oru.sePublikasjoner
Endre søk
Begrens søket
1234567 51 - 100 of 885
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 51.
    Bagga-Gupta, Sangeeta
    Örebro universitet, Pedagogiska institutionen.
    "Bilingual talk and talk about bilingualism": a birds eye view of research and developmental projects in the Swedish Deaf educational landscape2004Inngår i: Inkluderende eller ekskluderende klasserom: døveundervisningen - et case å lære av? / [ed] Grete Høie, Ann-Elise Kristoffersen, Oslo: Skådalen kompetansesenter , 2004, s. 167-198Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 52.
    Bagga-Gupta, Sangeeta
    Örebro universitet, Pedagogiska institutionen.
    Challenging understandings in pluralistic societies: language and culture loose in school sites and losing sight of democratic agendas in education?2004Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 53.
    Bagga-Gupta, Sangeeta
    Örebro universitet, Pedagogiska institutionen.
    Challenging understandings in pluralistic societies: language and culture loose in school sites and losing sight of democratic agendas in education?2004Inngår i: Utbildning och Demokrati, ISSN 1102-6472, E-ISSN 2001-7316, Vol. 13, nr 3, s. 11-36Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
  • 54.
    Bagga-Gupta, Sangeeta
    Örebro universitet, Pedagogiska institutionen.
    Communication and literacies in visually oriented classrooms: exploring the activity of “högläsning” in deaf schools in Sweden2002Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 55.
    Bagga-Gupta, Sangeeta
    Örebro universitet, Pedagogiska institutionen.
    Deaf children: practising literacy or participating in literacy practices?: Or “understanding some of the paradoxes & dilemmas in Swedish deaf education at the end of the 20th century”1999Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 56.
    Bagga-Gupta, Sangeeta
    Örebro universitet, Pedagogiska institutionen.
    Delaktighet för elever med funktionshinder: hur kan det förstås och vad vet vi?2007Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 57.
    Bagga-Gupta, Sangeeta
    Örebro universitet, Pedagogiska institutionen.
    Discursive-technological practices and belonging to a language: explorations of diversity and signs of deaf and hearing memberships2001Inngår i: : Paper presented in the panel: “, 2001Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 58.
    Bagga-Gupta, Sangeeta
    Örebro universitet, Pedagogiska institutionen.
    Diskursiva och teknologiska resurser på visuella tvåspråkiga pedagogiska arenor2001Inngår i: Utbildning och Demokrati, ISSN 1102-6472, E-ISSN 2001-7316, Vol. 10, nr 1, s. 55-83Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This article attempts to make visible everyday activities and underlines the importance of ethnographic studies of communication in order to allow for expanded understandings of diversity and bilingualism in the context of ”one school for all”. The article is based on studies conducted in visual educational arenas (i e settings for Deaf students that can be understood as ”segregating integrated”). Technological tools are used as resources and a natural part of activities in these arenas. In addition different linguistic systems are used in complex patterned ways. Here different codes and systems are chained  together in two ways: local chaining and event chaining. Demystifying interaction between human beings and between human beings and cultural artefacts and tools in institutional settings enables an understanding of bilingualism in terms of complex discursive-technological practices . This is contrasted against a common reductionistic conceptualisation of bilingualism that is problematic.

  • 59.
    Bagga-Gupta, Sangeeta
    Örebro universitet, Pedagogiska institutionen.
    Diversity, disability or handicap?: Reflections on and from "special" education2005Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 60.
    Bagga-Gupta, Sangeeta
    Örebro universitet, Pedagogiska institutionen.
    Drawing boundaries in everyday life: identity markers in everyday school settings in Sweden2003Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 61.
    Bagga-Gupta, Sangeeta
    Örebro universitet, Pedagogiska institutionen.
    Education widens democracy – or?2006Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 62.
    Bagga-Gupta, Sangeeta
    Örebro universitet, Pedagogiska institutionen.
    Everyday language practices and notions of identities in deaf bilingual school settings2000Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 63.
    Bagga-Gupta, Sangeeta
    Örebro universitet, Pedagogiska institutionen.
    Everyday literacies: students, discourse and social practice. [Av] Michele Knobel2000Inngår i: Discourse & Society, ISSN 0957-9265, E-ISSN 1460-3624, Vol. 11, nr 3, s. 428-430Artikkel, omtale (Annet vitenskapelig)
  • 64.
    Bagga-Gupta, Sangeeta
    Örebro universitet, Pedagogiska institutionen.
    Explorations in bilingual instructional interaction: a sociocultural perspective on literacy2002Inngår i: Learning and instruction, ISSN 0959-4752, E-ISSN 1873-3263, Vol. 12, nr 5, s. 557-587Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The research reported here attempts to understand issues of Swedish Deaf bilingual students’ secondary language learning and literacy practices. In Swedish schools for the Deaf Swedish Sign Language is considered to be the students’ primary language and written Swedish is considered to be their secondary language. By using ethnographically inspired methodology the project has been analyzing bilingual instructional interaction and everyday language use in these settings. Notions of Global Lesson Patterns, Local-Chaining and Linguistic Complexity are explicated in an effort to show how instructional interactions can afford (or limit) learning possibilities in bilingual settings. Students appear to unwittingly receive opportunities to participate in literacy activities in lessons where Swedish is not explicitly focused. A sociocultural approach to the understanding of learning, development and language has important implications for the teaching and learning of secondary languages, both in Deaf bilingual classrooms and in bilingual classrooms in general.

  • 65.
    Bagga-Gupta, Sangeeta
    Örebro universitet, Pedagogiska institutionen.
    Forskning om mångfald och utbildningsinstitutioner som arenor för mångfald: demokratiska aspekter2004Inngår i: Utbildning och Demokrati, ISSN 1102-6472, E-ISSN 2001-7316, Vol. 13, nr 2, s. 115-149Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
  • 66.
    Bagga-Gupta, Sangeeta
    Örebro universitet, Pedagogiska institutionen.
    Going beyond the Great Divide: Reflections from Deaf Studies2007Inngår i: Deaf Worlds: Deaf People, Community and Society, ISSN 1362-3125, Vol. 23, nr 2, s. 69-87Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This paper begins by briefly introducing the great divide in deafness reserach and the place research from educational sciences perspectives has in this field in Sweden. Subsequently, a distinction is made between institutional and research agendas vis-a-vis educational arenas. Based upon this, some recent critique raised against areas of Swedish (special) educational research is addressed. This critique has shaped some choices in the work being carried out at the research group described. This article presents an account of trends in the international Deaf educational research in the section that follows. It discusses, against this backdrop, some issues in the Swedish research before describing and qualifying the nature of research being conducted at the Deaf Studies group within the KKOM-DS research group in Örebro.

  • 67.
    Bagga-Gupta, Sangeeta
    Örebro universitet, Pedagogiska institutionen.
    Instructional interaction in deaf bilingual upper secondary schools in Sweden: an exploration of language ideologies and practices1999Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 68.
    Bagga-Gupta, Sangeeta
    Örebro universitet, Pedagogiska institutionen.
    Instructional interaction: practising language and the practices of language at the bilingual Swedish schools for the deaf1999Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 69.
    Bagga-Gupta, Sangeeta
    Örebro universitet, Pedagogiska institutionen.
    Languages and identities in school arenas: Communication-practices in plurilingual and multicultural settings at the beginning of the 21st century2006Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 70.
    Bagga-Gupta, Sangeeta
    Örebro universitet, Pedagogiska institutionen.
    Literacies and deaf education: a theoretical analysis of international and Swedish literature2004Bok (Annet vitenskapelig)
  • 71.
    Bagga-Gupta, Sangeeta
    Örebro universitet, Pedagogiska institutionen.
    Literacy matters in Swedish deaf education2002Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 72.
    Bagga-Gupta, Sangeeta
    Örebro universitet, Pedagogiska institutionen.
    Research areas and globalisation [1] och Forskningsområde och globalisering [2]: en engelsk och en svensk expertrapport till University Sign Language utredning2003Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 73.
    Bagga-Gupta, Sangeeta
    Örebro universitet, Pedagogiska institutionen.
    Språk och lärande i visuellt orienterade flerspråkiga pedagogiska miljöer i Sverige2003Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 74.
    Bagga-Gupta, Sangeeta
    Örebro universitet, Pedagogiska institutionen.
    Swedish research on deaf bilingualism with a focus on literacies2002Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 75.
    Bagga-Gupta, Sangeeta
    Örebro universitet, Pedagogiska institutionen.
    Tecken i kommunikation & identitet: specialskolan & vardagsdeltagande1999Inngår i: Möten: en vänbok till Roger Säljö / [ed] Ullabeth Sätterlund Larsson, Kerstin Bergqvist, Linköping: Linköpings universitet , 1999, s. 111-139Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 76.
    Bagga-Gupta, Sangeeta
    Örebro universitet, Pedagogiska institutionen.
    The “acquisition” of blindness in communicative spaces2007Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 77.
    Bagga-Gupta, Sangeeta
    Örebro universitet, Pedagogiska institutionen.
    Tid, rum och visuell tvåspråkighet2001Inngår i: Interaktion i pedagogiska sammanhang / [ed] Sverker Lindblad, Fritjof Sahlström, Stockholm: Liber , 2001, s. 125-142Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 78.
    Bagga-Gupta, Sangeeta
    Örebro universitet, Pedagogiska institutionen.
    Utvärderingen av statliga specialskolor1999Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 79.
    Bagga-Gupta, Sangeeta
    Örebro universitet, Pedagogiska institutionen.
    Vardagskommunikation, lärande och måluppfyllelse i tvåspråkiga regionala specialskolor2002Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 80.
    Bagga-Gupta, Sangeeta
    Örebro universitet, Pedagogiska institutionen.
    Visual language environments: exploring everyday life and litearcies in Swedish deaf bilingual schools2000Inngår i: Visual Anthropology Review, ISSN 1058-7187, E-ISSN 1548-7458, Vol. 15, nr 2, s. 95-120Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 81.
    Bagga-Gupta, Sangeeta
    Örebro universitet, Pedagogiska institutionen.
    Visually oriented language use: discursive and technological resources in Swedish deaf pedagogical arenas2004Inngår i: To the lexicon and beyond: sociolinguistics in European deaf communities / [ed] Mieke Van Herreweghe, Myriam Vermeerbergen, Washington D.C.: Gallaudet University Press, 2004, Vol. 10, s. 171-207Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 82.
    Bagga-Gupta, Sangeeta
    et al.
    Örebro universitet, Pedagogiska institutionen.
    Domfors, Lars-Åke
    Örebro universitet, Pedagogiska institutionen.
    Notions of deaf identity in the minority period in Sweden1997Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 83.
    Bagga-Gupta, Sangeeta
    et al.
    Örebro universitet, Pedagogiska institutionen.
    Domfors, Lars-Åke
    Örebro universitet, Pedagogiska institutionen.
    Pedagogical issues in Swedish deaf education2003Inngår i: Many ways to be deaf: international variation in deaf communities / [ed] Leila Monaghan, Washington DC: Gallaudet University Press , 2003, s. 67-88Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 84.
    Bagga-Gupta, Sangeeta
    et al.
    Örebro universitet, Pedagogiska institutionen.
    Erting, Carol
    Cross-cultural explorations in deaf bilingualism: Sweden and the United States2002Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 85.
    Bagga-Gupta, Sangeeta
    et al.
    Örebro universitet, Pedagogiska institutionen.
    Nilholm, Claes
    En utvidgning av mångfaldsforskning inom pedagogik2001Inngår i: Nordisk tidskrift för hörsel- och dövundervisning NTD, ISSN 1651-6036, Vol. 2, s. 44-49Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 86.
    Bagga-Gupta, Sangeeta
    et al.
    Örebro universitet, Pedagogiska institutionen.
    Nilholm, Claes
    Situerad mångfald i skolan2002Inngår i: Jagen och rösterna: Goffman, Viveka och samtalet : texter till Viveka Adelswärd den 17 mars 2002, Linköping: Linköpings universitet , 2002, s. 277-287Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 87.
    Bagga-Gupta, Sangeeta
    et al.
    Örebro universitet, Pedagogiska institutionen.
    Skoog, Marianne
    Örebro universitet, Pedagogiska institutionen.
    Monological literacy practices in present day pluralistic preschool and school contexts2006Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 88.
    Bahremand, Ardeshir
    et al.
    Örebro universitet, Pedagogiska institutionen.
    Fälted, Rikard
    Örebro universitet, Pedagogiska institutionen.
    Kommunikation - ett sätt att leva: En studie om kommunikationens betydelse i engelskundervisning2007Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 89.
    Bennerhag, Emma
    Örebro universitet, Pedagogiska institutionen.
    Att delta eller inte delta: exemplet idrott och hälsa2007Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Uppsatsen belyser skolk och dess existens i skolämnet idrott och hälsa. Skolk börjar och förekommer främst i grundskolans senare del. Det finns både för- och nackdelar med att träna, och skolan vill lära alla elever hur de ska skapa och/eller bibehålla en sund livsstil som främjar deras hälsa fysiskt och psykiskt. De elever som inte deltar i idrottsundervisningen går

    miste om detta och avsikten med uppsatsen var att ta reda på hur skolkandet ser ut och få exempel på hur det går till, samt av vilka anledningar vissa elever gör detta. De frågeställningar som besvarades var:

    1. Varför skolkar elever från idrott och hälsa?

    2. Vad påverkar eleven att skolka?

    3. Bidrar skolkandet i idrott och hälsa till en negativ syn på idrott?

    Syftet var att få en kvalitativ studie, genom att undersöka exempel på fenomenet skolk i idrott och hälsa. Att bara skrapa på ytan av problemet eller att få generella svar var inte önskvärt, utan undersökningens intention var att erhålla djupare orsaker till skolk. För att få kvalitativa svar valdes intervju som metod. Fyra personer i skiftande ålder, som skolkat från idrottslektioner under deras högstadieperiod, deltog i studien och alstrade i ett fylligt material att utgå ifrån.

    Anledningarna och förklaringarna till skolkande och bakomliggande åsikter var väldigt varierande. Det fanns mycket som kunde spela in på varför personerna skolkade, och många

    knöt an till lärarens inverkan på deras val. Förståelsen för vikten av att ta hand om sin kropp och hälsa var gemensamt för de intervjuade, men att utföra det praktiskt, (det vill säga träna), var det inte alla som gjorde. Det kom även fram goda förslag på hur de hellre hade sett att idrott-och-hälsa-lektionerna utspelat sig. Svaren på forskningsfrågorna blev följande:

    1. Eleverna hade dåligt förhållande till sin lärare, som kunde utspela sig på olika sätt,

    men det gjorde att de valde att hitta på ursäkter att inte delta. Det fanns en ointresserad lärare, en nedvärderande lärare, ouppmärksam lärare, en för sträng lärare och så vidare. I stort sett ingen av de förklaringar de gav sina undervisande lärare, var detsamma som den egentliga orsaken till att inte delta. Eleverna kände inte motivation att vara med på lektionerna.

    2. Den dåliga relationen till respektive lärare påverkade att de inte ville delta. Vänner påverkade också eleverna att skolka, och i ett fall var det att inte ha några vänner som inverkade. Föräldrar uppgavs inte ha påverkat dessa elever.

    3. Skolkandet medförde inte att dessa personer hade dålig inställning till motion och rörelse idag, vilket motsäger vad statistik visar. Samtliga visste fördelar med att se över sin hälsa, men alla var inte aktiva för att främja sitt välmående.

    Ytterligare aspekter som blev tydliga i arbetet, var hur man kan arbeta som lärare för att motverka skolk. Många bra åsikter om vad som hade kunnat göras för att dessa elever skulle ha deltagit, kom upp. Enligt eleverna kunde mycket skolk ha förhindrats genom en mer demokratisk lärare som lyssnat och sett till alla elever och deras behov. Mycket kom upp om vad som kan göras för, att i största möjliga mån, undvika att elever skolkar från lektioner, men det kräver en stor insats och engagemang för en lärare. Dock kommer aldrig alla elever att

    delta i idrott och hälsa. Har en lärare som mål att alla elever ska delta, kan denne komma en bit på vägen. Denna uppsats utgör en grund för att skapa förståelse hos skolans lärare och

    ledning till hur skolk kan uppstå och motverkas.

  • 90.
    Berg, Elisabet
    et al.
    Örebro universitet, Pedagogiska institutionen.
    Ekedahl, Mia
    Örebro universitet, Pedagogiska institutionen.
    Granqvist, Sofie
    Örebro universitet, Pedagogiska institutionen.
    Elevperspektiv på läs- och skrivundervisning: En studie av hur elever uppfattar sin läs- och skrivundervisning2005Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    SAMMANFATTNING

    Vår undersökning utgör ett elevperspektiv på läs- och skrivundervisning. Vårt syfte har varit att undersöka hur elever i år ett uppfattar sin läs- och skrivundervisning, vad gäller; vad de uppmärksammar i undervisningen, hur de förhåller sig till undervisningens innehåll och utformning, hur de tänker kring sitt eget lärande samt vilken funktion skriftspråket fyller för dem.

    Vi har i vår undersökning utgått ifrån fenomenologi, då vår avsikt har varit att beskriva några utvalda elevers uppfattningar av sin läs- och skrivundervisning.

    För att besvara vårt syfte har vi utfört kvalitativa intervjuer med sex elever i år ett och de två lärare som varit ansvariga för den läs- och skrivundervisning eleverna deltagit i. Lärarintervjuerna fungerade som en förberedelse inför elevintervjuerna och utfördes för att införskaffa information om hur elevernas läs- och skrivundervisning varit utformad. Lärarna på skolan arbetade med två undervisningsmodeller: Trulle- läromedel som är en övervägande individualpsykologisk modell och ett Listiga räven projekt som är övervägande socialinteraktionistisk i sin utformning.

    Resultatet av vår undersökning visar att eleverna uppfattar de två undervisningsmodellerna som väldigt olika. Trulle- undervisningen uppfattas som en individuell och upprepande träning av skriftspråket medan Listiga räven projektet betraktades som en integrerad verksamhet med mål utöver läsandet och skrivandet, exempelvis sociala och praktiskt- estetiska.

    Av undersökning framkom att eleverna såg både för- och nackdelar med de båda undervisningsmodellerna. Eleverna värderade modellerna olika mycket beroende på om de föredrog att arbeta individuellt eller inte. Undersökningen visade att eleverna uppskattade de moment, i de båda undervisnings- modellerna, där de fick möjlighet att vara med och påverka innehållet samt där de fick möjlighet till skapande verksamhet och estetiskt utövande.

    Våra elevintervjuer visar att samtliga elever upplever att de utvecklat sitt läsande och skrivande genom Trulle- undervisningen, medan de genom Listiga räven projektet i första hand har utvecklats socialt genom att t.ex. lära sig samarbeta.

    Elevsvaren visade att eleverna uppfattade skriftspråkets funktion som kommunikativ och viktig i framförallt vuxenlivet.

  • 91.
    Berg, Fredrik
    et al.
    Örebro universitet, Pedagogiska institutionen.
    Olsson, Sofia
    Örebro universitet, Pedagogiska institutionen.
    Kreativitet i matematikundervisningen: Ett lärarperspektiv2007Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Forskning kring matematikundervisning visar på att det finns ett behov av en förändrad matematikundervisning inom gymnasieskolan. Tidigare har undervisningen varit starkt inriktad på att eleverna ska utveckla färdigheter i att till exempel utföra beräkningar och förenkla algebraiska uttryck. Denna undervisningsform har gjort det svårt för många elever att knyta an matematiken till vardag och verklighet. Utifrån tidigare erfarenheter och tidigare bedriven forskning har vi fått en uppfattning om att kreativiteten många gånger saknas i matematikundervisningen. Denna studie syftar till att utifrån ett lärarperspektiv belysa kreativitet i matematikundervisningen inom gymnasieskolan. Som metod för att uppfylla studiens syfte har en kvalitativ forskningsintervju valts. Resultatet visar att alla de intervjuade lärarna ställer sig positiva till en mer kreativ matematikundervisning, där variation i undervisningen är central. Detta arbetssätt leder enligt lärarna till ökat intresse och förståelse för matematik hos eleverna. Resultatet visar dock också att det inte alltid är helt lätt att planera och genomföra en kreativ undervisning inom gymnasieskolans matematikkurser då brist på tid och idéer kan ge mindre utrymme för ett kreativt arbetssätt. Efter studiens genomförande ser vi en möjlig koppling mellan kreativitet och didaktisk kompetens. Genom att som lärare besitta en didaktisk kompetens kan en mer kreativ matematikundervisning skapas där lärare genom nyskapande utvecklar nya tankar och idéer och där matematikinlärning ses som en aktiv och kreativ process.

  • 92.
    Berg, Patrik
    Örebro universitet, Pedagogiska institutionen.
    Kunskapsformer: -såsom dem efterfrågas i historieprov2006Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 93.
    Berg, Paulina
    et al.
    Örebro universitet, Pedagogiska institutionen.
    Lindström, Karolina
    Nivågruppering och Intresseval i ämnet Idrott och Hälsa: En kvalitativ intervjustudie2008Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 94.
    Berggren, Anders
    et al.
    Örebro universitet, Pedagogiska institutionen.
    Kjellgren, Ingela
    Örebro universitet, Pedagogiska institutionen.
    Gustafsson, Anna
    Örebro universitet, Pedagogiska institutionen.
    Didaktisk kompetens i den mål- och resultatstyrda skolan: En kvalitativ intervjustudie med lärare i år 1-62008Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Dagens skola är på vissa punkter inte alls olik skolan som fanns i början av 1900-talet. Den målstyrning som idag är tydligt markant förekom redan under förra seklets början men då i form av specifika ämnesmål. Över tid har dessa mål kommit att revideras i många led och resulterat i den mål- och resultatstyrda skola vi har idag. I den mål- och resultatstyrda skolan anses didaktisk kompetens och lärarprofessionalism vara viktig. Syftet med detta examensarbete är att få insikt i och förståelse för hur lärare i den mål- och resultatstyrda skolan möter kraven på didaktisk kompetens. Dagens skola kräver att lärare möter kraven på didaktisk kompetens på flera plan genom reflektion, formulering av målen, val av undervisningsinnehåll och utvärdering. Vi valde den kvalitativa forskningsintervjun som empirisk studie att jämföras med bakgrunden. Anledningen till en kvalitativ studie var att vi ville få insikt i skilda uttryck för didaktisk kompetens genom att vid intervjuer ta del av hur lärare beskriver och motiverar sina val. Resultatet visar att det förekommer en slående likhet i svaren hos samtliga intervjupersoner där alla på ett eller annat sätt nämner vikten av det relationella arbetet i skolan.

  • 95.
    Berggren, Jenny
    et al.
    Örebro universitet, Pedagogiska institutionen.
    Vik, Elin
    Örebro universitet, Pedagogiska institutionen.
    Lärarnas professionalisering genom 1900-talet2006Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I denna uppsats har vi studerat hur lärarkårens professionalisering gestaltats i lärarfacklig media under 1900-talet. Vi har i denna uppsats gjort detta genom att följa den modell som Berg och Wallin (1983) anser att professionalitet är. Modellen består av fyra centrala områden: erkännande av samhället, yrkesetiska regler och kåranda, pedagogisk kunskap och självständighet i yrkesrollen. Genom dessa områden har vi närmare studerat professionaliseringen och lärarnas arbetssituation i de tre utvalda årtalen.

    Denna uppsats har varit mycket intressant att arbeta med. Vi har funnit mycket spännande läsning i de olika tidningarna och artiklarna som talar för den tid de är skrivna i. Studien har bidragit till att vi intresserat oss mer för vår blivande yrkesrolls professionalisering. Vi har funnit att diskussionen kring lärarnas professionalisering fortfarande är aktuell och skapar rubriker även i dagens tidningar. Den nuvarande debatten kring lärarlegitimationen är en del i detta.

    Vi har i uppsatsen studerat professionaliseringen genom lärarfacklig press från tre årtal. Vi har genom studier av tidskrifternas texter funnit mycket som varit gemensamt mellan årtalen. Dock har vi funnit det egendomligt att tidningarna från 1914 och 1988 har fler gemensamma drag än mellan till exempel 1914 och 1950. Tidningarnas upplägg och struktur är liknande och även är de debatter som pågått i årgångarna.

    Lärarnas professionalisering har under 1900-talet genomgått förändringar alltefter den aktuella tiden. Bland annat har vi sett att läraryrket har förändrats genom synen på läraren som privatperson till att ses som en yrkesperson.

  • 96.
    Berggren, Peter
    et al.
    Örebro universitet, Pedagogiska institutionen.
    Ekblad, Fredrik
    Örebro universitet, Pedagogiska institutionen.
    Svårigheter med derivata2007Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Målet med föreliggande arbete var att undersöka följande två frågor:

    1. Vilka svårigheter har elever ofta med derivata?

    2. Vilka teorier är centrala för den matematikdidaktiska forskningen om dessa svårigheter?

    Metoden som använts kallas "meta-syntes" och är en typ av forskningsöversikt som förutom att sammanställa resultat även transformerar, analyserar och renodlar dem. För att svara på den första forskningsfrågan gjordes ett stort urval av artiklar. Dessa gicks igenom, varefter sex av dem utvaldes att representera de svårigheter vi ansåg vara de vanligaste på grundval av det ursprungliga urvalet. Valet av teorier som skulle utgöra svaret på vår andra fråga baserades på såväl kvalitativa som kvantitativa kriterier. Det kvalitativa kriteriet bestod i att teorierna skulle utgöra centrala beståndsdelar i renonerandet kring de svårigheter som fråga ett gällde. För det kvantitativa kriteriet låg antal referenser till grund. Om en artikel med en speciell teori som huvudtema refererades till oftare än en annan med en annan teori som huvudsakligt tema, så ansågs den förra som mer central.

    Resultatet vad gäller vanliga svårigheter med derivata sammanfattades i fyra kategorier: förkunskaper, språk, tolkning av grafer och representationspreferens. Vårt svar på fråga två utgörs av två teorier: Tall & Vinners teori om begreppsbilder och begreppsdefinitioner och Sfards teori om operationell och strukturell förståelse. Teorierna förklaras och exempel ges på hur dessa teorier kan användas för att resonera kring elevers svårigheter med derivata.

    Nyckelord: matematikdidaktik, derivata, gymnasiet.

  • 97.
    Bergh, Andreas
    Örebro universitet, Pedagogiska institutionen.
    Från skola för bildning till skola med kunskapskrav2007Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 98.
    Bergh, Andreas
    Örebro universitet, Pedagogiska institutionen.
    Quality in education2007Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 99.
    Bergh, Andreas
    Örebro universitet, Pedagogiska institutionen.
    Utbildning med kvalitet?: Visst! Men vilken?2007Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 100.
    Bergh, Andreas
    Örebro universitet, Pedagogiska institutionen.
    When national policy meets local meaning: education quality as a reform issue2007Inngår i: Dilemmas of implementing education reforms: explorations from South Africa and Sweden / [ed] Catherine Odora Hoppers, Ulf Lundgren, John Pampallis, Enver Motala, Elisabet Nihlfors, Uppsala: Uppsala universitet , 2007, s. 133-144Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
1234567 51 - 100 of 885
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf