visade att 47 % av deltagarna hanterar sin tid med osäkerhet, 45 % av deltagarna känner en säkerhet över sin tidshantering och endast 2 % av deltagarna använder sig av tidshjälpmedel. Den återstående andelen hanterar sin tid på annat sätt eller valde att inte svara.

    Slutsats: Utifrån resultatet från denna studie samt tidigare forskning kopplad till studien anses att fler personer med lindrig utvecklingsstörning är i behov av tidshjälpmedel för ökad självständighet. För att gå djupare in i frågeställningen om personerna hanterar sin tid med säkerhet eller osäkerhet rekommenderas vidare forskning kring detta i form av en intervjustudie.

     

  • 55.
    Bergman, Anna
    et al.
    Örebro University, School of Health and Medical Sciences.
    Söderback, Maria
    Örebro University, School of Health and Medical Sciences.
    Kulturkompetens hos arbetsterapeuter: - en enkätstudie2010Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Kulturkompetens definieras som förmågan att vara medveten om sina egna antaganden, värderingar och fördomar, ha kunskap och förståelse för klienters olika världsbilder, samt förmåga att utveckla lämpliga strategier för intervention utifrån detta. Dagens samhälle består av en mångfacetterad befolkning med varierande kulturell bakgrund. Arbetsterapi syftar till att främja behandlingar och få resultat som är relevanta för klientens livsstil och värderingar. En professionell arbetsterapeut i ett mångkulturellt samhälle bör kunna möta de olika behov som uppstår hos människor med en annan kulturell bakgrund än vår egen. Med andra ord krävs kulturkompetens för att kunna utföra ett professionellt arbete inom vården i ett mångkulturellt samhälle. Syftet med detta arbete är att ta reda på hur yrkesverksamma arbetsterapeuter skattar sin egen kulturkompetens samt kartlägga deras inställning till ett antal frågeställningar kopplade till begreppet. En kvantitativ ansats har använts och data samlats in genom en internetbaserad enkät. De yrkesverksamma arbetsterapeuterna som svarat på enkäten benämns respondenter genom hela arbetet. Resultatet visar att "kulturkompetens" är okänt för de flesta respondenterna men att majoriteten anser det vara ett viktigt ämne, att man kan utveckla den egna kulturkompetensen genom erfarenhet och utbildning samt att det behövs såväl forskning som utbildning inom området. Flertalet möter regelbundet klienter med annan kulturell bakgrund i sitt arbete och anser att detta kan vara en tillgång i arbetet. Majoriteten menar att de behöver ha kulturkompetens för att utföra sitt arbete, att kulturkompetens ingår i ett klientcentrerat arbete och att det är viktigt att ha kunskap om olika religioner, sedvänjor, kroppsspråk samt syn på hälsa och sjukdom för att ha kulturkompetens. De flesta skattar sin egen kulturkompetens som relativt god och anser att det är viktigt att vara medveten om såväl sin egen som klientens kulturella bakgrund.

    Slutsatser som kan dras utifrån resultatet är att kulturkompetens är ett ämne som det finns intresse för hos yrkesverksamma arbetsterapeuter i Sverige, detta trots att begreppet är relativt okänt. Det anses vara ett område som är viktigt ha kompetens inom samt att forskning och utbildning inom området är önskvärt.

  • 56.
    Bergman, Emelie
    et al.
    Örebro University, School of Health and Medical Sciences, Örebro University, Sweden.
    Lidén, Anna
    Trädgårdterapi i ett arbetsterapeutiskt perspektiv: En litteraturstudie2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 57.
    Bergqvist, Simon
    et al.
    Örebro University, School of Health and Medical Sciences, Örebro University, Sweden.
    Lundqvist, Simon
    Återträna eller kompensera: kvantitativ studie om arbetsterapeutiska åtgärdsmodeller för individer med nedsatt hand- och armfunktion efter stroke.2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Stroke är en folksjukdom som leder till både motoriska och kognitiva funktionsnedsättningar som påverkar aktivitetsförmågan hos den drabbade individen. Arbetsterapeuten kan bidra till att klienten kan förbättra sin kapacitet till aktivitetsförmåga genom återtränade och kompensatoriska åtgärder. Tre åtgärdsmodeller som tillämpas i praxis är Bobathmodellen, den Uppgiftsorienterade modellen samt CI-terapi. Kunskapen om i vilken utsträckning dessa används i praxis är dock bristfällig. Syfte: Syftet med denna studie är att kartlägga tre arbetsterapeutiska åtgärdsmodeller som tillämpas inom slutenvården för individer med nedsatt hand- och armfunktion efter stroke. Metod: Studien hade en deskriptiv design där en kvantitativ metod användes. Datainsamlingen gjordes med hjälp av en enkät till arbetsterapeuter som arbetar inom slutenvården med klienter som drabbats av nedsatt hand- och armfunktion efter stroke. Enkätfrågorna berörde områdena bedömning, åtgärd klientcentrering samt utvärdering utifrån de tre åtgärdsmodellerna. Av 52 tillfrågade besvarade 32 arbetsterapeuter hela enkäten. Resultat: Majoriteten av de deltagande arbetsterapeuterna arbetade på en specifik strokeenhet. De flesta angav att de använde Bobathmodellen eller den uppgiftsorienterade modellen. Det vanligaste syftet med arbetsterapin var att återträna den affekterade armen eller handen och den vanligaste åtgärden var att återträningen skedde i en målinriktad aktivitet. Klientcentrering är en viktig aspekt i interventionen enligt alla deltagande arbetsterapeuter. Utvärderingen av interventionen såg olika ut beroende på vilken avdelning arbetsterapeuten arbetade. Slutsatser: Antalet deltagande arbetsterapeuter i denna studie är för få för att studiens resultat kan överföras till kliniska verksamheter. För en mer fördjupad förståelse skulle en kvalitativ studie kunna ge en mer korrekt bild av arbetsterapin. Slutsatsen av resultatet är att deltagarna använder mer än en modell vid arbetsterapi för individer med nedsatt hand – och armfunktion efter stroke. Ett nytt instrument som både inkluderar ett återtränande och ett kompensatoriskt syfte bör utformas.  

  • 58.
    Bergström, Cecilia
    et al.
    Örebro University, School of Health Sciences.
    Göthenberg, Lovisa
    Örebro University, School of Health Sciences.
    Arbetsterapeuters erfarenheter av strategier och kognitiva hjälpmedel för barn och ungdomar med ADHD: En kvalitativ intervjustudie2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 59.
    Bergström, Simon
    Örebro University, School of Health Sciences.
    Kartläggning av kommunala arbetsterapeuters förskrivning och uppfattning om högteknologiska hjälpmedel2016Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 60.
    Bergström, Susanne
    et al.
    Örebro University, School of Health and Medical Sciences, Örebro University, Sweden.
    Hellberg, Anna
    Hur ser möjligheterna ut att tillgodose behovet av hjälpmedel vid personlig vård och förflyttning för personer med fetma?2011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 61.
    Bergstén, Malin
    et al.
    Örebro University, School of Health Sciences.
    Wennerström, Anette
    Örebro University, School of Health Sciences.
    Evidensbaserade interventioner inom arbetsterapi med påvisad effekt för personer med neglekt på grund av stroke: En litteraturstudie2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 62.
    Berlin, Maria
    et al.
    Örebro University, School of Health Sciences.
    Boström, Erik
    Örebro University, School of Health Sciences.
    Arbetsterapeuters erfarenheter av aktivitetsbegränsningar hos personer med kognitiva funktionsnedsättningar till följd av psykossjukdom: En kvalitativ intervjustudie2016Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 63.
    Bertelsen, Sofie
    et al.
    Örebro University, Department of Health Sciences.
    Sturesson, Ida
    Örebro University, Department of Health Sciences.
    Rullstolsburna cafébesökare och caféägares upplevelse av cafémiljö2006Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med uppsatsen var att undersöka hur bemötandet och tillgängligheten i den fysiska miljön på caféer upplevs av rullstolsburna cafébesökare och caféägare i Örebro 2006, samt undersöka vad respektive grupp vet om handlingsplanen "från patient till medborgare".

    Datainsamlingen gjordes genom intervjuer med tre rullstolsburna cafébesökare samt sex caféägare som delades upp i två grupper, grupp 1 med fysiska hinder vid entrén och grupp 2 utan hinder vid entrén.

    Resultatet av studien visade att de rullstolsburna cafébesökarna tyckte oftast att cafémiljön ger ett gott bemötande men att utbudet av fysiskt tillgängliga caféer var dåligt. Samtliga caféägare upplevde att de gav ett gott bemötande men upplevelsen av den fysiska tillgängligheten varierade. Samtliga rullstolsburna cafébesökare var insatta i handlingsplanen "från patient till medborgare", ingen av caféägarna var insatta i den.

  • 64.
    Betnér, Annika
    Örebro University, School of Health and Medical Sciences.
    Kreativa aktiviteters betydelse för personer med funktionsnedsättning: En litteraturstudie2011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 65.
    Bielska Råbom, Anna
    et al.
    Örebro University, School of Health and Medical Sciences.
    Isakovic, Amila
    Örebro University, School of Health and Medical Sciences.
    Arbetsterapeutiska behandlingsinsatser för personer med anorexia nervosa och bulimia: en litteraturstudie2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 66.
    Biermann, Victoria
    et al.
    Örebro University, School of Health and Medical Sciences, Örebro University, Sweden.
    Soboleva, Yulia
    Örebro University, School of Health and Medical Sciences, Örebro University, Sweden.
    Kreativa aktiviteter inom psykiatrisk vård - en intervjustudie med arbetsterapeuter om deras användning av och syfte med kreativa aktiviteter.2014Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

     I denna uppsats redogörs för hur och i vilket syfte svenska arbetsterapeuter inom psykiatrisk vård använder kreativa aktiviteter.  Kreativa aktiviteter som behandlingsmetod inom arbetsterapi har bevisat positiv effekt på individens hälsa. Inom psykiatrisk vård hjälper kreativa aktiviteter personer med psykisk ohälsa att hitta vägen tillbacka till ett tillfredställande liv. Dock saknas det tillräckligt med data hur svenska arbetsterapeuter använder kreativa aktiviteter som behandling. Metoden som valdes för denna studie har kvalitativ ansats: kvalitativa semistrukturerade intervjuer för datainsamlingen och kvalitativ innehållsanalys för analysen av insamlade materialet. Det framkom i resultatet att arbetsterapeuter använder kreativa aktiviteter för att: Motivera klienten, Ge klienten möjlighet att kommunicera med världen genom aktiviteten, Bedömning av specifika funktioner, Träningen. Analys av hur arbetsterapeuter använder sig av kreativa aktiviteter resulterade i två kategorier: Aktiviteten behöver anpassas till klienten och Stödja klienten under aktiviteten. Uppsatsens slutsats är att kreativa aktiviteter utgör arbetsterapeuternas viktiga verktyg i arbete med personer med psykisk ohälsa. Kreativa aktiviteter hjälper klienter med psykisk ohälsa att utrycka sina känslor och kommunicera med världen även på ett nonverbalt sätt. Under skapande processen får klienten möjlighet att vara självständigt och prova sig fram, stöd ges sparsamt och i mån av behov och utifrån arbetsterapeuternas kännedom om klienten. I sin helhet ställer användningen av kreativa aktiviteter inom psykiatrisk vård vissa krav på arbetsterapeuter så som empatisk förmåga och kunskaper om människan för att kunna avläsa klientens psykiska mående och anpassa aktiviteten.  Arbetsterapeuter behöver också få mer information om kreativa aktiviteter under utbildningen för att kunna utnyttja kreativa aktiviteters potential.

  • 67.
    Bjerkered, Erika
    et al.
    Örebro University, School of Health Sciences.
    Vares, Maarika
    Örebro University, School of Health Sciences.
    Arbetsterapeuters erfarenheter av att använda evidensbaserad praktik: en kvalitativ studie2017Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 68.
    Björck, Maria
    et al.
    Örebro University, School of Health and Medical Sciences, Örebro University, Sweden.
    Hedberg, Christian
    Örebro University, School of Health and Medical Sciences, Örebro University, Sweden.
    Upplevelser av interprofessionell kommunikation ur ett arbetsterapeutiskt perspektiv2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Sammanfattning: Arbetsterapeuter vägleder människor som har fått en skada eller sjukdomsom påverkar deras utförande av vardagliga aktiviteter. Den interprofessionellakommunikationen (IPK) är av betydelse för att ett team ska kunna arbeta klientcentrerat ochge en god vård. I ett teamarbete är det viktigt att alla professioner samarbetar och har kunskapom varandras roller. Interprofessionell utbildning ger möjligheter till att utveckla en positivbild av andra professioner vilket ökar teameffektiviteten. Förutsättningar för ett bra samarbetemellan professioner är förståelse för sin egen och andras roller, kunskap, ömsesidig respektoch förmåga att kommunicera med andra. Syftet med denna studie är att beskrivayrkesverksamma arbetsterapeuters upplevelser av IPK i yrkeslivet och under utbildningen.Detta är en intervjustudie där 11 arbetsterapeuter deltog. Materialet har analyserats med enkvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkom de 3 domänerna ”Rollförståelse”,”Teamarbete” och ”Utbildning” som beskriver de intervjuade arbetsterapeuternas upplevelserom IPK. En bra förståelse för sin egen och andras roller behövs för att ha en bra IPK samt attdet finns en bra samverkan mellan professionerna. I ett teamarbete krävs det att alla strävar åtsamma håll och det finns både för- och nackdelar med teamarbete. Utbildning är viktigt för attkunna få kunskap om IPK, dels under utbildningstiden till arbetsterapeut ochkompetensutveckling för yrkesverksamma. Slutsatsen är att IPK är en självklar och naturligdel i arbetsterapeuternas arbete. Det finns många fördelar för både personal och patienter medIPK. Det är viktigt att andra teammedlemmar förstår vad en arbetsterapeut gör så missförståndkan undvikas. Många nyexaminerade som kommer ut i arbetslivet är inte förberedda på IPK,vilket kan förbättras genom att ge arbetsterapeutstudenter en bra början med att finna sin rolloch känna sig trygg i den samt få erfarenhet om IPK.

  • 69.
    Björk, Christina
    et al.
    Örebro University, School of Health and Medical Sciences, Örebro University, Sweden.
    Udd, Marie
    Viljekraftens, Vanebildningens, Utförandekapacitetens samt Miljöns inverkan på återgång i arbete efter stroke: Utifrån Model of Human Occupation2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 70.
    Björk, Ida
    et al.
    Örebro University, School of Health and Medical Sciences, Örebro University, Sweden.
    Johansson, Anna
    Örebro University, School of Health and Medical Sciences, Örebro University, Sweden.
    Kartläggning av tillgängligheten i den fysiska miljön i gemensamma tvättstugor i studentbostäder för studenter i rullstol2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 71.
    Björklund, Emelie
    et al.
    Örebro University, School of Health and Medical Sciences.
    Pihl, Annica
    Örebro University, School of Health and Medical Sciences.
    Arbetsterapins betydelse för patienter inom rättspsykiatrisk vård: En kvalitativ intervjustudie2009Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 72.
    Björklund, Linnéa
    et al.
    Örebro University, School of Health Sciences.
    Mellström, Malin
    Örebro University, School of Health Sciences.
    Interventioner som arbetsterapeuter använder vid stressrelaterad psykisk ohälsa: En kartläggning av interventioner av arbetsterapeuter på vårdcentraler2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 73.
    Björklund, Maria
    Örebro University, School of Health and Medical Sciences.
    Användandet av skapande aktiviteter inom arbetsterapi: en litteraturstudie2008Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syfte: Studiens syfte är att beskriva det nuvarande kunskapsläget gällande användning av skapande aktiviteter inom arbetsterapi.

    Metod: En systematisk litteraturstudie valdes som undersökningsmetod och tio stycken vetenskapliga artiklar granskades utifrån Fribergs förslag. Artiklarna anträffades via en gemensam systematisk sökning i databaserna Cinahl, Amed och Medline. Sökorden som användes var creative therapy, creative activity, craft, handicraft, art therapy samt creativeness. Alla i kombination med occupational therapy.

    Resultat: Skapande aktiviteter används inom arbetsterapeutisk bedömning och behandling, både i grupp och individuellt. En rad värden har påvisats i samband med användandet av skapande aktiviteter – de ger framgångskänsla, möjlighet att bearbeta sin livssituation samt möjlighet att strukturera sin dag och distrahera tankarna. Deltagande i skapande aktiviteter skapar också glädje, engagemang och motivation. Några rekommendationer kring användandet tas upp. De behandlar individens förutsättningar och miljön. Resultatet framhåller också att det krävs mera forskning inom området skapande aktiviteter inom arbetsterapi.

  • 74.
    Blankstedt, Anne
    et al.
    Örebro University, School of Health and Medical Sciences.
    Lundvall, Annette
    Örebro University, School of Health and Medical Sciences.
    Nyttan av trädgården som terapeutiskt medel för individers mentala hälsa.: En systematisk litteraturstudie.2009Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Trädgårdens användning som plats för rekreation har en lång historia. Inom arbetsterapin används den som terapeutiskt medel i olika verksamheter och för skilda målgrupper. Trädgårdsterapi utförs som trädgårdsodling och trädgårdsskötsel eller genom vistelse i så kallade ”healing gardens”. Det finns forskning som visar att trädgårdsterapi används inom olika behandlingsområden, men det finns få beskrivningar av hur trädgårdsterapi är verksamt för individers mentala hälsa. Detta är en kunskap som skulle kunna bidra till en ökad användning av trädgårdsterapi inom arbetsterapi i den psykiatriska vården idag. Syftet med studien är att undersöka nyttan av trädgården som terapeutiskt medel för individers mentala hälsa. Resultatet visar på att sociala färdigheter utvecklas och att grupprocesser är av betydelse. Genom aktiviteter i trädgården kan individer med mental ohälsa minska oro och stress samt få ökad koncentrationsförmåga. Ofta erfar de positiv stimulans och glädje i aktivitetsutförandet. I slutsatsen framkom att trädgården som terapeutiskt medel och de aktiviteter som där utövas, kan leda till ett antal olika bevarade eller förbättrade förmågor i relation till den mentala hälsan, bland annat sociala färdigheter och förmågan att bemästra oro och stress.

  • 75.
    Bodin, Karin
    et al.
    Örebro University, School of Health Sciences.
    Kareliusson, Ulrika
    Örebro University, School of Health Sciences.
    Äldres förväntningar inför deltagande i dagverksamhet med social inriktning: En kvalitativ intevjustudie2018Independent thesis Basic level (university diploma), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 76.
    Boman, Tomas
    et al.
    Department of Social Work and Psychology, Faculty of Health and Occupational Studies, University of Gävle, Gävle, Sweden; Swedish Institute for Disability Research, Örebro University, Örebro, Sweden.
    Kjellberg, Anders
    Department of Building, Energy and Environmental Engineering, Faculty of Engineering and Sustainable Development, University of Gävle, Gävle, Sweden.
    Danermark, Berth
    Örebro University, School of Health and Medical Sciences, Örebro University, Sweden. Swedish Institute for Disability Research.
    Boman, Eva
    Department of Social Work and Psychology, Faculty of Health and Occupational Studies, University of Gävle, Gävle, Sweden.
    Can people with disabilities gain from education?: Similarities and differences between occupational attainment among persons with and without disabilities2014In: Work: A journal of Prevention, Assessment and rehabilitation, ISSN 1051-9815, E-ISSN 1875-9270, Vol. 49, no 2, p. 193-204Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: More knowledge is needed of occupational attainment of persons with disabilities, i.e. the relationship between their educational level and their profession, and factors of importance for this relationship.

    OBJECTIVE: To compare occupational attainment among persons with and without a disability.

    METHOD: 3396 informants with disabilities and 19004 non-disabled informants participated (control group) in a survey study by Statistics Sweden. The informants with disabilities were divided into six groups.

    RESULTS: Occupational attainment did not differ between the disability groups, neither between persons with and without a disability. Follow-up analysis showed that men with disabilities with primary or secondary school had an occupation above their educational level to a significantly larger extent than women with disabilities. This pattern was even clearer in comparison with the control group. Persons without disabilities, with secondary or higher education, were more successful in the labor market than persons with disabilities. Occupational attainment increased with age in both groups.

    CONCLUSIONS: Young women with disabilities who only have primary or secondary education run a higher risk of having a job that is below their educational level than men at the same educational level. This indicates discriminating mechanisms in the society related to gender and ability.

  • 77.
    Borg, Therese
    et al.
    Örebro University, School of Health and Medical Sciences.
    Gärder, Eva
    Örebro University, School of Health and Medical Sciences.
    Föräldrar med reumatoid artrit: Upplevelser av vardagen utifrån ett arbetsterapeutisk perspektiv2008Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Individer med Reumatoid artrit (RA) kan ha svårigheter när det gäller att ta hand om sina barn vilket påverkar deras upplevda förmåga att klara rollen som förälder. Det behövs förståelse för deras situation för att som arbetsterapeut kunna bidra med lämpligt stöd. Syftet: Syftet med studien var att få en förståelse för hur kvinnor och män med RA upplever sin vardag som föräldrar samt vilken betydelse omgivningen har för deras föräldraroll. Syftet var även att undersöka hur individen upplever de arbetsterapeutiska insatserna i förhållande till föräldraskapet.

    Metod: En kvalitativ inriktning baserad på semistrukturerade intervjuer valdes som metod. Inklusionskriterierna utgjordes av att personen var diagnostiserad med RA, förälder till barn i åldrarna 0-18 år samt var inskriven på reumatologmottagningen i en stad i Mellansverige. Sju personer (sex kvinnor och en man) deltog slutligen i studien. Dataanalysen resulterade i följande huvudkategorier: upplevelser av föräldrarollen, begränsningar, strategier, känslor, förståelse, stöd, arbetsterapeutiska insatser och kontakt.

    Resultat: Diagnosen hade i flera fall stor betydelse för rollen som förälder. Det kunde handla om en ny uppdelning av aktiviteter eller att föräldrarna intog en helt ny roll. Svårigheter att lyfta och bära sitt barn samt problem i samband med städning, matlagning, matinköp och tvätt beskrevs. Vissa upplevde begränsad delaktighet samt svårigheter att räcka till. Stöd från familj och vänner samt i vilken utsträckning dessa visade förståelse hade stor betydelse för föräldrarna. Studiedeltagarna förknippade arbetsterapeutiska insatser med tillhandahållande av hjälpmedel, ett fåtal visste inte vad en arbetsterapeut gjorde. I övrigt upplevdes arbetsterapeuten som förstående och förtroendeingivande och dennes tillgänglighet beskrevs som viktig. Föräldrar med RA upplever ett brett spektra av svårigheter i vardagen. Symtom såsom smärta och trötthet medför en rad praktiska problem men har även en negativ effekt på tålamod och humör. Denna studie ger arbetsterapeuter ökad insikt i hur vardagen kan se ut för föräldrar med RA samt lyfter deras behov av både praktiska och psykosociala interventioner.

  • 78.
    Borgestig, Maria
    et al.
    Department of Social and Welfare Studies, Linköping University, Norrköping, Sweden; Folke Bernadotte Regional Habilitation Centre, Department of Women's and Children's Health, Uppsala University, Uppsala, Sweden.
    Falkmer, Torbjorn
    School of Occupational Therapy and Social Work, Curtin Health Innovation Research Institute, Curtin University, Perth WA, Australia; School of Occupational Therapy, La Trobe University, Melbourne VIC, Australia; Faculty of Health Sciences, Pain and Rehabilitation Centre, Linköping University, Linköping, Sweden; Department of Rehabilitation, School of Health Sciences, Jönköping University, Jönköping, Sweden.
    Hemmingsson, Helena
    Department of Social and Welfare Studies, Linköping University, Norrköping, Sweden.
    Improving computer usage for students with physical disabilities through a collaborative approach: A pilot study2013In: Scandinavian Journal of Occupational Therapy, ISSN 1103-8128, E-ISSN 1651-2014, Vol. 20, no 6, p. 463-470Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Objective: The aim of this study was to evaluate the effect of an assistive technology (AT) intervention to improve the use of available computers as assistive technology in educational tasks for students with physical disabilities during an ongoing school year.

    Methods: Fifteen students (aged 12-18) with physical disabilities, included in mainstream classrooms in Sweden, and their teachers took part in the intervention. Pre-, post-, and follow-up data were collected with Goal Attainment Scaling (GAS), a computer usage diary, and with the Psychosocial Impact of Assistive Devices Scale (PIADS). Teachers opinions of goal setting were collected at follow-up.

    Results: The intervention improved the goal-related computer usage in educational tasks and teachers reported they would use goal setting again when appropriate. At baseline, students reported a positive impact from computer usage with no differences over time regarding the PIADS subscales independence, adaptability, or self-esteem.

    Discussion: The AT intervention showed a positive effect on computer usage as AT in mainstream schools. Some additional support to teachers is recommended as not all students improved in all goal-related computer usage. A clinical implication is that students computer usage can be improved and collaboratively established computer-based strategies can be carried out by teachers in mainstream schools.

  • 79.
    Borgestig, Maria
    et al.
    Department of Social and Welfare Studies, Linköping University, Linköping, Sweden; Folke Bernadotte Regional Habilitation Centre and Department of Women´s and Children´s Health, Uppsala University, Uppsala, Sweden.
    Rytterström, Patrik
    Department of Social and Welfare Studies, Linköping University, Linköping, Sweden.
    Hemmingsson, Helena
    Department of Social and Welfare Studies, Linköping University, Linköping, Sweden.
    Gaze-based assistive technology used in daily life by children with severe physical impairments: parents’ experiences2017In: Developmental Neurorehabilitation, ISSN 1751-8423, E-ISSN 1751-8431, Vol. 20, no 5, p. 301-308Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Objective: To describe and explore parents’ experiences when their children with severe physical impairments receive gaze-based assistive technology (gaze-based assistive technology (AT)) for use in daily life.

    Methods: Semi-structured interviews were conducted twice, with one year in between, with parents of eight children with cerebral palsy that used gaze-based AT in their daily activities. To understand the parents’ experiences, hermeneutical interpretations were used during data analysis.

    Results: The findings demonstrate that for parents, children’s gaze-based AT usage meant that children demonstrated agency, provided them with opportunities to show personality and competencies, and gave children possibilities to develop. Overall, children’s gaze-based AT provides hope for a better future for their children with severe physical impairments; a future in which the children can develop and gain influence in life.

    Conclusion: Gaze-based AT provides children with new opportunities to perform activities and take initiatives to communicate, giving parents hope about the children’s future.

  • 80.
    Borgestig, Maria
    et al.
    Department of Social and Welfare Studies, Linköping University, Linköping, Sweden; Department of Women´s and Children´s Health, Uppsala University, Uppsala, Sweden; Folke Bernadotte Regional Habilitation Centre, Uppsala University, Uppsala, Sweden.
    Sandqvist, Jan
    Department of Social and Welfare Studies, Linköping University, Linköping, Sweden.
    Ahlsten, Gunnar
    School of Occupational Therapy & Social Work, Curtin University, Perth WA, Australia; School of Occupational Therapy, La Trobe University, Melbourne VIC, Australia; Rehabilitation Medicine, Department of Medicine and Health Sciences (IMH), Faculty of Health Sciences, Linköping University & Pain and Rehabilitation Centre (UHL), County Council, Linköping, Sweden.
    Falkmer, Torbjorn
    Avdelningen för samhällsmedicin, Linköpings universitet, Linköping, Sweden.
    Hemmingsson, Helena
    Department of Social and Welfare Studies, Linköping University, Linköping, Sweden.
    Gaze-based assistive technology in daily activities in children with severe physical impairments: an intervention study2017In: Developmental Neurorehabilitation, ISSN 1751-8423, E-ISSN 1751-8431, Vol. 20, no 3, p. 129-141Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Objective: To establish the impact of a gaze-based assistive technology (AT) intervention on activity repertoire, autonomous use, and goal attainment in children with severe physical impairments, and to examine parents’ satisfaction with the gaze-based AT and with services related to the gaze-based AT intervention.

    Methods: Non-experimental multiple case study with before, after, and follow-up design. Ten children with severe physical impairments without speaking ability (aged 1–15 years) participated in gaze-based AT intervention for 9–10 months, during which period the gaze-based AT was implemented in daily activities.

    Results: Repertoire of computer activities increased for seven children. All children had sustained usage of gaze-based AT in daily activities at follow-up, all had attained goals, and parents’ satisfaction with the AT and with services was high.

    Discussion: The gaze-based AT intervention was effective in guiding parents and teachers to continue supporting the children to perform activities with the AT after the intervention program.

  • 81.
    Boström, Malin
    et al.
    Örebro University, School of Health Sciences.
    Mickelsson, Malin
    Örebro University, School of Health Sciences.
    Klinisk handledning som ett verktyg till arbetsterapeutens professionella utveckling: en beskrivning av möjliggörande faktorer för klinisk handledning, en litteraturstudie2017Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 82.
    Brandström, Johanna
    et al.
    Örebro University, School of Health and Medical Sciences, Örebro University, Sweden.
    Östman, Julia
    Örebro University, School of Health and Medical Sciences, Örebro University, Sweden.
    Arbetsterapeutens arbete inom strokerehabilitering utifrån ett holistiskt perspektiv: - En litteraturstudie2014Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Stroke drabbar ca 30 000 personer årligen i Sverige, vilket medför stora rehabiliteringsinsatser och ett tydligt behov av arbetsterapi. Sjukdomsföljden varierar och rehabiliteringen anpassas efter individens behov, förmåga och förutsättningar. Referensramen Model of Human Occupation (MoHO) är en central teori inom arbetsterapi och förespråkar en holistisk människosyn.

    Syfte: Att beskriva hur arbetsterapeuter arbetar utifrån ett holistiskt synsätt med personer som har drabbats av stroke.

    Metod: En beskrivande litteraturstudie har genomförts. Vetenskapliga artiklar söktes i databaserna Cinahl och PubMed med inklusionskriterierna att de skulle vara publicerade efter år 2000 och handla om arbetsterapi och stroke. Litteraturstudien innehåller 11 vetenskapliga artiklar, av både kvalitativ och kvantitativ design. Mixed method användes även i en av de inkluderade artiklarna.

    Resultat: Resultatet visar att arbetsterapeuten använder ett klientcentrerat arbetssätt, och försöker skapa en helhetsuppfattning om klienten. Aktiviteter används på olika sätt i strokerehabilitering och anpassas efter individen. Att återfå roller och vanor är centrala utgångspunkter i aktivitetsträning. En viktig del för att motivera och involvera klienten i rehabiliteringsprocessen är målsättningsarbete. Klientens begränsningar ligger ofta till grund för målformulering och syftar till att uppnå självständighet och delaktighet. Både den sociala och fysiska miljön påverkar klienten och aktivitetsutförandet, vilket arbetsterapeuten har i beaktning och anpassar till klientens unika förutsättningar.

    Slutsats: Aktivitet, miljö och arbetsterapeutiska anpassningar formar det klientcentrerade arbetssättet som används vid strokerehabilitering. Ytterligare forskning inom det aktuella området krävs för att säkerställa att det holistiska synsättet tillämpas.

  • 83.
    Bringmark, Anna
    et al.
    Örebro University, School of Health and Medical Sciences.
    Ruffel, Katarina
    Örebro University, School of Health and Medical Sciences.
    Konsekvenser i dagliga livet efter stroke:  En systematisk litteraturstudie2010Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syfte: Att beskriva konsekvenser som uppstår i vardagen för personer med stroke. Metod: En litteraturstudie valdes som design för att sammanställa publicerade kvantitativa och kvalitativa forskningsstudier. Dessa studier söktes i databaserna Cinahl, Amed och Medline med sökorden stroke, consequence, coping, adapting, everyday life och daily life. Sökorden kombinerades sedan på olika vis för att få fram de mest relevanta artiklarna, d v s de som svarade på syftet och frågeställningarna. Resultat: Av artiklarna framkom att olika konsekvenser uppstod i samband med aktivitet och delaktighet, i olika omgivningar och i samband med personliga faktorer. Strategier som personer med stroke använde sig av var att undvika vissa situationer, utföra saker på ett annat sätt eller omvärdera betydelser av situationer. Inifrån- och utifrånperspektivet nämner att aktivitetsbegränsningar uppstår i samband med den nya livssituationen. Utifrånperspektivet nämner att personer med stroke var beroende i ADL aktiviteter på grund av sina funktionsnedsättningar och tog därför hjälp av andra. Inifrånperspektivet belyser att personer med stroke engagerade sig i nya aktiviteter och fick planera dessa i förväg. Utifrånperspektivet nämner att för personer som var beroende av elrullstol uppstod problem i samband med olika barriärer i miljön. Båda perspektiven belyser hur personer med stroke blev mindre delaktiga i sociala sammanhang efter insjuknandet och vikten av att uppnå ett bra självförtroende för att kunna hantera funktionsnedsättningar bättre. Slutsats: Det framkom att personer med stroke oavsett funktionsnedsättning har kommit på många strategier för att hantera vardagen. Socialt stöd var en avgörande faktor för att uppnå en livssituation som var tillfredställande, trots detta blev många personer med stroke mindre delaktiga i samhället. Betydelsen av socialt stöd och att kunna utföra aktiviteter självständigt efter insjuknandet av stroke är något som arbetsterapeuter borde fokusera på i utformningen av behandlingar för personer med stroke.

  • 84.
    Brodin, Jakob
    et al.
    Örebro University, School of Health Sciences.
    Persson, Cecilia
    Örebro University, School of Health Sciences.
    Arbetet med personer med ADHD eller AST i kombination med sömnsvårigheter: Arbetsterapeuters erfarenheter2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 85.
    Broman, Annette
    et al.
    Örebro University, School of Health and Medical Sciences.
    Engman Brindbergs, Annica
    Örebro University, School of Health and Medical Sciences.
    Tillgängligheten i samhället för personer med kognitiva funktionsnedsättningar 2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med undersökningen var att undersöka arbetsterapeuters uppfattningar om hur tillgängligheten i samhället för personer med kognitiva funktionsnedsättningar kan förbättras med hjälp av arbetsterapeutiska åtgärder. För att besvara syftet för studien valdes kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Urvalsgruppen bestod av fem legitimerade arbetsterapeuter, vilka alla hade erfarenhet av och arbetade med personer med kognitiva funktionsnedsättningar. Intervjuerna bandades och transkriberades därefter analyserades texten utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Dataanalysens resulterade i två huvudkategorier vilka var: ”Åtgärder på individnivå och Åtgärder på samhällsnivå” och under huvudkategorierna bildades åtta underkategorier. Det framkom i resultatet att arbetsterapeuterna kunde förbättra tillgängligheten på individnivå för personer med kognitiva funktionsnedsättningar genom att informera, instruera och förskriva hjälpmedel. För att tydliggöra för personerna användes tydlig och lättförstålig information, arbetsterapeuterna använde sig av bildspråk med symboler vilket hjälper personerna att få struktur i vardagen. Det finns många bra hjälpmedel som hjälper personer att planera tiden och genom detta få struktur i vardagen. Arbetsterapeuterna arbetar ofta som rådgivare till anhöriga och berörd personal. Det framkom att det är viktig att arbetsterapeuterna har bakomliggande kunskap för att kunna kommunicera med personerna och ge dem möjlighet till ett självständigt val. Arbetsterapeuterna i studien upplever att de som enskilda arbetsterapeuter har svårt att påverka tillgängligheten på samhällsnivå.

  • 86.
    Brunt, David
    et al.
    School of Health and Caring Sciences, Linnaeus University, Växjö, Sweden.
    Schröder, Agneta
    Örebro University, School of Health Sciences. Örebro University Hospital. University Health Care Research Center, Faculty of Medicine and Health, Örebro University, Örebro, Sweden; Department of Nursing, Faculty of Health, Care and Nursing, Norwegian University of Science and Technology (NTNU), Gjövik, Norway.
    Lundqvist, Lars-Olov
    Örebro University, School of Health Sciences.
    Rask, Mikael
    School of Health and Caring Sciences, Linnaeus University, Växjö, Sweden.
    Residents' Perceptions of Quality in Supported Housing for People with Psychiatric Disabilities2019In: Issues in Mental Health Nursing, ISSN 0161-2840, E-ISSN 1096-4673, Vol. 40, no 8, p. 697-705Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The residents' perspective of the quality of housing support for people with psychiatric disabilities living in congregate supported housing has been studied and a comparison has been made with the findings from those from a previous study in ordinary housing with outreach support. One-hundred and seventy-eight residents from 27 supported housing facilities in eight Swedish municipalities completed the Quality of Psychiatric Care-Housing (QPC-H) instrument. The highest quality ratings were found for: Secluded Environment, Encounter and Support, while Participation, Housing Specific and Secure Environment were rated at lower levels. Despite relatively high ratings, a majority of items did not attain the 80% cutoff point deemed as defining satisfactory quality of service. The residents in ordinary housing with outreach support rated higher levels for the majority of the QPC-H dimensions in comparison with those in supported housing. A conclusion is that the quality of care in supported housing facilities has a number of deficiencies that need to be addressed. Supported housing is generally rated as having a lower quality of care than in ordinary housing with outreach support. Suggestions for the content of staff training are made based on the results.

  • 87.
    Brus Thorin, Sandra
    et al.
    Örebro University, School of Health Sciences.
    Jibran, Mohammed
    Örebro University, School of Health Sciences.
    Arbetsterapeuters interventioner för unga vuxna med Attention Deficit Hyperactivity Disorder: Enkvalitativ intervjustudie2018Independent thesis Basic level (university diploma), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 88.
    Bråberg, Eva
    et al.
    Örebro University, School of Health and Medical Sciences, Örebro University, Sweden.
    Johnsen, Martina
    Tillgänglighet för rullstolsburna elever i den fysiska miljön i idrottssalar inom den kommunala grundskolan: En observationsstudie2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Samhället har en lagstadgad skyldighet att anpassa allmänna områden så att dessa ska kunna vara tillgängliga för alla medborgare i kommunen. Ändå finns det många platser och lokaler där hinder i miljön försvårar tillgängligheten för rullstolsburna personer. Enligt tidigare forskningsrapporter så finns det stora problem i tillgängligheten i grundskolans lokaler. Detta i samband med de dokumenterade forskningsrön som finns angående hur aktivitet hos barn främjar god fysisk och psykisk hälsa gör det angeläget att undersöka hur tillgängligheten ser ut i grundskolans idrottslokaler. Att miljön i idrottslokalerna är fri från hinder är en förutsättning för att rullstolsburna elever ska kunna delta i ämnet "idrott och hälsa". Syftet med studien är att undersöka tillgängligheten i idrottssalarna hos kommunala grundskolor för att se hur miljön är tillgänglig för rullstolsburna.

    Studien som utfördes var en observationsstudie där författarna undersökte totalt 11 skolor fördelat i två olika kommuner. Som instrument konstruerades en checklista med olika bedömningspunkter tagna främst från instrumentet Housing Enabler. Det som observerades var idrottssalen med tillhörande utrymmen så som entréer, omklädningsrum, WC och duschar. Data samlades in främst genom mätningar och jämförelser utifrån måttrekommendationer från anvisningar i Bygg ikapp och Handisam. Insamlade data sammanfattades i övergripande tabeller som visar hindrens omfattning per skola, per kommun samt per kategori i checklistan.

    Resultatet visade på brister inom flera områden i de undersökta lokalerna, från mindre omfattande till hinder som utgör en allvarlig säkerhetsrisk. De största hindren identifierades inom omklädningsrum, nödutgångar samt WC. De resultat som framkom i studien kan sättas i relation med tidigare studier som gjorts på tillgänglighet och hinder inom grundskolans lokaler. Resurser i miljön identifierades främst i utomhusmiljön.

  • 89.
    Buchert, Paulina
    Örebro University, School of Health and Medical Sciences, Örebro University, Sweden.
    Use of qualifiers for activity and participation in ICF: an integrative literature review2012Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 90.
    Buchert, Paulina
    et al.
    Örebro University, School of Health and Medical Sciences.
    Leonardsson, Anna
    Örebro University, School of Health and Medical Sciences.
    Utförande av dagliga aktiviteter vid astma2011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 91.
    Burger, Helena
    et al.
    Institute for Rehabilitation, University of Ljubljana, Ljubljana, Slovenia.
    Hermansson, Liselotte M. N.
    Örebro University, School of Health and Medical Sciences, Örebro University, Sweden.
    Heinemann, Allen W.
    Feinberg School of Medicine, Rehabilitation Institute of Chicago, Northwestern University, Chicago, USA.
    Development of the Orthotic Prosthetic Users’ Survey: Upper Extremity Functional Status module version 3.0 – OPUS-UEFS 3.02015Conference paper (Refereed)
  • 92.
    Burström, Kevin Evgeniy
    et al.
    Örebro University, School of Health and Medical Sciences, Örebro University, Sweden.
    Valenzuela Barlow, Juan Stephan
    Örebro University, School of Health and Medical Sciences, Örebro University, Sweden.
    Individens upplevelse av förändring i samband med bostadsanpassning i badrum.2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 93.
    Börjesson, Anna
    et al.
    Örebro University, School of Health and Medical Sciences.
    Sundh, Isabell
    Örebro University, School of Health and Medical Sciences.
    Betydelsen av kognitiva hjälpmedel i vardagen för personer med demens: En systematisk litteraturstudie2009Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 94.
    Carling, Anna
    et al.
    Örebro University, School of Medical Sciences. University Health Care Research Centre, Faculty of Medicine and Health, Örebro University, Örebro, Sweden; Department of Physiotherapy, Faculty of Medicine and Health, Örebro University, Örebro, Sweden.
    Nilsagård, Ylva
    Health Care Management, Region Örebro County, Örebro, Sweden.
    Forsberg, Anette
    Örebro University, School of Health Sciences. Örebro University Hospital. Department of Physiotherapy.
    Balance exercise facilitates everyday life for people with multiple sclerosis: A qualitative study2018In: Physiotherapy Research International, ISSN 1358-2267, E-ISSN 1471-2865, Vol. 23, no 4, article id e1728Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    OBJECTIVES: The aim of this qualitative study was to describe the experience and perceived effects on everyday life for people with multiple sclerosis after participating in a balance exercise programme focusing on core stability, dual tasking, and sensory strategies (the CoDuSe programme).

    METHODS: A qualitative approach was chosen, using face-to-face interviews analysed with content analysis. Twenty-seven people with multiple sclerosis (20 women, 7 men) who had participated in the CoDuSe programme were included. All could walk 20 m with or without walking aids but could not walk further than 200 m. The CoDuSe programme was given twice weekly during a 7-week period.

    RESULTS: The analysis revealed five categories. Learning to activate the core muscles described how the participants gained knowledge of using their core muscles and transferred this core muscle activation into everyday life activities. Improved bodily confidence covered narratives of being more certain of the ability to control their bodies. Easier and safer activities showed how they could now perform activities in everyday life more safely and easily. Increased independence and participation involved the participants' improved ability and self-confidence to execute activities by themselves, as well as their increased participation in activities in daily living. Experiences of the balance exercise programme revealed that they found the programme novel and challenging. The overall theme was balance exercise facilitates everyday life.

    CONCLUSION: Participating in the CoDuSe programme was perceived to facilitate everyday life for people with multiple sclerosis. Taking part in the balance exercise programme taught the participants how to activate and use the core muscles, which increased their bodily confidence. Having increased bodily confidence helped them to perform everyday life activities with more ease and safety, which increased their independence and participation. The participants described the CoDuSe programme as novel and challenging, yet feasible.

  • 95.
    Carlsson, Josefin
    et al.
    Örebro University, School of Health and Medical Sciences, Örebro University, Sweden.
    Josefson, Sofia
    Betydelsen och upplevelsen för äldre personer av att delta i social dagvård2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 96. Carlsson, Linda
    et al.
    Nilsson, Emma
    Örebro University, School of Health and Medical Sciences, Örebro University, Sweden.
    Höftfraktur och hjälpmedel: En kartläggning av hjälpmedelsinnehav hos patienter med höftfraktur2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 97.
    Carlsson, Matilda
    et al.
    Örebro University, School of Health and Medical Sciences, Örebro University, Sweden.
    Byström, Gisela
    Arbetsterapeutens erfarenheter av sociala berättelser som hjälpmedel under arbetsterapiprocessen2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Sociala berättelser introducerades av Carol Grey 1991 och används med syfte att på ett meningsfullt och noggrant sätt beskriva och tydliggöra sociala situationer. Sociala berättelser har börjat användas av arbetsterapeuter men litteraturen kring ämnet är begränsad.

    Syfte: Syftet med studien är att beskriva vad arbetsterapeuter har för erfarenheter av att använda sociala berättelser som ett hjälpmedel under arbetsterapiprocessen.

    Metod: Sju legitimerade arbetsterapeuter från olika verksamhetsområden intervjuades utifrån semistrukturerade intervjuer. Datamaterialet analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys. 

    Resultat: Resultatet visar på att sociala berättelser är ett hjälpmedel som kan vara till nytta för individer för att tydliggöra och skapa förståelse för aktiviteter och sociala sammanhang. Resultatet visar också att sociala berättelser kan vara ett hjälpmedel som går att använda för individer med nedsatt social förmåga. Sociala berättelser används företrädesvis av arbetsterapeuter som en åtgärd och är då aktuell i åtgärdsfasen av arbetsterapiprocessen.

    Slutsats: Slutsatsen är att arbetsterapeuter har goda erfarenheter av sociala berättelser som ett hjälpmedel för att tydliggöra för att individen med nedsatt social förmåga ska få förståelse för specifika aktiviteter samt för att förklara sociala sammanhang.

  • 98.
    Carlsson, Sofie
    et al.
    Örebro University, School of Health and Medical Sciences.
    Johnsson, Josefine
    Örebro University, School of Health and Medical Sciences.
    Synliggöra kognitiva svårigheter utan att negativt påverka patientens mentala hälsa: En utmaning för arbetsterapeuten2011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 99.
    Carlsson, Ulrika
    et al.
    Örebro University, School of Health and Medical Sciences.
    Mellkvist, Helene
    Örebro University, School of Health and Medical Sciences.
    Interventioner och effekter av fallpreventionsprogram för äldre: –en litteraturstudie2006Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Samhällets äldrebefolkning ökar. Den vanligaste orsaken till att äldre människor skadar sig och söker vård är att de drabbas av fall. Fall kan genom skador och psykologiska följder leda till lidande för den drabbade och samhällskostnader. Syftet med studien är att undersöka vilka interventioner som finns beskrivna i fallpreventionsprogram, för äldre över 65 år utan specifik diagnos i den vetenskapliga litteraturen. Vi vill undersöka effekten av programmen och beskriva vilka interventioner arbetsterapeuten utför vid deltagande. Tio artiklar som är inriktade på fallpreventionsprogram analyserades utifrån systematiska frågor. Resultatet visar att majoriteten av programmen beskriver att målet är att reducera fall. Programmen var inte identiska, men ett flertal interventioner beskrevs i flera studier. Fysisk träning var den vanligaste interventionen. Arbetsterapeut förekom i studierna för äldre hemmaboende personer där interventionerna utgjordes av hembesök, bedömning av riskfaktorer, utbildning i fallpreventionsstrategier och miljömodifikationer. Olika effekter visades utifrån olika effektmått. Multifaktoriella interventioner visade goda resultat för personer boende på äldreboenden. Program för hemmaboende äldre personer visade på effekten att kunna förbättra deltagarnas ”fall-efficacy”.

  • 100.
    Carlsvärd, Oscar
    et al.
    Örebro University, School of Health Sciences.
    Karlsson, Ruth
    Örebro University, School of Health Sciences.
    Svensk version av bedömningsinstrumentet Weekly Calendar Planning Activity (WCPA) - normdata för vuxna personer 18-50 år2016Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
1234567 51 - 100 of 577
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf