Till Örebro universitet

oru.seÖrebro universitets publikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234567 51 - 100 av 1470
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 51.
    Andersson Järnberg, Linda
    Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro Universitet.
    Analys av bestämningsfaktorer för kommunsektorns investeringsutgifter2022Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Rapportens syfte är att undersöka underliggande bestämningsfaktorer för investeringar i kommunsektorn i Sverige. Hur varierar investeringsutgifterna mellan olika typer av kommuner/regioner och vad är den förväntade förändringen (effekten) i en kommuns/regions investeringsutgifter över tid som reaktion på en förändring i demografiska (här: folkmängd, befolkningstillväxt, befolkningstäthet, åldersstruktur), ekonomiska (här: omsättning, skattekraft, soliditet) och ekonomisk-politiska faktorer (här: grad av politisk konkurrens) i kommunerna/regionerna? Analysen genomförs separat för kommun och region och vi undersöker även likheter och skillnader i bestämningsfaktorer om vi enbart inkluderar investeringar som görs i egen förvaltning eller om vi även inkluderar bolagsdelen, dvs koncernen. Studieperioden 2007–19 (2010–19 för kommuner) är en period då kommunsektorn som helhet ökat sina totala investeringar kraftigt och i flera olika verksamhetsområden, men fokus i rapporten är framför allt på de totala investeringsutgifterna för respektive enhet (kommuner, regioner, koncerner). För att ha en gemensam skala att jämföra investeringsbelopp mellan olika kommuner respektive regioner, så dividerar vi utgifterna med folkmängden och studerar alltså bestämningsfaktorer för investeringsutgifter per invånare.

    Analys med grupperade data 2011–19 för kommunernas egen förvaltning visar att investeringsutgifterna per invånare till viss del ökar med folkmängden, men inte monotont. I den mån de är direkt kopplade till befolkningstätheten så gäller det enbart för de mest befolkningstäta kommunerna. Sammantaget visar resultaten att både långsiktiga strukturella förändringar och kortsiktiga variationer i folkmängd (befolkningstillväxt) har betydelse för nivån på investeringar per invånare. Vidare ser vi oftare skillnader i nivån på investeringar i egentlig verksamhet och mer sällan i affärsverksamhet, oavsett undersökningsvariabel. Många av kommunernas obligatoriska uppgifter återfinns inom det som definieras som egentlig verksamhet, där det är av särskild vikt att säkerställa tillräckliga investeringar för att kunna utföra uppdraget. Det är också främst i egentlig verksamhet som investeringarna ökar med både nivån på och ökningen i folkmängd.

    I den fördjupade analysen beaktar vi demografiska (här: folkmängd, befolkningstillväxt, befolkningstäthet, åldersstruktur), ekonomiska (här: omsättning, skattekraft, soliditet) och ekonomisk-politiska faktorer (här: grad av politisk konkurrens) samtidigt och skattar sambandet med regressionsanalys. Resultaten bekräftar att investeringsutgifterna per invånare, både för kommuner och kommunkoncerner, är större i kommuner med hög befolkningstillväxt. För en genomsnittlig kommun ökar investeringsutgifterna över tid med befolkningstillväxt, särskilt på koncernnivå, men det är inte lika tydligt rörande investeringar i förvaltningsdelen. Vi kan inte påvisa någon effekt över tid av absolut folkmängd. Ett sådant resultatet är förväntat om investeringsutgifterna ökar i samma takt som folkmängden, vilket gör att investeringsutgifterna per invånare är oförändrade. Däremot ser vi att den absoluta folkmängden har betydelse för skillnader mellan kommunkoncerner. Resultaten visar även att det finns en viss skillnad mellan kommuntyper. Kommuner (koncernnivå) med större städer och kommuner nära större stad (kommungrupperna 3–5) reagerar svagare på förändring i folkmängden över tid, men starkare på en förändring i andelen 0–19 år jämfört med andra kommuner, medan det omvända förhållandet gäller för kommuner med mindre städer/tätorter och landsbygdskommuner (kommungrupperna 6–9).

    Vidare har befolkningstäta kommuner lägre investeringsutgifter på koncernnivå, vilket tyder på att det finns skalfördelar som är särskilt framträdande för verksamheter som ofta är bolagiserade. Resultaten tyder inte på att befolkningstäthet har någon direkt effekt på hur investeringarna för en genomsnittlig kommun förändras över tid. Som förväntat finner vi att omsättningen är elastisk mot investeringsutgifterna. En hög soliditet förklarar en del av den skillnad i investeringar per invånare som finns mellan kommuner och utgifternas förändring över tid samvarierar positivt med hur soliditeten utvecklas. Orsakssambandet är dock oklart i dessa resultat.

    Många investeringsprojekt löper över mer än ett år. I den dynamiska modellen ser vi också att detta speglas i data genom den korrelation som finns mellan årets investeringsnivå och nivån under föregående år. Dynamik kan dock även finnas i andra förklaringsvariabler och resultaten i den dynamiska modellen är känsliga för specifikation och även den begränsade längden på tidsperioden. I den dynamiska modellen beaktar vi även kausalitetsproblem (soliditet och omsättning). Effekten av soliditet som vi såg tidigare försvinner nu. Inte heller någon av de andra variablerna vi använder för att fånga finansiell risk (kapitalkostnad, självfinansieringsgrad, skuldkvot) har något signifikant förklaringsvärde i de modeller vi skattar. Däremot bekräftas resultaten från den enklare modellen att investeringarna är elastiska mot omsättningen och även effekten av befolkningstillväxt, åtminstone på koncernnivå. Resultatet för densitet är nu positivt signifikant och tyder på att en förtätning av kommunen över tid leder till högre investeringsutgifter per invånare.

    För regionerna visar den enkla förklaringsmodellen få signifikanta samband, vilket delvis kan bero på att antalet regioner är få. I dynamiska modellen för regionerna finner vi stöd för att investeringsutgifterna är elastiska mot omsättningen, med en hög elasticitet både för investeringar i verksamhet som sker i egen förvaltning (regioner) och när vi inkluderar bolagsdelen (koncerner). Andelen unga har en positiv effekt på investeringsutgifterna på koncernnivå, men ingen statistiskt signifikant effekt på investeringar i egen förvaltning (regionnivå). Den persistens i investeringarna som uppvisas på regionnivå, syns inte på koncernnivå.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Analys av bestämningsfaktorer för kommunsektorns investeringsutgifter
  • 52.
    Andersson Järnberg, Linda
    Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro Universitet.
    En beskrivning av kommunsektorns investeringsutgifter över tid2022Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Syftet med rapporten är att beskriva utvecklingen av investeringsutgifter i kommunsektorn, kommuner och regioner, över tid och hur de fördelas över olika verksamhetsområden. Beskrivningen baseras framför allt på investeringar inom egen förvaltning som kommunerna och regionerna rapporterar i Räkenskapssammandraget och som sammanställs av SCB, men även andra källor har delvis använts för att komplettera bilden.

    Kommunsektorns investeringar, kommuner och regioner, har ökat kraftigt sedan början av 2000-talet, särskilt efter 2013, och vi befinner oss fortfarande i en period då flertalet kommuner och regioner genomför stora investeringar. Sett ur ett längre perspektiv så framstår dessa stora investeringar som nödvändiga, då mycket av den infrastruktur i termer av vatten och avloppsanläggningar, allmännyttiga bostäder och sjukhus och kringliggande infrastruktur byggdes under perioden 1950–70, då kommunsektorns fasta bruttoinvesteringar ökade med i genomsnitt 9,6 procent per år. Dessa anläggningar är därför nu i stort behov av antingen om- eller nybyggnation. Sedan början av 2000-talet har investeringarna tagit ny fart, både i regioner och kommuner.

    De kommunägda bolagens bidrag till de totala investeringarna i kommunerna är ungefär lika stor som förvaltningens, medan skillnaden är mindre i regionerna. Fastighetsverksamheten är den största branschen för de kommunägda bolagen, följt av energi och vatten. Vatten och avlopp är den största posten för investeringar inom kommunal- och samordningsförbunden. I kommunernas förvaltningsdel är det framför allt områdena infrastruktur och skydd samt pedagogisk verksamhet som ligger bakom ökningen i totala investeringar, medan det i regionerna främst är investeringar fastighetsförvaltning.

    Utvecklingen på aggregerad nivå speglas även i de enskilda kommungrupperna, men med stor variation i investeringstakten. Att investeringar i pedagogisk verksamhet 1998–2019 är negativt korrelerad med andel barn och skolungdomar, men med ett positivt samband för den i tid mer närliggande perioden 2010–19 tyder på att det funnits ett uppdämt behov av investeringar inom detta verksamhetsområde som nu fått högre prioritering i kommunerna. Investeringar i infrastruktur och skydd samvarierar positivt med befolkningstillväxten i kommunerna.

    För regionerna varierar investeringarna kraftigt mellan olika år och mellan olika regioner. Regioner med universitetssjukhus har över perioden 2007–19 i genomsnitt sex gånger så stora investeringsutgifter som övriga regioner. Fastighetsförvaltning är den stora investeringsposten i samtliga regiongrupper följt av specialiserad somatisk vård.

    På aggregerad nivå framstår det som att en stor del av investeringarna har finansierats med egna medel, men variationen mellan kommuner och regioner är stor. I både kommuner och regioner är självfinansieringsgraden högre i förvaltningsdelen än på koncernnivå. Varierande verksamhetsresultat, beroende på ökade driftskostnader och intäkter som inte ökar lika fort, innebär att låneskulden ökar i hela sektorn. Låneskulden i kommunernas förvaltningsdel har i genomsnitt ökat med 11,6 procent per år och i koncernen med 6,6 procent per år (löpande priser). I regionerna står förvaltningsdelen för den största ökningen i den samlade låneskulden och år 2020 är låneskulden ungefär lika stor som låneskulden i på koncernnivå.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    En beskrivning av kommunsektorns investeringsutgifter över tid
  • 53.
    Andersson Järnberg, Linda
    Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro Universitet.
    En granskning av datakällor och datakvalitet för kommunsektorns investeringsutgifter2022Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Syftet med rapporten är att besvara följande frågor om datakällor och datakvalitet för kommunsektorns investeringsutgifter: Hur långt tillbaka i tid och hur disaggregerade data finns sammanställda och möjliga att tillgå? För vilken tidsperiod är datakvaliteten tillräckligt god för att ligga till grund för meningsfull analys? Olika datakällor granskas där särskilt SCB:s totalundersökning Räkenskapssammandrag (RS) för kommuner respektive regioner varit i fokus. Redovisningen av investeringsutgifter i RS finns för kommuner från 1998 och för regioner från 2007. Dessa följer samma verksamhetsfördelning som redovisningen av driftskostnaderna gör, vilket gör det möjligt att exempelvis följa upp utvecklingen av sambandet mellan investeringar och drift. Förutsättningarna för analyser på verksamhetsnivå tillbaka i tid begränsas dock av datakvaliteten. SCB:s satsning 2015 på att stärka denna genom att underlätta för kommunerna att rapportera in verksamhetsfördelade investeringar har varit viktig. Tillräckligt hög kvalitet i statistiken för analys av enskilda verksamhetsområden finns från och med 2016 för kommunerna och 2007 för regionerna. Möjligheten för framtida forskning, analys och jämförelser mellan kommuner/regioner är avhängig av att denna kvalitetsnivå bibehålls och helst stärks ytterligare.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    En granskning av datakällor och datakvalitet för kommunsektorns investeringsutgifter
  • 54.
    Andersson Järnberg, Linda
    Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro Universitet.
    Kommunsektorns investeringar – vad bestämmer utvecklingen?2022Ingår i: Kommunal ekonomi, ISSN 0282-0099, nr 5, s. 41-42Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Kommunsektorns investeringar är omfattande och av betydelse inte bara för de enskilda verksamheterna utan även för makroekonomin. Investeringarna finansieras till stor del av egna medel, men låneskulden ökar i hela sektorn. Mot denna bakgrund framstår det samlade kunskapsläget om exempelvis underliggande drivkrafter och inriktning för kommunsektorns investeringar som förvånansvärt begränsat. Analys av dessa frågor varit temat i det forskningsprojekt som diskuteras här.

  • 55.
    Andersson Järnberg, Linda
    et al.
    Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro Universitet. The Global Labor Organization (GLO) .
    Andrén, Daniela
    Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro Universitet. The Global Labor Organization (GLO) .
    Hultkrantz, Lars
    Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro Universitet.
    Rutström, Elisabet
    Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro Universitet. Center for Economic Analysis of Risk, College of Business Administration, Georgia State University, Atlanta GA, USA; College of Commerce, University of Cape Town, South Africa.
    Vimefall, Elin
    Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro Universitet.
    Willingness to pay for private and public improvements of vulnerable road users’ safety2021Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    A frequent finding in the empirical literature on cost-benefit analysis of traffic safety measures is that valuations of public goods are lower than valuations of private goods, contrary to theory predictions. This study elicits the willingness to pay for publicly and privately provided safety improvement benefiting cyclists and pedestrians, a relatively neglected group in this literature. Our results suggest that there is no significant difference between valuations of a private good and three versions of a public good as long as the good itself is the same, in our case a mobile phone app. The public good versions differ in attributes such as mandatory or voluntary use and private or public provision institutions. This finding is consistent with the simultaneous presence of both financial altruism and safety altruism, or neither. Public institutions are preferred to private ones in the provision of the public goods, and voluntary participation is preferred to mandated regulation. We also find evidence that attitudes that favor using taxes to fund traffic safety projects, and public responsibility for traffic safety are associated with a higher willingness to pay.

  • 56.
    Andersson Järnberg, Linda
    et al.
    Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro Universitet.
    Hultkrantz, Lars
    Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro Universitet.
    Kommunsektorns investeringsutgifter: Sammanfattning2022Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 57.
    Andersson Järnberg, Linda
    et al.
    Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro Universitet.
    Karpaty, Patrik
    Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro Universitet.
    Lundberg, Johan
    Umeå universitet.
    Kommunal bolagisering: ett ständigt aktuellt ämne2024Ingår i: Kommunal ekonomi, ISSN 0282-0099, nr 1, s. 41-42Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Så länge kommuner har funnits har de även haft bolag och ständigt har detta varit ett ämne för debatt, där farhågor för demokratin och konkurrens lyfts. I en nyligen publicerad rapport studerar vi framväxten av kommunala bolag och granskar produktivitetsutvecklingen i dessa, som enligt beslutsfattare är ett av de viktigaste motiven till verksamhet i bolagsform.

  • 58.
    Andersson Järnberg, Linda
    et al.
    Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro Universitet.
    Karpaty, Patrik
    Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro Universitet.
    Lundberg, Johan
    Umeå universitet, Umeå.
    Kommunala bolag i Sverige: att förstå framväxten av dessa och produktivitetsutvecklingen över tid2023Rapport (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Svenska kommuner äger och bedriver sedan länge verksamhet i bolagsform, men står ut i internationell jämförelse genom det stora antalet kommunala bolag och storleken på dessa. Antalet bolag fortsätter dessutom att öka och spelar en viktig roll i kommunsektorns utveckling och de välfärdstjänster som sektorn tillhandahåller. Vad kan förklara denna utveckling? Baserat på data för perioden 2000-2020 finner vi att befolkningststorleken är positivt korrelerad med antalet bolag. Det tenderar alltså att vara så att stora kommuner har fler bolag än små kommuner, men befolkningsstorleken förklarar däremot inte varför bolagen i en genomsnittlig kommun växer i omfång i termer av antal anställda per invånare. Vidare finns det samband som indikerar att de kommunala bolagen i en genomsnittlig kommun blir fler och växer i termer av andel sysselsatta när skatteunderlaget ökar och den lokala arbetslösheten stiger. Vad gäller de strukturella mönstren tycks det existera lokala kluster av geografiskt närliggande kommuner med många kommunala bolag. Detta kan tyda på att kommuner imiterar varandra. När vi studerar produktiviteten i de enskilda bolagen så finner vi att de presterar ungefär lika bra som sina privata motsvarigheter. Produktivitetsutvecklingen i ett genomsnittligt kommunalt bolag skiljer sig i de flesta fall inte från ett privat bolag i samma bransch, med undantag för en bransch där den är lägre och en annan bransch där den är högre.

  • 59.
    Andersson Järnberg, Linda
    et al.
    Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro Universitet.
    Värja, Emelie
    Kommuninvest of Sweden, Örebro, Sweden.
    The composition of local government expenditure and income growth: the case of Sweden2023Ingår i: Regional studies, ISSN 0034-3404, E-ISSN 1360-0591, Vol. 57, nr 9, s. 1784-1797Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This paper analyses the relationship between the composition of local government expenditure and income growth rate at the local level. Based on a panel of municipality-level data for Sweden spanning the period 1996-2015, we find indications of a negative relative 'growth effect' of education spending compared with both perceived non-productive expenditure shares and childcare and infrastructure spending, both viewed as productive. However, the robustness of these results is challenged when considering spatial interactions, and the choice of panel construction to address reverse causality. To some extent the results are confined to the assumption that local fiscal policy is exogenous.

  • 60.
    Andersson, Lina
    et al.
    Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro Universitet.
    Bennis, Sanna
    Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro Universitet.
    Finns ett samband mellan inkomstförhållanden och kriminalitet i Sverige?: En panelstudie över Sveriges län för perioden 1999-20142021Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 61.
    Andersson, Linda
    Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro universitet.
    Fiscal flows and financial markets: to what extent do they provide risk sharing within Sweden?2008Ingår i: Regional studies, ISSN 0034-3404, E-ISSN 1360-0591, Vol. 42, nr 7, s. 1003-1011Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The objective of this paper is to analyze the amount of risk sharing that takes place between regions in Sweden. It is found that the capital market is the largest source of risk sharing of an exogenous change in gross regional product in Sweden. Still, roughly 20% of a change in regional output is smoothed among the regions through the fiscal system. There is also some evidence that there are regional differences in the sense that regions located in the south rely more on the capital market as a source of insurance against shocks in output, while the tax and transfer systems provide a larger extent of risk sharing for regions located in the north.

  • 62.
    Andersson, Linda
    Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro universitet.
    Net taxes, income stabilization and regional job flows in Sweden2008Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The objective of this paper is to empirically analyze the relationship between job flows and regional income stabilization provided by the national tax and transfer systems. The analysis is based on an administrative panel data set containing all sectors in 20 Swedish regions for the time period 1989-2000. Controlling for unobserved regional effects we find that a high net tax-income ratio tends to decrease the rate of jobs that are created and increase the rate of job destruction, increasing the overall rate of job reallocation in the regions. In an attempt to separate out the part of the national tax-transfer system that is aimed at stabilizing the income path over time we find that only job creation is affected, i.e., regions where the income path is more stable tend to have a lower rate of intra-industry job creation.

  • 63.
    Andersson, Linda
    et al.
    Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro Universitet.
    Andrén, Daniela
    Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro Universitet.
    Hultkrantz, Lars
    Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro Universitet.
    Rutström, Elisabet
    Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro Universitet.
    Vimefall, Elin
    Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro Universitet.
    Willingness to Pay for Safety of Cyclists and Pedestrians - Public or Private2021Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 64.
    Andersson, Linda
    et al.
    Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro universitet.
    Henriksen, Anna
    Örebro universitet, Institutionen för beteende-, social- och rättsvetenskap.
    What determines local expenditures on mental health care in Sweden really?2008Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The objective of this paper is to analyze the determinants of local expenditures on mental health care in Sweden. We use a unique dataset that identifies the localities’ expenditures explicitly directed towards mental health care. Based on these data we find that there is increasing returns to scale in the provision of local mental health services in terms of population. However, it appears as if local policy variables, local earnings potential (economic opportunities), geographical area or other indicators that have been put forward in the debate, cannot explain the large variation in local expenditures on mental health care in Sweden.

  • 65.
    Andersson, Linda
    et al.
    Örebro universitet, Institutionen för ekonomi, statistik och informatik.
    Karpaty, Patrik
    Örebro universitet, Institutionen för ekonomi, statistik och informatik.
    Offshoring and relative labor demand in Swedish firms2007Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The objective of this paper is to analyze relative employment effects in Sweden due to offshoring. In contrast to most previous studies in this field, our analysis is based on firm level data. More specifically the dataset contains Swedish manufacturing firms, 1997-2002. In addition we have access to actual firm level import data on intermediate goods and services, respectively. The results show that the relative demand for high skilled labor is positively affected by service offshoring and offshoring of goods to Asia, but negatively affected by offshoring to high income countries. The relative demand for medium skilled labor is negatively affected by offshoring of goods to Eastern Europe, but positively affected by offshoring to high income countries. In contrast to expectations, the results show that the relative demand for low skilled labor is positively affected by offshoring of goods to Eastern Europe. However, these results are related to very small elasticities, which in turn translates into a small number of jobs affected.

  • 66.
    Andersson, Linda
    et al.
    Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro Universitet.
    Karpaty, Patrik
    Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro Universitet.
    Savsin, Selen
    Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro Universitet.
    Firm level effects of offshoring of goods and services on relative labor demandManuskript (preprint) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Based on firm level data for the Swedish manufacturing sector the objective of this paper is to analyze relative labor demand effects due to offshoring. Actual firm-level trade data allow us to distinguish between goods and service offshoring, as well as sourcing country. Overall, our results give no support to the fears that offshoring of goods or services lead to out-location of high-skilled activity in Swedish firms. Rather, this paper finds robust evidence that the aggregate effects from offshoring lead to increasing relative demand of high-skilled labor, mainly due to serviceoffshoring to middle income countries.

  • 67.
    Andersson, Linda
    et al.
    Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro Universitet.
    Karpaty, Patrik
    Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro Universitet.
    Savsin, Selen
    Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro Universitet.
    Firm-level effects of offshoring of materials and services on relative labor demand2016Ingår i: Review of World Economics, ISSN 1610-2878, E-ISSN 1610-2886, Vol. 152, nr 2, s. 321-350Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Based on firm-level data over the period 1997-2002 for the Swedish manufacturing sector the objective of this paper is to analyze relative labor demand effects due to offshoring, separating between materials and services offshoring and also geographical location of trade partner. Overall, our results give no support to the fears that offshoring of materials or services lead to out-location of high-skilled activity in Swedish firms. Rather, this paper finds evidence that the aggregate effects from offshoring lead to increasing relative demand of high-skilled labor, mainly due to services offshoring to middle income countries.

  • 68.
    Andersson, Linda
    et al.
    Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro Universitet.
    Karpaty, Patrik
    Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro Universitet.
    Savsin, Selen
    Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro Universitet.
    Labour Demand, Offshoring and Inshoring: Evidence from Swedish Firm-level Data2017Ingår i: The World Economy, ISSN 0378-5920, E-ISSN 1467-9701, Vol. 40, nr 2, s. 240-274Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The objective of this paper was to analyse effects on firm–level relative demand for skilled labour due to imports of intermediates (offshoring) and exports of intermediates (inshoring). The study is based on a data set of Swedish manufacturing firms, 1997–2002, using trade flows in intermediate goods and services, respectively. Descriptive data show that goods inshoring is much larger than goods offshoring, while the reverse is true for services. There is, however, a strong increase in services inshoring over the study period. Controlling for potential endogeneity in offshoring and inshoring, our results indicate that there is a positive effect of services offshoring on the skill composition of workers in Swedish firms, while no such causality can be established from inshoring.

  • 69.
    Andersson, Linda
    et al.
    Örebro universitet, Institutionen för ekonomi, statistik och informatik.
    Lundberg, Johan
    Institutionen för nationalekonomi, Umeå universitet.
    Sjöström, Magnus
    Institutionen för nationalekonomi, Umeå universitet.
    Regional effects of military base closures: the case of Sweden2007Ingår i: Defence and Peace Economics, ISSN 1024-2694, E-ISSN 1476-8267, Vol. 18, nr 1, s. 87-97Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The purpose of this paper is to investigate regional effects of military base closures in Sweden during the last decades. Our analysis is based on a regional growth model, where two equations are estimated; one equation describing the average income growth rate and one equation describing the net migration rate. The data set is a panel of 31 Swedish municipalities covering the period 1983-1998. Our main finding is that a closure of a military base has not had any significant impact on the subsequent average income growth rate nor the net migration rate in the affected municipalities. One potential explanation for these results relates to the labor market and the composition of the labor force.

  • 70.
    Andersson, Linda
    et al.
    Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro Universitet.
    Värja, Emelie
    Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro Universitet.
    The Composition of Local Government Expenditure and Growth: Empirical Evidence from SwedenManuskript (preprint) (Övrigt vetenskapligt)
  • 71. Andersson, Mari
    et al.
    Ekman, Sonne
    Lannhard Öberg, Åsa
    Widell, Lars M
    Jordbruksverket.
    Fungerar konkurrensen på marknaden för slaktdjur?2015Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Beror de minskade marknadsandelarna för svenskt gris-, kyckling- och nötkött till någon del på att den svenska marknaden för slaktdjur inte fungerar så bra som den kunde göra? I den här utredningen undersöker vi hur prisbildningen fungerar och hur affärsförhållandet mellan lantbrukare och slakteri ser ut. Vi kartlägger vi också strukturen i primärproduktionen och i slakterinäringen samt granskar slakteriföretagens lönsamhet. För att bättre kunna bedöma hur väl den svenska slaktdjursmarknaden fungerar görs även en internationell utblick.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Fungerar konkurrensen för slaktdjur?
  • 72.
    Andersson, Maria
    et al.
    Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro universitet.
    Feinestam, Anders
    Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro universitet.
    Hur samvarierar lärartäthet med studieresultat?2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 73.
    Andersson, Michael K.
    et al.
    Sveriges Riksbank.
    Karlsson, Sune
    Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro universitet.
    Bayesian forecast combination for VAR models2008Ingår i: Bayesian Econometrics / [ed] Siddhartha Chib, William Griffiths, Gary Koop, Dek Terrell, Bingley: Emerald , 2008, s. 501-524Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 74.
    Andersson, Michael K.
    et al.
    National Institute of Economic Research, Stockholm, Sweden.
    Karlsson, Sune
    Department of Economic Statistics, Stockholm School of Economics, Stockholm, Sweden.
    Bootstrapping Error Component Models2001Ingår i: Computational statistics (Zeitschrift), ISSN 0943-4062, E-ISSN 1613-9658, Vol. 16, nr 2, s. 221-231Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This paper proposes several resampling algorithms suitable for error component models and evaluates them in the context of bootstrap testing. In short, all the algorithms work well and lead to tests with correct or close to correct size. There is thus little or no reason not to use the bootstrap with error component models.

  • 75.
    Andersson, Stefan
    Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro universitet.
    Grundinkomst och proportionell skatt: Beräkning av en grundinkomstnivå som motsvarar inkomstspridningen i Sverige2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 76.
    Andersson, Stefan
    et al.
    Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro universitet.
    Joseph, Shaji
    Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro universitet.
    Are biogas buses socially beneficial?: A cost-benefit analysis from Örebro - a medium-sized Swedish city2011Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 77.
    Andreasson, Anna
    et al.
    Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro Universitet.
    Andersson, Josefine
    Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro Universitet.
    Värdering och svar: Skillnader mellan öppna och binära frågor vid en contingent valuation-studie på ekologiska varor2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Vid användning av metoden contingent valuation erhålls ofta olika resultat beroende på sättet respondenterna frågas på. Tidigare studier har visat att binära frågor leder till en högre estimering av betalningsviljan än öppna frågor, samt att skillnaden mellan dem är lägre vid användning av privata varor än vid kollektiva varor. Uppsatsens undersökning är ett steg för att förbättra förståelsen inom detta område. Syftet är att undersöka om de estimerade betalningsviljorna, härledda från uppsatsens experiment, inte skiljer sig signifikant åt då man använder sig av öppna och binära frågor vid utvalda privata varor. Resultat av t-test, där de binära svaren är justerade från anomalier, visar att de estimerade betalningsviljorna inte skiljer sig signifikant åt för sju av uppsatsens varor. Resultatet visar vidare att de estimerade betalningsviljorna skiljer sig signifikant åt för fem av uppsatsens varor. Vid dessa är den estimerade betalningsviljan högre vid de öppna frågorna. Detta anses bero på problem med bias.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 78.
    Andrén, Daniela
    Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro universitet.
    Arbetsförmåga och sjukskrivning: är deltidssjukskrivning en framgångsrik metod?2011Ingår i: Perspektiv på offentlig verksamhet i utveckling: tolv kapitel om demokrati, styrning och effektivitet / [ed] Ann-Sofie Hellberg, Martin Karlsson, Hannu Larsson, Erik Lundberg, Monika Persson, Örebro: Örebro universitet , 2011, s. 61-69Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 79.
    Andrén, Daniela
    Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro Universitet.
    Behovet av nya och förbättrade statistiska mått som kompletterar makroekonomisk statistik med indikatorer som har ett mer direkt inverkan på människors liv2018Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 80.
    Andrén, Daniela
    Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro Universitet.
    Does Part-Time Sick Leave Help Individuals with Mental Disorders Recover Lost Work Capacity?2014Ingår i: Journal of occupational rehabilitation, ISSN 1053-0487, E-ISSN 1573-3688, Vol. 24, nr 2, s. 344-360Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Purpose: This paper aims to answer the question whether combining sick leave with some hours of work can help employees diagnosed with a mental disorder (MD) increase their probability of returning to work. Given the available data, this paper analyzes the impact of part-time sick leave (PTSL) on the probability of fully recovering lost work capacity for employees diagnosed with an MD.

    Methods: The effects of PTSL on the probability of fully recovering lost work capacity are estimated by a discrete choice one-factor model using data on a nationally representative sample extracted from the register of the National Agency of Social Insurance in Sweden and supplemented with information from questionnaires. All individuals in the sample were 20-64 years old and started a sickness spell of at least 15 days between 1 and 16 February 2001. We selected all employed individuals diagnosed with an MD, with a final sample of 629 individuals.

    Results: The results show that PTSL is associated with a low likelihood of full recovery, yet the timing of the assignment is important. PTSL's effect is relatively low (0.015) when it is assigned in the beginning of the spell but relatively high (0.387), and statistically significant, when assigned after 60 days of full-time sick leave (FTSL). This suggests efficiency improvements from assigning employees with an MD diagnosis, when possible, to PTSL.

    Conclusions: The employment gains will be enhanced if employees with an MD diagnosis are encouraged to return to work part-time after 60 days or more of FTSL.

  • 81.
    Andrén, Daniela
    Department of Economics, Göteborg University, Göteborg, Sweden.
    Does self-assessed health status contribute to life satisfaction in Romania2002Ingår i: The European Journal of Health Economics: Fourth European conference on health economics: Book of Abstracts, 2002, Vol. 3 suppl, s. 43-43Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    As a complement to the objective standard of living measures (such as income and wealth), subjective indicators (such as people’s general life satisfaction and specific domain satisfaction) have been used to measure individuals’ well-being. By using surveys, self-reports on life satisfaction have been collected and analyses have involved different countries and time periods. Most of the applications have analysed the relationship between subjective well-being and demographic factors. Using a Romanian survey among 2500 individuals we analyse how self-assessed health status contributes to overall happiness during transition to market economy. More exactly,we estimate the general life satisfaction in Romania taking into account individual satisfactions with respect to own health, but also to housing, job and financial situation, ands ervices offered mainly by public sector (health care, transportation, environment). They answer the questions about their general or specific domain satisfaction choosing one of the following response categories: not at all satisfied, not quite satisfied, quite satisfied, very satisfied, which correspond to numerical categories that scale from 1 to 4. Therefore, we apply an ordered probit model approach with individual random effects and fixed time effects,and the results indicatet hat health satisfaction contributes to life satisfaction in several ways both through demographic variables such as age, gender and marital status, but also directly even though we control for indirect influences.

  • 82.
    Andrén, Daniela
    Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro Universitet.
    Emotional health during childhood and adult life-satisfaction2017Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 83.
    Andrén, Daniela
    Department of Economics, Göteborg University, Göteborg, Sweden.
    First Exits from the Swedish Labor Market Due to Disability2008Ingår i: Population: Research and Policy Review, ISSN 0167-5923, E-ISSN 1573-7829, Vol. 27, nr 2, s. 227-238Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The number of disability exits has been increasing in recent years, raising questions both about the well being of affected individuals, and about how to finance the related disability pensions. Using a longitudinal database owned by the Swedish National Social Insurance Board, this study analyzes the risk to exit into disability at a certain age, assuming that people remained in the labor force until that age. The estimates show that it was more than 7% higher for each 100 days of sickness, but was lower with each additional sickness spell. It was also higher for increments of 1% in the regional unemployment rate. These results suggest that more resources should be allocated for prevention, improving working conditions and designing the tasks of each job so as avoid overuse of employees working capacity.<P>(This abstract was borrowed from another version of this item.)

  • 84.
    Andrén, Daniela
    Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro Universitet.
    Gapet mellan att kunna och att vara säker på att kunna grundläggande begrepp i statistik från grundläggande statistik till metodkurser i nationalekonomi2022Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 85.
    Andrén, Daniela
    Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro universitet.
    "Half empty or half full"?: The importance of the definition of part-time sick leave in evaluating its effects2011Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This paper analyzes the impact of the definition of part-time sick leave (PTSL) when analyzing the effect of PTSL on employees’ probability to fully recover lost work capacity. Using a random sample of 3,607 employees, we estimate an econometric model that aims to answer the hypothetical question of what happens to an employee who has lost his/her work capacity if he/she instead of continuing to be sicklisted full time starts working some hours. The estimated treatment parameters vary across definitions, yet all results show that, regardless of the timing of the intervention, PTSL had a positive effect on the probability of full recovery of lost work capacity one year after the spell started. Moreover, the most attractive definition shows the highest impact: About 48% of those with a reduced degree of sick leave from full time to part time during the spell were recovered about one year after the spell started, and only about 6% of them would have been better off had they remained on full-time.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    "Half empty or half full": The importance of the definition of part-time sick leave when estimating its effects
  • 86.
    Andrén, Daniela
    Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro universitet.
    "Half empty or half full": The importance of the definition of part-time sick leave when estimating its effects2011Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 87.
    Andrén, Daniela
    Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro Universitet.
    Health Experiences, Well-Being and Preferences in Health Priority Settings2022Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Objectives: The aim of the paper is to evaluate how the Swedish population values hypothetical interventions aimed at reducing the number of deaths due to suicide, pancreatic cancer, breast cancer and acute myocardial infarction, controlling for the respondents’ well-being, their own experiences or knowing someone else, family or friends, who suffered or died due to any of these four diagnoses.

    Methods: The analyzed data was collected via a web survey that included a discrete choice experiment performed by a sample of 1000 respondents in January 2022. The sample is representative for the Swedish adult population with respect to age, sex and region. The choice set consists of three attributes: number of lives saved, cause of death and age group affected. Apart from the choice task, the survey also included questions regarding respondents’ well-being, their experience of the four health conditions and their opinions on different grounds for the allocation of limited resources connected to the guidelines for priority setting within the health care sector in Sweden.

    Results: In line with the previous literature, respondents with direct or indirect experience of at least one of the four health conditions have, on average, a lower life satisfaction that those who do not have any experience. Most of the re-spondents who experienced pancreatic cancer, breast cancer and acute myocardial infarction had decreased mental health, and these respondents have the lowest life satisfaction. In general, the respondents put a lower value on saving a life from suicide compared to deaths due to pancreatic cancer, breast cancer and a cutemyocardial infarction. Compared to saving one life from acute myocardial infarction, one has to save 1.58 lives from suicide to get the same benefit.

    Conclusions: Technical analyses of health priority setting are commonplace but we approach these issues from the perspective of individual experiences and life satisfaction.

  • 88.
    Andrén, Daniela
    Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro universitet.
    In every rank, or great or small, 'Tis industry supports us all': Ethnic Romanians and ethnic Hungarians, and their wages, in transition2008Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Legally binding treaties or memorandums were used over time to regulate the issue of national borders of many European countries. As a result, relatively big groups of people become ethnic minority of other countries. They may conserve their ethnic identities, and therefore their children may accumulate ethnic human capital (e.g., language, culture, and religion) additionally to the general human capital of the country. Therefore, they can get access to an appropriate occupation, but also to some occupations linked by tradition or other factors to their ethnic group. Using data drawn from the Romanian Integrated Household Survey we analyze the composition of the wage gap between ethnic Romanians and Hungarians in Romania before and during the transition from a planned to a market economy. Using a selection model with an endogenous switch among three broad types of occupational groups, we analyze both the ethnic wage gap and the occupational wage gap within these two ethnic groups. The results suggest that the institutional settings of the controlled economy the big changes in the controlled economy (such as nationalization, industrialization, equal access for women and men to education and employment) allowed ethnic Romanians to work in occupations that gave them the best returns, while the changes during the transition years (especially regarding the improvement of minorities rights since 1997) allowed the ethnic Hungarians to work in occupations that gave them the best returns.

  • 89.
    Andrén, Daniela
    Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro universitet.
    "In every rank, or great or small, 'Tis industry supports us all": Romanians and ethnic Hungarians, and their wages, in transition2010Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    'In Every Rank, or Great or Small, 'Tis Industry Supports Us All': Romanians and Ethnic Hungarians, and Their Wages, in Transition
  • 90.
    Andrén, Daniela
    Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro universitet.
    Is part-time sick leave helping the unemployed?2011Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    Working Paper
  • 91.
    Andrén, Daniela
    Department of Economics, School of Business, Economics and Law, Göteborg University, Göteborg, Sweden.
    Long-term absenteeism due to sickness in Sweden. How long does it take and what happens after?2007Ingår i: European Journal of Health Economics, ISSN 1618-7598, E-ISSN 1618-7601, Vol. 8, nr 1, s. 41-50Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In this paper, we analyze exits from long-term sickness spells in Sweden. Using data for more than 2,500 people, the aim is to analyze the transition to different states: return to work, full disability pension, partial disability pension, and other exits from the labor force. Given the complexity of the exit decision, which encompasses both the individual’s choice, the medical evaluation and the decision of the insurance adjudicator, we consider the outcome as being the result of two aspects of the exit process: one that governs the duration of a spell prior to the decision to exit, and another that governs the type of exit. Therefore, the analysis is done in two steps: first, we analyze the duration of the sickness spells, and then we analyze the process that governs the type of exit. The results indicate that both individual characteristics and push factors, such as regional unemployment, are important for both components of the decision process.

  • 92.
    Andrén, Daniela
    Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro universitet.
    Modeling multiple spells of sickness2008Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Due to the increase in long-term sick leave, the Swedish government has set out in 2001 an 11-point action program, with the goal of reducing sick leave by 50% by the year 2008. In January 2002, a committee established by the Swedish government presented “an action plan on increased health in working life”, which contains a number of proposals concerning sick pay and the rehabilitation of workers on sick leave. Tripartite discussions among the government, employer representatives, and trade unions have resulted in a number of proposals, some of which including measures to favor part-time sick leave rather than full-time sick leave. This paper aims to analyze the effects of part-time sick leave on the probability of recovering before a given point in time.

  • 93.
    Andrén, Daniela
    Göteborg University, Department of Economics, Göteborg, Sweden.
    ’Never on a Sunday’: Economic incentives and short-term sick leave in Sweden2005Ingår i: Applied Economics, ISSN 0003-6846, E-ISSN 1466-4283, Vol. 37, nr 3, s. 327-338Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Using a longitudinal data for about 1800 persons observed between 1986 and 1991, this study investigates the incentive effects on short-term sickness spells of two important regime changes in the social insurance system in Sweden implemented in 1987 and 1991. The results indicate that the rules influenced people’s decisions about when to report the beginning and ending of sickness spells. The 1991 reform, which reduced the replacement rate, had a stronger effect on reducing the duration of short-term absences than the 1987 reform, which restricted the payment of sickness cash benefit to only scheduled workdays.

  • 94.
    Andrén, Daniela
    Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro Universitet.
    Objective and subjective measures of individual wellbeing2022Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 95.
    Andrén, Daniela
    Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro Universitet.
    Online teaching and students’ well-being with experiences from COVID-192021Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The rapid development of the information and communications technology (ICT) and the social media platforms after the Facebook’s launch in 2004 offered the Millennials several channels not only for developing skills for online communication but also for developing the habit of spending time online to get inform, to learn and to distant socializing. Therefore, before the outbreak of the coronavirus COVID-19 in 2020, almost all students, many of them Millennials, were very accustomed to and presumably expect that the benefits outweigh the costs of adapting to new digital applications when moving from the traditional classroom to digital learning platforms. At the same time, the use of social media and computer games are assumed to be responsible for the sharp increase of students’ voluntary delay in study-related activities.

    Earlier literature suggests that learning lost due to inefficient learning strategies and tools, student’s procrastination and/or school closure due to a shock such as the Coronavirus outbreak in 2020 use to lead to worse outcomes, both in form of failing exams, but also in a superficial accumulation of knowledge needed in most cases in other courses. Additionally, the learning loss was accompanied with worse health outcomes in the long run.

    In this paper, we analyze data from Sweden during 2018-2021, covering the period where the concept "Swedish exceptionalism" was once again popularized when the seemingly non-authoritative wait-and-see strategy relying on the individual’s own responsibility given governmental voluntary recommendations got huge international attention. In this setting, recommendations were that all teaching, learning and examinations at the higher-education organizations were to be done remotely. Nevertheless, compared to other countries, Sweden was an exception, locally allowing for larger flexibility within all educational units at all educational levels, implying that the educational system was never locked down.

    Using data from several surveys about students online learning and their well-being during 2018-2021, our results suggest that the average well-being of the students, measured in terms of general life-satisfaction, did not decrease significantly after March 2020. But the majority of the students were emotionally affected by the social isolation.

  • 96.
    Andrén, Daniela
    Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro universitet.
    Part-time sick leave as a treatment for individuals with mental disorders?2010Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    It has been suggested that using, when possible, part-time sick leave (PTSL) rather than full-time sick leave (FTSL) for employees diagnosed with a mental disorder (MD) decreases their likelihood of being on sick leave for long periods. However, no study has analyzed this "treatment". Using a one-factor loadings model and a sample of 627 employees on sick leave due to an MD diagnosis, we estimate the impact of the PTSL "treatment" on the probability of full recovery of lost work capacity. The results indicate that employees with an MD diagnosis assigned to PTSL after 60 days of FTSL have a relatively high probability of full recovery. More exactly, the average treatment effect of PTSL is relatively low (0.015) when assigned in the beginning of the spell, but relatively high (0.387), and statistically significant, when assigned after 60 days of FTSL.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    PART-TIME SICK LEAVE AS A TREATMENT FOR INDIVIDUALS WITH MENTAL DISORDERS?
  • 97.
    Andrén, Daniela
    Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro Universitet.
    Romanians, Hungarians and their wages, in transition, in Romania2012Ingår i: Economic Modelling, ISSN 0264-9993, E-ISSN 1873-6122, Vol. 29, nr 6, s. 2673-2685Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Legally binding treaties or memorandums have been used over time to regulate the issue of national borders of many European countries. As a result, relatively large groups of people have become ethnic minorities in other countries. They may conserve their ethnic identities, and therefore their children may accumulate ethnic human capital (e.g., language, culture, and religion) in addition to the general human capital of the country. Therefore, they can get access to an appropriate occupation linked by tradition or other factors to their ethnic group. This paper uses estimates from a selection model with an endogenous switch among three broad types of occupational groups to analyze the composition of the wage gap between Romanians and ethnic Hungarians in Romania before and during the transition from a planned to a market economy. The results suggest that the institutional settings of the controlled economy allowed Romanians to work in occupations that gave them the best returns, while the changes during the transition years allowed ethnic Hungarians to work in occupations that gave them the best returns.

  • 98.
    Andrén, Daniela
    Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro Universitet.
    Should I stay or should I go?: Romanian migrants during transition and enlargements2016Ingår i: Labor Migration, EU Enlargement, and the Great Recession / [ed] Kahanec, Martin; Zimmermann, Klaus F., Springer Berlin/Heidelberg, 2016, s. 247-269Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 99.
    Andrén, Daniela
    Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro Universitet.
    Sickness-related Absenteeism and Economic Incentives in Sweden: A History of Reforms2003Ingår i: CESifo DICE Report, ISSN 1612-0663, E-ISSN 1613-6373, Vol. 1, nr 3, s. 54-60Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 100.
    Andrén, Daniela
    Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro Universitet.
    The Effects of Social Media Use on the Well-Being of Users: The Wonderland of HaikuJAM2019Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Internet usage in general and social networking platforms (SNPs) in particular have dramatically changed the way we spend our time. A relevant question is how this change in time-use affected the well-being of people in general and younger people in particular. We answer this question by reporting, for the first time, detailed information about time-use in SNPs and the well-being of Jammers, the users of HaikuJAM (HJ), a mobile app that aims to boost emotional well-being using collaborative writing techniques. HaikuJAM is output-dependent. Our explorative analysis finds that Jammers who spent most of their SNP time in HJ have, on average, a slightly higher level of both life satisfaction and other domain satisfactions (especially satisfaction with family and friends) than the other Jammers. They also have a few sociodemographic characteristics that are statistically significant different from the other Jammers (i.e., they are slightly older and more of them work and are married). Predominant Jammers also have higher expectations about the importance of the use of HaikuJAM for their well-being and their personal development.

    Our results suggest that the app features attract a specific group of users who have a relatively high level of satisfaction with their life in general and with their family and friends, in particular. It is quite possible that creative individuals who might be introverts and/or are lonely are using HaikuJAM not only to write but also to connect with other individuals who like to write. Despite the fact that our analysis is largely exploratory, our results suggest a few possibilities to addresses the causality between users’ time spent in a SNP and their well-being.

1234567 51 - 100 av 1470
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf